Browsing by Title

Studier utomlands utvecklar studentens kompetenser och förmågor, bland annat språk, problemlösning och interkulturell kommunikation, och de flesta som studerar utomlands mår också psykiskt bra. Det finns dock en betydande andel internationella högskolestudenter som lider av psykiska ohälsa. Syftet med denna litteraturstudie är att på basis av tidigare socialpsykologisk forskning ta reda på vilka sätt olika faktorer och processer som främjar eller hämmar internationella studenters psykiska hälsa och ohälsa på individ- och samhällelig nivå. De primära källorna är artiklar från internationella tidskrifter. Resultaten visar att faktorer och processer som främst kan påverka den psykiska hälsan positivt på individnivå är en lyckad anpassning, goda sociala relationer samt studieframgång och anpassningssvårigheter, språk- och kommunikationssvårigheter samt ackulturativ stress kan påverka den psykiska hälsan negativt. På samhällelig nivå påverkar främst stöd från högskolan, åtgärder mot rasism och diskriminering, mentorskap samt goda sociala relationer den psykiska hälsan positivt och anpassningssvårigheter, rasism och diskriminering samt språk- och kommunikationssvårigheter negativt. Internationella studenter är mindre benägna att söka stöd för psykisk ohälsa, främst på grund av kulturellt stigma, men också på grund av bristande språkkunskaper. Tidigare forskning har kritiserats för att vara för subjektfokuserad och i för hög grad betona individens eget ansvar för välmående. Alternativ forskning visar att samhället och högskolan kan stödja internationella studenter genom att erbjuda dem olika former av stöd samt ge dem naturliga miljöer där de kan skapa goda sociala relationer med andra studenter. Till sist kan man konstatera att en ökad förståelse för internationella högskolestudenters situation och bakgrund kan hjälpa högskolor att ge rätt stöd till dessa studenter. En viktig aspekt att undersöka vore även på vilka sätt högskolor kan nå ut till studenter som inte på eget initiativ söker stöd, samt på vilka sätt samhället kan stödja studenterna. Mer finländsk och nordisk forskning inom ämnet efterlyses också.

I och med att klimatförändringar får allt större konsekvenser blir grönt socialt arbete ett allt viktigare forskningsämne. Vi nås varje vecka av nyheter om naturkatastrofer och naturrelaterade faror överallt i världen. Klimatförändring påverkar sociala, psykiska och ekonomiska livsvillkor för hälsa och välfärd. Syftet med denna avhandling är att ge en kort introduktion och utforska begreppet grönt socialt arbete. Avhandlingen svarar frågorna; Vilka teorier förknippas med begreppet grönt socialt arbete? Vilka attribut och egenskaper förknippas med grönt socialt arbete? Genom en litteraturgranskning har frågorna besvarats. Materialet består av 29 vetenskapliga studier som har analyserats och tolkats. Resultatet visar att grönt socialt arbete har en viktig roll att kritiskt granska strukturer, lyfta fram miljörättvisa och mänskliga rättigheter, inta ett globalt perspektiv och att arbeta för en ekosocial förändring av samhället. Resultatdelen avslutas med att reflektera kring vilken betydelse grönt socialt arbete kan ha i Finland och här betonas vikten av att ämnet är en del av socialarbetarutbildningen. Grönt socialt arbete tar i beaktande klimatförändringar, ekologiska kriser, hållbar utveckling och människorättsfrågor. Tankesättet inkluderar den fysiska miljön i det traditionella socialarbetets rutiner och förespråkar en omedelbar handling av socialarbetare.

