Browsing by Title

Förhållandet mellan läkare och patient har förändrats mycket under de senaste decennierna. Så sent som på 1960-talet var det ännu vanligt att läkare fullständigt undanhöll en cancerdiagnos från patienten. Idag uppmuntras istället patientcentrering och patientmedverkan både då diagnosen presenteras och en vårdplan läggs upp. Hur läkare implementerar det varierar och påverkar patientens erfarenhet av vårdförhållandet. I min avhandling presenterar jag allmänna begrepp som är relevanta i diskussionen kring förhållandet mellan läkare och patient vid tillfället för diagnostisering. Jag fördjupar mig sedan i cancervård för att granska hur läkare bemöter sina patienter då de presenterar diagnosen och hur det påverkar patientens upplevelse av den känsliga situationen. Uppsatsen behandlar bland annat läkare–patientförhållandets symmetri eller asymmetri, konkordans, patientcentrering och strategier läkare och patienter använder sig av och konkluderar vilka faktorer som är mest betydelsefulla för vårdförhållandet ur ett mikrosociologiskt perspektiv. Till dessa hör bland annat patientens behov av att känna sig hörd och erbjudas emotionellt stöd och möjlighet att delta i diskussionen kring vårdalternativ.

Mitt syfte med denna avhandling är att med hjälp av tidigare forskning redogöra för hurdana attityder det finns till vegetarianer och veganer, samt hur dessa attityder formas. Avhandlingen fokuserar på orsakerna till attityderna samt följderna av dessa attityder. Individuella faktorer som inverkar på bildningen av attityder tas upp med fokus på vegetarianer och veganer. Hur attityderna ter sig på sociala medier granskas även i avhandlingen. Jag har studerat forskning om attityder till vegetarianer, veganer och allätare samt hur dessa tar sig uttryck i sociala medier och jämför dem för att få en enhetlig bild över hur dessa attityder ser ut. Resultaten av källorna visar att det finns en betydande del av allätare som har en negativ attityd till vegetarianer och veganer och de negativa attityderna är till viss del besvarade från vegetarianer och veganer. Resultaten av källorna visar även att positiva attityder framkom ytterst lite mellan vegetarianer, veganer och allätare. Attityderna till vegetarianer och veganer på sociala medier är överväldigande negativa men dessa kan förändras genom att offentliga kända personer har en vegetarisk eller vegansk diet. I fortsatt forskning skulle det vara väsentligt att undersöka kring de positiva attityderna till vegetarianer och veganer samt granska vilken sociala mediers roll är i attitydskapandet.

Klimatförändringen kan komma att leda till förödande effekter för en stor del av jordens befolkning. För att sakta ner klimatförändringen krävs attityd- och beteendeförändringar som främjar klimatet. Därav är syftet med denna avhandling att klargöra hur man kan skapa attityd- och beteendeförändring som bidrar till att bekämpa klimatförändringen. Avhandlingen utförs som en litteraturgenomgång. Avhandlingens resultat visar hur attityder och beteenden förändras i en klimatförändringskontext. Med hjälp av bl.a. modellen för sannolik bearbetning samt teorin om kognitiv dissonans beskrivs attitydförändringsprocessen. Beteendeförändring förklaras bl.a. genom teorin om planerat beteende och nyanseras med sociala normers inverkar på förändringsprocessen. Utöver det presenteras även en strategi för hur klimatfrämjandebeteenden uppnås. Möjliga hinder och barriärer i samband med attityd- och beteendeförändringen diskuteras. Slutligen behandlas de etiska aspekterna med försök till attityd- och beteendeförändring i samband med klimatförändringen.

