Browsing by department "Svenska social- och kommunalhögskolan"
Now showing items 41-60 of 400
-
(2017)Företag ställer idag allt högre krav på kostnadseffektivitet, vilket har resulterat i att allt fler organisationer använder sig av prestationsbaserade belöningssätt som ett sätt att motivera sina anställda. Grundantagandet bakom belöningssättet är att den anställda kommer att sträva efter monetära belöningar och därmed öka på sin arbetsprestation. Syftet med denna uppsats var att analysera den motiverande kraften bakom prestationsbaserad belöning. Klassiska motivationsteorier anser att belöningssättet är motiverande till en viss grad. Studier tyder på att då belöningssättet är väl planerat och introduceras i en gynnsam kontext, kan de motiverande effekterna vara större än vad klassiska motivationsteoretiker förutspår. Faktorer som påverkar den motiverande kraften är t.ex. graden av hur tydligt man kan mäta en prestation i ett visst arbete, samt på vilket sätt man väljer att operationalisera prestation. Nutida forskning tyder på att belöningssättet är en effektiv metod för att skapa extern motivation i situationer där intern motivation saknas. Däremot kan belöningssättet resultera i minskad motivation om internt motiverade arbetsuppgifter belönas för prestation. Beslutsfattare i organisationer bör vara medvetna om den komplexa naturen av mänsklig motivation, vilket betyder att prestationsbaserade belöningssystem måste planeras utförligt för att kunna implementeras framgångsrikt.
-
(2018)Kronisk smärta besvärar dagligen var sjunde finländare och en tredjedel har erfarenheter av långvarig smärta. Förutom personligt lidande orsakar kronisk smärta även konstader för samhället i form av sjukfrånvaro och arbetsoförmögenhetspensioneringar. I de nyaste vårdrekommendationerna framhålls ett gott vårdförhållande och en patientcentrerad vårdplanering som grunderna för en god smärtvård. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa de aspekter i bemötandet av en patient med kronisk smärta som är viktiga för en vårdare att beakta med tanke på förutsättningarna för en god vård. Enligt resultaten har bemötandet en stor betydelse för att patienten känner sig trygg i situationen och delger personlig information som är avgörande för den patientcentrerade vårdplaneringen. Kronisk smärta medför att patienten är känslig för socialt avslag samtidigt som det sociala stödet är väsentligt för en lyckad smärtvård. Vårdaren bör undvika icke-validerande kommunikationssätt, överbetonad empati och kroppspositioner som uttrycker makt eftersom dessa upplevs som socialt avslag. Däremot får patienten stöd av ett bekräftande och godkännande bemötande, vilket till och med är viktigare än empati. Vårdaren bör ge tid åt och lyssna på vad patienten vill framföra så att upplevelsen av kontroll över situationen bibehålls för patienten. Detta erbjuder det sociala stöd som patienten behöver för att komma vidare samtidigt som det också möjliggör en vårdplan som beaktar de individuella behoven och den psykosociala situationen. Framtida forskning rekommenderas riktas mot studier i hur patienter har lyckats hitta ett sätt att leva med kronisk smärta eller hur de eventuellt har lyckats bli fria från smärtan. Även studier av det sociala stödet och hur detta kan utnyttjas inom vården för kronisk smärta rekommenderas.
-
(2019)I det moderna samhället ansvarar individen själv alltmer för att skapa sin identitet utgående från de val man gör. Baserat på vad man väljer att visa upp för andra, bildar omvärlden sig en bild av vem man är. I sina blogginlägg kan bloggare välja vilka delar av livet de visar upp för att av läsarna tolkas så fördelaktigt som möjligt. Detta tror jag att leder till att det en bloggare visar upp i sin blogg inte alltid stämmer överens med verkligheten. I strävan efter att framstå som "den perfekta individen" göms vardagens mindre fina stunder undan och bloggen blir till en fejkad fasad. En ond cirkel startar då läsare tar del av denna "perfekta vardag" och tror att alla andra lever ett fullkomligt problemfritt liv. En tävlan om det mest perfekta livet uppstår och blogginläggen hamnar bara längre och längre ifrån den sanna verkligheten. Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur sanningsenligt unga finlandssvenska kvinnor upplever att de framställer sin vardag i bloggen. Jag har valt att fokusera på kvinnor i åldern 20–25 år eftersom forskning visar att bloggande är populärt inom just denna befolkningsgrupp. Metoden för min undersökning är kvalitativa intervjuer. Informanterna är fyra kvinnor från olika delar av Svenskfinland. Alla intervjuer varade mellan 45 och 90 minuter var och spelades in för analys och eventuell framtida forskning. Från intervjuerna finns även anteckningar. Mina viktigaste resultat av studien är att bloggen innehåller märkbart mer positivt än vad vardagsbloggarnas riktiga liv gör. Orsaken till detta är ändå inte att bloggarna inte vågar skriva ut negativt, utan snarare att bloggen är en plats där man vill dokumentera de goda och minnesvärda stunderna från sin vardag. Ytterligare en orsak är att negativa ämnen ofta berör även andra personer och dem vill man inte skriva om utan deras tillåtelse. Ett annat intressant resultat av studien är att bloggarna nog är medvetna om att bloggen förmedlar en finare bild av deras vardag, men de ser sig ändå inte ansvariga för ifall läsare påverkas negativt av detta. Bloggarna anser att ansvaret att förstå att bloggen enbart visar en bråkdel av hela deras liv ligger hos läsaren och om läsaren påverkas negativt, bör hen själv förstå att sluta läsa bloggen.
