Browsing by Title

Kanditatavhandlingens syfte är att undersöka vilka regler om konsultation av urfolken som binder den finska staten i beslutsfattandet och huruvida dessa regler möjliggör en verklig möjlighet till påverkan för samerna. Trots att samernas rättigheter ofta har beskrivits som en hög prioritet i Finland har man nämligen på nationell nivå fått ta emot en hel del kritik både för sin lagstiftning som berör konsultationsskyldigheten men även för hur den tillämpas i praktiken. Kandidatuppsatsen tar därför avstamp i den här kritiken för att undersöka hur konsultationer bör gå till enligt existerande rättsnormer samt hur Finlands implementering av dessa påverkar samernas reella möjligheter till inflytande. För detta ändamål används en kombination av den rättsdogmatiska och rättssociologiska metoden för att inte endast ge en bild av den gällande rätten utan även den kontext inom vilket rätten appliceras. På internationell nivå återfinns flera rättskällor som är av betydelse med tanke på Finlands internationella förpliktelser. I det här arbetet sker analysen utgående från de bestämmelser om konsultation som återfinns i FN:s deklaration om ursprungsfolkens rättigheter (UNDRIP), Konventionen och ursprungsfolk och stamfolk (ILO nr. 169) samt FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter (MP-konventionen). Vid granskning av dessa blir det däremot tydligt att det inte finns endast en entydig definition på vad konsultation av urfolken innebär och hur detta bör ta sig uttryck i praktiken. Ifråga om den nationella lagstiftningen utgör 9 § i sametingslagen den huvudsakliga rättskällan för konsultationer. Lagen föreskriver om myndigheternas förhandlingsplikt med samernas representativa organ Sametinget och begränsar sig till samernas hembygdsområde Sápmi. Vid sidan av relevant lagstiftning som berör konsultationsplikten, inkluderas även rättspraxis som berör urfolkens rätt till kultur, och en analys av den betydelse som konsultationer ges vid bedömningen av huruvida en kränkning av urfolkens rättigheter har ägt rum. Kandidatuppsatsen visar att förhandlingsplikten i 9 § i sametingslagen i sin nuvarande form är otydlig och att implementeringen av den ofta sker på ett bristfälligt sätt, vilket har en klart negativ inverkan på Sametingets möjligheter till verkligt inflytande i beslutsfattandet.

Syftet med denna kandidatavhandling är att undersöka hur valframgången av det politiska partiet Rörelse nu i det finska riksdagsvalet 2019 påverkats av partiets politiska möjlighetsstruktur. Partiet lyckades vinna ett mandat och blev följaktligen det första nya riksdagspartiet som inträtt genom riksdagsval sedan år 1999. Detta är överraskande, eftersom partiet deltog i valet som ett oregistrerat parti, vilket jag visar att har försvårat partiets förutsättningar för att ställa upp kandidater. Jag använder mig av en teoretisk referensram som bottnar i begreppet politisk möjlighetsstruktur för att visa hur tidigare forskning i nya partier förklarat valframgång av nya partier. I analysen av den politiska möjlighetsstrukturen fokuserar jag särskilt på faktorer med anknytning till valsystemet. Jag använder mig av data om riksdagsvalsresultatet från Justitieministeriets informations- och resultatstjänst. Utifrån denna data uträknar jag Pedersens nettoväljarrörlighet och den effektiva rösttröskeln. Jag analyserar sedan nettoväljarrörlighetens, de effektiva rösttrösklarnas, distriktmagnitudernas och kandidatuppställningens inverkan på partiets vallistors valframgång på valkretsnivå. Resultaten antyder att Rörelse nus politiska möjlighetsstruktur kännetecknats av en höjd kostnad av att ställa upp i val och en försvårad kandidatuppställning. Min forskningsdesign lyckas inte påvisa eller motbevisa statistiska samband mellan valframgång och faktorerna väljarrörlighet, effektiv rösttröskel och distriktsmagnitud.

Journalistiken har ett stort ansvar för hur olika teman presenteras och beskrivs i medier. När det gäller konstruktionen av genus blir det relevant hurdana beskrivningar som görs av könen i medietexter. Den ensidiga rapporteringen av kvinnor i medier är ett välkänt problem inom forskningen (Siivonen, Kjellman & Mannila 2021 s. 1) och därmed finns det skäl att noggrannare undersöka nyhetsteman där kvinnor framträder som nyhetssubjekt. I min kandidatavhandling är syftet att undersöka hur Miss Finland-tävlingen som kan anses vara en kvinnodominerad händelse, gestaltas i medier ur ett genusperspektiv. Materialet som analyseras är tre webbtexter från kvällstidningen Ilta-Sanomat. Texterna analyseras utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv. Mina huvudsakliga forskningsfrågor är hurdan diskursen kring tävlingen är, hur segern i tävlingen gestaltas samt huruvida kritiska röster som ifrågasätter tävlingen ingår. Av analysen framgår det att Ilta-Sanomat gestaltar tävlingen som en positivt laddad händelse som förväntas väcka positiva reaktioner. Artiklarna normaliserar utgångspunkten där kvinnor tävlar sinsemellan om vem som är allra vackrast och lämpar sig bäst att bli krönt till Miss Finland. Förutom iakttagelserna om hur tävlingen beskrivs är det också värt att notera att artiklarna dels upprätthåller stereotypier som enligt tidigare forskning förekommer i mediers kvinnorapportering.

