Browsing by Title

Tiedekunta/Osasto – Fakultet/Sektion – Faculty Svenska social- och kommunalhögskolan Laitos – Institution – Department Sociologi Tekijä – Författare – Author Simon Kvarnström Työn nimi – Arbetets titel – Title Prekariatet: En klass för sig? Oppiaine – Läroämne – Subject Sociologi Työn laji – Arbetets art – Level Kandidatavhandling Aika – Datum – Month and year April 2018 Sivumäärä – Sidoantal – Number of pages 28 Tiivistelmä – Referat – Abstract Denna kandidatavhandling är en litteraturöversikt av förändringar i organiseringen av arbete och arbetsmarknaden i en global värld. Meningen är att behandla prekariseringen av arbete och prekariatet som grupp. Huvudsyftet är att utgående från litteraturen dra slutsatser huruvida prekariatet bildar en klass för sig. En prekarisering innebär att allt fler människor frivilligt eller ofrivilligt intar en osäker position på arbetsmarknaden. Jag börjar med att beskriva vad prekariatet och prekarisering är. Sedan behandlas orsaker till en prekarisering och ett växande prekariat. Globalisering, nyliberalism och Fordismens kris presenteras som eventuella orsaker. Efter detta presenteras klassisk klassteori av Marx, Weber och Bourdieu. Dessa är relevanta för att få ett perspektiv på vad klass i teorin innebär och om dessa teorier går att tillämpa på dagens prekariat. I det nästsista avsnittet presenteras argumentation för prekariatet som en klass för sig och även kritik mot synen på prekariatet som en klass. Efter detta kommer avslutningen som sammanfattar avhandlingen och dess slutsatser. Avainsanat – Nyckelord – Keywords arbete, prekariatet, prekarisering, globalisering, globalisation, nyliberalism, klassteori, klass, samhällsklass

Arbetsplatsmobbning har blivit ett allvarligt problem i moderna organisationer som bara ökat i omfattning. Därför vore det viktigt att kunna motverka problemet på ett effektivt sätt både på organisations- och på individnivå. Syftet med denna litteraturöversikt är att bidra till en ökad förståelse för preventiva åtgärder som tidigare studier visat minskar arbetsplatsmobbning på organisations- och på individnivå. Resultaten av litteraturöversikten visar att cheferna bör ha huvudansvaret när det gäller att utreda riskfaktorer som kan leda till arbetsplatsmobbning. Inom organisationen är det viktigt att skapa en god arbetsmiljö och en nolltolerans gällande mobbning. Cheferna bör föregå som gott exempel och tillämpa anti–mobbningspolicyn. På individnivå är konflikthantering centralt eftersom svåra konflikter ofta leder till arbetsplatsmobbning i arbetsgemenskaper. Konflikthantering av en professionell tredje part hjälper parterna att trappa ner konflikten till en nivå där en saklig diskussion är möjlig. Svåra konflikter mellan chef och medarbetare har å andra sidan konstaterats vara besvärliga att lösa eftersom chefen ofta är i en starkare maktposition. En första åtgärd för medarbetaren är att ta upp problemet med chefen. I de fall där en konfliktlösning inte kan uppnås har medarbetaren möjlighet att begära hjälp från arbetarskyddet.

