Browsing by Issue Date

Kreativitet är en av de mänskliga färdigheter som har fått allt större vikt och synlighet de senaste årtiondena. Arbetsmarknaden värdesätter kreativt tänkande och människor förväntas vara allt kreativare. Kreativitet är en förmåga alla människor har, men som av någon anledning avtar i takt med ålder. Mitt syfte är att söka ett sociologiskt svar på frågan huruvida det moderna samhället främjar eller hämmar människans kreativitet. I min avhandling lyfter jag fram aspekter som placerar kreativitet i ett sociologiskt perspektiv. Traditionellt har kreativitet enbart fått lite uppmärksamhet inom sociologin. I min avhandling granskar jag kreativitet ur ett sociologiskt perspektiv, baserat på modern kreativitetsforskning. Jag undersöker hur kreativitet definieras, vem som är kreativ, vilka är förutsättningarna för kreativitet och hur attityder gentemot kreativitet under åren har förändrats. Utifrån resultaten och insikterna av undersökningen ser jag närmare på Foucaults tankar kring disciplin och övervakning, för att reflektera ifall dessa tankar ger en större förståelse av samhällets inverkan på den kreativa förmågan. Utgående från mitt resonemang drar jag slutsatsen att svaret på min fråga är tudelad och tvetydig. Å ena sidan uppmuntrar samhället till kreativitet och innovation genom politiska och ekonomiska resurser, å andra sidan hämmar det vardagliga disciplinära samhället det avvikande beteende kreativitet förutsätter.

Syftet med denna litteraturöversikt var att på basis av tidigare forskning redogöra för 1) bidragande faktorer till, 2) följder av och 3) främjande av gruppkohesion i kontexten av arbetslivet. I och med coronapandemin har distansarbetet ökat och det har blivit färre som återvänder till arbete som sker på arbetsplatsen än väntat. Även om distansarbete har sina fördelar, för det också med sig nya utmaningar i arbetsgemenskapen. Enligt studier är det till exempel svårare att upprätthålla en känsla av samhörighet genom tekniska lösningar än ansikte mot ansikte. Litteraturgenomgången har visat att forskare inte är ense om definition eller mätning av gruppkohesion, och därför finns det inga påtagliga bidragande faktorer till fenomenet. Vissa gemensamma nämnare som social identitet, social kategorisering, känslor och vänskapsband nämns i flertal vetenskapliga artiklar. Följder av gruppkohesion är främst positiva och innefattar enligt studier bland annat bättre prestation och minskad social lättja. Studier visar också ogynnsamma effekter av gruppkohesion, vilket innefattar bland annat grupptänk och konformitet. Enligt studier kan gruppkohesion främjas till exempel genom uppförandenormer och olika interventioner. Framtida studier kunde fokusera på sambandet mellan gruppkohesion och välmående.

Sammandrag Fakultet: Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Utbildningsprogram: Kandidatprogrammet i samhällsvetenskaper Studieinriktning: Socialpsykologi Författare: Sofia Katarina Felixson Arbetets titel: Arbetsmotivation, arbetstillfredsställelse och ledarens stärkande roll Arbetets art: Kandidatavhandling Månad och år: Januari 2024 Sidantal: 34 Nyckelord: Arbetstillfredsställelse, transformationsledarskap, arbetsmotivation, tjänande ledarskap, ledarskap Handledare: Beata Segercrantz Förvaringsställe: E-thesis Övriga uppgifter: Sammandrag: Syftet med denna litteraturöversikt var att med hjälp av tidigare forskning granska hur ledare kan stärka arbetarnas motivation och arbetstillfredsställelse. Motivation och arbetstillfredsställelse åsidosätts ofta i studier, då effektivitet istället legat i fokus. Arbetstillfredsställelse och motivation är ändå viktiga aspekter för individens välmående, och påverkas av flera olika faktorer som även ledarskap kan inverka i. Det finns flertal studier som förklarar de faktorer som inverkar på motivation och arbetstillfredsställelse, både skiljt och i kombination. Avhandlingen baserar sig på tidigare forskning om motivation, arbetstillfredsställelse och ledarskap och källor som använts var primärt från socialpsykologiska journaler och journaler för organisationsstudier. Resultaten i avhandlingen indikerar att en ledare som tar arbetstagarna individuellt i hänsyn stöder motivation och tillfredsställelse bäst. Även goda relationer och god kommunikation mellan arbetarna har en positiv inverkan. Då arbetarens värderingar och personliga målsättningar uppfylls inverkar det också positivt på motivation och arbetstillfredsställelse. Ifall ledaren lyckas sammanfläta sina egna, organisationens och arbetarens värderingar och vilja skapar det en klar målsättning, vilket ökar tillfredsställelse och motivation. Framtida forskning kunde fokusera på hur ledaren bäst stöder arbetstagarnas motivation och tillfredsställelse i digital miljö, till exempel gällande distansarbete.