I min kandidatavhandling har jag undersökt samarbetet mellan elevvården och ungdomspsykiatrin på svenska i huvudstadsregionen. Dessutom har jag tagit reda på vilka tidiga interventioner de professionella utnyttjar för att minska risken att en ungdom inte hamnar mellan två olika stödtjänster och att en förvärring av situationen uppstår. Avhandlingen är en kvalitativ intervjuundersökning med semistrukturerade intervjuer. För att ta reda på hur situationen ser ut ur de professionellas synvinkel har jag intervjuat tre skolkuratorer och en socialarbetare som arbetar med ungdomspsykiatri i huvudstadsregionen. Min målgrupp är ungdomar i åldern 13–17. Jag har använt mig av innehållsanalys och diskuterat resultatet i enlighet med en kombination av en nyinstitutionell teori och ett handlingsutrymmesperspektiv för att granska avhandlingen på en strukturell nivå och en individnivå. Resultatet i min undersökning visar att det enligt de professionellas erfarenheter finns en del strukturella brister i samarbetet och inom organisationerna. Samarbetet baserar sig till viss del på de professionellas relationer till varandra och andra individuella faktorer, såsom tidsbrist och hängivenhet. Gällande de tidiga interventionerna framkom det att det finns en hel del tidiga interventioner inom skolan både på finska och svenska i huvudstadsregionen. Gällande tidiga interventioner utanför skolan så finns det dock en brist på svensk service och svenskspråkiga motsvarigheter.

Denna kandidatavhandling undersöker konceptet samhällelig rättvisa genom en djupgående dialog med John Rawls teori om rättvisa så som den presenteras i hans banbrytande verk A Theory of Justice. Avhandlingens syfte är att undersöka och analysera om vi kan använda Rawls tankar att orientera oss i dagens politiska och sociala klimat, där oroväckande trender mot ojämlikhet, polarisering och en utveckling mot autokratier sker runt världen. Genom en textanalys av Rawls verk, samt en översikt av kritiska perspektiv av andra filosofer, undersöker kandidatavhandlingen rättvisans roll och relevans i dagens samhällsdebatt och politiska klimat. Analysen omfattar Rawls grundprinciper för rättvisa, hans syn på samhällsstrukturen och hur dessa stämmer överens med verkligheten. Resultaten av textanalysen och dess tillämpning på dagens politiska och sociala klimat samt diskussionen om andra kritiska perspektiv mot Rawls idéer, belyser behovet av att återuppliva diskussionen kring rättvisa. Trots att Finland är ett utvecklat och demokratiskt land, finns det tecken på att människor är motvilliga att diskutera rättvisa samt dess främjande, då individer utgår alltmer från ett individualistiskt perspektiv. Genom att använda Rawls idéer belyser avhandlingen problematiken mellan ideal och verklighet samt varför det är av värde att konstant diskutera rättvisa som ett kollektivt mål.

Inom kulturjournalistikforskning har konflikten mellan estetiska och journalistiska värden samt en minskning av recensioner på kultursidorna länge varit centrala intresseområden. Mitt syfte med avhandlingen är undersöka innehållet i kolumner på kultursidorna i två svenskspråkiga tidningar, en från Finland och en från Sverige. Jag har för avsikt att ta reda på om ett paradigmskifte från estetiska värden till journalistiska samt en popularisering och kommersialisering märks. En kombination av kvantitativ och kvalitativ analys av kulturkolumner publicerade 30.9-27– 10.2019 i Dagens Nyheter och Hufvudstadsbladet har gett resultat som visar en trend på en allmän samhällsorientering i kolumnernas innehåll. En kommersialisering är också noterbar samt ett skifte mot det journalistiska paradigmet i båda tidningar. Skiftet är mer noterbart i Dagens Nyheter. En tydlig popularisering är däremot inte märkbar i någondera tidning.

Förslaget att uppdatera strafflagens 46:e kapitel och införa en nationell kontrollista som svar på framväxande säkerhetsutmaningar påverkas av bredare trender i anpassningen av rättsliga ramverk inom Europeiska unionen. EU:s nya sanktionspaket spelar en vägledande roll i utformningen av förändringarna och betonar vikten av att harmonisera rättsliga åtgärder i medlemsstaterna för att effektivt hantera exporten av varor med dubbla användningsområden. Exporten av elektronik med dubbla användningsområden väcker oro om potentiella säkerhetsrisker och behovet av stränga kontroller för att förhindra spridning av elektronisk som kan missbrukas. Denna oro har ytterligare förvärrats av Rysslands invasion av Ukraina, som har väckt frågor om landets ekonomiska och tekniska vinster och dess potentiella konsekvenser för den europeiska säkerheten. De utmaningar som uppstår i skärningspunkten mellan säkerhetskrav, ekonomiska intressen och individuella rättigheter belyser komplexiteten i att balansera säkerhetsfrågor med ekonomiska överväganden vid export av elektronik med dubbla användningsområden. Reservationer från näringslivet och den akademiska världen efterlyser en balanserad strategi som tar hänsyn till både säkerhetskrav och ekonomiska intressen samtidigt som EU:s principer och värderingar upprätthålls. Med tanke på dessa faktorer är det troligt att de föreslagna lagändringarna kommer att genomgå modifieringar som svar på intressenternas oro.