Att passa in eller inte passa in i skola. För socialarbetare eller kurator är det viktigt att ha kunskaper kring det sociala livet i skolan. Normer finns över allt och är outtalade regler som styr handlingar, beteenden och den sociala interaktionen. Normalitetskonstruktionen ger människan riktlinjerna för hur de skall vara i olika sammanhang. Avhandlingens syfte är att undersöka pojkars upplevelser av normer under skolgången. Studien svara på hur pojkar passar in i skolan och skolans sociala sammanhang. Studien behandlar normer, med tyngdpunkten på könsspecifika normer, kring det manliga genuset men tar även upp medverkande sociala roller, konformitet och grupptryck. I studien undersöks om pojkar var busar och gjorde hyss eller om de var plugghästar som inte ville utmana ödet. Var det viktigt för det sociala livet att vara högljudd och rebellisk eller kanske duktig och ordentlig? Avhandlingen är utförd som en kvalitativ intervjustudie med fyra stycken unga män som intervjudeltagare. Intervjuerna är först transkriberade och sedan analyserade genom metoden innehållsanalys. Med hjälp av intervjuerna i studien urskiljs alltså sociala normer i skolan och hur pojkarna upplevde dem. Den viktigaste slutsatsen i studien är att resultatet är i strömlinje med normernas existens i skolan. Som pojke får man inte vara flickig och man skall helst bete sig som alla andra alltså på ett busigt, pojkaktigt sätt. Resultatet visar även att pojkar inte får vara annorlunda på fel sätt, på ett sätt som inte är coolt. Normer kan vara inkluderande men även exkluderande och kan till och med leda till mobbing. Det finns människor som medvetet bryter mot dessa normalitetskonstruktioner och vill ifrågasätta normer.

Brottslighet som fenomen är ett samhällsgenomsyrande problem som ofta väcker mycket diskussion. Det finns stereotypa föreställningar om kvinnliga brottslingar samtidigt som de osynliggörs både i samhället och bland professionella, vilket gör det till ett intressant fenomen att granska inom termer för socialt arbete. Syftet med denna avhandling är att lyfta fram hur brottsligheten bland kvinnor ser ut och genom ett genusperspektiv lyfta fram ojämlikheter som kvinnor bemöts av. Denna avhandling är en litteraturöversikt där jag analyserat nio olika vetenskapliga texter om kvinnlig brottslighet. I min analys har jag granskat fenomenet utgående ifrån feministisk teori och lyfter jag fram olika teman ur mina forskningsresultat angående kvinnlig brottslighet. I avhandlingen granskas kvinnlig brottslighet genom fyra olika kategorier: hur ser brottslighet bland kvinnor ut, brott och barndom, kvinnan och brottslighet ur ett normförbrytningsperspektiv och kvinnors attityder mot brottsliga kvinnor. Genom mina resultat vill jag belysa hur ojämställdhet och patriarkala strukturer bidrar till utvecklingen av brottslighet bland kvinnor.

Avhumanisering som psykologisk process hör till de socialpsykologiska teorier som man främst använt för att försöka förklara hur en ”vanlig” individ kan agera grymt mot en annan i konfliktsituationer och hur massmord har kunnat genomföras flera gånger i historien med så många människors delaktighet. Mitt syfte med denna avhandling är att på basis av tidigare forskning redogöra för de teorier kring avhumanisering som främst används för att förklara hur en ”vanlig” individ motiveras till att utföra grymma dåd som medlem av en grupp och hur avhumaniseringens olika processer kan se ut. Litteraturöversikten sammanställer först en översikt i ämnet genom att granska individen genom teorin om social identitet, för att understryka gruppidentitetens vikt för individer i konfliktsituationer samt de rådande social strukturernas betydelse för den gruppidentiteten. Sedan presenteras Albert Banduras (1975) teori om moraliskt disengagemang och de olika kognitiva mekanismer som aktiveras hos individen då denna handlat på ett moraliskt tvivelaktigt sätt och måste, för att minska på känslan av obehag som den kognitiva dissonansen orsakar, omstrukturera uppfattningen om sina handlingar. Avhumanisering som en av de kognitiva mekanismerna fungerar som kärnan för denna avhandling och nyare forskning inom ämnet lyfts fram där skillnader på direkt avhumanisering och olika subtilare formare av avhumanisering diskuteras. Resultaten av litteraturöversikten tyder på att det finns en ond cirkel, där avhumaniseringens konstanta närvaro i samhällen utanför direkt konflikt kopplas samman med skapandet av samhälleliga sociala strukturer, strukturer som vidare bidrar till att medlemmar av utgruppen avhumaniseras och risken för gruppkonflikt ökar. Vikten av mellanmänskliga relationer uppkommer som en förebyggande faktor för att avhumanisering inte skall ske, meta- avhumaniseringens förmåga att även fungera åt motsatt håll: meta-mänsklighet i fall där individer får uppleva att en utgrupp uppfattar den egna gruppen som starkt mänsklig, besvarar denna uppfattning med samma känslor mot utgruppen. Denna kunskap kunde konkret implementeras i framtida förebyggande arbete och mer forskning för att vidare utreda fenomenet behövs.

