Browsing by Title

Ämnet för denna kandidatavhandling är finlandssvenska dagstidningars porträttering av kvinnor av etnisk minoritet. Syftet med studien är att ta reda på hur situationen ser ut för kvinnor av etnisk minoritet i den finlandssvenska dagspressen. Studien har genomförts genom kvalitativ innehållsanalys av åtta artiklar publicerade under tiden 10.9.2018 till 10.10.2018. Artiklarna var publicerade i Hufvudstadsbladet, Åbo Underrättelser, Nya Åland och Vasabladet. I studien har jag valt att analysera endast de artiklar där kvinnor av etnisk minoritet blir intervjuade. Artikeln behövde dock inte explicit handla om kvinnan och där med inte heller vara ett personporträtt. Artiklarna analyserades genom analys av kontext, ordval, känsloladdade ord och artikeln som helhet. Resultatet av studien visade, liksom tidigare studier också har visat, att kvinnor av etnisk minoritet är marginaliserade i den finlandssvenska dagspressen. Resultaten visade även att kvinnorna av etnisk minoritet, i de artiklar som ingick i undersökningen, oftast porträtteras som offer eller personer som gått igenom en svår tid men sedan lyckats ta sig ur det. Kvinnorna kunde antingen ha haft svårigheter i sitt hemland eller med integrationen då de kommit till Finland.

Lejonet eller kungen av djungeln är ett av de kändaste afrikanska djuren som är en del av de mest populära sevärdheterna för västerländska turister som besöker Afrika. Den stora efterfrågan av lejonturism har bildat en marknad för lejon inom fängslade områden utanför de vilda savannerna. Turister idag kan välja mellan att åka på lejonsafarin i nationalparker eller reservat, jaga lejon som är uppfödda för syftet att bli jagade, eller volontärarbeta med lejon på reservat där man har möjligheten till närkontakt med dem. Syftet med avhandlingen är att diskutera hur de koloniala strukturerna reproduceras genom lejonturism i Afrika med hjälp av postkolonial teori. Den teoretiska basen för avhandlingen baserar sig på postkoloniala teorier. Exempel på dessa är Stuart Halls (1992, 170) beskrivning om hur européerna under imperial tid idealiserade och jämförde Amerika med sina egna länder och Robert Youngs (2001, 69) frågeställningar om rollen av europeisk kultur i kolonialismen och den fortsatta exploateringen. De olika formerna av turism med icke-vilda lejon är ofta kopplade via samarbete, det vill säga att om man volonterar med lejon kan organisationen ifråga göra samarbete med företag specialiserade på lejonjakt. Turism med lejon förespråkar oftast inte de lokala intressen för rekreation och lokalbefolkningens begränsade möjligheter att delta på grund av den dåliga infrastrukturen utesluter dem att ta del i lejonturism. Fenomenet där turism utövas på bekostnad av lejon återspeglar den dystra koloniala historien av Afrika, där västerländska intressen utövades på bekostnad av lokalbefolkningen. Den koloniala bakgrunden påverkar afrikanska samfund än idag och den globala ojämlikheten styr drivande krafterna av turism. Konflikterande intressen mellan västerländska turister och afrikaner, kan leda till konflikter mellan människa och djur, hälsorisker för lokalsamfundet och en ohållbar form av volontärturism som har även negativa konsekvenser för lejonet.

Denna studie undersöker vad representanterna från Luckans integrations verksamhet i Helsingfors anser vara god integration av invandrare och hur de praktiskt gör för att stöda integrationen. Eftersom jag anser att en god integration är viktig för att invandrarna ska kunna bli fullvärdiga medlemmar i ett nytt samhälle. Studien utgår från T.H. Marshalls teori om medborgarskap, d.v.s. att det finns civil, politisk, och social nivå på medborgarskap. Genom studien ser man på om T.H.Marshalls medborgarskaps teori är relevant inom Luckans integrationsverksamheten i Helsingfors. Resultatet visar att representanterna från Luckan anser att god integration inte enbart handlar om en integration i likhet med T.H.Marshalls teori, utan att det även handlar om en dubbelsidig integration som kräver ett aktivt deltagande i integrationsprocessen inte bara av invandrarna utan också av den övriga befolkningen i samhället.