Avhandlingen behandlar temat politisk kampanj i riksdagsvalet 2019. Avhandlingen granskar skillnader mellan det politiska partiet Sannfinländarna och de övriga riksdagspartierna i valkampanjen i riksdagsvalet 2019. Avhandlingen använder sig av ett teoretiskt ramverk utformat av Baringhorst et al. (2017). Ramverket kategoriserar tre typer av kampanjmetoder: förmodern, modern och postmodern kampanj. Avhandlingen jämför Sannfinländarna och övriga politiska partier baserat på data från en valundersökning sammanställd av Kestilä-Kekkonen & Von Schoultz (2020). Avhandlingens syfte är att på basis av denna data svara på frågan om Sannfinländarna skiljer sig från övriga partier i användningen av förmoderna, moderna och postmoderna kampanjmetoder. Avhandlingen jämför särskilt Sannfinländarnas och övriga partiers användning av sociala medier som kampanjmetod i valkampanjen 2019.

Syftet med denna avhandling är att undersöka vilka konsekvenser stigma kan medföra för sexarbetare samt ifall stigma syns i mötet med social- och hälsovården. I avhandlingen har jag granskat olika studier och artiklar om sexarbete. Avhandlingen är en litteraturöversikt och jag har analyserat studierna med induktiv innehållsanalys. Det finns lite finländsk forskning om sexarbete och stigma kopplat till det , och om hur omfattande fenomenet är. Som teoretisk referansram använder jag Erving Goffmans (1972) teori om stigma. Resultatet av min analys är att stigma påverkar sexarbetarnas liv. Den sociala stigman kring sexarbete leder till att många sexarbetare lever ett så kallat dubbel liv och håller sexarbetet som en hemlighet. Detta kan ha konsekvenser som exempelvis psykisk ohälsa och social exkludering. Avhandlingens resultat visar också att stigma kan synas i mötet med social- och hälsovården. Avhandlingen visar alltså att den sociala stigman kring sexarbete har en negativ påverkan på sexarbetarna.

Trots att sexuella minoriteters rättigheter fortsättningsvis förbättras, har de ännu i dag färre rättigheter än heterosexuella och de utsätts exempelvis för diskriminering, hatbrott och våld. Då begreppet sexuell minoritet används i denna avhandling avses homo- och bisexuella män och kvinnor. Syftet med denna avhandling är att utgående ifrån socialpsykologisk forskning öka förståelsen för sexuella minoriteters identitetskonstruktion och se på hurdana utmaningar unga som identifierar sig med en sexuell minoritetsgrupp kan stöta på. Genom att se på modeller för och det socialkonstruktionistiska synsättet på sexuella minoriteters identitetskonstruktion redogörs för hur sexuell minoritetsidentitet kan konstrueras. Vidare sammanställs litteratur för att se på vilka utmaningar unga som identifierar sig med en sexuell minoritetsgrupp kan stöta på. Denna avhandling är följaktligen en litteraturöversikt och litteraturen som avhandlingen bygger på är huvudsakligen från USA. Resultaten i avhandlingen visar att det främst finns skillnader i modeller för och det socialkonstruktionistiska synsättet på sexuella minoriteters identitetskonstruktion. Modellerna talar om steg eller tillstånd som individen förflyttar sig genom och till slut accepterar den sexuella identiteten. Det socialkonstruktionistiska synsättet menar att sexuell identitet formas av sociala processer, bundna till tid och kontext, och är därmed en livslång process. Vidare visar resultaten att utmaningar unga som identifierar sig med en sexuell minoritetsgrupp kan stöta på är exempelvis stigma och minoritetsstress som kan ha olika följder för den psykiska hälsan. Största delen av litteraturen visar att unga som identifierar sig med en sexuell minoritetsgrupp generellt sett upplever mera depressiva symptom och är mera benägna till självmordsbeteende än heterosexuella unga. Dock visar en del av litteraturen att fallet inte är så för alla unga som identifierar sig med en sexuell minoritetsgrupp. Allt flera unga mår bra efter att de avslöjat sin sexuella minoritetsidentitet, bland annat för att unga i dag är alltmer accepterande av sexuell mångfald. Sammanfattningsvis finns det flera sätt och element som en sexuell identitet kan konstrueras och unga som identifierar sig med en sexuell minoritetsgrupp möter i olika grad utmaningar och har därför olika nivåer av psykisk hälsa.