Avhandlingen utgör en analys av Sveriges nuvarande högerregerings användning av retoriska medel i sina motiveringar bakom beslutet att avskaffa den feministiska utrikespolitiken som infördes av en vänster-grön regering 2014. Det huvudsakliga materialet som används i analysen är interpellationsdebatten som hölls 2023 om avskaffandet av den feministiska utrikespolitiken. Avhandlingen utgår från en kvalitativ analys kombinerad med en retorisk analys och redogör för hur och med hjälp av vilka retoriska medel regeringen motiverar sitt beslut och hur politikerna agerar spelmässigt i interpellationsdebatten. Den teoretiska referensramen bygger främst på teorier om politik som retorik.

Bareback hänvisar till ett fenomen som har definierats som ”avsiktligt oskyddat analsex bland män som har sex med män”. Utöver dessa sexuella praktiker har begreppet dock förvärvat ytterligare en kulturell dimension som är präglad av snabbt globaliserande nätverk av diskursinnehåll och beteendemönster. Fenomenet kan således enligt litteraturen betraktas som en subkultur samt anses innebära identitära egenskaper, och utgör därmed ett mångsidigt, flerdimensionellt och tvärvetenskapligt forskningsobjekt, tillgängligt for socialpsykologisk utredning. Syftet för avhandlingen är att erbjuda en översikt av tidigare forskning om bareback samt en kritisk diskussion om resultatens generaliserbarhet, etiska frågor som kommit fram i tidigare forskningskontexter och ett ställningstagande om definitioner och tolkningar som har använts. Den centrala frågan gäller tillämpningen av diskussionen i en finländsk kontext och därmed frågorna hur bareback kan studeras i Finland och hur det bör göras för att undvika kritik som tidigare riktats mot forskare. Diskussionen syftar således till att föreslå några konceptuella, metodologiska samt etiska rekommendationer för bareback-forskning i en finländsk kontext. Först ger jag en kronologisk översikt av de huvudsakliga forskningsbidrag som publicerats över de senaste fyra årtiondena. Sedan behandlar jag de centrala begreppen (i kapitel 4) som har använts för att beskriva, tolka och kategorisera fenomenet, samt den brittiska hälsopsykologens Michele Crossleys sociohistoriska forskningsinriktning. Slutligen erbjuds ett mera kritiskt ramverk som integrerar olika kritiska socialpsykologiska och övriga socialteoretiska bidrag. I kapitel 5 diskuteras resultaten och bedöms deras tillämplighet i en finländsk kontext. Det visas hur konceptuella, metodologiska och etiska övervägningar hänger starkt ihop med varandra, och hur det etiska ramverket verkar utgöra en conditio sine qua non för denna typ av forskningsaktivitet på grund av forskarens position som har metodologiska och epistemologiska konsekvenser för forskningen i en social kontext. Bareback är ett betydelsefullt fenomen som är kopplat till särskilt aktuella forskningsämnen och samhällsfrågor men som i Finland saknar både vetenskaplig utredning och representation i en publik diskurs. Innan specifika kvantitativa frågor kan formuleras överhuvudtaget bör det genomföras en ingående kvalitativ utredning där det fokuseras först och främst på definitionsfrågor inom ett väletablerat etiskt ramverk som tar hänsyn till den sociala forskarens eller fältarbetarens särskilda position som deltagare i kunskapsproduktionsprocessen.

