Browsing by study line "Socialpsykologi"

Syftet med denna avhandling är att kartlägga på basis av tidigare forskning orsaker i polisens handlande som leder till ett aggressivt beteende hos fotbollssupportrar i deras möten med polisen. Utifrån syftet så skapades tre forskingfrågorna: 1) vilka faktorer inom polisens handlande bidrar till förekommande av aggressivitet bland fotbollssupportrar, 2) vilka negativa konsekvenser kan uppkomma som en följd av polisens bemötande av fotbollssupportrar och 3) vilken inverkan har polisstrategier på möjligheten för aggressivitet att eskalera. Genom denna litteraturgenomgång har det visat sig att poliserna ofta har en svag uppfattning om både fotbollssupporterkulturen och supportrarnas personliga motiv bakom intresset för att följa fotboll. Det här leder till feltolkningar som ger möjligheter för konflikter att eskalera mellan olika närvarande grupper. Dåliga polisstrategier betyder ökade kostnader för samhället. Den vidare utvecklade sociala identitetsmodellen (ESIM) av Reicher förklara hur gruppdynamikerna konstant lever under gruppkonflikter och kan anses vara den mest betydelsefulla teorin inom ämnet. Då individer upplever utgruppens agerande illegitimt så stärker det ingruppens gemensamma identiteten vilket skapar goda förutsättningar till aggression och våld att eskalera. Utifrån litteraturgenomgång kan man dra slutsatsen att polisen borde fokusera på att förbättra sin förståelse av supporterkulturen, av gruppdynamikerna som pågår i konflikter och av sig själva som en del av dessa gruppdynamiker. Det här skulle möjligtvis minska både på kostnader för samhället och våldsamma konflikter. Polisarbete som baserar sig på stereotyper kan inte heller anses rättvist i samhället vi lever idag. Litteraturgenomgången föreslår att framtida studier skulle undersöka närmare hur polisernas stereotyper av fotbollssupportrar uppkommer för att skapa bättre förståelse av de bakom liggande orsakerna till dessa stereotyper.

Samförstådd icke-monogami (SIM) är ett paraplybegrepp för de förhållanden där alla personer i relationen ger sitt samtycke till att parterna får ingå i romantiska och/eller sexuella förhållanden med andra individer. Till SIM-förhållanden för polyamori, swinging och öppna förhållanden. Syftet med denna litteraturöversikt är att redogöra för (1) hur samhället ser på samförstådda icke-monogama förhållanden, (2) hur det är som individ att vara i ett förhållande som grundar sig på samförstådd icke-monogami samt (3) ta reda på vad det är som påverkar inställningen till dessa förhållanden. Resultaten visar att det finns en hel del fördomar inom samhället gällande SIM-förhållanden samt personerna som ingår i dem. Dock visar nyare studier, utförda med unga deltagare, att attityderna kring SIM-förhållanden är relativt neutrala. En stor del av personer som ingår i SIM-förhållanden rapporterar att de upplevt diskriminering av omgivningen på grund av sin förhållandetyp. Trots att en del fördomar finns kring SIM-förhållanden, rapporterar individer i dessa förhållanden att deras upplevelse av dem skiljer sig på ett signifikant sätt från det en del av omgivningen tror. Personer i SIM-förhållanden upplever att de får ta del av unika fördelar som är en biprodukt av deras förhållandetyp. Hur individer förhåller sig till dessa alternativa romantiska förhållanden verkar påverkas av deras anknytningsstil, karaktärsdrag samt religionstillhörighet. Även kön och sexuell läggning är sådant som påverkar förhållningssättet till SIM-förhållanden. Forskningen tyder även på att den typ av SIM-förhållande personer väljer att ingå i kommer att påverka deras relationsnöjdhet.

Självmord är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. Tidigare forskning har behandlat psykisk ohälsa som en riskfaktor för självmord, men relativt få studier har gjorts om olika former av sociala riskfaktorer och socialt stöd som en förebyggande åtgärd. I denna avhandling behandlas självmord ur ett socialt perspektiv. Mitt syfte med denna avhandling är att med hjälp av tidigare forskning klargöra sociala riskfaktorer för självmord och klargöra vilken roll socialt stöd har i att förebygga självmord. Avhandlingen skrivs i form av en litteraturöversikt. I linje med den mellanmänskliga teorin om självmord visar resultaten att begränsad tillhörighet och upplevd börda fungerar som riskfaktorer för självmord tillsammans med faktorer som social isolering och ensamhet, en närståendes självmord samt våld i närkretsen. Sociala stödformer som familjestöd, stöd från vänner och andra närstående, samt grindvaktarstöd, kamratstöd och krisstöd har alla en signifikant roll i att förebygga självmord tillsammans med en känsla av tillhörighet. En specifik stödform hjälper dock inte alla och stödets effektivitet beror på individen. Socialt stöd som en förebyggande åtgärd och sociala riskfaktorer för självmord behöver utforskas och utvecklas mer. Man kunde till exempel forska i specifika riskfaktorer och hur dessa kan förebyggas genom socialt stöd, samt genom att integrera socialt stöd i mentalvårdstjänster.

