Browsing by Issue Date

Denna kandidatavhandling granskar kritiskt begreppet "flykting" och dess relevans i dagens komplexa och globaliserade samhällen. Fokus ligger på behandlingen och skyddet av klimatflyktingar inom Europeiska unionens (EU) lagstiftning. Avhandlingen argumenterar för att den befintliga definitionen av flykting är otillräcklig för att tillgodose behoven hos dagens samhällen, särskilt med avseende på klimatflyktingar som en särskild grupp som inte omfattas av den nuvarande definitionen. Genom att använda den rättsdogmatiska metoden undersöker avhandlingen huruvida EU-lagstiftningen reglerar behandlingen och skyddet av klimatflyktingar inom regionen och hur EU hanterar denna fråga i frånvaro av explicita termer i fast lagstiftning. Avhandlingen bygger på verk av erkända forskare inom internationell migrationsrätt och undersöker stödjande artiklar, rapporter och fallet Ioane Teitiota v. Nya Zeeland (2728/2016) för att stärka argumentet om bristen på adekvat definition av flykting. Genom att analysera internationell och europeisk migrationsrätt, särskilt inom EU:s ramverk, bidrar denna avhandling till den pågående diskussionen om behandlingen och skyddet av klimatflyktingar. Avhandlingen betonar behovet av omfattande rättsliga ramverk som tar itu med de unika sårbarheterna och skyddsbehoven hos personer som tvingas fly på grund av klimatrelaterade faktorer. Slutsatsen är att den befintliga definitionen av flykting är otillräcklig för att tillgodose behandlings- och skyddsbehoven hos klimatflyktingar inom EU-lagstiftningen. Frånvaron av en tydlig rättslig ram och definition för klimatflyktingar skapar en paradox som hindrar deras effektiva erkännande och skydd. Även om EU indirekt hanterar behandlingen och skyddet av migranter som påverkas av klimatförändringar genom mjuklagstiftningsinstrument krävs betydande framsteg för att uppnå omfattande och rättvisa lagar för alla personer som påverkas av klimatförändringar. Fallet Ioane Teitiota v. Nya Zeeland exemplifierar det akuta behovet av en omfattande rättslig ram som erkänner och tar itu med de unika sårbarheterna hos klimatflyktingar. Denna avhandling betonar vikten av progressiva och inkluderande tillvägagångssätt inom migrationsrätten och framhäver brådskan att anpassa rättsliga ramverk och praxis för att skydda rättigheterna och välbefinnandet hos alla personer som påverkas av klimatförändringar i dagens föränderliga samhällen. Vidare forskning och åtgärder är nödvändiga för att utveckla omfattande rättsliga ramverk som erkänner och skyddar rättigheterna hos klimatflyktingar. Beslutsfattare, internationella organisationer och juridiska forskare måste engagera sig i meningsfulla diskussioner och samarbetsinsatser för att övervinna utmaningarna och säkerställa rättigheterna och välbefinnandet hos alla personer som påverkas av klimatförändringar.

Att leva i tvåsamhet är en norm som präglar en stor del av samhället. Trots att andra former så som icke-heterosexuella, platoniska eller flersamma relationer blir allt vanligare idag, existerar fortfarande normer och förväntningar på hur den önskvärda formen av en relation ska se ut. Förutom tvåsamhet finns det också förväntningar på att relationen ska vara romantisk, sexuell, hetero och gärna barnskapande. I avhandlingen har jag undersökt hur samhället på makronivå med dess institutioner, regler och lagar, skapar normer och praktiker på mikronivå som upprätthåller en idealbild av ett partnerskap, samt hur viktigt det är att förändring sker på makronivå för att förändra attityder och normer i samhället i stort. De institutioner jag har undersökt är äktenskapet, familjen och heteronormativiteten och jag har även diskuterat bisexualitet, asexualitet, ensamhet och platoniskt partnerskap för att illustrera tvåsamhetens binäritet.

