Browsing by Title

Barn är en utsatt grupp i samhället som inte kan bevaka sina rättigheter på samma sätt som vuxna individer. Barnets rättigheter regleras i Barnkonventionen för att stärka barnets position i samhället. Även EU-lagstiftning och inhemsk lagstiftning innehåller bestämmelser som skyddar barnets rättigheter. De som ser till att barnets rättigheter tillgodoses är samhället och barnets vårdnadshavare. I denna avhandling granskas förhållandet mellan barnets, vårdnadshavares och samhällets intressen. Problematiken i denna avhandling ligger i att i vissa fall krockar vårdnadshavares ideologi med samhällets intressen. Utgångspunkten är att vårdnadshavarna har rätt att uppfostra sina barn och göra val som berör barnets rättigheter samtidigt som samhället har ett intresse i att barn växer upp till individer som integreras i samhället. Utöver att samhällets intressen och vårdnadshavares ideologi ska stå i balans måste självklart barnets rättigheter samtidigt beaktas och rättigheterna måste tillgodoses till fullo. Det finns ett flertal situationer där dessa tre aktörers intressen kan stå i konflikt. I denna avhandling kommer tre exempelfall behandlas där barnets, vårdnadshavares och samhällets intressen står i konflikt. Dessa tre situationer är vaccinationsfrågan, Jehovas vittnes vägran att ta emot blod och föräldrars rätt att bestämma om var och hur barn utbildas. Genom att granska lagstiftning och de olika exempelfallen kan det dras en slutsats att barnets bästa är det centrala som måste beaktas då ett beslut görs över ett barn. En ömsesidig tillit mellan vårdnadshavarna och samhället är viktig. Som utgångspunkt kan man säga att vårdnadshavarna beslutar i första hand om barnet. Samhället kan ingripa, och är ibland till och med skyldigt att ingripa, om vårdnadshavare inte tillgodoser barnets bästa vid beslut som gäller barnet.

I Finland ordnades välfärdsområdesval för första gången 2022 och till följd av coronapandemin hölls majoriteten av valets kampanjföring digitalt. Bland annat det högerpopulistiska partiet Sannfinländarna publicerade flera videor på YouTube inför valet. Populism kan definieras som både en kommunikationsstil och kommunikationsstrategi (Jan Jagers & Stefaan Walgrave 2007: 3). I avhandlingen diskuterar jag ifall populism som en kommunikationsstrategi förekommer i Sannfinländarnas kampanjvideor på YouTube i välfärdsområdesvalet 2022, och ett möjligt samband mellan detta och väljarnas okunnighet. För att analysera förekomsten av populism som en kommunikationsstrategi i tre av Sannfinländarnas kampanjvideor applicerar jag Jagers och Walgraves teoretiska ramverk. Jag har genomfört en kvalitativ innehållsanalys och vidare diskuterat resultaten utgående från den sociala identitetsteorin och deprivationsteorin. Resultaten tyder på förekomsten av populism som en kommunikationsstrategi i Sannfinländarnas tre kampanjvideor i välfärdsområdesvalet. Sannfinländarna kan även genom populistiska kommunikationsstrategier tänkas skapa och främja okunnighet bland väljarna, men en sådan slutsats kräver dock ytterligare forskning.

I den här avhandlingen beskriver jag processer som skapar struktur för det enskilda livet. Livsloppet handlar om hur livet organiseras tidsmässigt i olika livsskeden och perioder. I det moderna samhället indelas livet i tre delar enligt engagemang i olika institutioner: utbildning, arbete och pension. Jag beskriver hur modernisering standardiserar livsloppet, samt hur olika fenomen underminerar dess standardisering. Jag förklarar livsloppets standardisering som fenomen med hjälp av litteratur kring modernitet och senmodernitet.

