Browsing by Title

Mitt syfte med avhandlingen är att redogöra varför en del socialarbetare väljer att jobba som egenföretagare i den privata sektorn. Mitt mål för avhandlingen är att se vilka olika motiv det kan finnas som gör att socialarbetare väljer att flytta från den offentliga sektorn till att bli egenföretagare. Jag kommer även att gå igenom för- och nackdelar med både den offentliga och den privata sektorn. Avhandlingens material är insamlat med semistrukturerade intervjuer som sedan analyserats med tematisk innehållsanalys. Genom målstyrt urval har jag valt och intervjuat fem egenföretagare inom socialt arbete. I resultaten hittas olika motiv till att en del socialarbetare väljer att bli egenföretagare samt nackdelar inom den offentliga sektorn. Däremot kan vi se att det också finns både fördelar inom den offentliga sektorn och nackdelar med att vara egenföretagare. Som teoretisk referensram har jag använt mig av studier kring socialarbetarstuderandes yrkesvalsmotiv, teorier kring motivations- och hygienfaktorer i arbetslivet samt studier kring privatiseringen som en professionaliseringsstrategi.

Psykisk ohälsa är ett vanligt och ökande hälsoproblem, men trots det är det fortfarande väldigt stigmatiserat. Stigmatisering leder till att personer med psykisk ohälsa nedvärderas och uppfattas som avvikande i samhället. Eftersom stigmatiseringen har visat sig ha allvarliga konsekvenser, krävs en djupare förståelse för vilka processer som ligger bakom stigmatiseringen för att man skall kunna minska på den. Syftet med denna litteraturstudie är därmed att belysa de olika processerna som leder till stigmatisering av psykisk ohälsa samt att diskutera vilka följder stigmatiseringen har för den stigmatiserade individen. Dessa processer har i avhandlingen delats i och analyserats utgående från tre analysnivåer: individuell, mellanmänsklig och samhällelig nivå. Indelningen baserar sig på en inflytelserik modell av stigmatisering vilken har framförts av sociologerna Link och Phelan (2001). De centrala källorna för avhandlingen består av internationella tidskrifter framför allt inom socialpsykologi. Till andra viktiga källor hör ett antal klassiska verk i ämnet, i första hand av Foucault (1983; 1993; 1994), Allport (1954) och Goffman (1963). Resultaten tyder på att stigmatisering är en följd av många samverkande processer. Förutom sociokognitiva processer i informationsbearbetningen är mellanmänskliga relationer, samhälleliga strukturer, maktutövning och rådande diskurser centrala aspekter som bidrar till stigmatisering. Konsekvenserna av stigmatiseringen är allvarliga: den stigmatiserade upplever ofta skamkänslor och blir även utsatt för diskriminering inom många livsområden. Sammanfattningsvis handlar stigmatisering av psykisk ohälsa om en komplicerad dynamisk process där det fortfarande behövs forskning om hur olika fenomen, strukturer och processer samverkar med varandra. En djupare förståelse för denna process är central för försök att minska på stigmatiseringen och dess konsekvenser.

Finland har länge haft en hög alkoholkonsumtion och i samband med att alkoholskatten sänktes 2004 steg den till rekordhöjder. För att sänka alkoholkonsumtionen och minska på alkoholens skadliga effekter startade regeringen ett alkoholprogram. Programmet startades då programstyrning blev populärt inom centralförvaltningen och användes för att ta tag i omfattande problem som krävde tvärsektoriella lösningar. Kritiken mot programstyrning är däremot att det inte lämpar sig för repetitivt arbete och 2015 då alkoholprogrammet avslutades trädde en ny lag för organiseringen av rusmedelsförebyggande i kraft. Syftet med denna avhandling är att ta reda på i hur stor utsträckning alkoholprogrammet influerade den nya rusmedelsförebyggande lagen, och om programstyrningens ideologi influerat lagens utformning. Dessutom utreds hur ansvaret för alkoholförebyggandet definierades och huruvida det försköts åt något håll i den nya lagen. Metoden som används är textanalys. Den teoretiska referensramen som används är förutom programstyrning också målstyrning. Resultaten tyder på att alkoholprogrammet influerade den nya rusmedelsförebyggande lagen i stor utsträckning och att ansvaret för alkoholförebyggandet försköts något så att Institutet för hälsa och välfärd har fått en större roll.