-
(2020)Syftet med denna avhandling är att granska insändare om prideparaderna i två österbottniska småstäder – Jakobstad och Nykarleby. Paraderna ägde rum 2014 respektive 2017. De texter som granskas i avhandlingen har publicerats i lokaltidningen Österbottens Tidning under en tid före och efter paraderna. Jeppis Pride orsakade en hel del uppståndelse i Jakobstad, i övriga Finland och även utomlands. Artiklar, insändare och kommentarsfält vittnar om starka, splittrade åsikter. En del tycker att det inte är en dag för tidigt att ordna parad, medan andra vill att paraden ska bojkottas. När det tre år senare var dags för Nykarleby Pride var uppståndelsen inte alls lika påtaglig. I avhandlingen presenteras kort antalet insändare som nämner ordet pride, samt i hur stor utsträckning skribenterna talar för eller emot pride. Den huvudsakliga undersökningen görs genom en argumentationsanalys av ett antal utvalda texter. Forskningsfrågan lyder: Hur ser argumentationen ut bland insändarna för och emot prideparaden i Jakobstad och prideparaden i Nykarleby? Majoriteten av de skribenter som tydligt tar ställning mot paraden använder bibeln som grund för sina argument. Det argument som mest frekvent lyfts upp är hur det i bibeln står att Gud har skapat människan till man och kvinna och att äktenskapet ska instiftas mellan en man och en kvinna. De som i sin tur talar för pride använder sig av argument med ledorden tolerans, mänskliga rättigheter och kärlek. De insändare som analyseras mer ingående är skrivna utifrån ett kristet perspektiv. Skribenterna är både för och emot pride – och tidningens insändarspalt är plattform för deras diskussion. En talar om hur bibeln fördömer homosexualitet, medan en annan menar att den homosexualitet som finns i bibeln egentligen beskriver olika fall av pedofili – och att det är sådant som Gud fördömer, inte relationer mellan människor som älskar varandra.
-
(2017)This qualitative Bachelor thesis in the research area of social sciences explores the diffusion and institutionalization of the Bologna Process as a reform model for higher education. The study is based on previous research in the field of higher education, and literature on the Bologna Process, the European Higher Education Area (EHEA), and the European Union (EU). To understand the role of the Bologna Process in the development of higher education, this study explores the diffusion and institutionalization of the Bologna Process at a wide global level as well as studies the diffusion and implementation of the common Bologna Process reform instruments and principles at a narrow national level. Concerning the global diffusion and institutionalization of the Bologna Process, this study tries to answer the research question: why and how can the Bologna Process become a global model for reforming higher education? Concerning the more specific national or county-level diffusion of the Bologna Process, this study explores the diffusion and institutionalization of the Bologna Process in the Finnish higher education context trying to answer the question: why and how has the Bologna Process been diffused and institutionalized in the Finnish higher education context? To answer the first, broad and more theoretical, research question, new institutionalism is applied as a theoretical framework because it focuses on diffusion and institutionalization of global ideas, practices, and models, and explains institutional isomorphism and homogenization of organizations (DiMaggio & Powell 1998; Hall & Taylor 1996). When studying the Bologna Process from national perspective, case study research method is applied because it helps to gain deep detailed knowledge about contemporary social phenomena (Yin 1984), such as the Bologna Process. This research finds that the Bologna Process reform model has successfully been crossing borders all over the world and is, therefore, currently a globally diffused reform model for higher education. The Bologna Process has reformed multiple systems and institutions of higher education because its common reform instruments and principles have become well-institutionalized in a growing number of countries. In consequence, it can be inferred from this research that the Bologna Process currently constitutes a common global model for reforming higher education. Moreover, this research reveals that in addition to the successful global diffusion and institutionalization, the Bologna Process has been diffused and institutionalized at national level without great problems. The Finnish case study research indicates that the Bologna Process reform model has brought about important changes and improvements in Finnish higher education. The changes were mainly achieved through an effective coordination and institutionalization of the common reform instruments and principles by the Finnish Government, and owing to active cooperation between the Finnish Ministry of Education and institutions of higher education. In more specific terms, the results show that the institutionalization of the Bologna Process helped to complete the national higher education reform, which was started before the Bologna Process was created in 1999 (Bologna Declaration 1999), eliminated for the Finnish higher education inherent weaknesses, and contributed to reforming the University law (Universities Act 558/2009). Most importantly, because of the diffusion and institutionalization of the Bologna Process, the Finnish higher education has achieved its long-lasting primary goal of becoming a more attractive, international, and globally competitive higher education system.
