Browsing by Title

I denna avhandling prövas huruvida Attardos teori om skämtcykler går att använda för att studera internetmem. Jag utgår ifrån Shifmans definition på ett mem och Dainas metod för att kvantifiera memets variation, som jag anpassar till memet ”Me and the boys”. Jag analyserar memets variation med att kvantifiera 322 versioner av det och genom att visualisera mitt material. Jag analyserar även huruvida det ser ut då materialet grupperas enligt Attardos teori om skämtcykler, som ursprungligen beskriver verbala skämt. Mitt syfte är således att kartlägga hur memet varierar, se hur detta stämmer överens med Attardos teori samt hitta kluster inom variationen som kunde ge ledtrådar till hur internetmem utvecklas. Min slutsats är att Attardos teorin om skämtcykler går att använda för att förstå olika sorters variation inom internetmemet jag analyserat, men att dess användning för att analysera grafiskt material för med sig några svårigheter. Min avhandling är dock för begränsad för att dra mer generella slutsatser utöver det.

Syftet med avhandlingen är att utforska hur relationen mellan socialarbetaren och klienten inom barnskyddets eftervård kan främja den ungas välmående och stöda processen mot självständighet. Målsättningen med studien är att identifiera faktorer som påverkar utförandet av relationellt socialt arbete inom eftervården. Avhandlingen utforskar också hur socialarbetare upplever de förväntningar unga ställer på dem och ifall dessa kan besvaras i ett professionellt förhållande. Unga som blivit placerade utanför hemmet anses vara en speciellt utsatt grupp i samhället och har större risker för marginalisering. Barnskyddets eftervård har som uppgift att stöda dessa unga då de blivit myndiga och skall börja ett självständigt liv. Utöver ekonomiskt och psykosocialt stöd, behöver klienterna inom eftervården emotionellt stöd. Utgångspunkten för arbetet är en god relation mellan socialarbetaren och klienten, där den unga känner sig förstådd och är delaktig i beslut. En traumatisk bakgrund och avsaknad av eget stödnätverk kan dock ställa stora och ibland orealistiska krav på socialarbetaren. Tidigare forskning visar att unga har ett behov av en informell och vänskaplig relation till socialarbetaren, som sträcker sig utanför socialarbetarens handlingsutrymme. Den kvalitativa forskningens empiriska material samlades in genom semi-strukturella intervjuer med fyra socialarbetare som arbetar eller arbetat inom eftervården. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet. Som forskningens teoretiska referensram användes relationellt socialt arbete, som poängterar ett holistiskt arbetssätt där individens personliga, interpersonella och systemiska faktorer tas i beaktan. Forskningens resultat tyder på att många faktorer påverkar skapandet av en god relation mellan socialarbetaren och klienten inom eftervården. Klientens traumatiska upplevelser försvårar skapandet av tillit. Målgruppen har ett starkt behov en trygg vuxen som erbjuder både praktiskt och emotionellt stöd i vardagen. Stora klientmängder inom eftervården försvårar socialarbetarens möjligheter att vara tillgänglig och erbjuda ett långvarigt och heltäckande stöd. Socialarbetarna upplevde att arbetets strukturer lägger för stort fokus på administrativt arbete, som försvårar utövandet av relationellt socialt arbete. Eftervårdens och socialarbetarens roll är ofta oklar för den unga, som kan leda till orealistiska förväntningar och frustration hos den unga. Socialarbetarna upplevde också att klienterna ställer krav på socialarbetarens karaktär, dess kunskapsbas och personliga drag. En tydligare definition av eftervårdens roll i den ungas liv är väsentlig inte bara för den unga, men också socialarbetaren. Den nya livssituationen skapar behov av ekonomiskt, praktiskt stöd och emotionellt stöd, som bäst besvaras genom en meningsfull relation mellan socialarbetaren och klienten. Detta kräver mer resurser och ett skifte i arbetets innehåll. Vad en meningsfull relation innebär bör också definieras för att upprätthålla gränsen mellan det professionella och privata.