Syftet med avhandlingen är att undersöka hur trauma i barndomen påverkar vuxenlivets parförhållanden. Studien baserar sig på tidigare forskning gällande trauma i barndomen och hur barndomstrauman påverkar mellanmänskliga relationer. Trauma i barndomen leder ofta till flera problem kring mellanmänskliga relationer i vuxenlivet. Källorna härstammar från socialpsykologiska och psykologiska journaler. Metoden var att göra en systematisk litteratursökning och hitta olika källor som behandlar problemformuleringen. Viktiga teorier inom forskningsområdet är Bowlbys och Ainsworths teori om anknytning, som spelar en signifikant roll kring uppkomsten av barndomstrauma, samt traumans påverkan på mellanmänskliga relationer. Bowen Familjesystemteorin granskas, och i samband med teorin tas även Bowen Familjesystemterapi upp som en alternativ rehabiliteringsmetod av barndomstrauma. Enligt dessa två teorier är familjerelationerna en central bidragande faktor till barndomstraumans uppkomst. Resultaten i denna studie indikerar att barndomstrauma har en inverkan på kvalitén på individens parförhållanden i vuxenlivet. Trauma i barndomen är ofta ett resultat av en rubbad familjestruktur, och ett negativt beteendemönster mot barnet. Detta leder däremot till ett destruktivt anknytningssystem som sedan påverkar individens mellanmänskliga relationer livet ut. Rehabilitering av trauma är dock en möjlighet, och med hjälp av olika typer av terapi kan trauma bearbetas, och individen kan därmed åstadkomma en hälsosam parrelation i framtiden. Fortsatta studier kunde lägga mer fokus på könsskillnader gällande traumans påverkan på vuxenlivets parförhållanden, samt påverkan av barnets ålder vid tidpunkten av den traumatiska händelsen.

Lägret al-Hol är ett slutet läger som befinner sig i de nordöstra delarna av Syrien, ca 80 kilometer från gränsen till Turkiet. Enligt prognoser är över 65 000 människor som misstänks ha koppling till terrororganisationen ISIS gripna på lägret. 94 % av dessa människor som bor på lägret är barn och kvinnor, och mer än hälften av de barn som befinner sig på lägret kommer från andra länder än Syrien. Enligt den information som de finländska myndigheterna har befinner sig ca 40 finländare på lägret, varav ca 30 är barn och ca 10 kvinnor. Omständigheterna på lägret utgör en humanitär nödsituation. Syftet med denna avhandling är att ge perspektiv på varför situationen i al-Hol har varit en så svår och komplex fråga att den finländska staten och barnskyddsmyndigheterna inte lyckats lösa den inom en tidsram på mer än 12 månader. Det offentliga rummet har dominerats av en stark tudelning gällande hur man borde agera gällande barnen och deras mammor. Organisationer som arbetar inom säkerhetsfrågor och terrorismforskare närmar sig frågan genom säkerhetsperspektiv medan rättslärda, barnskyddsmyndigheter och representanter för människorättsorganisationer lyfter fram barnets rättigheter och barnkonventionen. Denna avhandling fokuserar på hur barnkonventionen tolkas i internationella barnskyddssammanhang och hurdana tolkningsramar man har om dessa barn inom olika discipliner och sektorer. Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med materialnära innehållsanalys som analysmetod. Enligt denna studie upplever experter i barnskyddsfrågor att diskussionen kring dessa barns rätt till att repatrieras till Finland har säkerhetifierats och att en stigmatisering av personer på lägret påverkar den allmänna tolkningen av situationen. Därigenom pågår en maktkamp mellan de olika involverade fälten, där det interna säkerhetets fält och maktens fält har kommit åt att definiera frågan, vilket har lett till att barnskyddsfältet inte kunnat agera enligt barnskyddets normer och handlingssätt. Därutöver har denna avhandling ifrågasatt utmaningar i tillämpningen av FN:s barnkonvention i säkerhetifierade barnskyddsfall.