-
(2018)Syftet med denna kandidatavhandling forska i socialarbetares syn över finska romer samhälleliga situation och deras syn på strukturellt socialt arbete samt reflektioner över finska romers behov av strukturellt socialt arbete. Som teoretisk referensram har använts akademisk litteratur om finska romers samhälleliga position, strukturellt socialt arbete och policy practice. Även en granskning av socialvårdslagen (1301/2014) och särskilt dess paragraf om strukturellt socialt arbete (§7) har varit av intresse i denna studie. De fyra socialarbetarna som intervjuades för avhandlingen hade vid tiden av intervjuerna eller tidigare haft finska romer som klinter. De reflekterade över deras arbete med denna grupp och i allmänhet över hurudant stöd denna grupp kan behöva. Socialarbetarna berättade om deras uppfattningar om strukturellt socialt arbete och vad de ansåg ingick i arbetssättet samt koppling mellan strukturellt socialt arbete och finska romer. De reflekterade även över är denna grupp i behov av strukturellt socialt arbete. Socialarbetarnas reflektioner över finska romers situation och hur de ansåg gruppens position skall förbättras varierade, oavsett att alla var medvetna över att finska romer upplever mer diskriminering än majoritetsbefolkningen och att deras samhälleliga position är sämre än övriga finländares. Ett moment som steg tydligt fram från de samlade materialet var finska romers upplevelser om diskriminering. Vissa socialarbetare upplevde att arbetet med denna grupp skiljer sig inte från andra klienter, medan vissa andra socialarbetare upplevde att växelverkan mellan majoritetsbefolkningen och finska romer är färgade av rasism och fördomar som finska romer möter i vardagen, och på det viset påverkar arbetet i en hög grad med denna grupp. Uppfattningen om strukturellt socialt arbete varierade från en socialarbetare till en annan; det beskrevs innefatta verkande på samhälleligt plan men också handlande på individplan. Hur socialarbetarna uppfattade behovet av strukturellt socialt arbete bland finska romer varierade och olika lösningar presenterades.
-
(2018)Mobbning är ett socialt fenomen som påverkar skolbarn i alla åldrar varje dag. Syftet med avhandlingen är att på basis av tidigare forskningar utreda för hur och varför mobbning förekommer, hurdana följder mobbning för med sig från barndomen till vuxenlivet och vad man kan göra för att förebygga mobbning. Avhandlingen grundar sig i Olweus studier om mobbning och mobbningens karaktärsdrag. Inom mobbning kan flera olika roller ingå och studier visar på att åskådare spelar en stor roll för hur mobbningshändelsen utvecklas. Avhandlingen visar på att mobbning resulterar i långvariga följder som går att urskilja både i tonåren, bland unga vuxna och i vuxenåldern. Följderna av mobbning påverkar inte enbart individens hälsa, utan följderna av mobbning går även att ses i individens sociala förhållanden och ekonomi. Förebyggandet av mobbning har i många länder varit av stor vikt. Finland har med sitt KiVa Skola implementerat ett heltäckande antimobbningsprogram som används i de flesta finska skolor. En del komponenter bidrar till ett bättre antimobbningsprogram och det optimala antimobbningsprogrammet får man genom att inkludera hela skolan, eleverna och personalen.
-
(2020)Etter at Bosnia erklærte seg selvstendig fra Jugoslavia I 1991, ble landet sendt ut I en blodig borgerkrig. Landes befolkning består hovedsakelig av muslimske bosnjaker, serbisk-ortodokse serbere og romersk-katolske kroater. I løpet av borgerkrigen slåss alle de tre gruppene mot hverandre, og det ble gjennomført seksuelle overgrep, etniske rensninger og massehenrettelser. Omtrent 100.000 mennesker ble drept og over to millioner mennesker ble fordrevet fra sine hjem. Etter at krigen ble avsluttet i 1995, består Bosnia fremdeles av de tre etniske gruppene. Hvordan kan demokrati i fungere i slikt land, med en befolkning som er dypt splittet, og hvordan skal et slikt demokrati utformes? I artikkelen Majority rule versuc democray in deeply devided societies fra 1977, trekker Arend Lijphart frem sin teori om konsosierte demokratier. Teorien består av fire viktige kjennetegn på hvordan styresettet skal se ut, og hevder å ha en demokratisk løsning på ustabile samfunn med en dypt splittet befolkning. I kandidatavhandlingen vil de fire kjennetegnene i Arend Lijphart til teori om konsosierte demokratier bli sammenlignet opp mot konstitusjonene til Bosnia og dens to entiteter, Føderasjonen Bosnia-Hercegovina og Republika Srpska. Målet vil være å undersøke i hvilken grad styresettet i Bosnia kan sies å følge kjennetegnene som inngår i Arend Lijphart sin teori om konsosierte demokratier.