Ensamhet är ett allmänt förekommande problem som har negativa konsekvenser för välmående hos såväl yngre som äldre generationer. Ensamhet definieras som en subjektiv upplevelse som beror på att personen upplever hens sociala relationer eller sociala nätverk som bristfälliga antingen i kvantitet eller kvalitet. Trots att sociala medier underlättat kommunikationen bland människor är det flera som känner sig ensamma. Sociala medier är en samling av teknologier som används för kommunikation, statusuppdateringar och för tillgång till olika sociala nätverk. Syftet med denna litteraturöversikt är att presentera tidigare forskning om relationen mellan användningen av sociala medier och ensamhet bland ungdomar. Valet av denna målgrupp baserar sig på att de flesta studier som undersöker sambandet mellan sociala medier och ensamhet är utförda bland ungdomar. Ungdomstiden är speciellt viktig för skapandet av gemenskap och sociala relationer. Litteratur som presenteras i denna avhandling behandlar relationen mellan sociala medier och ensamhet, utöver detta presenteras relevant statistik om fenomenet. Studier har visat att sociala medier används för flera olika syften, dels kan sociala medier användas för att upprätthålla kontakt med vänner medan det i andra fall kan användas för att kompensera för bristfälliga sociala relationer. Resultaten visar att sociala medier används av ungdomar för underhållning, kommunikation med vänner, för att lära känna nya människor samt för att undvika känslor av ensamhet. Sambandet mellan sociala medier och ensamhet är inte entydiga. Studier har visat att sociala medier kan bidra till förstärkande av sociala relationer, genom ökad kommunikation med vänner. Däremot kan sociala medier öka på ensamhet bland ungdomar som inte upplever sociala medier som meningsfulla. Faktorer som självbild och intimitet på sociala medier kan även bidra till upplevelsen av ensamhet. Sammanfattningsvis kan ensamhet inte förklaras enbart utifrån användningen av sociala medier utan är ett komplext fenomen som består av flera olika beståndsdelar. Avhandlingen avslutas med en diskussion om dess styrkor och svagheter.