Recovery from the Covid pandemic has been hampered by a rise in food and energy prices due to climate shocks, conflicts and the war in Ukraine. Globally, over 600 million people live in extreme poverty. This essay highlights global injustices as seen through world inequality. An appeal is made to the individual's sense of moral duty, through the cosmopolitan moral conception of global justice. Finally, looking to the future, the focus is turned to various ways in which a more equal world can be achieved. These include reform proposals that are also characteristic of theories of global justice. This is an essay in the field of political theory. The purpose of this essay is to ask what a more equal world means and how this can be achieved. It touches on the issue of responsibility for global injustices, while focusing on reform proposals. In short, fulfilling moral duties related to global justice is to imagine alternatives that might include just institutions or global social policies, such as global taxes. To conclude, the need for research into what demands are placed on justice reforms in order for them to be considered legitimate is highlighted, for example what democratic criteria are placed on just institutions.

I dagens politik är problemen alltmer komplexa och globala till sin natur. I allt högre grad har mellanstatliga och överstatliga organisationer, så som EU, befogenheter som nationalstaterna överlåtit. I den här typen av flernivåsystem är det svårt att exempelvis kontrollera vem som har inflytande över beslutsprocesserna, sammanjämka flera olika aktörers intressen samt veta vem som är ansvarig för besluten. Detta skapar problem med legitimeringen av maktanvändningen och beslutsfattande. Studier tyder på att EU lider av legitimitetsbrister men det gäller en viss oenighet om vilka bristerna är och hur de ska tolkas. Statsvetare är inte eniga om vare sig EU åtnjuter demokratisk legitimitet eller inte. Syftet med denna studie är att undersöka hur EU legitimerar sin politik i medlemsstaterna genom att analysera EU:s tillgänglighetsdirektiv (2019/882). Political systems theory och demokratisk legitimitet används som bas till analysen. Utgående från teorin definieras input-, throughput- och output-mekanismerna för demokratisk legitimitet, vilka används i analysen för att se vilka förutsättningar för legitimitet som finns inbyggda i direktivet. De primära källorna som används för avhandlingen är officiella arbetsdokument som publicerats i samband med beredningen av tillgänglighetsdirektivet samt lagstiftning. Resultaten tyder på att EU har inbyggda förutsättningar för demokratisk legitimitet även om en del brister finns i till exempel transparens och mekanismer för feedback. Sammanfattningsvis hjälper multilevel governance oss att förstå hur EU kan hantera problem kring legitimering av sin politik i medlemsstaterna samt de särdrag som problematiken har inom ett flernivå system som EU.

Mitt syfte med kandidatavhandlingen är att undersöka hur finska och svenska myndigheter hanterar dröjsmål vid handläggningar av ärenden. Studien fokuserar först på att kartlägga utvecklingen av båda ländernas förvaltningslagar och sedan beskriver den det hur länderna hanterar dröjsmål vid myndighetshandläggningar. I slutet av avhandlingen är mitt syfte att jämföra ländernas förvaltningslagar. I den svenska förvaltningslagen genomfördes en reform år 2018, vilket innebar att enskilda individer kunde begära att myndigheter skulle fatta ett beslut inom sex månader.Den svenska FL-reformen har troligen stött sig på den allmänna europeiska utvecklingen och Europakonventionens krav på att enskilda individer har rätt till en snabb och rättvis behandling av sina ärenden. Den finska förvaltningslagen är däremot äldre och förvaltningsklagan som rättsmedel kan tolkas som ineffektivt eftersom myndigheten kan bli medveten om sin lagstridighet i efterhand. Genom studien har JO rättspraxis och lagförarbeten varit centrala för att skriva om exempel på långsamma myndighetshandläggningar hos både finska och svenska myndigheter. Slutsatser dras om hur Finland kunde utveckla sin förvaltningslagstiftning genom att ta modell av den svenska FL-reformen. Däremot vid tolkning av svenska handläggningstider anses de vara långa i Sverige ännu idag men man kan ändå dra en slutsats att reformen går i rätt riktning i vilken man vill trygga enskilda individers ställning. Sammanfattningsvis klargör denna studie betydelsen av att länder implementerar och utvecklar sina lagar för att upprätthålla en effektiv och jämlik behandling av enskilda individers ärenden. Slutligen kommer avhandlingen fram till att det finns möjlighet för Finland att ta modell av den svenska FL-reformen eftersom man tidigare också gjort det