-
(2017)Ett boende är allas rättighet och bland fångar en utgångspunkt för att fången skall kunna återintegreras till samhället. Fångar är en marginaliserad grupp vars fängelsebakgrund och andra problem påverkar hur andra ser på dem. Syftet med denna kandidatavhandling är att undersöka orsakerna till bostadslöshet bland fångar samt hur man arbetar för att förebygga bostadslöshet bland fångar och redan frigivna fångar. Tidig rehabilitering i fängelset samt fortsatt stöd efter fängelsetiden ökar chansen till en lyckad återintegration till det civila. Ett boende är en del av denna återintegration och skall kunna fås utan att det ställs krav på andra åtgärder som exempelvis missbrukarrehabilitering. För att besvara frågeställningarna har jag gjort en litteraturöversikt. Materialet har samlats in genom att söka i olika databaser med lämpliga sökord. Materialet har valts genom att läsa igenom abstrakt och valda rubriker som har att göra med bostadslöshet bland fångar samt med hur man arbetar med bostadslöshet inom kriminalvården. Materialet består av både inhemsk och utländsk litteratur för att få en bredare inblick i hur fenomenet ser ut i andra delar av världen. Socialt arbete bland bostadslösa fångar består av både boendesocialt arbete men även av psykosocialt arbete. Således arbetar man med fången som en helhet. Fångar kan förutom bostadslöshet kämpa med problem som missbruk, skulder och ersättningar. Samtidigt möter de omgivningens bortstötande attityder samt problem med att klara av praktiska ärenden förknippat med boende. För att förbereda fången för ett eget boende ordnar man olika program för att träna färdigheter kring det.
-
(2020)Tässä tutkielmassa tarkastelen organisaatioidentiteettiä ja sen vaikutusta organisaation päätöksentekoon uusinstitutionalistisesta tulokulmasta. Keskiössä on vuonna 2008 Seinäjoen kaupungin aloitteesta yhteistyössä ympäristöministeriön kanssa käynnistetty hanke, joka tähtäsi kansallisen kaupunkipuiston perustamiseen Seinäjoelle 2016. Ympäristöministeriö ei lopulta voinut hyväksyä Seinäjoen toimittamaa kaupunkipuistohakemusta. Syynä olivat perustamisedellytyksiä olennaisesti heikentäneet muutokset, jotka kaupunginhallitus päätti yllättäen tehdä hakemusluonnokseen vain päiviä ennen ratkaisevaa kaupunginvaltuuston kokousta. Ympäristöministeriön varoituksista huolimatta valtuusto jätti vähäpätöisinä nähdyt muutokset voimaan. Monivuotisen hakuprosessin kaatuminen kalkkiviivoilla on ainutlaatuinen tapaus kansallisten kaupunkipuistojen historiassa. Se herättää laajempia kysymyksiä organisaation päätöksenteon ja sen taustalla vaikuttavien motiivien ristiriitaisuuksista. Tutkin, millainen Seinäjoen organisaatioidentiteetti oli ajanjaksolla, jolloin päätöksiä kansallisen kaupunkipuiston suhteen tehtiin. Lisäksi selvitän sen vaikutusta kansallisen kaupunkipuiston perustamishankkeen epäonnistumiseen. Hahmotan päätöksenteon organisaation ja sen institutionaalisen toimintaympäristön dynaamisena suhteena. Siinä organisaatio pyrkii mukautumaan toimintaympäristössään vallitsevien normien, käytänteiden ja arvopohjaisten oletusten muutoksiin säilyttääkseen toimintakykynsä. Lähtökohtanani on, että identiteetti saattaa muodostua esteeksi mukautumiselle. Se synnyttää polkuriippuvuuksia, jotka ohjaavat ja rajoittavat päätöksentekoa. Keskeisen lähdeaineiston muodostavat Seinäjoen kaupunginjohtajan vuosina 2005–2015 pitämien uudenvuoden-puheiden tekstiluonnokset. Tutkin niitä laadullisen sisältöanalyysin avulla. Useamman vuoden mittaisen tarkastelujakson pohjalta voidaan puheissa havaita teemoja ja asenteita, jotka ovat keskeisiä ja toistuvia vuodesta toiseen. Ne heijastelevat organisaatioidentiteetin ydintä. Analyysin tukena hyödynnän valmisteluasiakirjoja, videomateriaalia kaupunginvaltuuston ratkaisevasta kokouksesta sekä pienimuotoista