Syftet med denna avhandling, som är uppbyggd som en litteraturöversikt, är att klargöra hur en vuxen persons anknytning är relaterad till kvaliteten på romantiska parförhållanden. Frågeställningen får sin grund från anknytningsteoretiker som Ainsworth och Bowlby. Anknytningsmönster är inre arbetsmodeller som är relativt stabila under en individs livstid och är därmed viktiga att forska i på grund av deras effekt på alla relationer (Hasim m.fl., 2018). För att samla kunskap om detta ämne användes sökmotorer som Web of Science med olika kombinationer av sökord som ”adult attachment” och ”quality of relationship”. Bowlby (1952; 1977; 1982) och Aisworths (1978) tidiga teorier redogör för hur tryggt, otrygg ambivalent, otrygg undvikande och otrygg desorganiserade anknytningsmönster formas av den typ av vårdande omgivning vi befinner oss i som spädbarn. Enligt de här teorierna bibehålls dessa inre modeller till vuxen ålder och kan relateras till kvaliteten på romantiska relationer. Resultaten visar att de med trygg anknytning tenderar att präglas av beteende och attityder som främjar god kvalitet i parrelationer, så som högre tillfredsställelse, intimitet (Busby, 2020), god kommunikation (Guerrero m.fl., 2009) och konstruktiv konflikthantering (Gonzalez-Ortega m.fl., 2017). Personer med någon sorts otrygg anknytning (alltså antingen ambivalent, undvikande eller desorganiserad) tenderar däremot att ha sämre kvalitet på sina parrelationer; ambivalenta personer tenderar att ha låg tillfredsställelse, destruktiva konfliktstrategier (Guzman-Gonzalez m.fl., 2020) och svårigheter med förtroende i relationen till sin partner (Tan m.fl., 2012). Undvikande personer är präglade av undvikande konflikthantering (Cann m.fl., 2008), låg kommunikation (Guerrero m.fl., 2009) och sämre upplevd intimitet (Busby, 2020). Desorganiserade personer har sällan betydelsefulla romantiska relationer alls men de få som de har är relaterade till impulsivt, aggressivt och vårdslöst beteende (Paetzold m.fl., 2015). Sammanfattningsvis har de anknytningsmönster som vi lär oss i tidig ålder en stor inverkan på kvaliteten på våra framtida romantiska relationer, vilket kan inverka negativt på lyckokänslan och hälsan för en otryggt anknuten individ. Avhandlingen framför anknytningsmönstrens viktiga samband till romantisk relationskvalitet vilket bidrar till kunskap inom relationstillfredsställelse och beteende associerat med anknytningsstilarna. Fortsatt forskning om anknytningens samband angående sexuella minoriteter som bisexuella, pansexuella, asexuella relationer behövs för att komplettera det knappa materialet på det här speciella forskningsområdet.

Empatisk trötthet, sekundär traumatisk stress och vikarierande trauma är närliggande psykologiska fenomen som kan påverka professionella som arbetar med klienter som genomgått trauma eller allvarliga livshändelser, såsom socialarbetare, läkare, akutvårdspersonal, psykologer och räddningspersonal. Uppskattningsvis löper cirka 50 % av dessa yrkesgrupper risk att drabbas under sina yrkesliv. Syftet med denna forskningsöversikt är att undersöka hur 42 artiklar i vetenskapliga tidskrifter inom socialt arbete behandlar empatisk trötthet, sekundär traumatisk stress och vikarierande trauma – är de individuella eller organisationsrelaterade fenomen? Vilka eventuella lösningsstrategier finns det för att motverka dessa problem? Resultaten tyder på varierande perspektiv, men majoriteten av artiklarna betonar både individen och organisationen, medan andra fokuserar på utbildningens samt klientgruppens roll. Slutsatserna av resultaten och olika individuella samt organisatoriska lösningsstrategier sammanfattas.

Film som medium är mer än bara underhållning. Filmer förmedlar information genom både visuella och auditiva medel och de har en unik förmåga att påverka attityder och kunskap hos tittarna. På vilket sätt fenomen och människor framställs i film är därmed viktigt för hur dessa bemöts i samhället. Syftet med denna avhandling är att undersöka porträtteringen av psykisk ohälsa i film och dess påverkan på uppfattningarna om psykisk ohälsa i samhället. Psykisk ohälsa är ett mycket vanligt tema i film men porträtteringen är starkt påverkad av de kommersiella mål som styr filmbranschen. Det är därför vanligt att psykisk ohälsa används som en dramatiserande faktor och porträtteringens fokus ligger på att väcka reaktioner och känslor hos tittarna, snarare än på att återberätta verkligheten av psykisk ohälsa. Det finns tydliga trender i porträtteringen av psykisk ohälsa i film som bidrar till att upprätthålla stereotyper och stigma kring psykisk ohälsa i samhället. Under senare år har det ändå gjorts satsningar på mer sanningsenliga porträtteringar av psykisk ohälsa som i sin tur visats minska stigmat kring psykisk ohälsa. Denna avhandling belyser det komplexa sambandet mellan film, samhället och psykisk ohälsa och betonar vikten av att kritiskt granska porträtteringen av psykisk ohälsa i film.