Syftet med avhandlingen är att utföra en genomgång av prostitutionslagstiftningen i Tyskland och Sverige, och därefter genomföra en jämförande analys av vilken inverkan lagstiftningen haft på omfattningen av människohandel för sexuella ändamål i respektive land. Jämförelsen baserar sig på statistik och material från myndigheter och andra organisationer. Intresset i att jämföra situationerna i Tyskland och Sverige baserar sig på att ländernas prostitutionslagstiftning skiljer sig grundläggande från varandra. Sverige var det första landet i världen som kriminaliserade köp av sexuella tjänster men inte försäljning av dem, medan sexhandeln i Tyskland är avkriminaliserad, med vissa regleringar. Både människohandel för sexuella ändamål och prostitution är som fenomen väldigt svåra att mäta, och därmed är även den verkliga omfattningen av dem svår att uppskatta. I Tyskland presenteras årligen rapporter om antalet misstänkta fall av människohandel samt beräkningar om den verkliga utbredningen av verksamheten, och dessa fungerar som bas för jämförelsen i avhandlingen. I Sverige har Polismyndigheten under de senaste åren valt att inte presentera några uppskattningar på vare sig antalet fall eller antalet offer av människohandel. Därmed baseras jämförelsen för Sveriges del endast på de registrerade fallen av människohandel för sexuella ändamål i landet, vilket mycket sannolikt lämnar ett stort mörkertal. I Sverige verkar antalet kvinnor inom gatuprostitutionen halverats samt efterfrågan på sexköp minskats sedan införandet av den så kallade sexköpslagen. Efterfrågan ses som en av de avgörande faktorerna då det kommer till förekomsten av människohandel för sexuella ändamål, och därmed kunde man se att sexköpslagen även haft en positiv inverkan på omfattningen av människohandel i Sverige. Även i Tyskland har antalet utredda fall av människohandel för sexuella ändamål sjunkit sedan prostitutionslagen infördes, men myndigheter och forskare i ämnet anser inte att legaliseringen av sexhandeln är den avgörande faktorn i fallet. Istället finns det andra faktorer, till exempel resurser hos myndigheterna, som kan ha haft en större inverkan. Eftersom det är svårt att dra några definitiva slutsatser på basis av de tillgängliga uppgifterna, ska resultaten i avhandlingen främst ses som jämförande iakttagelser.

Den 22 juli 2011 utförde Anders Behring Breivik den värsta attacken mot Norge sedan andra världskriget då han tog livet av åtta personer i ett bombdåd i centrala Oslo och sköt ihjäl 69 personer på ett ungdomsläger på Utøya. Den 7 april 2017 kapade Rakhmat Akilov en lastbil som han körde längs gågatan Drottninggatan i Stockholm. Som en följd av attacken avled fem personer. De två gärningsmännen var exceptionella för sin tid och mycket omdiskuterade i medier. Båda porträtterades som privatpersoner i Hufvudstadsbladet men på väldigt olika sätt. Beskrivningarna av Breivik fokuserade mest på hans psykiska välmående, medan beskrivningarna om Akilov fokuserade på hans religiösa bakgrund. Denna kandidatavhandling jämför sex artiklar publicerade i Hufvudstadsbladet om Anders Behring Breivik och Rakhmat Akilov för att studera vilka skillnader det finns i porträtteringen av gärningsmännen och vilka beskrivande variabler som används. Studien baserar sig på teorin om gestaltningar och jämför undersökningsvariablerna familjeförhållanden, etnicitet, religion och psyke. Bakgrunden till forskningen är att journalisten vid krisrapportering använder sig av makroramar för att snabbt få svar på hur, när och varför. Vid sidan om makroramarna använder journalisten sig av episodiska eller tematiska ramar som antingen beskriver en händelse i sig eller kopplar till en större samhällelig kontext. Användningen av makroramarna kan lätt leda till ett ”vi och dem” -tänkande där islamiska terrorister med en religiös eller politisk agenda behandlas som fanatiker medan vita västerländska terrorister behandlas som irrationella personer. Användningen av endast episodiska ramar i rapporteringen leder till att ingenting läggs i kontext och händelser förklaras i stället genom beskrivningar av gärningsmannen. Västerländska terrorister, speciellt ifall de begår terrorattacker i sitt hemland, porträtteras som psykiskt sjuka och instabila personer, medan internationella terrorister anses vara terrorister som vill sprida hat och rädsla och drivs av ilska och islamisk radikalism. Användningen av episodiska ramar gör att medier inte försöker ge andra förklaringar till händelser än genom att Studien visar att Breivik fick i ett tidigt skede stämpeln som galning och sinnessjuk, medan man i Akilovs fall inte koncentrerade sig på mänskliga förklaringar utan gjorde det klart och tydligt från första början att han för det första var utvisad och för det andra radikaliserad. Även om Breivik också på ett sätt var radikaliserad, som högerextremist, visar det sig i denna jämförelse att det inte alls var en lika viktig variabel att lyfta fram i rapporteringen som variabeln om att Akilov var en radikaliserad islamist. I Akilovs fall är de mest använda attributen hans trosuppfattning, medan i Breiviks fall var det mest använda attributet hans psyke. Det här gör att den stereotypiska bilden av i terrorister förstärks och att porträtteringen av den icke-vita och vita gärningsmannen följer i det spår där Breivik porträtterades som psykiskt sjuk, medan Akilov beskrivs som den islamiska radikaliserade personen.

