Browsing by Title

Ungas (12–19 år) fysiska inaktivitet är ett hälsoproblem i Finland och hela världen. Därför är det av stort intresse att undersöka vad som påverkar motionsbeteende och hur man kan främja motionsvanorna. Denna avhandling är en litteraturöversikt vars syfte är att utgående från tidigare vetenskaplig forskning klargöra hur socialt stöd från familj, vänner och jämnåriga samt andra vuxna kan inverka på ungas fysiska aktivitet och motionsvanor. Motion kan definieras som all kroppslig rörelse som förbrukar energi och innebär både vardagsmotion och deltagande i organiserad idrottsverksamhet. Socialt stöd kan definieras som att två individer utbyter resurser som givaren eller mottagaren upplever främja mottagarens välbefinnande, eller har intentionen att göra det. Socialt stöd kan anta olika former och delas in i flera olika typer. Resultaten visar att motionsbeteende allmänt kan möjligtvis påverkas av många olika faktorer, däribland motivationsrelaterade samt socialkognitiva faktorer, exempelvis nivån av självbestämmande och självförmåga, hur man planerar sitt beteende och om man har (inre eller yttre) motivation. Socialt stöd visade sig ha inflytande på ungas motionsbeteende, dels genom att påverka just de motivationsrelaterade och socialkognitiva faktorerna, och stödet kan komma från vänner, familjen och andra vuxna, som gymnastiklärare och tränare. Familjens, vännernas och jämnårigas samt andra vuxnas stöd kan påverka motionsbeteendet med dels samma mekanismer, dels med olika. Olika sätt på vilka socialt stöd kan inverka på motionsbeteende är att det kan höja på självförmåga, ändra attityder, motivera, möjliggöra deltagandet i motionsaktiviteter samt förbättra motionsprestationer som i sin tur kan aktivera unga mera till att motionera. Slutsatser som man kan dra är således att socialt stöd kan påverka motionsbeteende på många olika sätt, men det är inte helt klart till vilken nivå det påverkar och om någon form av socialt stöd påverkar motionsbeteende mera än någon annan. Olika personer kan också reagera på olika sätt på stödet. I framtida forskning vore det intressant att ta reda på kausaliteter, ifall det är någon form av stöd som har större inflytande, hur intentionen till att motionera påverkar motionsbeteendet samt hurdana motionsfrämjande interventioner, som skulle fungera.

Mitt syfte är att granska vilka definitioner av begreppet delaktighet, samt hur brukarnas delaktighet beskrivs i verksamhets- eller projektplaner hos fyra aktuella projekt inom den inhemska mathjälpen. Tidigare forskning och teori om delaktighet har visat att det är ett mycket mångfacetterat begrepp, och att det som fenomen är dynamiskt samt upplevs subjektivt och relationellt. I avhandlingen har jag närmat mig materialet med induktiv kvalitativ innehållsanalys och haft tidigare forskning och olika teorier om delaktighet som referensram. Jag har valt att göra en induktiv och subjektiv analys eftersom delaktighet är ett så pass brett fenomen och jag inte haft som syfte att få fram en enkel definition av det, utan velat hålla en öppen attityd till materialet. I analysen av materialet fick jag fram fyra stycken huvudkategorier som representerar de olika sätten delaktighet beskrivs i texterna. Kategorierna är 1. Social delaktighet. 2. Delaktighet genom brukarmedverkan och brukarorientering. 3. Delaktighet genom aktivt deltagande. 4. Delaktighet i arbetslivet och arbetsgemenskap. De syner på delaktighet som syntes mest i materialet ingår i kategorierna 1 och 4. I materialet var det alltså vanligast att delaktighet diskuterades i samband med brukarens eget sociala deltagande eller i koppling till brukarens möjlighet att delta genom brukarmedverkan eller brukarorientering.

Attityder är ett av de mest välforskade områden inom socialpsykologin. Syftet med avhandlingen är att beskriva hur negativa intergruppsattityder uppstår och hur dessa kan förändras utgående från tidigare socialpsykologisk forskning. Avhandlingens avsikt att bidra till det socialpsykologiska forskningsområdet med en klar översikt över vad forskning har visat leder till uppkomsten och förändrandet av negativa intergruppsattityder, och således bedrivs avhandlingen som en litteraturstudie. De främsta teorierna som används i avhandlingen angående uppkomsten av negativa intergruppsattityder är den sociala identitetsteorin, den realistiska gruppkonfliktteorin och den integrerade hotteorin. Gällande attitydförändringar är de främsta teorierna som används i avhandlingen teorin om kognitiv dissonans, självperceptionsteorin samt kontakthypotesen med vidare utarbetningar av hypotesen. Avhandlingen visar hur upplevelser av hot mot ingruppen i samband med negativa emotioner mot utgruppen är den främsta anledningen till negativa intergruppsattityder, och att olika former av positiv kontakt är effektiv i att minska negativa intergruppsattityder. Intergruppsattityder förbättras således genom att uppfattningen av att utgruppen är hotande elimineras.