Dagens socialskyddssystem kan i flera avseenden anses vara otillräckligt för dagens samhälles behov. Jag har velat ta reda på varför det kan anses vara så och varför basinkomsten skulle kunna vara ett alternativ för hur man kunde förnya dagens socialskyddssystem. Syftet med min avhandling är att undersöka attityden till basinkomsten bland Vänsterförbundets och Samlingspartiets representanter och språkrör, d.v.s. Kansan Uutiset respektive Verkkouutiset (Nykypäivä). Jag har särskilt fokuserat på hur man argumenterar för respektive emot en basinkomst i den offentliga debatten. Jag har analyserat de utvalda representanternas bloggtexter samt ovannämnda tidningars artiklar skrivna om basinkomst genom kritisk diskursanalys. Som teoretisk referensram har jag använt ofta förekommande argument för och emot en basinkomst. Studien visar att de båda partiernas representanter och språkrör argumenterar ganska olika för och emot en basinkomst. Vänsterförbundet och Samlingspartiet har olika tankar om hur en basinkomst skulle kunna påverka individers beteende och samhället i övrigt. Bland Vänsterförbundets representanter och språkrör Kansan Uutiset argumenterar man ofta för en högre basinkomst bl.a. för att medborgarna då inte skulle vara tvungna att ta emot vilket jobb till vilka villkor som helst eftersom en inkomst ändå skulle vara tryggad. Inom Vänsterförbundet lyfter man också upp att basinkomsten skulle minska på stigmatiseringen kring sociala förmåner. Överlag ser Vänsterförbundets representanter och Kansan Uutiset införandet av en tillräckligt hög basinkomst som en positiv åtgärd både för samhället och medborgarna. Bland Samlingspartiets representanter och språkrör är man oense om huruvida basinkomsten skulle vara en positiv eller negativ sak. Förespråkarna argumenterar för en basinkomst därför att de anser att den skulle sporra folk att arbeta men poängterar ändå att basinkomsten borde ha någon form av deltagande element och inte heller vara för hög för att inte vara passiverande. Motståndarna till basinkomsten inom Samlingspartiet anser ofta att en basinkomst skulle ge helt fel signal eller vara för dyr. Resultaten var inte överraskande eftersom de står i enlighet med de undersökta partiernas linje överlag. Vänsterförbundet fokuserar på hur man skulle kunna förbättra situationen för de mest utsatta grupperna i samhället. Samlingspartiet lyfter upp hur viktig arbetsmoralen är för medborgarna och att för höga förmåner skulle passivera individen.

Tiivistelmä – Referat – Abstract Syftet med min avhandling är att analysera vad det kan bero på att unga kvinnor blir återfallsförbrytare trots att man inom fångvården satsar på återfallsprevention och trots det sociala arbetet inom fångvården. Mina forskningsfrågor är 1) Hur kan man via socialt arbete stöda kvinnor som vill frigöra sig från ett kriminellt liv? 2) Vilken är socialarbetets roll och hurdant stöd och hurdan hjälp kan socialarbetaren ge för att förebygga återfallsbrottslighet? Det är avsevärt färre kvinnor är män som sitter i fängelse. Andelen kvinnor i fängelser är cirka åtta procent av alla fångar. Av dessa kvinnor är fyra av tio dömda för våldsbrott. De kvinnor som sitter i fängelse har ofta missbruksproblem och de har levt i utsatthet sedan barndomen. Cirka 80 % av alla fångar har missbruksproblem och därför finns det behandling mot missbruket i fängelset. Orsaken till att jag valt att fokusera på kvinnliga fångar är att kvinnorna är färre och de återfaller mera sällan till kriminalitet. I avhandlingen granskar jag hurdan hjälp och hurdant stöd kvinnorna får under tiden i fängelset samt efter fängelset för att ta sig ur den kriminella livsstilen. Studien görs som en kvalitativ strukturerad litteraturöversikt med systematisk ansats. Analysmetoden är en innehållsanalys. Med hjälp av empowerment-teorin kan socialarbetare stöda kvinnliga fångar till bättre självförtroende och att förbättra deras egen förmåga att ta kontroll över sitt liv. Resultatet visar att det finns behandlingsprogram mot missbruks- och våldsproblematiken men för den som inte har dessa problem så finns det ingen rehabilitering alls i fängelset. De kvinnor som sitter i fängelse har ofta utsatts för våld eller upplevt andra traumatiska händelser och därför behövs traumabehandlande rehabilitering också. Då behandling mot missbruket påbörjas i fängelset är det viktigt att den fortsätter i friheten. Via socialt arbete kan man redan under tiden i fängelse ordna med fortsättningen tillsammans med fångens hemkommuns socialbyrå så att kvinnans rehabilitering fortsätter direkt efter fängelset. Även att ordna med bostad samt andra praktiska saker som kvinnan behöver hjälp med ska påbörjas i fängelset i god tid. Fången har oftast ingen kunskap om hur samhället fungerar. Detta behöver hon hjälp med. Boendet är ytterst viktigt för att man ska kunna förhindra återfall. Förutom vården och rehabiliteringen är det viktigt att kvinnan har ett stödnätverk och får kamratstöd i det civila. Om hon inte själv har stödnätverk, som till exempel familj eller andra viktiga människor i livet, kan socialarbetaren hänvisa henne till tredje sektorn.