Principen om non-refoulement är en vedertagen princip inom migrationsrätten. Principen skyddar flyktingar, asylsökande och andra i jämställbar position från att utsättas för människorättskränkningar i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 3 i Europakonventionen. Principens kärna kan härledas ur artikeln i fråga, som utgör ett förbud mot tortyr. Principen förbjuder tillbakasändning och utvisning av flyktingar till ett område, om det finns skäl att misstänka att personen där kan utsättas för tortyr, förföljelse eller annan omänsklig behandling eller bestraffning. Med avhandlingen söker jag nå en ingående framställning av principen om non-refoulement samt identifiera de bedömningskriterier som appliceras vid tillämpningen av den. Syftet med min avhandling är att framföra nödvändigheten av principen om non-refoulement för att trygga den grundläggande och mänskliga rättigheten som principen är till för att skydda, nämligen människovärdet. I avhandlingen analyserar jag betydelsen av principen om non-refoulement. Ytterligare föremål för undersökningen är de anföranden och bedömningar som domstolar publicerat i sina avgöranden gällande beviljande av asyl, samt övriga fall som tangerar principen om non-refoulement. Forskningsfrågan i undersökningen: Vilka är de bedömningskriterier för non-refoulement som används i rättspraxis, och vad är den grundläggande betydelsen av principen i fråga? – besvarar jag genom tillämpning av den rättsdogmatiska och -historiska metoden. Källmaterialet består av litteratur och fördragstexter. För att utreda bedömningskriterierna analyserar jag fyra rättsfall från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och två årsboksavgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen. Bedömningskriterierna för non-refoulement har som uppgift att fastslå att det finns tillräckligt vägande grunder för att misstänka en välgrundad fruktan för förföljelse, vilket kan betraktas som parallellt med någon egenskap som den ifrågavarande individen innehar. Bedömningskriterierna består av olika grunder för bedömningen, vilka utgår från en rad olika utrednings- och granskningsaspekter. Utan kriterierna skulle inte en enhetlig praxis för domstolarnas bedömningar av non-refoulement finnas. Konklusionen är att varje bedömning av ett fall som berör principen om non-refoulement bör alltid genomgå en mycket noggrann, och framför allt – individuell, granskning. Principens kärna ger principen om non-refoulement dess fundamentala betydelse. Kärnan utgörs av skyddet mot tortyr, förföljelse eller annan omänsklig behandling eller bestraffning. Principens grundläggande betydelse kan således anses vara dess uppgift som beskyddare av den specifika mänskliga rättigheten. Principen kan gestaltas som en skyddsprincip av vägande betydelse. Detta beror på dess betydelsefulla karaktär som beskyddare av människovärdet. Principen om non-refoulement binder samman två aspekter: respekten för de grundläggande och mänskliga rättigheterna samt skyddet av individen som befinner sig i en utsatt situation, nämligen flyktingen. Att principen och dess innebörd regleras samt tryggas i den internationella rätten påvisar dess stora betydelse.

Populistiska partier har fått allt mera understöd de senaste 20 åren och de har därmed allt oftare blivit regeringspartier. Vanligtvis får partier som sitter i regering inte lika mycket röster i följande val efter regeringsperioden,. Effekten kallas ”Priset att regera”. Med andra ord kostar det partier valunderstöd att sitta i regering. Det finns skäl att undersöka populistiska partier, eftersom de har vissa speciella egenskaper som inte förekommer i andra partier. Mitt syfte med avhandlingen är att undersöka ifall det finns en skillnad på hur populistiska partier påverkas av effekten ’Priset att regera’ jämfört med hur icke-populistiska partier påverkas. Syftet uppnås genom att besvara forskningsfrågan ”Hur mycket understöd förlorar populistiska partier jämfört med icke-populistiska efter en period i regeringen”? För att svara på denna fråga använder jag statistik från ”Parliaments and governments database”. Forskningen avgränsas till att innefatta västeuropeiska länder med flerpartisystem och proportionella valsystem. Nationella parlamentsval från år 1999 framåt beaktas. Skillnaden mellan röstningsprocenterna före och efter en regeringsperiod jämförs med icke-populistiska partiers röstningsprocenter som suttit i samma regering. Partier klassas som populistiska om de betecknas som populistiska på minst två av följande listor; Pew Research Center, The PopuList, och Inglehart och Norris (2016) klassificering av populistiska partier. Statistikprogrammet R används för att genomföra analysen. T-testets resultat visar på att det inte finns en signifikant skillnad mellan hur mycket valunderstöd populistiska partier förlorar jämfört med icke- populistiska partier efter en period i regeringen.

Den 24 april 2013 rasade en åttavåningars byggnad, Rana Plaza, ihop i Bangladesh. Där arbetade ett stort antal textilarbetare som då miste livet. Händelsen blev internationellt uppmärksammad och blickarna riktade sig mot produktionskedjorna, speciellt fabrikerna där kläderna tillverkas, de vill ska säga sweatshops. Sweatshops karaktäriseras av dåliga arbetsförhållanden och löner. De har varit omdiskuterade en längre tid och allt mer information dyker upp om dem dag för dag. Mitt syfte är att undersöka sweatshops som en aspekt av globaliseringen och lyfta fram den globala ojämlikheten som bildats. Globaliseringen har medfört globala, strukturella förändringar och en ny sorts mobilitet som bidragit till en ny och mer komplex världshandel. Företagen har möjlighet att hitta de billigaste produktionskostnaderna genom att utlokalisera sina fabriker, vilket har blivit möjligt genom bland annat utvecklad teknologi. Konsumtionssamhället kräver ett ständigt flöde av billiga men moderna kläder, vilket sätter en press på producenterna. I uppsatsen diskuterar jag hur det är möjligt att dessa fabriker finns och hur de ser ut, samt hur globalisering är en viktig orsak till dem. Jag kommer fram till att det handlar om en global marknad som expanderat i snabb takt medan reglering och övervakning av marknaden inte har hunnit utvecklas i samma takt och har begränsade möjligheter att övervaka företagen och dess fabriker.

