Browsing by study line "Sosiaalityö"

Mitt syfte med avhandlingen var att reda ut hur individer med neuropsykiatriska utmaningar bemötts i barnskyddet, med tanke på hur det individuella behovet besvarats och vilka erfarenheter som kommer fram. Genom semistrukturerade intervjuer fick informanter besvara frågor som berör temat, och berätta om sina egna erfarenheter. Det framkom, att de i allmänhet upplevde, att deras individuella behov inte möttes. Informanterna mötte i olika sammanhang, såsom i socialtjänsterna eller skolan, okunnighet, vilket bidrog till den färdigt existerande upplevelsen av belastning och utsatthet. Det framkom bristfälligt eller oändamålsenligt stöd och bristande delaktighet, och erfarenheter av okunnighet hos professionella samt oändamålsenliga socialtjänster lyftes fram. Informanterna upplevde att de inte blivit hörda såsom Barnskyddslagen tryggar att de borde bli hörda. Men det framkom också positiva och ersättande upplevelser, där en informant upplevt sig vara väl bemött och förstådd - av dessa var det professionella som ansvarade för placeringsplatserna, en del av skolpersonalen, och eftervården. Det bör beaktas att klienterna vid barnskyddet inte haft en diagnos eller diagnoser på neuropsykiatriska utmaningar, men informanterna upplevde, att gott bemötande inte borde kräva en diagnos, och att de ansvariga borde ha förstått, att reda ut grundorsakerna till olika symptom. Som slutsatser av denna studie kan man säga, att individernas erfarenheter varit blandade, men i allmänhet har informanterna upplevt bemötandet och förfarandet som negativt på olika sätt, på systemnivå och individuell nivå, speciellt med tanke på sina neuropsykiatriska utmaningar. Utgångspunkten för social arbete är att en diagnos inte borde behövas för klienter att få ett gott bemötande.

Avhandlingens syfte är att sammanställa internationell forskning kring rasism och rasifiering inom barnskyddet i och med att temat är mindre undersökt i finländsk kontext samtidigt som färska inhemska studier (Anis & Malin, 2023; Kääriälä m.fl., 2020) visar att barn och unga med utländsk bakgrund är oftare placerade utanför hemmet jämfört med barn och unga med finländsk bakgrund. Jag granskar vad internationell forskning säger om hur rasism och rasifiering kommer i uttryck inom barnskyddet och vilka åtgärder som rekommenderas genom en scoping review. Materialet består av 19 referentgranskade artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter mellan åren 2010–2024. De inkluderade studierna analyseras med hjälp av en induktiv innehållsanalys enligt Pollocks m.fl. (2023) rekommendationer för en scoping review. Tre teman identifierades för den första frågan, nämligen vithetsnorm, färgblindhet samt fördomar och stereotyper. Icke-vita familjer evalueras på basen av normer, standarder och praktiker för den vita medelklassen och de som avviker från normerna problematiseras. Det finns en eftersträvan till rasneutralitet och färgblindhet på olika nivåer samtidigt som negativa representationer av icke-vita grupper i den offentliga debatten och media påverkar professionella och har effekter för hur familjer bemöts inom barnskyddet. Bland åtgärderna som rekommenderades kunde jag identifiera fyra teman: utbildning och reflektion, ökad diversitet, samarbete med familj och samfundet och lagstiftning och policy. Det finns ett behov av att utveckla utbildningen i socialt arbete kring ras, rasism och rasifiering men det krävs även förändringar på en strukturell och institutionell nivå och ett tätare samarbete med familjerna och lokala föreningar och organisationer för att motverka rasism.