Globalt har antalet invandrare ökat. Invandring har konsekvenser för både invandraren och det mottagande samhället, och konsekvensernas natur definieras långt av hur lyckad integration är. Idag ses integration ofta som en ömsesidig och dubbelriktad process: både invandraren och majoritetsbefolkningen måste anpassa sig till förändringarna som följer av invandring. Socialpsykologisk forskning kring integration är splittrad och fokuserar ofta på den inverkan individuella egenskaper och mellanmänskliga processer har på integrationsprocessen. Syftet med denna litteraturgenomgång är således att öka kunskap kring integrationsprocessen som helhet, så att också strukturella faktorernas inverkan beaktas. Integration behandlas på tre olika analytiska nivåer: individuell, sociokulturell och strukturell nivå. Centrala teorier som används i avhandlingen är olika ackulturationsteorier samt teorier om bl.a. identitet och diskriminering. Huvudsakliga källorna är artiklar från socialpsykologiska journaler och journaler inriktade på etnicitet och migration. Litteraturstudien kommer fram till att det finns viktiga faktorer på alla behandlade nivåer. Strukturella faktorer, som t.ex. majoritetens attityder, officiella policies och diskriminering har dock en central roll, och det är därför viktigt att integration ses som en dubbelriktad process där ansvaret är inte endast invandrarens utan också det mottagande samhället måste anpassa. Det noteras att socialpsykologi som disciplin har mycket att ge till forskning kring integration, och att framtida forskning skulle kunna fokusera mer på strukturella och kontextuella faktorernas inverkan samt utnyttja kvalitativa metoder i större utsträckning för att få en djupare förståelse av denna komplicerade process.

I denna uppsats undersöker jag hur barn påverkas av att bevittna våld i familjen ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Bevittnandet av familjevåld är en form av våld som ofta åsidosätts i diskussionen om våldsutsatthet och följderna av att bevittna våld kan vara väldigt allvarliga och långvariga. Jag tar mig an ämnet genom en kvalitativ litteraturöversikt och materialet analyseras genom en induktiv innehållsanalys. Materialet som utgör denna uppsats är sju studier som handlar om barn som har bevittnat våld i hemmet och dessa artiklar analyseras med anknytningsteori som grund. Anknytningsteorin har således en central roll i denna uppsats. Analysen av materialet lyfter fram sex olika teman. Dessa teman är våldsamhet och ilska, omvårdande beteende av den våldsutsatta föräldern, traumatiska reaktioner, psykisk ohälsa, svårigheter med känsloreglering och sociala relationer samt rädsla. I diskussionen granskar jag resultaten av analysen i ljuset av anknytningsteorin. Utgående från anknytningsteorin går det att skapa förståelse för hur framtiden för utsatta barn kan påverkas av att barnet bevittnat våld. Ett barn som har knutit an otryggt till sin omsorgsperson på grund av det utsatts för att bevittna våld kan möta utmaningar i framtiden. Anknytningsteorin erbjuder användbara verktyg för att förstå dessa.

Islam har redan länge varit en av de största religionerna globalt och under de senaste årtiondena har människor från länder med islam som majoritetsreligion börjat migrera till Europa och de nordiska länderna. Den växande multikulturalismen har tyvärr bevisat hur rasism och islamofobi är vardagligt i vårt samhälle. Det finns en hel del forskning om hur samhället, människor och politiska partier förhåller sig till islam, vilket jag diskuterar från ett sociologiskt perspektiv. I avhandlingen beskriver jag olika former av islamofobi, hur och var det förekommer och möjliga orsaker till att islamofobi existerar. Medierna har stor makt över vad allmänheten tänker, vilket kommer fram i hur islam som religion beskrivs samt hur muslimernas kultur diskuteras. Detta är delvis orsaken till att människor förhåller sig skeptiskt för islam. Olika teoretiska perspektiv diskuteras i denna avhandling, exempelvis orientalism, othering (dvs. andrafiering) och könsperspektivet tillämpas också. Målet är att förstå de olika formerna av islamofobi i de nordiska länderna samt att diskutera multikulturalism, rasism och främlingsfientlighet i både politisk och vardaglig diskussion.

Facebook är ett av de populäraste sociala medierna bland högskolestuderande. Den stora mängden användare har väckt alltfler frågor gällande Facebooks inverkan på den psykiska hälsan. Enligt forskning kan Facebook påverka självkänslan, känslan av gemenskap och upplevelsen av tillfredställelse med det egna livet. Forskningsresultaten antyder att Facebook kan stärka självkänslan och känslan av gemenskap men även orsaka stress, oro, depression och ångest. Syftet med den här avhandlingen är att med en litteraturöversikt beskriva de mekanismer som kan orsaka ångest på grund av Facebook-användning hos unga vuxna. Resultaten tyder på att mekanismer såsom social övervakning och social jämförelse, tillgänglighetsheuristik och attributionsfel, kommunikationsöverbelastning och självkänsla, Facebook-beroende samt användarnas ändamål med Facebook är faktorer som kan orsaka ångest bland unga vuxna som använder Facebook. Orsaken bakom varierande och flertydiga resultat förklaras med skillnader inom de mätmetoder som används för att beskriva de mekanismer som kan leda till ångest på grund av Facebook-användning. Andra orsaker är även användarnas individuella skillnader och olika faktorer som förmedlar och balanserar Facebooks inverkan på ångest.