Avhandlingen behandlar programledarens roll i ett magasinprogram för barn i åldern 3–7. Jag har med hjälp av innehållsanalys analyserat en månad av BUU-klubbens sändningar (24.9.2018–19.10.2018). Sammanlagt analyserades 20 programavsnitt, var programledarna har en aktiv roll under 5–10 minuter per program. Innehållsanalysen är tudelad. I den kvalitativa delen granskar jag programmets mål och värdegrund för 2018. Jag synar de fyra sista punkterna som specifikt berör programledarens roll. Dessa är: BUU-klubbsledarna är barnens vuxna kompisar, BUU-klubbsledarna har auktoritet utan att vara auktoritära, BUU-klubbsledarna är medvetna om sin makt och sitt ansvar som medfostrare och BUU-klubbsledarna har ingen personlig agenda (personliga övertygelser får inte genomsyra det som görs). I den kvantitativa delen har jag använt mig av fem stycken variabler för att kartlägga de metoder programledarna använder sig av för att förstärka sin roll i studion. Variablerna jag använt är: upprepningar, barnen involverade, egna erfarenheter, exemplifiering, tips/råd. Resultatet av innehållsanalysen visar att programledarna vill väcka diskussioner hemma hos sin publik. De tar upp olika ämnen och uppmuntrar sedan barnen att fortsätta diskussionen hemma. Deras roll är att möta barnen i programmet och att bidra till barnens tidiga utbildning. De framhäver sin roll med hjälp av enkla och tydliga metoder, samtidigt som de strävar efter att locka fram barnens nyfikenhet för olika ämnen i vårt samhälle.

Temat för denna kandidatavhandling är högerpopulistisk retorik. Studien utgår i stora drag från en problematik diskuterad av Duina och Carson (2019), där högerpopulistiska partier uttrycker progressiv retorik för att rättfärdiga sin anti-invandrings-agenda och islamofobi. Med progressiv retorik menas här betonandet av ett eller flera av följande värderingar: jämställdhet mellan könen, homosexuellas rättigheter, religionsfrihet och social välfärd (Duina och Carson 2019). Intresset för studien ligger i att förstå fenomenet i en finländsk kontext. I avhandlingen analyseras hur islamofobiska element kombineras med progressiv retorik i Sannfinländarnas argumentation kring invandring. Studien görs som en deskriptiv argumentationsanalys av Sannfinländarnas migrationsprogram 2019. Resultaten av studien visar att vissa progressiva värderingar, så som sexuella minoriteters rättigheter eller kvinnors rättigheter, betonas framom andra progressiva värderingar. Resultaten visar också att Sannfinländarna, i sin argumentation, starkt betonar kristendomen i samband med den progressiva retoriken. Studien bidrar med en ökad förståelse i vilka verktyg ett av Finlands största partier använder sig av i sin politiska retorik.

Film som medium är mer än bara underhållning. Filmer förmedlar information genom både visuella och auditiva medel och de har en unik förmåga att påverka attityder och kunskap hos tittarna. På vilket sätt fenomen och människor framställs i film är därmed viktigt för hur dessa bemöts i samhället. Syftet med denna avhandling är att undersöka porträtteringen av psykisk ohälsa i film och dess påverkan på uppfattningarna om psykisk ohälsa i samhället. Psykisk ohälsa är ett mycket vanligt tema i film men porträtteringen är starkt påverkad av de kommersiella mål som styr filmbranschen. Det är därför vanligt att psykisk ohälsa används som en dramatiserande faktor och porträtteringens fokus ligger på att väcka reaktioner och känslor hos tittarna, snarare än på att återberätta verkligheten av psykisk ohälsa. Det finns tydliga trender i porträtteringen av psykisk ohälsa i film som bidrar till att upprätthålla stereotyper och stigma kring psykisk ohälsa i samhället. Under senare år har det ändå gjorts satsningar på mer sanningsenliga porträtteringar av psykisk ohälsa som i sin tur visats minska stigmat kring psykisk ohälsa. Denna avhandling belyser det komplexa sambandet mellan film, samhället och psykisk ohälsa och betonar vikten av att kritiskt granska porträtteringen av psykisk ohälsa i film.