Sexuella trakasserier har alltid varit ett problem i arbetslivet och inom organisationer. År 2015 tydliggjordes diskussionen kring problemet tack vare #metoo-rörelsen. Trots det har situationen inte förbättrats, utan till och med förvärrats enligt nyare undersökningar från år 2020. Sexuella trakasserier hör inte till en sund arbetsplats och borde åtgärdas både på grund av lagliga bestämmelser men också för att de är omoraliska. Denna utveckling tyder på̊ att det finns ett behov av effektiva förebyggande och motverkande interventioner med empiriskt stöd. Syftet med min avhandling är att med hjälp av forskningslitteraturen specifikt besvara följande frågor: 1) vad är och vad innebär sexuella trakasserier på arbetsplatsen, 2) hur förklaras företeelsen teoretiskt, 3) hur kan man förebygga och motverka trakasserier och 4) vad kan chefer göra med hjälp av interventionsprogram? En litteraturgenomgång definierar sexuella trakasserier som en handling av sexuell karaktär som kränker en annan persons värdighet. Med trakasserier avses även verbalt, icke-verbalt eller psykiskt olämpligt sexuellt beteende. Närmanden anses orsakas på grund av individuella, organisatoriska och samhälleliga faktorer och förklaras med hjälp av biologiska-, organisatoriska- och sociokulturella modellen. Andra viktiga teorier som används i avhandlingen är kontakthypotesen, könshypotesen, person-situation interaktionsmodellen, åskådareffekten, femfaktorteorin och förväntansteorin. Resultaten av studien visar att chefer har en viktig och avgörande roll för att organisationer ska kunna förebygga och motverka sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Interventionsprogram och framför allt utbildnings- och träningsprogram anses överlag effektiva och kan göras på tre olika interventionsstadier. Slutligen diskuteras resultaten, begränsningarna och styrkorna med avhandlingen och det ges förslag för framtida forskning. Mera forskning behövs bland annat om interventionsprogrammens effektivitet då de utförs virtuellt på distans.

Sexuellt våld är ett allvarligt problem, och inte desto mindre bland homosexuella män. Tidigare forskning om sexuellt våld har hittills fokuserat på heterosexuella förhållanden, trots att homosexuella män upplever sexuellt våld upp till samma grad som heterosexuella kvinnor. Sexuellt våld mot homosexuella män är ett forskningsområde som först nu sakta börjat inkluderas. Detta forskningsområde kräver vidare forskning för att effektiva interventioner ska kunna utvecklas och på så sätt kunna motverka problemet. Syftet med denna avhandling är således att redogöra för sexuellt våld mot homosexuella män utgående från tidigare forskning. De primära källorna utgörs av forskning som utförts i USA och främst bland unga homosexuella män. Resultaten tyder på att homosexuella män upplever sexuellt våld lik heterosexuella kvinnor och att de därpå till och med kan uppleva allt starkare och negativare psykologiska konsekvenser p.g.a. diverse stigmatiseringen och skadliga maskulina uppfattningar om det manliga idealet. Dessa konsekvenser kan bl.a. vara sömnsvårigheter, ångest och/eller depression. Den rådande hegemoniska maskuliniteten som internaliserats av de nära manliga förebilderna påverkar starkt dessa homosexuella män och deras sätt att uttrycka aggression eller förmåga att be om hjälp. Denna sexuella minoritet anses vara extra sårbar för att bli utsatt för sexuellt våld, detta bl.a. i och med att studier tyder på att homosexuella män upplever minoritetsstress och internaliserad homofobi som starkt bidrar till att utsättas för sexuellt våld, medan alkoholkonsumtion och traumatiska barndomsupplevelser kan bidra till att man själv eventuellt blir förövare av sexuellt våld. Sammanfattningsvis kan ökad kunskap om och förståelse för homosexuella mäns upplevelser av sexuellt våld hjälpa till i utvecklingen av åtgärder och hjälpmedel för denna sexuella minoritet. Nya former av interventioner och vård som inriktar sig på sexuella minoriteter och förebyggande av potentiella förövare bör även utvecklas, eftersom de rådande interventionerna samt fokuset för vidare utvecklingen starkt ser på offret, medan förövaren i allt större grad glöms bort. Större fokus krävs på samhället och gruppbeteende för att hjälpa denna utsatta grupp. Personal som arbetar i förebyggande och vårdande syfte måste kunna ta allas erfarenheter på allvar, oberoende sexuell läggning och könsidentitet.