Användning av opioider ökar hela tiden. Detta leder till ett ökat behov av resurser vid missbruks- och beroendevården. Opioidberoende är en komplex sjukdom som påverkar människans psykiska och fysiska välbefinnande. Opioidberoende vårdas med substitutionsbehandling. Substitutionsbehandling ges åt alla personer som har ett diagnostiserat opioidberoende. Behandlingen innebär medicinskt behandling och psykosociala interventioner. Målet med substitutionsbehandling är att minska skador som är orsakade av opioider eller att personen skall rehabiliteras. I Finland har man gett substitutionsbehandling från slutet av 1990. Vården har utvecklats mycket, men ändå diskuteras om vad den optimala vården skall innebära. Studier visar att psykosociala vårdmetoder förbättrar vårdresultat men ändå har man övergått till en mer läkemedelsorienterad substitutionsbehandling i Finland. Syftet med denna litteraturstudie är att utgående från tidigare forskning (1) beskriva vad substitutionsbehandling innefattar, (2) studera hurdana psykosociala vårdmetoder som tillämpats för substitutionsbehandling och (3) hur patienterna upplever substitutionsbehandlingen? De primära källorna utgörs av inhemska vårdrekommendationer och internationella journaler som handlar om substitutionsbehandling. Resultaten visar att psykosocialt stöd förbättrar vårdresultaten, men oklart är att vilka metoder som borde användas, hur och i vilket skede av behandlingen. Studierna visar att det finns en paradox mellan upplevelser av substitutionsbehandling och hur behandling borde enligt studier förverkligas. Kort sagt enligt studier har patienter med starkare social funktionsförmåga nytta av mindre strikta och täta behandlingsmetoder, medan patienter med mer kaotisk och ostabil livssituation sannolikt behöver mera kontinuerligt psykosocialt stöd och kontakt med personal.

LGBTQ+ representation inom TV-serier har ökat avsevärt, sedan den blivit mera synlig och positiv på 1990-talet. Representation av sexuella minoriteter inom serier, men speciellt inom serier avsedda för tonåringar har en mycket stor inverkan inte bara på LGBTQ+ ungdomar och vuxna, utan också på hela samhällets syn på queera personer. Forskning och icke-heterosexuell representation i TV är bred, men serier speciellt riktade åt tonåringar med icke- heterosexuella karaktärer har inte forskats på samma nivå. Representationen påverkar speciellt under tonåren på identitetsbildandet och därmed sexualiteten. I denna avhandling behandlas historia om icke-heterosexuell representation, hurdan den varit mellan 1990-2018 och hurdan den är i dagens läge (2019-2022). Serierna Glee, Sex Education och Euphoria används som exempel på icke-heterosexuell representation. Judith Butlers teori om performativitet, Michel Foucaults teorier om sexualitet och maktrelationer och teorier om representation fungerar som hjälpmedel till att analysera icke-heterosexuell representation i tonårsserier i denna avhandling.