Under 2000-talet har politisk kommunikation blivit alltmer polycentrisk runtom i världen. Som en följd har politiker börjat använda internet och sociala medier som en del av sina kampanjmetoder. Forskning om hur nya kommunikationskanaler påverkar politiken och samhället har pågått sedan 1920-talet. När internet blev en del av medielandskapet på 1990-talet, började man också undersöka påverkan av internet på politik och samhälle. Mitt syfte med denna avhandling är att undersöka kandidaternas attityder till sociala medier som kampanjmetod och hur ålder påverkar detta. Det finns begränsad forskning på detta område, vilket gör det till ett viktigt ämne att utforska. Avhandlingens hypotes är att yngre kandidater har en mer positiv attityd till sociala medier som kampanjmetod. Denna hypotes stöds av avhandlingens teoretiska referensram samt tidigare forskning om sociala medier i valkampanjer och användning av sociala medier i allmänhet. För att undersöka hypotesen använder jag frågeformulär från von Schoultz & Kestilä-Kekkonens forskningsprojekt (2019), som är en del av större internationell forskning om politiska val. De frågor som valdes för denna avhandling fokuserar på kandidaternas aktiviteter på sociala medier och om de anser att sociala medier är ett användbart sätt att övertyga väljare. Jag delade in respondenterna in i tre åldersgrupper (18–35, 36–59 & 60–) för att jämföra deras svar och undersöka hur ålder påverkar attityden till sociala medier som kampanjmetod. Denna avhandling fokuserar på två frågor från sektionen B9 i frågeformulären: 1.) Kandidaters aktiviteter på sociala medier är ett användbart sätt att övertyga väljare 2.) Många kandidater använder sociala medier under valkampanjen bara för att deras motståndare också gör det Respondenterna hade tre svarsalternativ på bägge frågorna: 1. Av annan åsikt 2. Varken av samma eller av annan åsikt 3. Av samma åsikt Analysen visar att den första frågan stöder avhandlingens hypotes. Ju yngre respondenterna är, desto positivare är deras svar på frågan. Dock ger den andra frågan liknande svar från varje åldersgrupp, vilket inte visar att ålder påverkar attityden positivt eller negativt. Sammanfattningsvis visar avhandlingen att hypotesen till viss del stöds av resultaten, men denna fråga kräver mer forskning.

Valdeltagandet i Finland är i regel lägre än det i Sverige. Det gäller speciellt kommunalvalen. I Sverige har sedan 1970 valen på de lokala, regionala och nationella nivåerna hållits samtidigt, medan Finland håller valen separat. Denna avhandling utreder ifall de gemensamma valdagarna har en påverkan på valdeltagandet. Eftersom valdeltagande är nära associerat med demokratins styrka och hälsa, kan vissa valsystem som främjar deltagandet vara att föredra. Genom att jämföra valdeltagandet mellan Sverige och Finland över tid, söker avhandlingen samband och mönster i valdeltagandet. Den jämför deltagandet i riksdagsvalen, kommunalvalen och europaparlamentsvalen. Presidentvalen i Finland har ingen motsvarighet i Sverige, och välfärdsområdesvalen/regionvalen kan inte meningsfullt jämföras då Finland endast har haft ett välfärdsområdesval. Europaparlamentsvalen ger en möjlighet att jämföra val där de nationella skillnaderna i valsystemen är minimala i jämförelse med de nationella valen. Denna statistik ställs i relation till två teoretiska ramverk. Teorin om rationella val och resursteorin. Dessa två teorier fokuserar på väljarna och deras avgöranden inför ett stort antal valtillfällen, genom att se på vad som är de mest rationella, nyttomaximerande och resursmaximerande valen mellan att delta eller inte delta. Analysen finner att det svenska kommunala valdeltagandet har bundits nära till deltagandet på riksnivå efter sammanslagningen 1970. Medan det finländska deltagandet varierar mycket. Den finner även att de tillfällen då val på olika nivåer hålls samma år i Finland, stiger i regel deltagandet, ibland även markant. Mot bakgrund av det teoretiska ramverket tyder det på ett samband mellan hur ofta valår anordnas och nivån på valdeltagandet. Huruvida gemensamma valdagar är att föredra eller inte för Finland är dock något som vidare utredningar kommer behöva se på. Det blir en fråga om politisk vilja samt förvaltningsmässiga och administrativa frågeställningar. Finland har dock valt att redan slå samman kommunalvalen och välfärdsområdesvalen från och med 2025, och när resultatet av den ändringen väl blir mätbart kan frågan om Finland bör hålla dem gemensamt med även riksdagsvalen blir ytterst aktuell.