Denna avhandling handlar om barns delaktighet i skolan i Finland. Delaktighet är ett komplext begrepp som från barnrättsperspektivet ska förstås i ljuset av Förenta nationernas barnkonvention. I skolsammanhang förstås delaktighet ofta som både möjligheter att delta och påverka och att förstå delaktighetens betydelse för samhället och demokratin. Syftet med denna avhandling är att analysera diskursen om barns delaktighet i skolsammanhang: vilka juridiska strukturer finns för delaktighet, på vilka sätt delaktighet sker i skolans vardag och hur barn själva upplever delaktighet i skolan. Denna avhandling redovisar för strukturerna genom vilka delaktighet förverkligas i skolan, samt för utmaningarna i detta förverkligande. Skolan valdes som kontext för avhandlingen eftersom den är en viktig aktör i barns liv och i samhället. Barns delaktighet analyseras med hjälp av Thomas som använder sig av Honneths teori om erkännande, enligt vilken kärlek, rättigheter och solidaritet tillsammans utgör förutsättningen för ömsesidigt erkännande, och enligt Thomas skapar även förutsättningar för barns delaktighet. Barns egna erfarenheter av delaktighet har samlats in från Rädda Barnens enkätundersökning Barnets röst. Slutsatserna är att det i praktiken finns utmaningar i genomförandet av delaktighet i skolan i Finland och att strukturerna för delaktighet i skolorna är stela. I synnerhet är elevkårens centrala roll i förverkligandet av elevernas delaktighet problematisk med tanke på alla elevers delaktighet. Barnens svar visar också att de önskar att de kunde ha större inflytande på skolans vardag än vad som är möjligt för närvarande.

Cd-skivan är ett format som drastiskt minskat i popularitet sedan on-demand tjänster som Spotify sett dagens ljus. Varför köper och lyssnar människor fortfarande på cd-skivor, trots att det både är smidigare och billigare att konsumera musik online? Den här kandidatavhandlingen består av kvalitativa intervjuer med tre skivsamlare som aktivt köper och lyssnar på cd-skivor. Intervjuerna är strukturerade med inslag av semistrukturerade frågor. Några av de viktigaste aspekterna av varför de intervjuade håller av cd-skivan är dess pålitlighet, att det är en fysisk produkt, samt att artisterna på ett tydligare sätt får betalt för sin musik. Dessutom är de lokala skivbutikerna dem nära hjärtat, en bransch de gärna understöder och ser att lever vidare. Framför allt gillar alla tre att lyssna på albumhelheter vilket är en av cd-skivans styrkor, trots att det också går att lyssna på albumhelheter online. Det verkar dock som att cd-skivan har ett mera personligt värde än vad Spotify eller Youtube har. Ingen av de tre intervjuobjekten ser musik online som ett problem utan snarare som ett komplement till cd-skivan. Tvärtom, några av de intervjuade använder sig mycket av tjänster som Spotify och Youtube för att hitta ny musik som de sedan gärna köper.