Denna avhandling är en litteraturgenomgång med syftet att öka förståelsen av psykologisk trygghet i grupper och hur den kan stöda inlärningen i arbetsteam. Avhandlingen ämnar sammanställa den vetenskapliga litteraturen av ämnet och analysera hur den psykologiska tryggheten tar form på olika nivåer i en organisation och vilka följder den kan ha för ett arbetsteam. Avhandlingen fokuserar på hurdana inlärningsbeteenden psykologisk trygghet kan stöda och hur detta i sin tur stöder inlärning i teamet. De forskningsfrågor som avhandlingen ämnar besvara är: 1. Vad är psykologisk trygghet? 2. Vilken betydelse har psykologisk trygghet för inlärning i team? Genom en litteraturanalys har avhandlingen som avsikt att förklara hur inlärningsbeteendet påverkas av arbetsgruppens upplevda psykologiska trygghet. Amy Edmondson fungerar som en central teoretiker i uppsatsen. Hon har forskat inom psykologisk trygghet i arbetsgrupper sedan 1990-talet och är därför en central person inom detta forskningsfält. Hennes centrala position syns i denna avhandling då det ofta refereras till hennes verk. Resultaten tyder på entydiga svar om att en upplevd psykologisk trygghet har flera positiva följder för ett arbetsteam. Till dessa hör till exempel personligt engagemang, nytänkande och öppen diskussion. Dessa beteenden har en stödande effekt på inlärning i organisation. Litteraturanalysen visar att det finns ett starkt vetenskapligt belägg på att psykologisk trygghet har en positiv inverkan på inlärningen i ett team. Dessa resultat bidrar med värdefull information för utvecklande och organisering av arbetsteam inom organisationer.

Det är vanligt att soldater drabbas av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Soldater är ofta utsatta för händelser som kan vara traumatiserande och därför har soldater en större benägenhet än civilbefolkningen att utveckla PTSD. Tidigare forskning har skilt granskat om socialt stöd påverkar utvecklingen av PTSD och om socialt stöd har en rehabiliterande inverkan. Forskningen är splittrad då man tidigare separat studerat socialt stöd före traumat, socialt stöd under traumat och socialt stöd efter traumat. Denna litteraturgenomgång ger en helhetsbild av det hela. Mitt syfte med litteraturgenomgången är att öka förståelsen för det sociala stödets roll då det kommer till förebyggande samt rehabilitering av PTSD orsakad av krigföring. I denna litteraturgenomgång kommer det sociala stödets inverkan före under och efter traumat att granskas. Jag har för avsikt att studera på vilket sätt det sociala stödet förebygger och rehabiliterar personer med PTSD. Resultaten visar att socialt stöd fungerar olika före, under och efter traumat. Socialt stöd före traumat är inte i sig självt förebyggande men bygger upp en resiliens hos personen som sedan i sin tur skyddar mot PTSD. Under traumat fungerar socialt stöd som en buffert mot PTSD. Här spelar det en roll hur den person som ger stödet reagerar då soldaten öppnar sig. Efter traumat kan socialt stöd delas upp i förebyggande samt rehabiliterande stöd. I förebyggande syfte har socialt stöd en inverkan, det är av stor vikt vem det är som ger det sociala stödet. I rehabiliterande syfte fungerar inte socialt stöd ensamt men socialt stöd kan få veteraner som annars inte skulle söka sig till terapi att söka sig till terapi och sedan hålla sig kvar i terapin. PTSD har en eroderande effekt på det sociala stödet vilket är något som är viktigt att beakta då man funderar över insatser som kunde riktas till familjen. De slutsatser som kan dras av detta är att socialt stöd är viktigt. Speciellt i sin roll som en buffert men även i sin samverkan med terapi. Det bör alltså läggas mer resurser på forskning samt strukturer som bygger på socialt stöd.