Browsing by Issue Date

Film som medium är mer än bara underhållning. Filmer förmedlar information genom både visuella och auditiva medel och de har en unik förmåga att påverka attityder och kunskap hos tittarna. På vilket sätt fenomen och människor framställs i film är därmed viktigt för hur dessa bemöts i samhället. Syftet med denna avhandling är att undersöka porträtteringen av psykisk ohälsa i film och dess påverkan på uppfattningarna om psykisk ohälsa i samhället. Psykisk ohälsa är ett mycket vanligt tema i film men porträtteringen är starkt påverkad av de kommersiella mål som styr filmbranschen. Det är därför vanligt att psykisk ohälsa används som en dramatiserande faktor och porträtteringens fokus ligger på att väcka reaktioner och känslor hos tittarna, snarare än på att återberätta verkligheten av psykisk ohälsa. Det finns tydliga trender i porträtteringen av psykisk ohälsa i film som bidrar till att upprätthålla stereotyper och stigma kring psykisk ohälsa i samhället. Under senare år har det ändå gjorts satsningar på mer sanningsenliga porträtteringar av psykisk ohälsa som i sin tur visats minska stigmat kring psykisk ohälsa. Denna avhandling belyser det komplexa sambandet mellan film, samhället och psykisk ohälsa och betonar vikten av att kritiskt granska porträtteringen av psykisk ohälsa i film.

Den här avhandlingen ger en bild av hur nyhetsrapportering kan se ut på TikTok, genom att analysera två nyhetsvideor som kan placeras i den så kallade kreatörsledda respektive redaktionsledda strategin för nyhetsrapportering på plattformen. Strategialternativen har tagits fram av Nic Newman i Reuters Digital News Report 2022, och syftet med avhandlingen är att ge exempel på hur strategierna kan tillämpas i praktiken. Avhandlingens material är två TikTok-videor som rapporterar om vägglössinvasionen i Paris under hösten 2023. Den ena videon är publicerad av amerikanska The Washington Post och den andra är publicerad av brittiska Daily Mail. Metoden för avhandlingen är multimodal analys och videorna granskas utgående från fyra analysenheter: Reporterns roll, bakgrundsmusiken, bildmaterialet och texten. Avhandlingen kommer fram till att The Washington Post tillämpar den kreatörsledda strategin genom att rapportera nyheten med underhållande och lekfull ton, där audiovisuella element kombineras för att engagera publiken på TikTok. Daily Mail tillämpar den redaktionsledda strategin genom att lägga fokus på själva nyhetshändelsen. Nyheten presenteras på ett mer traditionellt sätt men videon innehåller också audiovisuella element som förstärker den emotionella upplevelsen av nyhetsinnehållet. Avhandlingen visar hur samma nyhet kan rapporteras på två helt olika sätt på TikTok, vilket demonstrerar hur plattformen kan användas för att producera varierande och underhållande nyhetsinnehåll som engagerar en yngre publik.

Syftet med den här kandidatavhandlingen är att granska hur Helsingin Sanomat och Ilta-Sanomat gestaltade Jukkatalos konkurs. Jukkatalo var ett byggföretag som erbjöd hus och byggde dem från början till slut. Jag tog hjälp av gestaltningsteorin för att få svar på mina forskningsfrågor om gestaltning i de två medierna, vem som kommer till tals och målgruppen för artiklarna. Innan jag utförde analysen definierade jag vilka gestaltningar jag letade efter i texten. Analysen visade att både Helsingin Sanomat och Ilta-Sanomat gestaltade Jukkatalos konkurs främst med mänskliga öden, vilket är överraskande. Vid krisrapportering brukar medier gestalta händelser med ansvarsgestaltning. Det visade sig också att i båda medierna kom Jukkatalos ledning mest till tals och att målgruppen var den breda allmänheten.

