Browsing by Title

Syftet med denna studie är att undersöka hurudant stöd det finns tillgängligt för socialarbetare att använda, för att få barn att berätta om svåra händelser. I studien diskuteras hur metoder och hjälpmedel kan användas till exempel i en förundersökning för att få barnet att berätta om sexuella övergrepp. Forskningsfrågan för kandidatavhandlingen är: hurdant stöd (i form av handböcker och anvisningar) finns tillgängligt för socialarbetare att få barn att berätta vad de varit med om, då man misstänker att ett sexualbrott skett? För studien analyseras och jämförs olika organisationers handböcker och anvisningar om hur man som professionell bemöter barn. Handböckerna och anvisningarna är utarbetade för professionella och ger information om gott bemötande. Handböckerna och anvisningarna är offentliga och tillgängliga på internet. Begreppen som används i studien är definierade i enlighet med den finska lagstiftningen. Resultaten som kommer fram i studien är att intervjuer är den huvudsakliga metoden som används. Då intervju används som bevismaterial i en rättegång, ska sessionerna dokumenteras i enlighet med vad som föreskrivs i förundersökningslagen (805/2011). I förundersökningen har socialarbetaren en viktig roll. Socialarbetaren kan realisera barnets rättigheter och delaktighet med att aktivt lyssna på barnet och att utan ledande frågor låta barnet själv berätta. Intervjun ska utföras i barnets egen takt och med de uttryckningssätt som passar barnets utvecklingsnivå. Socialarbetaren ska vara lugn och empatisk. Socialarbetaren bör också vara medveten om vad som anses vara juridiskt hållbart och känna till lagstiftningen kring förundersökningar. I intervjun kan socialarbetaren använda hjälpmedel för de barn som behöver andra sätt att uttrycka sig själv än de verbala. Sådana hjälpmedel kan vara att använda olika kort, teckningar, dockor eller andra uppgifter. Alla metoder och hjälpmedel finns inte nämnda i alla handböcker, men syftet med handböckerna är att ge information om hur man som professionell bemöter barn. Socialarbetare bör därför ifrågasätta lättheten i rekommendationerna och anpassa sina arbetssätt till barnet.

Tidigare forskning visar att medierade skandaler och mediedrev inte bara har ökat under de senaste årtionden, utan även ser annorlunda ut i dag. Traditionella medier är en central aktör, men sociala mediers och internets ökade inflytande har utan tvekan påverkat dynamiken och dramaturgin i samband med skandalerna. Syftet med denna avhandling är att undersöka denna förändrade dynamik genom att analysera hur aktörskap och ansvar konstrueras i traditionella mediers rapportering om nutida skandaler och drev. Genomförandet bygger på en kritisk diskursanalys av en längre artikel som är publicerad i Hufvudstadsbladet i februari 2019, samt diskussion av analysresultaten i ljuset av tidigare forskning. Artikelns huvudsakliga tema är en redogörelse för/diskussion om att mediedreven ”blir fler och brutalare”. Genom analysen går det att empiriskt fastställa att artikeln som diskursiv praktik gynnar de drevutsattas perspektiv genom att förminska deras ansvar och aktörskap i samband med transgressionerna bakom dreven samt genom att dölja eller förvränga resonemangen och motiven hos kritiska/anklagande perspektiv. Analysen visar också att artikeln som diskursiv praktik gynnar traditionella medier genom att förminska deras ansvar och aktörskap i samband med dreven och i stället betona ansvaret och aktörskapet hos människor på sociala medier, som även karaktäriseras som ociviliserade och sadistiska. Materialets omfattning är inte tillräcklig för att dra några generaliserbara slutsatser, men denna avhandling kan i stället fungera som en teoretisk och metodologisk utgångspunkt för vidare forskning.