Denna kandidatavhandling undersöker om det finns samband mellan ungdomsbrottslighet och socioekonomisk ställning i Finland. Ämnet är relevant eftersom statistik har visat att ungdomsbrottsligheten håller åter på att öka i Finland, främst bland en mindre centrerad grupp av ungdomar som begår allt grövre brott. Den socioekonomiska ställningen är enligt kriminologisk forskning en riskfaktor för brottslighet. I denna avhandling undersöks hur den socioekonomiska ställningen påverkar sannolikheten att en ungdom begår brott, och om det finns skillnader i hurudana brott som ungdomar med olika socioekonomisk ställning begår. För att utforska ämnet görs i denna avhandling en kvalitativ litteraturöversikt över tidigare forskning i ämnet, och en induktiv innehållsanalys av det insamlade materialet. Som material i denna avhandling är det 10 artiklar som behandlar ämnet ungdomsbrottslighet och socioekonomisk ställning, dessa material analyseras utgående från tidigare forskning och två kriminologiska teorier: Strain teorin och Teorin om social kontroll och sociala band. Resultatet i denna forskning gav tre övergripande teman för att förklara sambandet mellan ungdomsbrottslighet och socioekonomisk ställning: tillhörighet i samhället, familjeförhållanden samt rasifieringen av ungdomsbrottslighet. Avhandlingen lyfter fram olika bakgrundsorsaker till ungdomsbrottslighet, bland annat hur den socioekonomiska ställningen i samband med andra bakgrundsorsaker så som familjen, skolan, vänner och den mentala hälsan påverkar sannolikheten att en ungdom begår brott.

I denna kandidatavhandling forskas i graden av politisk populistisk kommunikation som används av finska riksdagspartier i valdebatter år 2023. Syftet med forskningen är att analysera ifall partiets värderingar och ideologi har en påverkning på graden av populism som används i olika politiska sakfrågor. För att mäta graden av populism har olika definitioner på populism presenterats, och sedan argumenterats för varför populism som kommunikationsstil är det bäst välanvändbara sättet för att utföra forskningen. I avhandlingen diskuteras tidigare forskningar och teorier, och utgående från dessa har tre hypoteser utformats som sedan analyseras genom en innehållsanalys. I avhandling analyseras tre politiska sakfrågor (invandring, ekonomi och miljö) och deras påverkan på riksdagspartiernas användning av populistisk kommunikation i valdebatter. I denna forskning valdes sakfrågor utifrån partiernas värderingar och ideologier, vilket sedan ledde till bildandet av hypoteser. I forskningen strävades efter att välja sådana sakfrågor som starkt förknippats med någon/några av partiernas värderingar, för att se ifall det påverkar andelen populistisk kommunikation som partierna använder. Hypoteserna baserades på tidigare forskningsresultat samt på antagandet om att partierna i högre grad kommer att använda populistisk kommunikation när sakfrågan är kopplad till deras ideologi och värderingar. Trots att hypoteserna delvis eller helt kunde bekräftas, kunde det inte fastställas något tydligt mönster som skulle indikera att partierna använder mer populistisk kommunikation när sakfrågan är kopplad till deras värderingar och ideologi. Det mest anmärkningsvärda resultatet från denna forskning är den totala användningen av populistisk kommunikation bland alla partiledare i sakfrågorna som analyserats.

Syftet med denna kandidatavhandling är att redogöra för sambandet mellan civilsamhället och demokrati i kontexten av fallen Ungern, Polen och Tjeckien. Länderna i fråga präglas av flera likheter, och därför förverkligas analysen enligt Most Similar Systems Design. I denna uppställning är skillnader i civilsamhälle den avskiljande faktorn. Avsikten är att utreda ifall civilsamhället korrelerar med olika utfall av demokrati. Civilsamhällets betydelse för demokratisering i Öst- och Centraleuropa har framhävts av en mångfald av akademiker, och därför finns det skäl att anta att civilsamhället påverkar även uppehållet av demokrati. Den centrala frågan som ställs är ifall civilsamhället kan, och till vilken mån, förklara den differentierade utvecklingen av demokrati. Analysen förverkligas i formen av en litteraturöversikt med stöd av empiriskt material.