Kandidaatintutkielmassani tarkastelen kahden eri uutismedian raportointia Ukrainan sodasta. Selvitän, onko raportoinnissa merkittäviä eroja tai samankaltaisuuksia ja millainen rakenne uutisissa tyypillisesti on. Käytän vertailussa suomalaista ja ruotsalaista uutismediaa, Helsingin Sanomia ja Dagens Nyheteriä. Yhteensä analysoin 12 eri uutisartikkelia uutismedioiden verkkosivuilta. Artikkeleista 6 on Dagens Nyhetereistä ja 6 on Helsingin Sanomista. Tutkielmassa selvitän, millaisia eroja ja samankaltaisuuksia näiden kahden uutismedian artikkeleissa on. Lisäksi analysoin, mistä nämä voivat johtua. Keskityn viiteen erilaiseen aiheeseen, jotka raportoinnissa voivat esiintyä: mahdolliset ratkaisut kriisiin sekä sodan aikaiset lyhyemmän tähtäimen ratkaisut, Venäjä turvallisuusuhkana, talous, EU-maat ja Nato. Analysoin myös latautuneiden sanavalintojen määrää artikkeleissa, sillä uutisraportointi saattaa vaikuttaa kansalaisten mielipiteisiin sekä suhtautumiseen käyttämällä ladattuja sanavalintoja. Olen rajannut tutkielman aineistoksi uutiset aikavälillä 6.6 - 30.6.2023 sillä perusteella, että Ukraina aloitti vastahyökkäyksensä 6. kesäkuuta 2023. Käytän kuvausmalleja Agenda-setting (Dearing & Rogers, 1992) ja Frame Analysis (Hamborg, 2023). Kuvausmallien avulla voidaan tarkastella, miten uutismediat muovaavat tapahtumia, sekä miten raportointi voi vaikuttaa yleisön mielipiteisiin ja asenteisiin. Tutkimusmenetelminä käytän määrällistä- ja laadullista sisällönanalyysiä. Analysoin tutkielmassani viittä eri kategoriaa, joiden teemat esiintyivät valituissa artikkeleissa. Analyysi osoittaa, että uutisointi on samanlaista eri medioissa seuraavissa tarkastelemissani kategorioissa: mahdolliset ratkaisut kriisiin, EU-maat sekä Venäjä turvallisuusuhkana. Uutismedioiden suurimmat eroavaisuudet voidaan havaita kategoriassa talous. Talous-kategoria mainitaan huomattavasti useammin ruotsalaisessa kuin suomalaisessa aineistossa. Nato-kategoria esiintyy vastoin hypoteesiani vähemmän ruotsinkielisessä kuin suomenkielisessä aineistossa. DN:ssä käytetään arvottavia sanavalintoja jokaisessa tarkastelemassani kategoriassa, kun taas Helsingin Sanomissa niitä käytetään ainoastaan kategoriassa Venäjä turvallisuusuhkana. Asiasanat: uutismedia, raportointi, Ukrainan sota, ratkaisut kriisiin

Den här kandidatavhandlingen undersöker hur väl en fristående, progressiv redaktion i Egypten lyckas eftersträva objektivitetsidealet i sina artiklar. Materialet består av åtta texter som har producerats av redaktionen Mada Masr. Artiklarna är publicerade mellan juli och oktober år 2017. Syftet med undersökningen är att se hur väl Mada Masr lyckas eftersträva objektivitet samt att reflektera över varför redaktionen i så fall inte lyckas eftersträva objektivitet. För att eftersträva objektivitet ska journalisterna använda sig av de regler som finns för objektiv journalistik och i journalistreglerna. Hypotesen är att Mada Masr inte lyckas eftersträva objektivitet. En orsak kan vara det journalistfientliga klimatet som råder i Egypten. Bland annat låg Egypten på 161 plats av 180 på Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex för år 2017. Därtill räknas landets pressfrihet som väldigt dålig enligt samma index. Avhandlingen analys baserar sig på Deuze (2005) teori om objektivitet. Enligt teorin är en artikel objektiv ifall den är opartisk, neutral, objektiv, rättvis och trovärdig. Därtill används Schudson (2001) definition av objektivitetsidealet. Han definierar objektivitetsidealet som ett moraliskt mål för journalistiken. Det ter sig i form av att journalistiken inte ska rapportera värderingar utan fakta. För att konkretisera Deuzes och Schudsons teorier används journalistreglerna. Analysen utförs i form av en kritisk diskursanalys. Själva analysmetoden bygger på Berglezs (2010) och van Dijks sätt att analysera texter. Därtill används Fairclough (1995) som bakgrund i förståelsen av kritisk diskursanalys. Eftersom analysen använder kritisk diskursanalys så kan undersökningen ta i beaktande också andra faktorer än rent språkigmässiga drag. Analysen visar att Mada Masr i stor utsträckning använder sig av anonyma källor och även vid vissa tillfällen av värdeladdade ord i rubriker och nedryckare. Artiklarna saknar också ofta kommentarer från till exempel statliga organ i fall där staten kritiseras eller har agerat på ett problematiskt sätt. Eftersom samplet är så litet som åtta artiklar går det inte att dra alltför stora slutsatser. Däremot visar analysen att Mada Masr i många fall inte lyckas eftersträva de krav som Deuze (2005) ställer på objektivitet. Framförallt har Mada Masr svårt att eftersträva kraven på trovärdighet och rättvisa.