Idag är det relevant att begrunda hur vi kan bli mera hållbara i våra samhällen eftersom klimatkrisen gör sig allt mera påmind för varje år som går. Sociologin är ett vetenskapsområde som mycket väl kan hjälpa till med teoretisering i denna fråga och i den här avhandlingen belyses därför hållbar matkonsumtion med sociala praktikteorier. Praktikteorierna presenteras som ett mera holistiskt alternativ till aktörs- och strukturperspektiven för att ge en inblick i hur sociologiska teorier kan bistå en mera hållbar framtida samhällsutveckling. Genom ett fokus på matkonsumtion exemplifieras praktikteorierna genom ett område som alla berörs av i sin vardag. Utifrån praktikteoretisk teoretisering av konsumtion och hållbarhet av sociologerna Alan Warde och Elisabeth Shove, föreslås praktikteorierna kunna erbjuda ett alternativt teoretiskt verktyg för att på en samhällelig nivå politiskt kunna förändra våra matpraktiker till förmån för ett hållbart livsmedelssystem. Det individuella dietvalet som karakteriserar dagens ätande har lett till att ansvaret för ett mera hållbart ätande närmast ligger på individens diet- och konsumtionsval. Avhandlingen betonar att vårt ätande dock inte är ett konsumtionsval utan en komplex social praktik som är svår att förändra genom att enbart fokusera på strategier som ska hjälpa individen att förändra sitt beteende. En applicering av de sociala praktikteorierna på konsumtion och hållbarhet är således värdefull eftersom den understryker behovet av en omdirigering av ansvaret för en utbredd hållbarhetsmässig utveckling från individen till samhället.

I dagens politik är problemen alltmer komplexa och globala till sin natur. I allt högre grad har mellanstatliga och överstatliga organisationer, så som EU, befogenheter som nationalstaterna överlåtit. I den här typen av flernivåsystem är det svårt att exempelvis kontrollera vem som har inflytande över beslutsprocesserna, sammanjämka flera olika aktörers intressen samt veta vem som är ansvarig för besluten. Detta skapar problem med legitimeringen av maktanvändningen och beslutsfattande. Studier tyder på att EU lider av legitimitetsbrister men det gäller en viss oenighet om vilka bristerna är och hur de ska tolkas. Statsvetare är inte eniga om vare sig EU åtnjuter demokratisk legitimitet eller inte. Syftet med denna studie är att undersöka hur EU legitimerar sin politik i medlemsstaterna genom att analysera EU:s tillgänglighetsdirektiv (2019/882). Political systems theory och demokratisk legitimitet används som bas till analysen. Utgående från teorin definieras input-, throughput- och output-mekanismerna för demokratisk legitimitet, vilka används i analysen för att se vilka förutsättningar för legitimitet som finns inbyggda i direktivet. De primära källorna som används för avhandlingen är officiella arbetsdokument som publicerats i samband med beredningen av tillgänglighetsdirektivet samt lagstiftning. Resultaten tyder på att EU har inbyggda förutsättningar för demokratisk legitimitet även om en del brister finns i till exempel transparens och mekanismer för feedback. Sammanfattningsvis hjälper multilevel governance oss att förstå hur EU kan hantera problem kring legitimering av sin politik i medlemsstaterna samt de särdrag som problematiken har inom ett flernivå system som EU.

I denna avhandling prövas huruvida Attardos teori om skämtcykler går att använda för att studera internetmem. Jag utgår ifrån Shifmans definition på ett mem och Dainas metod för att kvantifiera memets variation, som jag anpassar till memet ”Me and the boys”. Jag analyserar memets variation med att kvantifiera 322 versioner av det och genom att visualisera mitt material. Jag analyserar även huruvida det ser ut då materialet grupperas enligt Attardos teori om skämtcykler, som ursprungligen beskriver verbala skämt. Mitt syfte är således att kartlägga hur memet varierar, se hur detta stämmer överens med Attardos teori samt hitta kluster inom variationen som kunde ge ledtrådar till hur internetmem utvecklas. Min slutsats är att Attardos teorin om skämtcykler går att använda för att förstå olika sorters variation inom internetmemet jag analyserat, men att dess användning för att analysera grafiskt material för med sig några svårigheter. Min avhandling är dock för begränsad för att dra mer generella slutsatser utöver det.