Den här studien utreder hur känsliga det ungerska samhällets institutioner är till attitydförändringar hos befolkningen. Läget i Ungern är särskilt intressant med tanke på den kritik som riktats mot statsminister Viktor Orbáns styre. Studien utförs genom att granska resultat från Eurobarometer-undersökningar och European Social Surveys från åren 2004, 2006, 2008, 2010, 2012 och 2014. Studien undersöker hur den ungerska befolkningens tilltro till fem olika institutioner förändrats under tidsintervallet. Dessa institutioner är rättsväsendet, politiska partier, parlamentet, regeringen och Europeiska Unionen. De olika årtalen jämförs och utvecklingsmönster för attitydförändringarna kartläggs. Dessutom jämförs de två undersökningarna med varandra. Resultaten analyseras utgående från teorin om anomi och auktoritära karaktärsdrag. Studien kommer till slutsatsen att stora förändringar i befolkningens attityder kan förekomma, men att ungrare under så gott som hela tidsintervallet har väldigt låga nivåer av tilltro till de flesta institutioner. Det blir dock svårt att avgöra huruvida tilltron till de utvalda institutionerna har minskat under tidsintervallet, eftersom resultaten från undersökningarna delvis står i kontrast med varandra. Eurobarometrarna tyder på minskande nivåer av tilltro till samtliga institutioner, medan European Social Survey visar på en liten ökning i tilltron till de flesta institutioner. Ifall ungrarnas attityder till samhälleliga institutioner faktiskt har blivit mera negativa kan det bero på en spridning av anomi i samhället.

Självmedkänsla är ett empatiskt och uppmuntrande sätt att förhålla sig till sig själv då man möts av svåra situationer i livet. Självmedkänsla är ett nytt forskningsområde som visat ett positivt samband till psykisk hälsa och välmående på individnivå, men vars roll inom mellanmänskliga relationer har fått mindre fokus. Denna litteraturöversikt strävar täcka all litteratur som behandlar det mellanmänskliga perspektivet av självmedkänsla. Syftet med avhandlingen är att beskriva hur självmedkänsla utvecklas samt öka förståelsen för hurdan roll självmedkänsla spelar inom mellanmänskliga relationer. Avhandlingen presenterar två teorier som belyser den teoretiska bakgrunden till självmedkänsla, anknytningsteorin av John Bowlby och den sociala mentalitetsteorin av Paul Gilbert. Vidare baserar sig avhandlingen på vetenskapliga artiklar från socialpsykologiska och psykologiska journaler. Resultaten visar att självmedkänsla utvecklas i relation till andra människor och att individen tenderar att behandla sig själv med den mängd medkänsla som hen fått i barndomen. Resultatet visar även att omsorg är grunden till självmedkänsla och att utvecklingen av självmedkänsla inte slutar efter barndomen utan kan fortsätta livet ut, i trygga, varma och stödande relationer och omgivningar. Inom mellanmänskliga relationer har självmedkänsla främst en roll i konflikthantering. Självmedkänsla kan även påverka sättet man bemöter människor med omsorg, öppenhet och medkänsla, samt upplevelsen av socialt stöd och samhörighet. Avhandlingen kan bidra med en bättre förståelse för på vilket sätt självmedkänsla kan hjälpa att upprätthålla goda mellanmänskliga relationer.