haastatteluaineistoa. Esitän, että Seinäjoen organisaatioidentiteetti koostui menneisyyttä, nykyhetkeä ja tulevaa tulkinnallisesti yhdistelevistä kasvun ja kilpailun narratiiveista. Niiden taustalla vaikutti lisäksi kolmas, markkinaliberaalin talouden narratiivi. Kaupungin johtavissa päätöksentekoelimissä narratiivit vahvistivat ja ylläpitivät materiaalista ja fyysistä kasvua painottavia ajatuskehikoita. Kaupunkitilan avaruutta, kerrostuneisuutta ja luontoa painottavan kansallisen kaupunkipuiston kannalta keskeisiä ympäristö- ja kulttuurihistoriallisia näkökulmia ja arvoja ei tutkimuksessa sen sijaan havaittu lainkaan osana Seinäjoen organisaatioidentiteettiä. Tutkimustulosten mukaan kaupunkipuiston perustamishanke syntyi Seinäjoella reaktiona ympäristönsuojelua ja vihreitä arvoja korostaviin institutionaalisiin muutoksiin. Kaupunki haki muuttuvassa toimintaympäristössä pontta kasvu- ja menestyspyrkimyksilleen tavoittelemalla kansallisen kaupunkipuiston arvonimeä. Ympäristöministeriön myötävaikutuksella suunniteltu hakemusluonnos oli kuitenkin ristiriidassa näiden tavoitteiden kanssa. Siihen sisältyi kaavoitusrajoituksia alueille, joiden potentiaali oli kaupungin näkökulmasta näyttäytynyt lähinnä rakentamisen ja materiaalisen erottuvuuden kautta. Polkuriippuvuuden ohjaamina kaupungin päättäjät korjasivat hakemusluonnosta siten, että kaupunkipuisto toteutuessaan tukisi kasvu- ja kilpailunarratiiveja. Kasvukeskeinen itseymmärrys puolestaan esti päättäjiä näkemästä muutosten vaikutuksia ympäristöllisten ja kulttuurihistoriallisten arvojen valossa, jolloin mukautuminen institutionaalisen toimintaympäristön muuttuneisiin vaatimuksiin epäonnistui ja hanke kaatui. Havainnot tukevat aiempaa organisaatioidentiteettitutkimusta, jossa identiteetin vaikutuksia on polkuriippuvuuden käsitteen kautta teoretisoitu. Ne viittaavat siihen, että organisaatioiden päätöksenteko ei ole historiatonta, vaan riippuvaista niiden itseymmärryksestä. Tulosten yhteiskuntatieteellistä vaikuttavuutta lisäisi vertaileva tutkimus muutaman kaupunkipuistohankkeen välillä. Se valottaisi ennen kaikkea narratiivisesti erilaisten organisaatioiden toiminnan mekanismeja sekä niiden identiteettien ideologisia yhtäläisyyksiä markkinaliberaalien rakenteiden osana.
-
(2020)Cannabisbruk har ökat snabbt i Finland under gångna årtionden trots att det är olagligt, vilket skapar behov för mera förståelse om fenomenet. Syftet med forskningen i denna kandidatavhandling är att undersöka huruvida cannabisbruk upplevs som ett socialt problem i opinionsskrifter på Helsingin Sanomats insändarsidor och i så fall, av vilka orsaker. Tidigare forskning ger indikation på att cannabisbruk problematiseras i stor grad på alla nivåer av samhället, men att attityderna under det pågående millenniet blivit liberalare. Teori om sociala problem och socialkonstruktivistism fungerar som studiens teoretiska referensram. En kvalitativ innehållsanalys har gjorts på 39 opinionsskrifter från tidsperioden 2009 – 2019. Opinionsskrifterna har valts till undersökningen ifall någon stavform av orden ”kannabis”, ”hasis” eller ”marijuana” förekommit i dem. 32 opinionsskrifter av 39 ansåg cannabisbruk vara ett socialt problem, inga opinionsskrifter ansåg cannabisbruk vara socialt oproblematiskt och i sju opinionsskrifter kom det inte fram en åsikt i saken. Opinionsskrifterna problematiserade huvudsakligen ungas och minderårigas användning av cannabis och motiverade detta med hälso- och beteendemässiga biverkningar som cannabisbruk kan medföra. Undersökningens resultat kan delvis förklaras med att barn har varit i fokus i samhällsdebatten om cannabisbruk sedan 1980-talet. Studiens resultat antyder även att institutioner och organisationer har en central position i debatten om cannabis samt utövar inflytande över det finländska samhället genom den offentliga debatten.