Mitt syfte med denna kandidatavhandling är att analysera tidigare forskning för att få en djupare uppfattning om hur växelvis boende påverkar barn-förälder-relationen samt vilka konsekvenser boendearrangemanget har för barnets psykiska och sociala välbefinnande. Litteraturöversikten baserar sig på 23 individuella texter. Analyserade texterna innefattar 14 artiklar, 6 magisteravhandlingar, en doktorsavhandling och två böcker. Forskningarna som presenteras i texterna är både kvalitativa och kvantitativa. I denna litteraturöversikt har jag valt att använda Urie Bronfenbrenners ekologiska systemteori (1979) som teoretisk referensram. Utvecklingsmodellen är indelad i fyra olika system. Med hjälp av den ekologiska systemteorin har jag visualiserat och belyst barnets förhållande till de omgivande systemen samt de personer som befinner sig i de olika systemen. Studien baserar på kvalitativ teoristyrd innehållsanalys som är genomförd med an abduktiv ansats. I texterna hittades fyra underkategorier som kunde kopplas ihop med överkategorin mikronivå. Dessa temahelheter var 1) familj som enhet, 2) barnets välmående, 3) barn-förälder-relation och 4) sociala nätverk. Den sist nämnda kan också kategoriseras under överkategorin mesosystem, eftersom det i viss mån grundade på samarbetet mellan personer i barnets olika mikrosystem. Därtill kunde kommunikation och samarbete mellan föräldrarna samt deras syn på uppfostran kategoriseras under överkategorin mesosystem. Indikatorer som grundade på föräldrarnas välmående tillhörde ekosystemet och notiser gällande samhällsklimatet och samhället under makronivå. Resultatet påvisar att det generellt ser ut som om både barn och föräldrar anser att växelvis boende är ett bra och fungerande boendearrangemang. Växelvis boende ger ofta barnen en bättre möjlighet att upprätthålla god relation till båda sina föräldrar. Detta dock främst i situationer där relationen mellan barnet och föräldern var bra innan skilsmässan. I situationer där relationen varit dålig innan skilsmässan kan växelvis boende leda till försämrat psykiskt och socialt välbefinnande hos barnen. Relationen mellan barnet och de biologiska föräldrarna samt med möjliga styvföräldrar och -syskon påverkade barnens syn om växelvis boende var fungerande lösning eller inte. Föräldrarnas relation till varandra hade inte lika stor betydelse. Också barnets känsla av att bli hörd och få vara delaktig i beslutsfattandet spelar en signifikant roll i hur boendearrangemanget lyckas. I denna litteraturöversikt fördjupades inte på förhållandet mellan barnet och syskon, möjliga styvföräldrar och -syskon.

Syftet med denna avhandling är att undersöka vilka konsekvenser stigma kan medföra för sexarbetare samt ifall stigma syns i mötet med social- och hälsovården. I avhandlingen har jag granskat olika studier och artiklar om sexarbete. Avhandlingen är en litteraturöversikt och jag har analyserat studierna med induktiv innehållsanalys. Det finns lite finländsk forskning om sexarbete och stigma kopplat till det , och om hur omfattande fenomenet är. Som teoretisk referansram använder jag Erving Goffmans (1972) teori om stigma. Resultatet av min analys är att stigma påverkar sexarbetarnas liv. Den sociala stigman kring sexarbete leder till att många sexarbetare lever ett så kallat dubbel liv och håller sexarbetet som en hemlighet. Detta kan ha konsekvenser som exempelvis psykisk ohälsa och social exkludering. Avhandlingens resultat visar också att stigma kan synas i mötet med social- och hälsovården. Avhandlingen visar alltså att den sociala stigman kring sexarbete har en negativ påverkan på sexarbetarna.

Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att studera ätstörningar hos gymnasieelever ur skolkuratorernas perspektiv. Syftet är att få fram hur kuratorerna resonerar kring ätstörningar och hurudana möjligheter de upplever sig ha att arbeta med den typen av problematik. Ätstörningar är en komplex sjukdom som oftast har både fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Denna studie fokuserar på ätstörningar ur en samhällsvetenskaplig synvinkel och därmed har fokus varit att få reda på hur kuratorerna ser på ätstörningar och hur deras konstruktioner av problematiken eventuellt kan påverka deras möjligheter att arbeta med den. De teorier som ligger som grund för denna avhandling utgörs av socialkonstruktivism och av teorier kring socialarbetares och skolkuratorers handlingsutrymme. I denna intervjustudie intervjuades fem kuratorer från gymnasieskolor i Finland. Intervjuerna var semistrukturerade och gav utrymme för en mera ledig diskussion. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten presenteras genom tre huvudsakliga teman som hade rak koppling till både syftet och frågeställningarna samt till den teori som presenteras i avhandlingen. De tydligaste skillnaderna i resultaten var att två kuratorer inte hade mycket erfarenhet av att arbeta med elever med ätstörningar, för att det inte ansåg det som deras uppgift, medan de tre andra hade mera erfarenhet och upplevde sig ha mera möjligheter att arbeta med dessa elever. Kuratorernas möjligheter att arbeta med ätstörningar verkade till mesta del handla om arbetet med de bakomliggande faktorerna eller faktorer runt omkring ätstörningar. Begränsningarna grundade sig mera på aspekter som brist på kunskap och kompetens. Man kan se en skillnad i hur kuratorerna ser på ätstörningar och synen verkar ha en roll i hur arbetet ser ut. Kuratorernas syn på problematiken verkar även ha vissa samband med hur och i vilken utsträckning de har arbetat med den.

I detta arbete redogörs för vilka faktorer som har betydelse för socialarbetares arbetshälsa, samt hur man genom ledarskapet kan stöda en god arbetshälsa. Ämnet i fråga är av samhällelig relevans då psykisk ohälsa idag är den största orsaken till sjukpensionering i Finland och som yrkesgrupp toppar socialarbetare listan för sjukpensionering. Denna kvalitativa litteraturöversikt utgår från åtta vetenskapliga och referensgranskade artiklar. Tre av artiklarna betonar arbetshälsa, medan fem av artiklarna betonar ledarskap. Analysen utfördes med hjälp av en induktiv innehållsanalys. Analysen gav sammanlagt sex kategorier. Tre kategorier berörde faktorer som påverkar arbetshälsan; faktorer i arbetsmiljön, positiva arbetshälsofaktorer och verksamhetsområde. Tre kategorier berörde stödjande av god arbetshälsa genom ledarskap; ömsesidiga relationer, arbetsrelaterade resurser och ledarskapsstil och ledarskapsbeteende. Resultatet visade att arbetshälsa påverkas av arbetsmiljöfaktorer, såsom resursbrist och pressad arbetssituation. Ledaren kan stöda god arbetshälsa genom ömsesidiga relationer mellan ledaren och arbetaren. Arbetsrelaterade resurser står som grund samt påverkar utvecklingen och kvaliteten av relationen, vilket tyder på att de arbetsrelaterade resurserna är en integrerad del av ledarstilen, Leader-Member Exchange (LMX) – processen. LMX visade ha bästa förutsägbarheten för arbetsrelaterat välbefinnande och arbetstillfredsställelse. LMX ledde även till förbättringar av strukturella resurser, som i sin tur minskar rolloklarheter samt rollstress. Resultatet av litteraturöversikten har slutligen begrundats utgående från teorin om relationsbaserat och hälsofrämjat ledarskap, samt LMX-metoden.