Den här avhandlingen ger en bild av hur nyhetsrapportering kan se ut på TikTok, genom att analysera två nyhetsvideor som kan placeras i den så kallade kreatörsledda respektive redaktionsledda strategin för nyhetsrapportering på plattformen. Strategialternativen har tagits fram av Nic Newman i Reuters Digital News Report 2022, och syftet med avhandlingen är att ge exempel på hur strategierna kan tillämpas i praktiken. Avhandlingens material är två TikTok-videor som rapporterar om vägglössinvasionen i Paris under hösten 2023. Den ena videon är publicerad av amerikanska The Washington Post och den andra är publicerad av brittiska Daily Mail. Metoden för avhandlingen är multimodal analys och videorna granskas utgående från fyra analysenheter: Reporterns roll, bakgrundsmusiken, bildmaterialet och texten. Avhandlingen kommer fram till att The Washington Post tillämpar den kreatörsledda strategin genom att rapportera nyheten med underhållande och lekfull ton, där audiovisuella element kombineras för att engagera publiken på TikTok. Daily Mail tillämpar den redaktionsledda strategin genom att lägga fokus på själva nyhetshändelsen. Nyheten presenteras på ett mer traditionellt sätt men videon innehåller också audiovisuella element som förstärker den emotionella upplevelsen av nyhetsinnehållet. Avhandlingen visar hur samma nyhet kan rapporteras på två helt olika sätt på TikTok, vilket demonstrerar hur plattformen kan användas för att producera varierande och underhållande nyhetsinnehåll som engagerar en yngre publik.

Syftet med den här kandidatavhandlingen är att granska hur Helsingin Sanomat och Ilta-Sanomat gestaltade Jukkatalos konkurs. Jukkatalo var ett byggföretag som erbjöd hus och byggde dem från början till slut. Jag tog hjälp av gestaltningsteorin för att få svar på mina forskningsfrågor om gestaltning i de två medierna, vem som kommer till tals och målgruppen för artiklarna. Innan jag utförde analysen definierade jag vilka gestaltningar jag letade efter i texten. Analysen visade att både Helsingin Sanomat och Ilta-Sanomat gestaltade Jukkatalos konkurs främst med mänskliga öden, vilket är överraskande. Vid krisrapportering brukar medier gestalta händelser med ansvarsgestaltning. Det visade sig också att i båda medierna kom Jukkatalos ledning mest till tals och att målgruppen var den breda allmänheten.

Sydkorea är ett av världens mest sekulära länder. Trots det har religionen haft en verklig inverkan på Sydkoreas utveckling som nationalstat. Med pluralismen som teoretisk referensram finner vi att det finns flera grupper som konkurrerar, eller snarare växelverkar om makten under tiden för statsbyggandet. När grundstenarna för staten lades var makten koncentrerad till presidenten. För att studera religionens inverkan på statsbyggandet ser vi framför allt hur policyutfall gynnat olika religiösa grupper. Den religiösa grupp som kanske haft störst inflytande sedan Sydkoreas självständighet har varit de kristna. Favoriseringen av president Syngman Rhee lade en god grund för kristendom i den statliga apparaten. Under demokratiseringsprocessen blev kyrkorna en verklig politisk makt som till och med satte sig upp mot staten Konfucianismen har över lag ett starkt fäste i koreansk kultur och har länge präglat den konservativa rörelsen i Sydkorea och har funnits representerade i de konservativa politiska partierna. Även buddhismen har med sin återkomst gjort sig synlig i både politiken och det religiösa vardagslivet hos sydkoreanerna.