Syftet med avhandlingen är att utforska hur relationen mellan socialarbetaren och klienten inom barnskyddets eftervård kan främja den ungas välmående och stöda processen mot självständighet. Målsättningen med studien är att identifiera faktorer som påverkar utförandet av relationellt socialt arbete inom eftervården. Avhandlingen utforskar också hur socialarbetare upplever de förväntningar unga ställer på dem och ifall dessa kan besvaras i ett professionellt förhållande. Unga som blivit placerade utanför hemmet anses vara en speciellt utsatt grupp i samhället och har större risker för marginalisering. Barnskyddets eftervård har som uppgift att stöda dessa unga då de blivit myndiga och skall börja ett självständigt liv. Utöver ekonomiskt och psykosocialt stöd, behöver klienterna inom eftervården emotionellt stöd. Utgångspunkten för arbetet är en god relation mellan socialarbetaren och klienten, där den unga känner sig förstådd och är delaktig i beslut. En traumatisk bakgrund och avsaknad av eget stödnätverk kan dock ställa stora och ibland orealistiska krav på socialarbetaren. Tidigare forskning visar att unga har ett behov av en informell och vänskaplig relation till socialarbetaren, som sträcker sig utanför socialarbetarens handlingsutrymme. Den kvalitativa forskningens empiriska material samlades in genom semi-strukturella intervjuer med fyra socialarbetare som arbetar eller arbetat inom eftervården. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet. Som forskningens teoretiska referensram användes relationellt socialt arbete, som poängterar ett holistiskt arbetssätt där individens personliga, interpersonella och systemiska faktorer tas i beaktan. Forskningens resultat tyder på att många faktorer påverkar skapandet av en god relation mellan socialarbetaren och klienten inom eftervården. Klientens traumatiska upplevelser försvårar skapandet av tillit. Målgruppen har ett starkt behov en trygg vuxen som erbjuder både praktiskt och emotionellt stöd i vardagen. Stora klientmängder inom eftervården försvårar socialarbetarens möjligheter att vara tillgänglig och erbjuda ett långvarigt och heltäckande stöd. Socialarbetarna upplevde att arbetets strukturer lägger för stort fokus på administrativt arbete, som försvårar utövandet av relationellt socialt arbete. Eftervårdens och socialarbetarens roll är ofta oklar för den unga, som kan leda till orealistiska förväntningar och frustration hos den unga. Socialarbetarna upplevde också att klienterna ställer krav på socialarbetarens karaktär, dess kunskapsbas och personliga drag. En tydligare definition av eftervårdens roll i den ungas liv är väsentlig inte bara för den unga, men också socialarbetaren. Den nya livssituationen skapar behov av ekonomiskt, praktiskt stöd och emotionellt stöd, som bäst besvaras genom en meningsfull relation mellan socialarbetaren och klienten. Detta kräver mer resurser och ett skifte i arbetets innehåll. Vad en meningsfull relation innebär bör också definieras för att upprätthålla gränsen mellan det professionella och privata.

Sexsäljande är på många sätt ett tabubelagt och stigmatiserat ämne i samhället. Detta gäller i synnerhet det sexsäljande som sker bland minderåriga. Trots att det är olagligt att köpa sex från en minderårig är det inte ovanligt att vuxna människor ersätter minderåriga för sexuella handlingar. Det är därför viktigt att betona att minderåriga ungdomar som säljer sex blir utsatta för sexualbrott, vilket gör dem mycket sårbara. Denna avhandling syftar till att belysa de minderåriga ungdomarnas utsatthet. Den eftersträvar även att lyfta fram utmaningarna i att hjälpa dessa ungdomar och beskriver även hur man kan stärka ungdomarna ifråga. Jag har i min avhandling utfört en kvalitativ intervjustudie bestående av fyra intervjuer med sammanlagt sex personer. Intervjuerna har utförts under hösten 2019. Jag har sedan gjort en kvalitativ innehållsanalys av materialet och analyserat materialet ur teorin för empowerment. Studien visar att sexsäljandet bland minderåriga tar sig många olika uttryck och förekommer i större utsträckning än vad man kan tro. Resultaten lyfter också fram att utmaningarna i att hjälpa dessa ungdomar är många och varierande samt att det finns många problem att lösa. Utöver detta visar avhandlingen olika arbetssätt som kan användas i att stärka ungdomarna och ge dem en känsla av empowerment.