Syftet med avhandlingen är att utforska hur relationen mellan socialarbetaren och klienten inom barnskyddets eftervård kan främja den ungas välmående och stöda processen mot självständighet. Målsättningen med studien är att identifiera faktorer som påverkar utförandet av relationellt socialt arbete inom eftervården. Avhandlingen utforskar också hur socialarbetare upplever de förväntningar unga ställer på dem och ifall dessa kan besvaras i ett professionellt förhållande. Unga som blivit placerade utanför hemmet anses vara en speciellt utsatt grupp i samhället och har större risker för marginalisering. Barnskyddets eftervård har som uppgift att stöda dessa unga då de blivit myndiga och skall börja ett självständigt liv. Utöver ekonomiskt och psykosocialt stöd, behöver klienterna inom eftervården emotionellt stöd. Utgångspunkten för arbetet är en god relation mellan socialarbetaren och klienten, där den unga känner sig förstådd och är delaktig i beslut. En traumatisk bakgrund och avsaknad av eget stödnätverk kan dock ställa stora och ibland orealistiska krav på socialarbetaren. Tidigare forskning visar att unga har ett behov av en informell och vänskaplig relation till socialarbetaren, som sträcker sig utanför socialarbetarens handlingsutrymme. Den kvalitativa forskningens empiriska material samlades in genom semi-strukturella intervjuer med fyra socialarbetare som arbetar eller arbetat inom eftervården. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet. Som forskningens teoretiska referensram användes relationellt socialt arbete, som poängterar ett holistiskt arbetssätt där individens personliga, interpersonella och systemiska faktorer tas i beaktan. Forskningens resultat tyder på att många faktorer påverkar skapandet av en god relation mellan socialarbetaren och klienten inom eftervården. Klientens traumatiska upplevelser försvårar skapandet av tillit. Målgruppen har ett starkt behov en trygg vuxen som erbjuder både praktiskt och emotionellt stöd i vardagen. Stora klientmängder inom eftervården försvårar socialarbetarens möjligheter att vara tillgänglig och erbjuda ett långvarigt och heltäckande stöd. Socialarbetarna upplevde att arbetets strukturer lägger för stort fokus på administrativt arbete, som försvårar utövandet av relationellt socialt arbete. Eftervårdens och socialarbetarens roll är ofta oklar för den unga, som kan leda till orealistiska förväntningar och frustration hos den unga. Socialarbetarna upplevde också att klienterna ställer krav på socialarbetarens karaktär, dess kunskapsbas och personliga drag. En tydligare definition av eftervårdens roll i den ungas liv är väsentlig inte bara för den unga, men också socialarbetaren. Den nya livssituationen skapar behov av ekonomiskt, praktiskt stöd och emotionellt stöd, som bäst besvaras genom en meningsfull relation mellan socialarbetaren och klienten. Detta kräver mer resurser och ett skifte i arbetets innehåll. Vad en meningsfull relation innebär bör också definieras för att upprätthålla gränsen mellan det professionella och privata.

I denna kandidatavhandling forskas i graden av politisk populistisk kommunikation som används av finska riksdagspartier i valdebatter år 2023. Syftet med forskningen är att analysera ifall partiets värderingar och ideologi har en påverkning på graden av populism som används i olika politiska sakfrågor. För att mäta graden av populism har olika definitioner på populism presenterats, och sedan argumenterats för varför populism som kommunikationsstil är det bäst välanvändbara sättet för att utföra forskningen. I avhandlingen diskuteras tidigare forskningar och teorier, och utgående från dessa har tre hypoteser utformats som sedan analyseras genom en innehållsanalys. I avhandling analyseras tre politiska sakfrågor (invandring, ekonomi och miljö) och deras påverkan på riksdagspartiernas användning av populistisk kommunikation i valdebatter. I denna forskning valdes sakfrågor utifrån partiernas värderingar och ideologier, vilket sedan ledde till bildandet av hypoteser. I forskningen strävades efter att välja sådana sakfrågor som starkt förknippats med någon/några av partiernas värderingar, för att se ifall det påverkar andelen populistisk kommunikation som partierna använder. Hypoteserna baserades på tidigare forskningsresultat samt på antagandet om att partierna i högre grad kommer att använda populistisk kommunikation när sakfrågan är kopplad till deras ideologi och värderingar. Trots att hypoteserna delvis eller helt kunde bekräftas, kunde det inte fastställas något tydligt mönster som skulle indikera att partierna använder mer populistisk kommunikation när sakfrågan är kopplad till deras värderingar och ideologi. Det mest anmärkningsvärda resultatet från denna forskning är den totala användningen av populistisk kommunikation bland alla partiledare i sakfrågorna som analyserats.