Sammandrag: Människor har alltid delat information om sig själva och därmed engagerat sig i självpresentation. Teknologins utveckling har dock skapat en ny dimension för interaktion. Digitaliseringen har gjort stora framsteg på samhällsnivå under de senaste decennierna, och pandemin COVID-19 har accelererat detta genom att öka behovet av digitala innovationer på en global nivå. Dessa aspekter skapar behov för att förstå interaktion och beteende i en digital dimension, särskilt då interaktion på sociala medieplattformar har blivit vardagligt för människor. På sociala medier presenterar individer sig själva inför en publik, vilket kan ha bakomliggande orsaker samt eventuella konsekvenser. Erving Goffmans teori om självpresentation har varit ett populärt perspektiv inom ämnet, och utgör en central teoretisk grund även för denna avhandling. Mitt syfte med denna litteraturöversikt är att undersöka tidigare forskning för att kartlägga hur självpresentation förekommer på och påverkar användare av sociala medieplattformar. Självpresentation granskas på två sociala medieplattformar; Facebook och Instagram. Resultaten visar att val av självpresentationsstil på sociala medieplattformar kan bero på faktorer som personlighet och kultur. Konsekvenser av självpresentationsstilar kan framträda och inverka på aspekter som psykisk hälsa och addiktivt beteende. I diskussionen jämförs resultaten och skillnader och likheter tolkas.

Incel-fenomenet har blivit till kännedom av en större publik genom incels våldsamma attacker mot kvinnor de senaste åren. Begreppet incel kommer från engelska orden involuntary celibacy, ofrivilligt celibat, och hänvisar till en radikaliserad internet-gemenskap av unga, heterosexuella män som formar sin identitet utifrån sin upplevd oförmåga att bilda romantiska eller sexuella relationer med kvinnor. Även om gemenskapens medlemmar profileras vanligtvis som misogynistiska, sexuellt frustrerade unga män, är fenomenet och dess bakomliggande faktorer mycket mer mångfacetterade. Syftet med denna litteraturöversikt är att redovisa vilka socialpsykologiska faktorer påverkar och förklarar incel-fenomenet. Forskning av fenomenet ökar inte bara förståelsen för de faktorer som påverkar fenomenets uppkomst, utan också hur man kan motverka fenomenet. Avhandlingen är en litteraturöversikt som baserar sig på tidigare socialpsykologisk forskning om incel-fenomenet. Litteraturen är begränsat till studier som behandlar olika socialpsykologiska faktorer som kan påverka incel-fenomenet. Resultaten visar att problem med psykisk hälsa, ensamhet, social isolering, otrygga anknytningsmönster och känslor av att inte kunna uppfylla sociala normer för maskulinitet leder till att incels vänder sig till incel-gemenskapens onlineforum. Anknytning till dessa forum främjar incels kvinnofientlighet, gemensamma offeridentitet och tro på en fatalistisk och deterministisk världsbild. Incels slutna onlineforum förstärker denna förvrängd världsbild och leder till polarisering och glorifiering av våld. Förutom att incel-fenomenet utgör ett samhälleligt hot, hotar det även incels själva. Av den anledningen skulle fortsätta forskning kunna fokusera på att kartlägga dominerande personlighetsdrag hos incels för att kunna identifiera individer som är i risken för att ansluta sig till incel-gemenskapen och bli radikaliserade.