I min avhandling undersöker jag hur deltagande i lönearbete påverkar känslan av tillhörighet och välbefinnande hos personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Ämnet ter sig viktigt eftersom lönearbete kan ge en känsla av mening, stödja socialt umgänge och möjliggöra ekonomiskt oberoende, vilka är väsentliga komponenter i ett tillfredsställande liv. Individer med intellektuella funktionsnedsättningar möter dock betydande hinder för att hitta och behålla betald anställning, och som ett resultat kan de uppleva känslor av utanförskap och diskriminering. För att utforska detta ämne använder jag mig av en kvalitativ forskningsansats baserad på tre semistrukturerade intervjuer med personer med intellektuella funktionsnedsättningar som har ett lönearbete vid tiden av intervjun. Genom intervjuerna utforskar jag deltagarnas subjektiva erfarenheter av arbetet och dess inverkan på deras känsla av tillhörighet och personligt välbefinnande. Min analys av intervjuerna avslöjade fem huvudkategorier relaterade till tillhörighet och välbefinnande. Dessa var: sociala kontakter, uppfyllda drömmar, självbestämmande och självständighet, meningsfullt arbete och livskvalitet. Resultaten av studien belyser relevansen av den sociala modellen för funktionsnedsättning, vilken betonar rollen av hinder i den sociala- och fysiska omgivningen vilka riskerar att rekonstruera funktionshinder. Den sociala modellen erkänner att individer med funktionsnedsättningar möter systemiska hinder för sysselsättning och inkludering samt förespråkar behovet av inkluderande strategier och riktlinjer för att skapa ett mer tillgängligt och jämlikt samhälle. Sammanfattningsvis ger min avhandling värdefulla insikter om personliga erfarenheter av individer med intellektuella funktionsnedsättningar i lönearbete och hur arbetet påverkar deras känsla av tillhörighet och välbefinnande. Resultaten understryker vikten av att framställa inkluderande anställningsmetoder och skapa en mer tillgänglig och jämlik arbetsmarknad för personer med funktionsnedsättning.

Denna avhandling undersökte ungdomars upplevelser av deltagande i ungdomsverkstäder. Forskningsfrågorna fokuserade på ungdomarnas motivation för deltagande i verksamheten och effekter av deltagandet på deras liv. De specifika forskningsfrågorna var: Vilka faktorer leder till att ungdomar väljer att delta i en ungdomsverkstad? Hur påverkar deltagande i ungdomsverkstäder ungdomars livssituation? Tanken var att belysa hur ungdomsverkstäder kan förhindra social exkludering av ungdomar. Materialet är baserat på tre semistrukturerade intervjuer med ungdomar som deltagit i den Helsingforsbaserade svenskspråkiga ungdomsverkstaden Sveps verksamhet. Intervjuerna transkriberades och kategoriserades enligt teman. Dataanalysen som utfördes var en induktiv innehållsanalys. Teman som kom upp var vägen till Sveps, det sociala livet, och skolgång. Ungdomarna beskrev problematik kring skolgång, hälsa, rutiner och det sociala livet som motiverande faktorer att delta. Alla tre ungdomar rekommenderades att ta kontakt med Sveps av någon annan. En av dessa ungdomar hittade till verksamheten genom att få rekommendationen från en av de anställda på Sveps. Det fanns två huvudsakliga effekter av verksamheten. Ungdomarna upplevde att de hade fått förbättrade sociala förhållanden, dels via att skapa band med de andra deltagarna, dels via förbättrade sociala färdigheter. Den andra effekten var att det hjälpt dem skapa rutiner eller hitta innehåll i vardagen.

Integration diskuteras som en av de stora samhällsutmaningarna i Finland. Mitt syfte med denna avhandling är att skapa en förståelse för eventuella utmaningar i migranters integrationsresa i Finland. Min avhandling fokuserar på att undersöka och analysera faktorer som påverkar socialt kapital och dess effekter på migranters psykiska hälsa. Jag genomför en enkätundersökning för att få migranters erfarenheter och syntetiserar litteratur baserat på svar av respondenterna. Materialet analyseras utifrån Pierre Bourdieus och Robert D. Putnams teori om socialt kapital. Resultaten tyder på att bristen av socialt nätverk, integration och utmaningar kopplade till samhällsstrukturer är centrala faktorer för försämrat socialt kapital. Dessutom betonar studien att för att underlätta integration och minska migranters psykiska ohälsa krävs kulturell kompetens inom socialt arbete. Dessa resultat bidrar med värdefull information för vidareutveckling i samhället såväl som inom socialt arbete. Fortsatt forskning behövs för att bättre förstå migranters egna erfarenheter i Finland.