-
(2019)Källor från och hänvisningar till sociala medier blir en allt vanligare syn för mediekonsumenter, och praxisen att citera till exempel ett Twittermeddelande eller ett inlägg publicerat på Instagram en allt alldagligare vana bland journalister. Sociala medier som journalisternas nya och nu etablerade verktyg bidrar ändå till både problem och en del frågetecken kring hur det påverkar vissa fundamentala hörnstenar så som verifikation av källor, källkritik, grindvaktsrollen och objektivitet, som redan länge förknippats som grundpelare för journalistiken. Det här försvåras ytterligare av att också elitkällor som till exempel idrottare anammat sociala medier som viktiga verktyg för kommunikation och drar allt mer nytta av att journalister använder dem som nyhetskälla. I den här avhandlingen undersöker jag med hjälp av såväl kvantitativ som kvalitativ analys hur Yle Sporten använder sig av sociala mediekällor i sin webbrapportering. Med hjälp av en trestegsmetod undersöker jag både i vilken utsträckning detta förekommer och hur dessa används. Utöver det försöker jag komma underfund med i vilket syfte sociala mediekällor används och huruvida dessa ersatt traditionella källor och insamlingsmetoder så som intervjuer eller pressmeddelanden, samt hur bland annat källkritiken och verifieringsprocessen ser ut och grindvaktsrollen påverkats. Resultaten från den här avhandlingen är i enlighet med det tidigare forskning på ämnet kommit fram till: sociala medier används allt mer som nyhetskälla och framförallt inom lättsammare ämnen så som sport. Dessutom är idrottare attraktiva citatskapare på sociala medier. I den här avhandlingen drar jag också slutsatsen att, precis som tidigare inhemsk forskning visat, är det inte sagt att det är de traditionella källorna som bytts ut, utan bara kanalerna via vilka deras uttalanden publiceras. Källor från sociala medier kan vara traditionella och officiella precis lika mycket, och det är ofta dessa som får höras också via sociala medieplattformarna. Trots ett snävt urval fann också denna studie att journalister i hög grad litar på sociala mediekällor, då dessa också fick stå som ensamma och/eller primärkällor för nyheter och artiklar. Också i Finland har således journalister insett vilken guldgruva sociala medier är som bank för både ett stort och varierande utbud av källor och citat.
-
(2020)Djurskyddslagen skiljer sig från de flesta lagen i Finland. Flera intressegrupper är inblandade, lagen delar starkt åsikter och traditionellt har det varit svårt att ändra lagen och komma till slutsats som nöjer alla intressenterna. Man har börjat processen för att förnya djurskyddslagen nästan tio år sedan, men hittills har man inte lyckats få den nya lagen i kraft. Avhandlingen är en fallstudie, där man analyserar om collaborative governance, att den offentliga sektorn i samarbete med intressegrupper jobbar tillsammans för att lösa problem och hitta konsensus, skulle ha möjliggjort att lagförändringsprocessen skulle ha gått smidigare och om man redan har element av collaborative governance i lagstiftningsprocesser. Det finns en tydlig forskningslucka gällande collaborative governance i finsk samhällsvetenskaplig forskning och avhandlingens mål är att erbjuda ny och djupare förståelse om collaborative governances möjligheter. Forskningen fokuserade speciellt på lagens behandling i utskottet och från valda intressegruppernas MTKs, SEYs och Veterinärförbundets synpunkt. Det finns element i politiken och den nuvarande lagstiftning som stöder användning av collaborative governance, men som slutsats kan man säga att djurskyddslagen är en så pass komplex process med så pass oeniga intressenter, att samarbete speciellt i en situation, där man inte har tidigare erfarenhet om collaborative governance, kan vara för krävande. Resultaten betyder inte, att collaborative governance inte skulle kunna användas i andra typ av lagstiftning eller beslutsfattandet i mindre skala och enklare frågor och det finns behov för vidare forskning.
-
(2020)Ölkonsumtionen har förändrats i en snabb takt inom de senaste årtiondena. Det har uppstått en ny subkultur bland ölentusiaster, som är intresserade av hantverksöl. I min kandidatavhandling diskuterar jag ölentusiasternas verksamhet och motiv ur ett samhälleligt perspektiv. Ölentusiasters hobby kan ses som ackumulerande av olika former av kapital (kulturellt, symboliskt) och som ett samarbete, där ölentusiasterna hjälper varann att utvecklas till att bli ännu mer insatta i hantverksöl. Jag diskuterar i korthet genus och subkultur som underliggande fenomen i hantverksölkulturen. Jag undersöker också hur både fysiskt och digitalt samlande blivit en viktig aspekt i kulturen. Utgående från litteraturen drar jag slutsatsen att ölentusiaster har många roller såsom upptäcktsresande, hedonister, analytiker och lärare. Deras rangordning sinsemellan kan också delas in enligt erfarenhet och kunnighet från noviser till experter. För att förstå ölentusiaster är det centralt att granska hur de ser sina roller i subkulturen och att de samlar på sig kulturellt och symboliskt kapital för att klättra uppåt i rangordningen.