Under 2000-talet har politisk kommunikation blivit alltmer polycentrisk runtom i världen. Som en följd har politiker börjat använda internet och sociala medier som en del av sina kampanjmetoder. Forskning om hur nya kommunikationskanaler påverkar politiken och samhället har pågått sedan 1920-talet. När internet blev en del av medielandskapet på 1990-talet, började man också undersöka påverkan av internet på politik och samhälle. Mitt syfte med denna avhandling är att undersöka kandidaternas attityder till sociala medier som kampanjmetod och hur ålder påverkar detta. Det finns begränsad forskning på detta område, vilket gör det till ett viktigt ämne att utforska. Avhandlingens hypotes är att yngre kandidater har en mer positiv attityd till sociala medier som kampanjmetod. Denna hypotes stöds av avhandlingens teoretiska referensram samt tidigare forskning om sociala medier i valkampanjer och användning av sociala medier i allmänhet. För att undersöka hypotesen använder jag frågeformulär från von Schoultz & Kestilä-Kekkonens forskningsprojekt (2019), som är en del av större internationell forskning om politiska val. De frågor som valdes för denna avhandling fokuserar på kandidaternas aktiviteter på sociala medier och om de anser att sociala medier är ett användbart sätt att övertyga väljare. Jag delade in respondenterna in i tre åldersgrupper (18–35, 36–59 & 60–) för att jämföra deras svar och undersöka hur ålder påverkar attityden till sociala medier som kampanjmetod. Denna avhandling fokuserar på två frågor från sektionen B9 i frågeformulären: 1.) Kandidaters aktiviteter på sociala medier är ett användbart sätt att övertyga väljare 2.) Många kandidater använder sociala medier under valkampanjen bara för att deras motståndare också gör det Respondenterna hade tre svarsalternativ på bägge frågorna: 1. Av annan åsikt 2. Varken av samma eller av annan åsikt 3. Av samma åsikt Analysen visar att den första frågan stöder avhandlingens hypotes. Ju yngre respondenterna är, desto positivare är deras svar på frågan. Dock ger den andra frågan liknande svar från varje åldersgrupp, vilket inte visar att ålder påverkar attityden positivt eller negativt. Sammanfattningsvis visar avhandlingen att hypotesen till viss del stöds av resultaten, men denna fråga kräver mer forskning.

Migration är ett komplext tema och ses som en global företeelse som påverkar många länder runtom i världen. Kultur, integration, politik, mänskliga rättigheter och ekonomi är aspekter som präglar migration. Allt flera länder är i behov av internationella talanger och konkurrensen om talangerna blir högre. För Finland är det av strategiskt intresse att fokusera på talangattraktion och talangintegration. Att attrahera internationella talanger till ett främmande land innebär att be dem att förändra sina liv. Detta är en stor begäran, särskilt för en hel familj. För att internationella talanger ska vilja flytta till Finland krävs att landet uppfattas som attraktivt. En hög attraktionsnivå kan uppnås genom tillräcklig marknadsföring, ett gott rykte om landet, en lyckad integration och en fungerande samverkan på regional och nationell nivå. Det EU-finansierade Talent Boots-programmet stödjer integrationen av internationella talanger i Finland och kan fungera som en lösning på integrationsproblemen som präglar landet. Mitt syfte med avhandlingen är att undersöka om Talent Boost-programmet har en positiv inverkan på integrationsprocessen för internationella talanger. Vilka är effekterna av Talent Boost-programmets integrationstjänster för internationella talanger? För att få en bättre förståelse av talangattraktion kopplas jag ihop avhandlingen med Lee’s Push- och pullteori och collaborative governance theroy spelar även en betydande roll för samverkan inom Talent Boost-programmet. Resultaten påvisade att Talent Boost-programmet utför viktiga tjänster som bidrar till talangattraktion och talangintegration. Den största vikten läggs ändå vid talangattraktion framom talangintegration vilket kan leda till problem för Finland i framtiden. Talent Boost-programmet består av ett tiotal aktörer och delområden vilket gör samverkan dem emellan blir komplicerad. De tjänster som programmet erbjuder verkar ofta under en kortare period vilket gör det svårare att förstå de långvariga resultaten av tjänsterna. Talent Boost-programmet erbjuder många användbara tjänster som kunder implementeras som permanenta på den nationella nivån.