Denna avhandling är en en analys av hur ”livsstilsminimalism” försöker svara på de problem som enligt bland annat Zygmunt Bauman, Anthony Giddens och Pierre Bourdieu präglar den senmoderna, konsumtionsdrivna världsordningen. Genom att granskaminimalistiska bloggar och forskning gjord av andra som tangerat ämnet får jag en bild av minimalismen som en livsstil som betonar individualism, frihet, nöjen och identitetsskapande. Dessa betoningar är förenliga med den senmoderna etiken vilket innebär att minimalismen varken är utrustad för, eller har intresse av att åstadkomma radikala samhälleliga förändringar på makronivå. Även om minimalister i regel är kritiska mot masskonsumtion, bibehålls identitetsskapande symboliska betydelser som individer tillskriver olika föremål. Minimalister är således inte immuna mot konsumtionens identitetsskapande tendenser. Att kunna välja ett minimalistiskt liv innebär implicit att utgångsläget varit ett av överflöd, vilket i sin tur innebär att minimalismen inte är universellt tillgängligt. Minimalismen är således inte ett realistisk val för de traditionellt fattiga.

Mitt syfte med denna avhandling är att ta reda på sambandet mellan psykiskt barndomstrauma och risken att utveckla ett substansberoende som vuxen, utifrån tidigare forskning. Avhandlingen är en litteraturöversikt i vilken jag främst använt mig av kunskapsöversikt. Analysmetoden är en induktiv innehållsanalys. Barndomstrauman påverkar människan livet ut och kan leda till substansmissbruk senare i livet. Missbruksproblematiken är ett växande problem i Finland och dödsfallen på grund av alkohol och droger ökar årligen. Individer som missbrukar och har bakomliggande barndomstrauman kan lätt “falla mellan stolarna”. Den teoretiska referensramen som används i denna avhandling är John Bowlbys (1969) anknytningsteori. Barn som upplevt trauma i tidig ålder kan utveckla otrygg anknytning, vilket kan leda till ökad risk för missbruk samt svårigheter i återhämtnings behandling. Avhandlingens resultat visar en stark korrelation mellan barndomstrauma och ökad risk för missbruk efter att man fyllt 18 år. Forskningens resultat lyfter fram användning av alkohol och droger som hanteringsmetoder för bakomliggande trauma. Studierna som analyserats i denna avhandling indikerar en korrelation mellan barndomstrauma och missbruk som vuxen.

Syftet med denna litteraturöversikt är att på basis av tidigare forskning undersöka 1) orsaker, 2) konsekvenser och 3) förebyggande av arbetsplatsmobbning. Trots att det forskats mycket om arbetsplatsmobbning under de senaste årtioendena är mobbning på arbetsplatser fortfarande att stort problem som leder till en rad allvarliga konsekvenser. Arbetsplatsmobbning innebär mellanmänskliga konflikter och trakasserier på arbetsplatsen. Arbetsplatsmobbning innefattar inte enskilda trakasserier eftersom mobbning består av återkommande beteende. Arbetsplatsmobbning kan leda till långvariga och allvarliga psykiska och fysiska konsekvenser för individer och organisationen. De primära källorna för avhandlingen är nordisk forskning och teorier publicerade i socialpsykologiska-, organisationspsykologiska-, aggressions,- och personalledningsjournaler. Flertal studier är gjorda i Finland vilket gör avhandlingen tillämpbar på finska arbetsplatser. Resultatet tyder på att arbetsplatsmobbning är ett komplext fenomen som orsakas av flera faktorer i samverkan. Orsaker till och konsekvenser av arbetsplatsmobbning indelas på individ- och organisationsnivå. Individnivån syftar till de egenskaper samt enskilda konsekvenser som individen riskeras att utsättas för som offer eller mobbare. Organisationsnivån utgör de förhållanden som präglar mobbning som exempelvis organisationskultur. På grund av de allvarliga konsekvenserna arbetsplatsmobbning kan medföra både för individen och organisationen är det av intresse att förebygga fenomenet. Sammanfattningsvis rekommenderas organisationer ha skriftlig antimobbningspolicy samt sofistikerad personalpraxis för att förebygga mobbning.