Tiedekunta/Osasto – Fakultet/Sektion – Faculty Laitos – Institution – Department Svenska social- och kommunalhögskolan Tekijä – Författare – Author Joel Ramón Åke Sjögren Työn nimi – Arbetets titel – Title Frivilligarbete – varför ställer individer upp för andra? Oppiaine – Läroämne – Subject Socialpsykologi och psykologi Työn laji – Arbetets art – Level Kandidatavhandling Aika – Datum – Month and year Okt 2017 Tiivistelmä – Referat – Abstract Frivilligarbete har blivit en viktig del av samhället, speciellt inom tredje sektorn. Tidigare studier har försökt förklara frivilligbeteende med en enda bakomliggande orsak till att en individ engagerar sig. Få studier har tagit i betraktande vad som inverkar på beslutandeprocessen hos individer och hur dessa sammanhang kan förstås. Studier tyder däremot på att den sociala miljö som individen befinner sig i är av stor betydelse för frivilligbeteendet, och respondenter understryker att de kontribuerar p.g.a. flera olika motiv. Frivilligbeteendet är alltså komplext då människor i ett alltmer individualistiskt samhälle fortfarande beslutar att ägna sig åt kollektivistiskt frivilligarbete. Syftet med denna avhandling är att på basis av tidigare forskning kritiskt granska de främsta motiven till att personer utför frivilligarbete. De primära källorna utgörs av internationella tidskrifter som behandlar frivilligbeteendet. Resultaten tyder på att övervägandet av för- och nackdelar, sociala resurser, situationsbundenhet, ålder, rollidentitet, socioekonomisk status och altruistiska tendenser tillsammans förklarar frivilligbeteendet utförligast. Befrämjande av karriär, enskilda jobbmöjligheter samt uppbyggande av identitet är centrala bakomliggande motiv. Enskilda orsaker kan inte förklara heltäckande varför individer utför volontärarbete. Sammanfattningsvis kan en ökad förståelse för fenomenet bidra till frivilligorganisationers utveckling samt bemötandet av volontärarbetarnas intressen, för att ge bästa möjliga utgång för bägge parterna. Ytterligare bidrar avhandlingen till att avveckla stereotypier som råder kring frivilligarbete och på det viset till att problematisera den allmänna uppfattningen om volontärarbetare som en del av kollektivet. Avainsanat – Nyckelord – Keywords Frivilligarbete, volontärarbete, motiv, rollidentitet, Den sociala utbytesteorin

Syftet med denna avhandling är att ge en bild av funktionshindrade människors grundläggande och mänskliga rättigheter i undantagstillstånd. I avhandlingen görs en översikt av följderna av covid-19-pandemins begränsningsåtgärder för tryggandet av funktionshindrades grundläggande och mänskliga rättigheter. Covid-19-pandemins undantagstillstånd har kastat ljus på den institutionell diskriminering som funktionshindrade personer ännu på 2020-talet hamnar uppleva. Inom den funktionshindrade människogruppen finns en människogrupp som ofta blir bortglömd. Personer med intellektuell funktionsnedsättning har ofta begränsade möjligheter att uttrycka sig i fråga om självbestämmande, vilket gör funktionshindrades intresseorganisationers uttalanden nödvändiga i beslutsfattande. Rörelsefriheten är en rättighet som tryggas för alla människor, såväl på grundlagsnivå som i internationella människorättsfördrag. De myndighetsutlåtanden och rättsfall som behandlas i avhandlingen tar ställning till det besöksförbud som sattes upp i serviceboenden och konstaterades vara olagliga. Besöksförbudet är inte en engångsföreteelse, utan begräsningsåtgärderna speglar den allmänna synen på att rättigheterna för personer med intellektuell funktionsnedsättning kan begränsas med lägre tröskel än övriga funktionshindrade samt icke-funktionshindrade. Kränkningar av rättigheter som rörelsefrihet är tätt sammankopplade med institutionell makt, som fortsättningsvis lever kvar. Avhandlingens slutsats är att funktionshindrades grundläggande och mänskliga rättigheter på ett grovt sätt har kränkts i covid-19-pandemins undantagsförhållanden i Finland. För att undvika liknande kränkningar av de allra mest grundläggande rättigheterna, bör de funktionshindrade själva samt intresseorganisationer innefattas i allt beslutsfattande som gäller dem och deras rättigheter. Personer med intellektuell funktionsnedsättning bör behandlas som individer och inte som en grupp på basis av en diagnos. Ett funktionshinder i sig berättigar inte frihetsberövande eller användandet av begränsningsåtgärder.