-
(2019)Ämnet för denna avhandling är hur rapporteringen kring rörelsen #dammenbrister såg ut i två finlandssvenska medier, närmare sagt Hufvudstadsbladet och Svenska Yle på dagen när uppropet släpptes den 29 november 2017. Syftet är att analysera hur man framställde den finlandssvenska metoo-rörelsen med stöd av feministisk ståndpunktsteori och med bakgrund i tidigare forskning kring mediers framställning av feministiska kvinnorörelser och sexualbrott. I studien analyseras sex artiklar med hjälp av kritisk diskursanalys som influerats av Teun van Dijks makro- och mikroanalys. Studiens resultat pekar på att mediernas rapportering huvudsakligen framställt #dammenbrister-uppropet i ett positivt ljus samt lyft uppropets syften och mål. Ändå kommer en del problem upp till ytan i analysen bland annat i bortförklaringar för förövare och trivialiserande av sexuella trakasserier. Resultatet visar sammantaget på en positiv förändring kring hur feministiska rörelser framställs i medierna jämfört med tidigare forskning.
-
(2018)De äldre är en intressant demografisk grupp, vars storlek ständigt ökar i Finland. På grund av att ålderdom ibland förknippas med ensamhet är kandidatavhandlingens syfte att undersöka vad de äldre själva associerar med den och hur de upplever den. Fokuset var att undersöka vilka teman som orsakar ensamhet och vad dessa kan bero på. Detta gjordes genom en beskrivande litteraturöversikt, som fokuserade på de äldres upplevelser och åsikter. För att undersöka detta bestod de teoretiska utgångspunkterna av aktivitetsteorin, rollteorin och tillbakadragningsteorin. Materialet analyserades vidare med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Meningen var att fokusera på de äldres subjektiva upplevelser och på vilket sätt de beskriver dem. Dessutom får man en överblick över hur de äldre ser sig själva i vårt samhälle. Resultaten visade att de äldre associerar flera saker med ensamhet och att de kan uppleva den på mycket olika sätt. Det är att sällan enbart en sak som orsakar ensamhet, istället är det ofta en kombination av flera saker. De äldre berättade bl.a. att försämrad funktionsförmåga och att bli änka/änkling orsakade ensamhet. Avhandlingen ger en överblick och djupare förståelse för hur de äldre ser och upplever ensamhet. Ämnet är viktigt att forska om på grund av att en stor del av Finlands befolkning är äldre och deras andel kommer att öka i framtiden.
-
(2019)I denna text analyseras om och hur det tyska etablerade partiet CDU/CSU:s förhållningssätt i immigrationsfrågor förändrats mellan förbundsdagsvalen 2013 och 2017. Analysens kontext utgörs av att det tyska nischpartiet AfD:s understöd ökat signifikant under åren 2013–2017. Analysens material består av CDU/CSU:s valprogram från förbundsdagsvalen 2013 och 2017. De två valprogrammen analyseras och jämförs med varandra tillsammans med två andra valprogram med hjälp av den datorutförda textanalytiska metoden Wordscores, som utvecklats av Laver, Benoit, och Garry (2003). Karakteristiskt för metoden är att den behandlar ord som objektivt data, som är oberoende av forskaren – till motsats från andra textanalytiska metoder där forskaren tolkar orden och ger dem betydelse. Det teoretiska ramverket består av statsvetenskapliga teorier som behandlar partikonkurrensen mellan ett nischparti och ett etablerat parti. Textanalysens resultat visar tydligt att CDU/CSU:s förhållningssätt i immigrationsfrågor blivit mindre positiv mellan valen 2013 och 2017. Texten försöker inte förklara vad som orsakat denna förändring. Med sin analys och sitt resultat bidrar texten till den akademiska litteraturen kring partikonkurrens. Texten problematiserar också Wordscores-metoden ur ett metodologiskt perspektiv.