Det finns flera förklaringar till att människor inte tar initiativ för miljövänliga handlingar. Forskare har utförligt studerat finansiella och strukturella hinder, däremot studerat mindre den sociala omgivningens inflytande. Mitt syfte med denna litteraturstudie är att utreda om och i så fall, hur sociala normer påverkar miljövänligt beteende och hur klyftan mellan miljövänliga värderingar och handlingar kan motverkas. Tre forskningsfrågor presenteras: kan sociala normer bidra till miljövänligt beteende och i så fall, hur leder sociala normer till miljövänligt beteende inom den privata och offentliga sfären och hur kan de användas inom informationskampanjer för att främja miljövänligt beteende. Teoretikern i socialpsykologi, Robert C. Cialdinis forskning är viktig för att förklara de sociala normernas undergrupper och påverkan av dem inom informationskampanjer. Källorna härstammar huvudsakligen från socialpsykologiska och klimatpsykologiska journaler, också andra inkluderas. Resultaten visar att sociala normer kan påverka miljövänligt beteende, men deras effekt regleras av personliga normer och styrs av sociala identiteter. Deras effekt på individens miljövänliga beteende inom den privata sfären är därmed mindre. Inom denna sfär har ändå centrala aktörer för normativ påverkan som grannskapet och familjen identifierats, vilket kan förklaras genom deras proximala närhet till individen. De sociala normernas effekt på miljövänliga beteenden verkar vara mindre på sådana som har starkare hedonistiska och vinstdrivna motiv. Inom den offentliga sfären påverkas individens miljövänliga beteende både negativt och positivt av nationella och politiska identiteter, ifall individen identifierar sig starkt med dem och de blir framträdande. Inom arbetsmiljön får ledarskapet en stor betydelse för att normativt påverka miljövänligt beteende. För att miljövänliga informationskampanjer ska övertyga sin målgrupp bör miljövänliga sociala normer presenteras inom ramen för ingruppets intressen samt deskriptiva och injunktiva normer inte vara motstridiga. De sociala normernas effekt är mindre på beteenden som är inte är synliga. Forskningen har visat hur proximalt nära ingrupper som familjen och grannskapet får en stor roll i att skapa miljövänliga initiativ inom hemmet och kommunen, medan ledarskap inom politik samt informationskampanjer kan bli en del av det statliga initiativet. Mera forskning krävs i hur effektivt individer påverkas av sociala normer till miljövänligt beteende. Denna uppsats belyser hur det kan vara speciellt relevant att fortsätta studera ledarskapets normativa roll inom politik och sociala normernas effekt på sociala medier.

Mitt syfte med denna litteraturavhandling är att undersöka (1) hur stigmatisering av personer med psykisk sjukdom uppkommer och (2) vilka konsekvenserna stigmatiseringen har. Psykiska sjukdomar är relativt funktionsnedsättande, och trots att beslutsfattare fokuserar allt mer på allmänhetens psykiska hälsa, blir personer med psykisk sjukdom ofta utsatta för stigmatisering. Avhandlingen är en litteraturgenomgång baserad på samtida forskning och litteratur om stigmatisering av personer med psykisk sjukdom vilken utvecklats från Erving Goffmanns teori om stigma. Litteraturgenomgången visar att stigmatiseringen är ett mångfacetterat fenomen som inkluderar diskriminering, stereotypisering och generalisering, och sker på en individuell, mellanmänsklig och samhällelig nivå. Stigmatiseringen går att förklaras som en socialt konstruerad företeelse, samt som kognitiva processer. Stigmatisering av personer med psykisk sjukdom har förklarats bland annat med hjälp av Gordon Allports samt Henri Tajfels teorier om in- och utgrupper, där individen delar in sig själv och andra in i grupper bestående av ”oss” (ingrupp) och ”dem” (utgrupp). Stigmatisering av personer med psykisk sjukdom har ett flertal konsekvenser för den stigmatiserade. Konsekvenserna är bland annat marginalisering, en ovilja att söka vård, självstigmatisering och att den stigmatiserades självkänsla påverkas. Medierna spelar en stor roll i att avbilda en felaktig bild av personer med psykisk sjukdom och kunde ha en verklig möjlighet att påverka allmänhetens uppfattningar om personer med psykisk sjukdom. Detta kunde eventuellt kunna bidra till att minska stigmatiseringen.

Mitt syfte med kandidatavhandlingen är att utifrån tidigare litteratur studera upplevd akademisk stress och stresshantering bland studerande vid distansstudier. Avhandlingen sammanställer relevant forskning om akademisk stress och distansundervisning för att bilda en förståelse av dess konsekvenser. Avhandlingens fokus ligger på frågorna: Hur inverkar distansundervisning på akademisk stress hos studerande, och vad är dess följder. De undersökningar som analyserades relaterar till insatser såsom distansundervisning under covid-19-pandemin. Vetenskapliga artiklar som valdes för översikten var för det mesta publicerade under covid-19-pandemin och ofrivillig social distanseringen. Eftersom den globala pandemin har gjort distansundervisning nödvändig runt om i världen avgränsar jag inte material till studerande från ett specifikt geografiskt område. Resultaten visar att den påtvingade distansundervisningen höjer studerandes upplevda akademiska stress för det mesta. Vissa studier föreslår att stress på grund av social distansering visar tecken på att vara fördelaktig för de studerandes akademiska framgång. Socialt inflytande, såsom socialt akademiskt tryck och socialt stöd visar signifikanta effekter på studenternas mentala välmåga.