För att svara på komplexa samhällsproblem och anpassa sig till en föränderlig värld har policyprocesserna även blivit mer flexibla och horisontella. Ansvar flyttas allt oftare till privata eller offentliga aktörer efter resurser. Detta syns bland annat i form av olika nätverk och partnerskap. Samtidigt finns det en risk att detta leder till att processerna blir otydliga eller komplicerade och kan därmed bli ett hot för demokratin. Olika governance-teorier syns även i den finska förvaltningen. Nu förbereder Finland sig för att överföra majoriteten av arbets- och näringslivstjänsterna från arbets- och näringslivsministeriet till kommunala sysselsättningsområden som från och med 1.1.2025 räknas ha huvudansvar över dessa tjänster i Finland. Detta förbereds genom kommunförsök inom sysselsättningsområden. I denna avhandling strävar jag efter att genom en fallstudie om kommunförsöket inom Birkala sysselsättningsområde analysera samverkan mellan interaktivt governance och demokrati, effektiv förvaltning i form av innovation och resultat-drivenhet som en del av mjukt governance genom två olika rapporter om kommunförsöket. Rapporterna är från de första åren av kommunförsöket som dessutom präglats av coronakris och krig. Det kvalitativa analysmaterialet används för att analysera styrkor och svagheter som reformen kan inneha ifall den skulle träda i kraft enligt samma principer som kommunförsöken hittills. Detta görs i ljuset av interaktiva governance-teorier. Resultaten inom analysmaterialet tyder på att reformen bidrar till lättare anpassning för kommunerna och sysselsättningsområdena. De har nu möjligheter att forma och utöva arbets- och näringslivstjänsterna som en del av det kommunala ekosystemet. I ett idealt fall innebär detta att arbeta med både resultat-drivenhet och ömsesidigt beroende inom olika partnerskap eller nätverk oavsett om aktören i fråga är del av den privata eller offentliga sektorn. Då är målsättningarna och strategierna både gemensamma och tydliga och kan därmed bidra till goda och effektiva resultat av förvaltningen. Ifall också ansvarskrävande är tydligt inom processerna hotas inte heller demokratin.

Avhandlingen behandlar fördelningen av hushållsarbetet i heterosexuella relationer i dialog med Anthony Giddens teori om rena relationer (1995). Giddens teori om rena relationer utformades på 90-talet och beskriver en relationstyp baserad på autonomi, jämlikt deltagande och känslomässigt utbyte mellan parter. Enligt Giddens är rena relationer möjliga att uppnå då förhållanden inte längre är institutionaliserade i samhället. Jag beskriver hur teorin om den rena relationen kan problematiseras, genom att granska fördelningen av hushållsarbete i relationer. I heterosexuella relationer gör kvinnan fortfarande en majoritet av hushållsarbetet inom Det globala nord, även om trenden går mot en mera jämlik fördelning. En ojämlik fördelning av hushållsarbete har en negativ effekt på förhållandets kvalitet och hushållsarbete framstår som en av de största orsakerna till konflikter i förhållanden. Samtidigt uttrycks en tro på jämlikhet, framförallt bland unga par. Det uppkommer en diskrepans mellan tron på jämlikhet och den ojämlika fördelningen av hushållsarbete. I avhandlingen argumenterar jag för att par har en strävan efter rena relationer, som de beskrivs av Giddens, men att de misslyckas med att skapa rena relationer, vilket framkommer i fördelningen av hushållsarbete. Paren skapar istället uppfattningen av en god relation, genom att använda sig av strategier för rättfärdigande av en ojämlik fördelning av hushållsarbetet. Genom att använda sig av rättfärdigande strategier försäkrar sig paren om förhållandets fortlevnad. En tro på idealet om rena relationer räcker i sig inte för att skapa rena relationer, eftersom förhållanden inte är frånkopplade samhället de existerar i. Jag argumenterar för att Giddens teori om rena relationer frånser förhållandens materiella villkor och heterosexualitetens historia av ojämlikhet.