-
(2020)I mars 2019 föll den s.k. Islamiska statens, IS, sista fäste. Ungefär 70 000 flyktingar bor sedan dess i lägret al-Hol i nordöstra Syrien. Bland flyktingarna finns 11 finländska kvinnor och deras drygt 30 barn, vilka är familjemedlemmar till f.d. IS-krigare. Den här avhandlingen undersöker hur det sociala arbetet i Finland kan förbereda sig för att bemöta och re-integrera dessa finländska kvinnor som anslutit sig till IS och som kan tänkas återvända från lägret al-Hol. Forskningsfrågorna som besvaras i avhandlingen är: Hurdana psykosociala utmaningar kan försvåra det sociala arbetet med de finländska kvinnorna som varit IS-anhängare och vilka praktiska åtgärder kunde vidtas för att förbättra bemötandet och re- integrationen av de finländska kvinnorna som varit IS-anhängare? En kvalitativ studie i form av fyra semistrukturerade intervjuer har utförts, ur ett socialarbets- och erfarenhetsperspektiv. Forskningsresultaten har speglats mot teorier om intersektionalitet respektive kulturkompetens i socialt arbete. Resultaten från studien visar för det första att det kan förekomma en mängd psykosociala utmaningar både hos kvinnorna och de som möter dem, bl.a. socialarbetare och muslimer i Finland. Främst är det frågan om rädsla och oro, men även fördomar och misstänksamhet som finns både hos kvinnorna och socialarbetare samt muslimer. Den här studien lyfter även upp den tudelade känslan och uppfattningen hos muslimer i Finland, att dels inte vilja ha med kvinnorna att göra p.g.a. ilska över det dåliga rykte muslimer fått av IS och dels vilja hjälpa kvinnorna att komma tillbaka. Vägen till förståelse och förtroende för alla inblandade kan enligt informanterna i denna studie vara lång och utmanande. För det andra presenterar den här studien några konkreta förslag till åtgärder för att förbättra bemötandet och re-integrationen av kvinnorna. Resultaten visar på behovet av utbildning, främst i syfte att nå kulturell kompetens och sensitivitet hos socialarbetare. Studien ger även en fingervisning om att samarbetet behöver utvecklas mellan institutioner inom social- och hälsovårdssektorn och det muslimska samhället, samt multiprofessionellt och globalt. Samarbete med det muslimska samhället kan stöda det sociala arbetet med dessa kvinnor, men är ändå ingen garanti för att re-integrationen kommer att lyckas. Enligt informanterna i denna studie behövs ett multiprofessionellt samarbete för att skydda samhället och skydda kvinnorna, stöda kvinnorna på vägen bort från en våldsbejakande ideologi till ett nytt meningsfullt sammanhang, och bygga broar mellan kvinnorna och samhället.
-
(2020)Under de senaste femtio åren har vår konsumtion ökat explosionsartat. Vi shoppar bland annat kläder som aldrig förr och använder ofta bara en minimal andel av innehållet i våra garderober. Mitt syfte med den här kandidatavhandlingen är att studera vad som driver dagens till synes omättliga klädkonsumtion samt de individuella processer som föregår själva köptillfället. Min avsikt är också att belysa hur vi använder konsumtion som ett väsentligt medel i de ständiga identitetsskapande projekt som präglar den postmoderna tid vi lever i. Jag fokuserar på sociologisk forskning som hävdar att människors begär, önskningar, fantasier och längtan är en central drivfaktor bakom dagens konsumtion. Begären kan upplevas som övermäktiga, något vi underkastar oss, något vi är kontrollerade av och något som totalt dominerar våra tankar, känslor och handlingar. Jag koncentrerar mig i den här avhandlingen främst på två sociologer som haft en viktig roll i konsumtionsforskningen: Colin Campbell och Zygmunt Bauman. Medan Campbell ser konsumtionsbegär som något som föds i den själv-illusoriska individens dagdrömmar och fantasier upplever Bauman begär som något som föds i den icke-tillfredsställelse det moderna konsumtionssamhället ständigt och avsiktligt lyckas skapa. Oberoende av roten till begären verkar det råda konsensus om att konsumtionsbegären i sig har blivit viktigare än själva konsumtionshandlingen samt att det som främst kännetecknar det moderna konsumtionsbeteendet är att det ständigt genererar ny efterfrågan, nya begär. Den här omåttligheten utgör själva essensen i den moderna konsumtionen.
-
(2020)I denna kandidatexamen vill jag undersöka varför två liknande utomparlamentariska högerextrema rörelser använder sig av olika strategier. Jag valde att undersöka Soldiers of Odin och Finska Motståndsrörelsen. Dessa organisationer fungerar på ett liknande sett, dvs på gatan. Men frågan är varför Soldiers of Odins våldsanvändning har varit mycket mera begränsad än Motståndsrörelsens Jag valde de interna bromsarnas teori och prövade denna teori på dessa två organisationer. Resultatet är att Soldiers of Odin har möjlighet till att använda mera våld, men Soldiers of Odin är lugnare än i Motståndsrörelsen för dess strategi går ut på att söka stöd bland många olika grupper inom det finska samhället. Motståndsrörelsens strategi går istället ut på att vara så radikal som möjligt och organisationen behöver inte avstå från våld, då den inte är beroende av stöd bland icke-nationalsocialister.
Now showing items 41-60 of 400