I detta arbete har jag studerat terapihundens effekt på samspelet med människan från en fysisk, psykisk och social synvinkel. Terapihund definierades som en hund av vilken ras som helst som efter en grundutbildning är i ostyrd interaktion med människan. Syftet var att genom analys av effekterna kunna utvärdera huruvida terapihundar kunde användas inom olika branscher för att stöda det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Problemformuleringen var, om det finns fysiska,psykiska och sociala effekter i samspel med terapihund samt vilka de i så fall är. Som metod användes litteratusöversikt av forskningsartiklar och böcker. Som teoretisk referens används John Bowlbys anknytningsteori samt KASAM. Resultatet visar att det finns en viss positiv effekt på alla delområden, även om risker finns för både feltolkning av begrepp och av rätt kategorisering av effekter. Exempel på effekter som studierna påvisade var att terapihunden minskade på stress och förstärkte självkänslan. I vissa studier kunde man visa på en förbättring i kommunikationen hos autistiska barn då de hade terapihunden med sig under fysioterapin. Även I fångvården har terapihunden stärkt individens självförtroende och ansvarskänsla. Hos dementa kunde man se en förbättring I aktiviteten hos äldre. I Finland har man inte forskat särskilt mycket i samspelet mellan terapihund och individ, men allt mer är terapihunden med som ett verktyg till en annorlunda närmandesätt i patient-eller kundkontakter. Förslag för fortsatt forskning kunde vara att studera fysisk, psykisk och social effekt var för sig och på så sätt få fram en evidensbaserad och mera detaljrik beskrivning av effekter. Denna kunskap kunde ha betydelse för nytänkande inom många branscher. För att kunna etablera terapihundar som ett bestående alternativ inom vård eller servicebranscher behövs ännu mera forskning för att få en högre grad av evidens.

Religion och tro har inom samhällsvetenskaperna ansetts inneha en central roll för individers integration i samhälle. Religioner skiljer sig däremot åt i vilken grad tron integrerar individer till samhället. Europeiska protestantiska länder, speciellt de nordeuropeiska, anses genomgå en förändringsprocess där det religiösa deltagandet avtar. Samtidigt har integrationen inom protestantiska länder ibland definierats som låg. Denna utveckling har inom samhällsvetenskaperna och sociologin diskuterats utgående från sekulariserings-, moderniserings- och individualiseringsteorier. I min avhandling behandlar jag religion och dess funktion med en särskild tyngdpunkt på den protestantiska tron. Sekularisering diskuteras som ett omtvistat och ifrågasatt fenomen och jag undersöker hur protestantismen kan förstås genom sekulariseringsdebatten. Avhandlingen behandlar därefter motsättningen mellan de västerländska samhällenas individualistiska karaktär och religion som en gemenskapsskapande institution. Som ett alternativ till den protestantiska tron diskuteras nyandlighet och spiritualitet, inom vilka anpassningsbarhet och självbestämmande tillåter individualistiska karaktärsdrag och på så sätt i högre grad tilltalar individer än den institutionellt organiserade tron. Resonemanget i avhandlingen framför att den förändring som sker specifikt i europeiska protestantiska länder inte är entydig och klar. Då man granskar den protestantiska tron kräver en bred studie av historia, modernisering, sekularisering och individualisering för att framföra en komplett uppfattning.

År 1990 infördes den första förordningen för kontroll av mycket stora företagskoncentrationer. Den nuvarande förordningen, Rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (”EG:s koncentrationsförordning”) (senare koncentrationsförordningen), stiftades år 2004. Enligt artikel 21(2) i koncentrationsförordningen har Kommissionen ensam behörighet att fatta beslut enligt förordningen. Ett undantag stadgas dock i artikel 21(4) där medlemsstater har rätten att vidta nödvändiga åtgärder för att skydda legitima intressen. Avhandlingen undersöker om medlemsstater genomdriver nationella intressen genom artikel 21(4) i koncentrationsförordningen och om det negativt påverkar EU:s inre marknad. I den här avhandlingen används en rättsdogmatisk metod där Kommissionens beslut, EU-domstolens rättsfall och rättslitteratur används för att undersöka området. Dessutom gör jag en överblick av medlemsstaternas nationella lagstiftning för att kunna upptäcka möjliga oenigheter mellan nationell lagstiftning och EU:s koncentrationsförordning. Det finns överlag få rättsfall gällande artikel 21(4) i koncentrationsförordningen och det sker också sällan att medlemsstater åberopar artikeln. Det finns tre utskrivna legitima intressen i artikel 21(4) men enligt artikel 21(4) 2 mom. är artikeln inte uttömmande och därmed kan också andra orsaker anses ha ett legitimt intresse. Om en medlemsstat ska åberopa ett icke-utskrivet legitimt intresse krävs dock ett godkännande av Kommissionen innan man kan vidta åtgärder. Fall där medlemsstater har åberopat ett icke-erkänt legitimt intresse är ännu färre än då medlemsstater har åberopat ett utskrivet legitimt intresse. Tolkningen av det som kan anses vara ett icke-utskrivet legitimt intresse är strikt. De flesta rättsfallen inom området liknar varandra eftersom en medlemsstat oftast åberopat ett utskrivet legitimt intresse. Kommissionen har sedan granskat intresset och beslutat att medlemsstaten inte har kunnat åberopa det utskrivna legitima intresset vilket direkt medför att medlemsstaterna har brutit emot kommunikations- och standstillkravet (communication- and standstill obligation) eftersom intresset därmed endast har kunnat ansetts vara ett icke-utskrivet legitimt intresse. Eftersom det finns så få fall där medlemsstater har åberopat artikel 21(4) i koncentrationsförordningen vore det också överdrivet att påstå att medlemsstater genomdriver nationella intressen genom artikel 21(4) i koncentrationsförordningen och på så sätt påverkar EU:s inre marknad negativt. Med tanke på det färska beslutet från Kommissionen där Ungern försökte förbjuda koncentrationen mellan företagen VIG och Aegon år 2022 finns det dock en möjlighet att andra medlemsstater börjar använda artikel 21(4) mer aktivt för att skydda inhemska intressen.

Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen i Finland har nyligen uppdaterats. I de nya grunderna för läroplanen finns ett större fokus på jämlikhet än tidigare. Därför är det viktigt att förstå hur genus konstrueras i skolmiljön. Syftet med denna avhandling är att på basis av tidigare forskning redogöra för hur genus konstrueras bland barn och unga i skolan. Denna litteraturöversikt baserar sig på socialkonstruktionistisk forskning. Barn och unga konstrueras ofta som antingen feminina eller maskulina. De kan positionera sig på olika sätt, bland annat genom sitt utseende, kroppsspråk, vilka sorters lekar de leker och vilka intressen de ägnar sig åt. Romantik och akademisk framgång ses som feminint, medan att vara aktiv och bruka våld ses som maskulint. Elever kan ibland rätta varandra på olika sätt så att andra skulle bete sig i enlighet med de rådande normerna. Individers subjektspositioner är inte förutbestämda och kan variera beroende på sammanhang. Det finns olika typer av maskuliniteter och femininiteter och barn och ungas genuspositioner påverkas även av andra sociala kategorier, som till exempel klass och etnicitet. Resultaten visar att genus konstrueras bland barn och unga i skolan när de intar positioner som antingen maskulina eller feminina. Flickor och pojkar antas vara varandras motsatser, och som pojke intar man ofta en mer maktfull position än flickor. Många elever begränsas av de rådande genusnormerna. Ifall skolan är medveten om hur genus konstrueras kan den jobba för att erbjuda elever alternativa subjektspositioner och stöda dem i deras identitetsskapande.

Denna avhandling jämför hur klimatförändringen och klimatpolitiken prioriterades och behandlades i media på 1990 talet jämfört med 2010-talet. Frågan besvaras delvis genom att analysera rapportering i HBL från FN:s klimatmöten 1992, 1997, 2009 och 2015 och delvis genom att sammanfatta tidigare forskning. Studiens hypotes är att klimatförändringen blivit mera accepterad som ett vetenskapligt faktum samt att klimatpolitiken får mera utrymme i media på 2010-talet jämfört med på 1990-talet. Utöver detta analyseras även ett fåtal texter kvalitativt där frågan som besvaras är ”hur förmedlar Hbl:s texter klimatpolitikens betydelse och hur förklarar de vad klimatförändringen är?”. Eftersom klimatförändringen som fenomen är så mångfacetterat och långsiktigt, är det många människor som har en begränsad förståelse för fenomenet. Därmed blir även klimatpolitikens betydelse svår att förstå. Ett vanligt koncept för att beskriva hur mediepublik förstår ett fenomen är gestaltningar eller ramverk. Ett fenomen eller problem inramas enligt sådana allmänt rådande uppfattningar som finns från förut i samhället. Med den kvalitativa analysen försöker jag identifiera dessa gestaltningar för att se hur klimatpolitiken inramas för HBL:s läsare. Resultatet av studien av HBL visar att klimatförändringen fått mera medieuppmärksamhet på 2000-talet än 1990-talet, samt att sättet hur man talar om klimatförändringen tyder på att det blivit mera accepterat som ett problem som definitivt existerar och politiskt kan åtgärdas. Det visar att denna studies huvudsakliga resultat är precis som förväntat. Trots detta finns det ett flertal andra studier som visar att acceptansen och mängden rapportering av klimatpolitiken har varierat stort längs med åren, vilket innebär att mängden klimatrapportering inte ökat linjärt från 1990-talet till 2000-talet.