År 2016 inrättade minister Olli Rehn en arbetsgrupp på Arbets- och näringsministeriet för att utarbeta förslag för utveckling och omstrukturering av Team Finland-verksamheten. Uppgiften var också att föreslå nya alternativa driftsmodeller och organisations- och resursförändringar. Regeringen redovisade strategin för strukturella lösningar vid sitt möte år 2017. Till en föld sammanslöts Tekes och Finpro i ett nytt flerinstitutionellt organ – Business Finland. Enligt Borys & Jemison (1989) är organisationer som utnyttjar resurser och/eller samhälleliga strukturer utifrån flera existerande organisationer – hybrida. I denna avhandling kommer jag att redogöra för Business Finland som ett fall av hybriditet. Närmare undersöker jag motiven bakom sammanslutningen av Tekes och Finpro samt om och i vilken grad sammanverkan mellan dessa har lett till att Business Finland-organisationen blivit en hybrid. Slutligen sammanfattar jag konsekvenserna av hybriditeten som effekter och resultat i verksamheten på en allmän nivå.

Interaktionsstilen mellan en person i en auktoritetsroll och en underordnad, som till exempel i förhållandet mellan en tränare och en idrottare eller mellan en förälder och ett barn, har en stor betydelse för den underordnades välmående och motivation. Självbestämmandeteorin är en forskningsinriktning som har tillämpats inom bland annat lärande, föräldraskap och tränarskap för att studera motiverande interaktionsstilar, dvs. den autonomistödande och kontrollerande interaktionsstilen, och deras inverkan på välmående. En tränare som använder sig av en autonomistödande interaktionsstil med idrottare kommer mer sannolikt att bidra till idrottarnas motivation och välmående än en tränare som använder en kontrollerande interaktionsstil. För att få en tränare att anamma en autonomistödande interaktionsstil är det viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna till tränarens interaktionsstil. Syftet med denna avhandling är att 1) med hjälp av den nyaste forskningen redogöra för faktorer som har en inverkan på motiverande interaktionsstilar, 2) jämföra faktorerna med en tidigare litteraturgenomgång i samma forskningsområde, och 3) diskutera resultaten i ett träningssammanhang. För att uppnå syftet genomfördes en litteraturgenomgång av den nyaste forskningen om faktorer som har en inverkan på motiverande interaktionsstilar med grund i självbestämmandeteorin. Den nyaste forskningen inom området bestod av studier inom lärande, föräldraskap och träning. För att kategorisera de identifierade faktorerna användes den motiverande modellen mellan tränare och idrottare, som använts tidigare i liknande sammanhang. Resultaten visar att den nyaste forskningen har fokuserat mer på lärande och föräldraskap än på träningssammanhang. Nya faktorer identifierades inom alla kategorier i den motiverande modellen mellan tränare och idrottare: kontextuella faktorer, faktorer som relaterade till uppfattning av andras motivation och beteende och personliga faktorer. Mest nya faktorer uppstod i kategorin personliga faktorer, och inom den kategorin identifierades även mest stöd för redan i tidigare forskning funna faktorer. Från ett träningsperspektiv har under de senaste fem åren identifierats flera nya faktorer, främst i relation till hur man uppfattar andras beteende och motivation och till personliga faktorer. Avhandlingen bidrar med att sammanfatta forskningen om faktorer som har en inverkan på motiverande interaktionsstilar. Resultaten ger en bra grund för att identifiera framtida forskningsbehov inom området och för att skapa interventionsprogram med syfte att stöda anammandet av en autonomistödande interaktionsstil.

Vårt jordklot utmanas idag av flera miljöproblem och som svar till dessa har en global miljörörelse utvecklats. I den här kandidatavhandlingen analyserar jag ur ett sociologiskt perspektiv hur identiteter formas inom miljörörelsen. Jag analyserar identitetsformationen genom sociologiska teorier om identitet i sociala rörelser och empiriska undersökningar om identitetsformation i miljörörelsen. Jag skiljer mellan formandet av en personlig miljöidentitet och kollektiv identitet inom miljörörelsen för att kunna jämföra processerna med varandra. Jag kommer fram till att en personlig miljöidentitet formas genom interaktion och ökad kunskap medan kollektiv identitet i miljörörelsen formas genom interaktion, emotioner och åtskiljande. Kollektiv identitet inom miljörörelsen verkar formas inom grupper istället för inom hela rörelsen. Båda processerna verkar vara starkt kopplade till olika sorters handling. På basis av min forskningsöversikt verkar det också som om formandet av en personlig miljöidentitet och kollektiv identitet i miljörörelsen är två väldigt sammankopplade processer. Utgående från mina resultat drar jag slutsatsen att identitetsformation inom miljörörelsen kan ha en stärkande effekt på miljörörelsen. Identitetsformationen leder till att flera individer ansluter sig till rörelsen och att rörelsemedlemmarnas engagemang ökar. Det här har i sin tur positiva konsekvenser för samhället i och med att miljöproblemen effektivare bekämpas.