Sexsäljande är på många sätt ett tabubelagt och stigmatiserat ämne i samhället. Detta gäller i synnerhet det sexsäljande som sker bland minderåriga. Trots att det är olagligt att köpa sex från en minderårig är det inte ovanligt att vuxna människor ersätter minderåriga för sexuella handlingar. Det är därför viktigt att betona att minderåriga ungdomar som säljer sex blir utsatta för sexualbrott, vilket gör dem mycket sårbara. Denna avhandling syftar till att belysa de minderåriga ungdomarnas utsatthet. Den eftersträvar även att lyfta fram utmaningarna i att hjälpa dessa ungdomar och beskriver även hur man kan stärka ungdomarna ifråga. Jag har i min avhandling utfört en kvalitativ intervjustudie bestående av fyra intervjuer med sammanlagt sex personer. Intervjuerna har utförts under hösten 2019. Jag har sedan gjort en kvalitativ innehållsanalys av materialet och analyserat materialet ur teorin för empowerment. Studien visar att sexsäljandet bland minderåriga tar sig många olika uttryck och förekommer i större utsträckning än vad man kan tro. Resultaten lyfter också fram att utmaningarna i att hjälpa dessa ungdomar är många och varierande samt att det finns många problem att lösa. Utöver detta visar avhandlingen olika arbetssätt som kan användas i att stärka ungdomarna och ge dem en känsla av empowerment.

Denna avhandling är en en analys av hur ”livsstilsminimalism” försöker svara på de problem som enligt bland annat Zygmunt Bauman, Anthony Giddens och Pierre Bourdieu präglar den senmoderna, konsumtionsdrivna världsordningen. Genom att granskaminimalistiska bloggar och forskning gjord av andra som tangerat ämnet får jag en bild av minimalismen som en livsstil som betonar individualism, frihet, nöjen och identitetsskapande. Dessa betoningar är förenliga med den senmoderna etiken vilket innebär att minimalismen varken är utrustad för, eller har intresse av att åstadkomma radikala samhälleliga förändringar på makronivå. Även om minimalister i regel är kritiska mot masskonsumtion, bibehålls identitetsskapande symboliska betydelser som individer tillskriver olika föremål. Minimalister är således inte immuna mot konsumtionens identitetsskapande tendenser. Att kunna välja ett minimalistiskt liv innebär implicit att utgångsläget varit ett av överflöd, vilket i sin tur innebär att minimalismen inte är universellt tillgängligt. Minimalismen är således inte ett realistisk val för de traditionellt fattiga.

Mitt syfte med denna avhandling är att ta reda på sambandet mellan psykiskt barndomstrauma och risken att utveckla ett substansberoende som vuxen, utifrån tidigare forskning. Avhandlingen är en litteraturöversikt i vilken jag främst använt mig av kunskapsöversikt. Analysmetoden är en induktiv innehållsanalys. Barndomstrauman påverkar människan livet ut och kan leda till substansmissbruk senare i livet. Missbruksproblematiken är ett växande problem i Finland och dödsfallen på grund av alkohol och droger ökar årligen. Individer som missbrukar och har bakomliggande barndomstrauman kan lätt “falla mellan stolarna”. Den teoretiska referensramen som används i denna avhandling är John Bowlbys (1969) anknytningsteori. Barn som upplevt trauma i tidig ålder kan utveckla otrygg anknytning, vilket kan leda till ökad risk för missbruk samt svårigheter i återhämtnings behandling. Avhandlingens resultat visar en stark korrelation mellan barndomstrauma och ökad risk för missbruk efter att man fyllt 18 år. Forskningens resultat lyfter fram användning av alkohol och droger som hanteringsmetoder för bakomliggande trauma. Studierna som analyserats i denna avhandling indikerar en korrelation mellan barndomstrauma och missbruk som vuxen.