Rädslan för att bli övergiven är en av de vanligaste rädslorna. Det är ett socialpsykologiskt relevant problem, då det har en stor inverkan på individens relationer. Mitt syfte med denna avhandling är att, utifrån ett anknytningsperspektiv, studera rädslan för att bli övergiven med fokus på olika orsaker till den samt konsekvenser för romantiska relationer. För att knyta ihop avhandlingen presenterar jag hanteringsstrategier och behandling av rädslan i slutet. Anknytningsteorin är central i denna avhandling och därmed teoretiker som John Bowlby, Mary Ainsworth och Mary Main. Även Cindy Hazan och Phillip Shaver har spelat en stor roll för avhandlingen. Anknytningsmönstren har avgränsats till otrygg-undvikande och otrygg-ambivalent anknytning, eftersom dessa präglas av rädslan för att bli övergiven och är därmed mest relevanta. Den teoretiska delen är indelad i två huvudkapitel, ett om anknytningsteori och ett om rädslan för att bli övergiven. Kapitlet om anknytningsteori fungerar som bakgrundskapitel och innefattar även de fyra olika anknytningsmönstren, med fokus på de två som är mest relevanta. Det andra teorikapitlet behandlar rädslan för att bli övergiven och innefattar anknytningsrelaterade orsaker till rädslan, konsekvenser för romantiska relationer, hanteringsstrategier och behandling. Metoden är en litteraturöversikt av tidigare forskning och material inom anknytning och rädslan för att bli övergiven. Litteraturen kommer främst från Helka och Google Scholar. Resultaten tyder på att tidigare relationer är den vanligaste orsaken till rädslan för att bli övergiven, vilket kan kopplas till anknytningsteorin. Konsekvenser för romantiska relationer kan bland annat vara tillitsproblem, kontrollbehov och svartsjuka. Både hälsosamma och ohälsosamma hanteringsstrategier presenteras samt behandling i form av terapi. Slutligen diskuteras resultaten och förslag till fortsatt forskning framläggs.

Den här studien jämför rapporteringen om mordet på den svenska journalisten Kim Wall i den finska tidningen Helsingin Sanomat och den danska tidningen Politiken. Syftet med studien är att undersöka hur mycket synlighet fallet fick i de analyserade tidningarna och hur Wall och Madsen framställdes i dem. Studien består av en kvantitativ innehållsanalys av artiklar från tidsperioden 10.8.2017-26.4.2018 samt en kvalitativ innehållsanalys av några av de här artiklarna. Den här tidsramen är utvald utgående från de mest centrala händelserna kring mordet – från att Wall gick ombord på Madsens ubåt i Köpenhamn till att Madsen dömdes för mordet på Wall. Den kvantitativa innehållsanalysen visar att Politiken publicerade fler artiklar om fallet än Helsingin Sanomat. Den kvalitativa innehållsanalysen visar att artiklarna om Wall var väldigt lika till sitt innehåll i båda tidningarna – både vad gäller rubrik, innehåll och bildsättning. Analysen visar också att Politiken valde att inte publicera Madsens namn förrän han dömdes.

I denna avhandling granskas rasifiering och gränser som fenomen och hur de kan beskrivas och analyseras som processer och handlingar. För att göra detta diskuteras även begreppet “ras” för att tydligare visa vad rasifiering är. Dessutom diskuteras olika kategoriseringar av migranter, för att illustrera hur rasifiering kan komma i uttryck och hur gränser görs och upprätthålls av de människor som är i kontakt med dem. Eftersom gränser och rasifieringsprocesser hör till två olika akademiska traditioner har jag valt att koppla ihop dessa genom att granska “flyktingkrisen” 2015 och med hjälp av bland annat medieanalyser diskutera hur både gränser och rasifieringsprocesser förekom under “krisen”. Dessutom kommer begreppet islamofobi behandlas som en form av rasifiering för att ytterligare visa hur rasifieringsprocesser tedde sig under “flyktingkrisen”. Syftet med denna avhandling är att diskutera hur “ras” och rasifiering syns i gränsskapande, samt hur gränser och rasifieringsprocesser upprätthålls vid territoriella gränser. För att underlätta avgränsningen av ämnet i denna avhandling ligger större fokus på territoriella gränser, samtidigt som även mer flytande former av gränsgörande behandlas. En av de mest slående iakttagelserna i denna litteraturöversikt är hur likartade processer gränser och rasifiering vid närmare anblick är. Ett exempel på detta är hur både gränser och rasifiering som processer påverkas av den historiska, geografiska och spatiala kontexten de granskas i. Processernas likhet i kombination med det politiskt instabila läget i världen i och med Rysslands anfallskrig mot Ukraina, samt Finlands och Sveriges inträde i NATO visar vikten av fortsatt forskning som kombinerar dessa två ämnen.