Sjöröveri är ett internationellt brott som orsakar stora skador ute på de internationella haven. Även fast brottet är kriminaliserat genom FN:s havsrättskonvention kan det vara svårt att åtala en sjörövare. I avhandlingen undersöks två forskningsfrågor som berör åtalandet av sjörövare. Den första frågan undersöker vilka hinder man stöter på när man försöker åtala sjörövare och den andra frågan undersöker möjligheterna för den internationella brottmålsdomstolen att fungera som instans för ett sjöröveriåtal. I avhandlingen presenteras även aspekter som berör mänskliga rättigheter i anknytning till åtalandet av sjörövare. För att besvara dessa frågor utnyttjar jag internationella rättskällor som till exempel FN:s havsrättskonvention, Romstadgan och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. I avhandlingen utnyttjas även internationella vetenskapliga tidskrifter och böcker som berör temat. Resultaten av min undersökning blev att problem för ett åtal på internationell nivå uppstår från ofullständiga definitioner av deliktet. Till exempel försök till brottet har lämnats odefinierat i FN:s havsrättskonvention. Problem på nationell nivå var har att göra med svårigheter att framställa tillräcklig bevisning för att en dom skulle kunna ges. Eftersom sjörövaren kan åtalas i den stat som tillfångatog sjörövaren är transporten av fångar även en utmaning. För att internationella brottmålsdomstolen ska kunna fungera som instans för ett sjöröveriåtal krävs att sjöröveri upptas i Romstadgan som ett av de brott som domstolen har jurisdiktion över. Detta kräver en heltäckande definition av hur deliktet ser ut för att inte lämna likadana luckor som kan hittas i FN:s havsrättskonvention.

Enligt Befolkningsförbundets senaste undersökningar har barnlösheten drastiskt ökat i Finland och allt fler kvinnor funderar på att inte skaffa barn. Samtidigt visar studier att stigmatiseringen kring barnfria fortsätter och till och med ökar i samhället. I min avhandling inleder jag med att fundera kring möjliga orsaker och motiv till barnfrihet ur ett sociologiskt och samhälleligt perspektiv. Jag diskuterar även hur förhållningssättet och stigmatiseringen gentemot frivilligt barnlösa kvinnor ser ut i det nordiska, extremt barnvänliga samhället. Därefter tar jag upp diskurser kring kvinnokroppen och genusidentifikation som är starkt förknippade med bilden av kvinnan som modern. Utgående från mitt resonemang drar jag slutsatsen att barnfrihet är något som fortfarande utmanar det traditionella och rådande samhällssystemet. Det finns en stark önskan att förändra gamla normer om kvinnan, familjen och barnaskaffandet. Kärnfamiljen luckras upp an efter an och nya familjeformer uppstår som ifrågasätter gamla familjemönster och kvinnoideal. Den ökade individualiseringen och valfriheten har berett vägen för kvinnlig frigörelse och uppfattningen om att en kvinna kan definieras på andra sätt än genom barnaskaffande har slagit rot.

Adoption är ett alternativt sätt att skaffa barn; där ett barn som redan fötts, men av någon orsak inte kan stanna hos sin biologiska familj, får en ny familj. Det är ett världskänt fenomen och en rättslig process som ser lite olika ut i alla länder trots att den följer samma internationella riktlinjer. Människor väljer att adoptera av olika orsaker och avhandlingen behandlar, i form av en litteraturöversikt, tre olika adoptionssökandes gemensamma och särskilda resonemang som påverkar själva adoptionsbeslutet. Adoptionssökandena i avhandlingen utgörs av heterosexuella par, homosexuella och lesbiska par och ensamstående kvinnor. Det är önskan om ett barn som allra främst motiverar alla adoptionssökanden att adoptera. De motiverande resonemangen är gemensamma för de flesta adoptionssökanena, däremot påverkas de särskilda resonemangen av adoptionssökandenas mycket olika livssituationer och därmed också mycket olika utgångspunkter. De lagar, normer och attityder som råder i dagens samhälle påverkar synen på hur en familj ska se ut. Detta påverkar i sin tur hur människor som planerar att skapa en alternativ familj blir bemötta och hur dessa personer sedan resonerar kring att skaffa barn – i detta fall hur de resonerar gällande adoptionsbeslutet. Till skillnad från heterosexuella par vars adoptionsplaner oftast väcker positiva känslor hos människor i omgivningen gäller det samma sällan för varken samkönade par eller ensamstående mödrar. Adoptionsbeslutet föregås av en mängd olika resonemang och överväganden och detta är både förståeligt och mycket viktigt, eftersom detta beslut inte endast påverkar de möjligtvis blivande föräldrarnas liv men framför allt ett barns liv och framtid.