Syftet med denna litteraturöversikt är att på basis av tidigare forskning undersöka 1) orsaker, 2) konsekvenser och 3) förebyggande av arbetsplatsmobbning. Trots att det forskats mycket om arbetsplatsmobbning under de senaste årtioendena är mobbning på arbetsplatser fortfarande att stort problem som leder till en rad allvarliga konsekvenser. Arbetsplatsmobbning innebär mellanmänskliga konflikter och trakasserier på arbetsplatsen. Arbetsplatsmobbning innefattar inte enskilda trakasserier eftersom mobbning består av återkommande beteende. Arbetsplatsmobbning kan leda till långvariga och allvarliga psykiska och fysiska konsekvenser för individer och organisationen. De primära källorna för avhandlingen är nordisk forskning och teorier publicerade i socialpsykologiska-, organisationspsykologiska-, aggressions,- och personalledningsjournaler. Flertal studier är gjorda i Finland vilket gör avhandlingen tillämpbar på finska arbetsplatser. Resultatet tyder på att arbetsplatsmobbning är ett komplext fenomen som orsakas av flera faktorer i samverkan. Orsaker till och konsekvenser av arbetsplatsmobbning indelas på individ- och organisationsnivå. Individnivån syftar till de egenskaper samt enskilda konsekvenser som individen riskeras att utsättas för som offer eller mobbare. Organisationsnivån utgör de förhållanden som präglar mobbning som exempelvis organisationskultur. På grund av de allvarliga konsekvenserna arbetsplatsmobbning kan medföra både för individen och organisationen är det av intresse att förebygga fenomenet. Sammanfattningsvis rekommenderas organisationer ha skriftlig antimobbningspolicy samt sofistikerad personalpraxis för att förebygga mobbning.

Studien är en narrativ litteraturöversikt och mitt syfte är att granska betydelsen av arbete och möjligheterna för finländska unga vuxna med utvecklingsstörning att komma in i arbetslivet samt vilka faktorer som påverkar dessa möjligheter. Studiens frågeställning är: Vilken betydelse har arbete och vilka faktorer påverkar möjligheterna till arbete för personer med en utvecklingsstörning? Teoretiska utgångspunkter för studien är rätten till arbete, utvecklingsstörning ur ett socialt perspektiv och utvecklingsstörning i relation till medborgarskap. Tanken är att människor har sociala rättigheter som grundar sig på medborgarskap. Rätten till arbete tolkas inte bara som en medborgerlig rättighet utan en mänsklig rättighet. Studiens material har samlats genom litteratursökning i olika sökmotorer samt genomgång av centrala tidskrifter inom socialt arbete. Till granskning valdes forskningar gjorda under åren 2006–2017 och tolv forskningsrapporter inkluderades till studien. Resultaten av litteraturöversikten beskrivs under fyra centrala teman (1) betydelsen av arbete, (2) utbildningens betydelse för möjligheter till arbete, (3) personer med utvecklingsstörning och arbetsmarknaden , (4) övergången till arbetslivet. Arbete är viktigt för delaktighet, möjligheter att leva självständigt och skapandet av sociala kontakter. Arbete innebär för många personer med utvecklingsstörning att vara som alla andra. Utbildning är viktigt för möjligheter att få arbete, men val av yrke är svårt i och med att många saknar kunskap om vilka begränsingar en funktionsnedsättning skapar. Utbudet av utbilding är även ofta väldigt snävt, samma lösningar erbjuds utan hänsyn till individuella önskemål och kunskaper. Utbildning vid specialläroanstalter förbereder sällan en person att möta arbetsmarkanadens krav och arbetsgivare kan förhålla sig skeptiskt till examen vid specialläroanstalt. Arbetsmarknaden styrs inte av välfärdsstatens principer och därför har inte inkludering till arbetsmarkanden fungerat lika bra som inkludering på andra områden inom samhället. Fördomar, okunskap om funktionsnedsättning och negativa attityder påverkar väldigt mycket möjligheter till arbete. Negativa attityder skapar ofta större hinder för att få arbete än funktionsnedsättningen i sig. Arbetsmarknaden har även blivit mer krävande och tävlingen är hård, en person med funktionsnedsättning är i sämre läge som arbetssökande än personer utan funktionsnedsättning. Arbetsverksamhet och arbtesträning är exempel på stödfunktioner som är avsedda att främja övergången till arbetslivet, med de leder sällan till övergång till arbetsmarknaden och lönearbete. För många personer med utvecklingsstörning blir arbete vid arbetscentraler en långvarig lönsing i och med bristen på andra alternativ.