Valdeltagandet i Finland är i regel lägre än det i Sverige. Det gäller speciellt kommunalvalen. I Sverige har sedan 1970 valen på de lokala, regionala och nationella nivåerna hållits samtidigt, medan Finland håller valen separat. Denna avhandling utreder ifall de gemensamma valdagarna har en påverkan på valdeltagandet. Eftersom valdeltagande är nära associerat med demokratins styrka och hälsa, kan vissa valsystem som främjar deltagandet vara att föredra. Genom att jämföra valdeltagandet mellan Sverige och Finland över tid, söker avhandlingen samband och mönster i valdeltagandet. Den jämför deltagandet i riksdagsvalen, kommunalvalen och europaparlamentsvalen. Presidentvalen i Finland har ingen motsvarighet i Sverige, och välfärdsområdesvalen/regionvalen kan inte meningsfullt jämföras då Finland endast har haft ett välfärdsområdesval. Europaparlamentsvalen ger en möjlighet att jämföra val där de nationella skillnaderna i valsystemen är minimala i jämförelse med de nationella valen. Denna statistik ställs i relation till två teoretiska ramverk. Teorin om rationella val och resursteorin. Dessa två teorier fokuserar på väljarna och deras avgöranden inför ett stort antal valtillfällen, genom att se på vad som är de mest rationella, nyttomaximerande och resursmaximerande valen mellan att delta eller inte delta. Analysen finner att det svenska kommunala valdeltagandet har bundits nära till deltagandet på riksnivå efter sammanslagningen 1970. Medan det finländska deltagandet varierar mycket. Den finner även att de tillfällen då val på olika nivåer hålls samma år i Finland, stiger i regel deltagandet, ibland även markant. Mot bakgrund av det teoretiska ramverket tyder det på ett samband mellan hur ofta valår anordnas och nivån på valdeltagandet. Huruvida gemensamma valdagar är att föredra eller inte för Finland är dock något som vidare utredningar kommer behöva se på. Det blir en fråga om politisk vilja samt förvaltningsmässiga och administrativa frågeställningar. Finland har dock valt att redan slå samman kommunalvalen och välfärdsområdesvalen från och med 2025, och när resultatet av den ändringen väl blir mätbart kan frågan om Finland bör hålla dem gemensamt med även riksdagsvalen blir ytterst aktuell.

Myndigheter och beslutsfattare har i offentliga institutioner och företag en stor inverkan på den verksamhet som idkas. Det är avgörande för säkerställandet av demokratin att det finns bestämmelser om mekanismer som säkerställer att beslutsfattarna står till svars för sina handlingar och beslut. Säkerställandet av den offentliga sektorns verksamhet är i synnerhet relevant inom den ekonomiska aktiviteten där transparens och ansvarsutkrävande spelar en avgörande roll för främjande av öppenhet, integritet samt förtroende i makthavarnas verksamhet. På grund av strukturförändringen New public management har utsuddade sektorer uppstått som tydliggör hur statligt ägda företag blandar statligt regi med privat ekonomisk verksamhet. Problematiken är att de statligt ägda företagen ligger i en skärningspunkt mellan offentlig och privat verksamhet men måste trots detta uppfylla kraven på ansvarsutkrävande och transparens som förväntas av offentliga myndigheter. Corporate Social Responsibility används för att öka transparensen i företagsverksamhet genom att främja ansvarsfullt och öppet beteende. Avhandlingen kommer därmed att analysera det som Fortum tar upp i sin CSR-rapport i hur indikatorerna för transparens och ansvarsskyldighet uppfylls i den offentliga sektorns bolagsägande. Genom att undersöka Fortums CSR-rapport kan denna studie bidra till en ökad förståelse för hur den offentliga sektorns bolagsägande kan påverka företagens redovisning av CSR och därmed kommunikationen till intressenterna, medborgarna och samhället. Avhandlingen bygger på OECD:s riktlinjer för multinationella företag, Europeiska revisionsrättens sex centrala komponenter för ansvarsutkrävande, OECD:s riktlinjer för säkerställandet av en högkvalitativ transparens i företag samt Fortums Sustainability rapport för 2022 som motsvarar företagets CSR. De kategorier som analyseras i rapporten består av: roller och ansvar, information och rapportering, ägarfunktion och uttalande om mål, intressentrelationer, portföljen och finanser samt risker och riskfaktorer. Resultatet av analysen var av verifierande karaktär där Fortum till stor del rapporterat om de kategorier som krävs av ett statligt ägt företag där företaget mest betonade vikten av information, rapportering och uttalande om mål. Det konstateras även att Fortum starkt betonar kontakten till sina intressenter.

Mitt syfte med denna studie är att redogöra för standardregelns faktiska betydelse för det allmännas skadeståndsansvar. Studien granskar den nuvarande definitionen på offentlig maktutövning och vållandebedömningen som en förutsättning för offentliga samfunds skadeståndsansvar. Beslutsförfarandet utgör kärnan i den offentliga maktutövningen och utöver detta kan även rådgivning anses vara utövning av offentlig makt. I studien granskas tre rättsfall, HD:1989:50, HD:2009:24 och HD:2022:21–22, som bidragit till rättspraxisen inom det allmännas skadeståndsansvar. Problematiken med en varierande definition av offentlig maktutövning kommer fram i doktrinen. Utvecklingen av rättspraxisen har komplicerat definitionen på offentlig maktutövning ytterligare, vilket lett till att tillämpningen av skadeståndslagens bestämmelser om offentligt samfunds skadeståndsansvar blivit oförutsebar. Studien uppmärksammar de av Justitieministeriet föreslagna lagförändringarna om att avskaffa standardregeln samt att införa en separat bestämmelse om ersättning av ren ekonomisk skada som en följd av felaktig rådgivning.