Syftet med den här kandidatavhandlingen är att undersöka mötet med våldsutsatta kvinnor inom socialt arbete ur ett feministiskt perspektiv, för att se hur våldet beaktas och påverkar besluten som fattas av socialarbetare. Det här görs för att se hur kvinnans ställning beaktas i en situation där hon är utsatt och maktlös. Tidigare forskning har visat att det finns brister inom det sociala arbetet i situationer där våld mot kvinnor förekommer, men att bemötandet i dessa situationer är mycket betydande för kvinnorna. I kandidatavhandlingen används kvalitativ innehållsanalys som analysmetod, och det är en induktiv forskningsöversikt av 9 olika vetenskapliga studier. Den teoretiska utgångspunkten är feministiskt socialt arbete samt naturligt även feminism och empowerment. I analysen av materialet bildades fem olika huvudkategorier som kan avläsas i texterna om det sociala arbetet med våldsutsatta kvinnor. Dessa kategorier är 1. Handlingarna är individuella 2. Syn på våld, normalisering och förminskning 3. Empowerment 4. Interventioner då det finns barn 5. Kritik mot socialarbetare. Den kategori som var starkast var 1. Det visade sig alltså att besluten som socialarbetare tar är mycket individuella samt att det är mycket oklart hur socialarbetarna handlar i bemötandet av våldsutsatta kvinnor.

Motstånd under organisationsförändringar är ett omtalat begrepp i organisationsvärlden. Trots att det är fråga om ett välstuderat fenomen förekommer en bred skala olika perspektiv i ledarskaps- och organisationsforskningen, speciellt vad gäller makt och subjektspositionering. Syftet med denna litteraturstudie är därmed att utgående från tidigare forskning öka kunskapen kring motstånd under organisationsförändringar, med särskilt fokus på subjektpositionering och maktrelationer. Denna avhandling tar ett öppet förhållningssätt till forskningen och utgår från en distinktion mellan det traditionella och det kritiska forskningsparadigmet, genom att granska hur dessa två forskningsparadigm presenterar motstånd. Resultaten tyder på att den traditionella forskningen ser subjektspositionerna vid motstånd i organisationen som oföränderliga och motståndet uppfattas som något de underordnade i organisationen uttrycker. Inom detta paradigm kan vidare identifieras två inriktningar, där den ena ser motstånd som något som bör elimineras medan den andra förespråkar en mer konstruktiv syn, där fokus ligger på potentialen bakom motstånd. Den kritiska forskningsparadigmen å andra sidan fokuserar starkt på att undersöka den underliggande maktdynamiken i organisationen och problematisera den traditionella forskningens tendens att se subjektspositionerna som oföränderliga. Därtill undersöker en del kritisk forskning även existerande diskurser i organisationen och påvisar att dessa har en betydande inverkan på förståelsen av motstånd. Sammanfattningsvis bidrar avhandlingen med ny kunskap kring motstånd under organisationsförändringar genom en fördjupad förståelse av fenomenet, både på individ- och organisationsnivå.

Barnets vårdnadshavare är ofta de viktigaste personerna i ett barns liv. Därför påverkas ofta ett barn av att separeras från sina föräldrar. Syftet med denna litteraturstudie är att med hjälp av tidigare forskning diskutera hur barn reagerar på separationer från sina föräldrar. Direkta reaktioner granskas inom kontexten för tillfälliga separationer, placering i fosterfamilj och adoption. Även långvariga följder av att separeras från sin anknytningsperson i barndomen diskuteras. Både klassisk anknytningsforskning och nyare forskning inom området behandlas. Resultaten tyder på att separationer från sin primära anknytningsperson är ångestfylld och smärtsam för många barn och att separationer påverkar barnens relation till anknytningspersonerna negativt, åtminstone tillfälligt. Forskning tyder på att separationer i den tidiga barndomen kan öka risken för att drabbas av olika psykiska störningar senare i livet, som till exempel borderline personlighetsstörning och antisocial personlighetsstörning. De flesta barnen klarar sig dock bra, och det finns möjligheter för barnen att anpassa sig och utveckla nya anknytningsrelationer till foster- och adoptivföräldrar. Upprepade separationer och att överges av misshandlande och försummande föräldrar verkar vara de mest traumatiska upplevelserna. Ökad kunskap om hur separationer från den primära anknytningspersonen påverkar barn kan hjälpa samhället att utveckla bättre vård och hjälp för barn och familjer som behöver det.