Browsing by department "Svenska social- och kommunalhögskolan"

Den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna tillåter i artiklarna 8‒11 en s.k. ''nationell prövningsmarginal'', där olika faktorer vägs ihop för att avgöra ifall en begränsning av en frihet varit tillåten. Syftet med denna undersökning är att identifiera vad den nationella prövningsmarginalen i EMRK art. 9 (religionsfrihet) innebär samt redogöra för dess tolkning, och att undersöka om det finns någon gemensam europeisk linje på området. Studien har genomförts genom en analys av fyra rättsfall från Europeiska människorättsdomstolen, vissa aktuella ställningstaganden i Finland, och ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Undersökningen är alltså av komparativ natur, och baserat på den kan vi konstatera att den nationella prövningsmarginalen är en kombination av en medlemsstats historiska och kulturella bakgrund, existerande europeiska standarder, samt vad som anses vara nödvändigt i ett demokratiskt samhälle. Dessa faktorer granskas separat från fall till fall, och studien visar att det som i en medlemsstat kan anses vara en tillåten begränsning, kanske tolkas som en olaglig begränsning av religionsfriheten i en annan. Till frågan ifall det finns en gemensam Europeisk konsensus på området kan vi genom undersökningen konstatera att det inte ännu kan sägas existera, men att det trots allt finns indikatorer på att en sådan börjar bildas.

Youtube får en allt större roll i mediesamhället och de mest synliga användarna är unga. Den här avhandlingen granskar hur Yles nyhetsredaktion Yle Uutiset rapporterar om ungas Youtubeanvändning. Forskning visar att traditionella medier tenderar att överdriva både risker och möjligheter med ungas digitala medievanor. Unga beskrivs som en enhetlig ”digital generation” och annangörs ofta i nyhetsdiskursen. Diskursen om unga och Youtube tenderar att handla om allt ifrån faror till virala klipp och kändisar. Mer sällan uppmärksammas Youtubes bredd och ungas unika erfarenheter av att nätverka, skapa och vara på Youtube. Med hjälp av kritisk diskursanalys granskar den här avhandlingen fem nyhetsartiklar som behandlar temat unga och Youtube. Alla artiklar har publicerats på Yle Uutistets webbplats under år 2017. Analyserna utförs enlig Teun A. Van Dijks modell för kritisk diskursanalys, vilket möjliggör en studie av texterna på både makro- och mikrostrukturell nivå. På makronivå undersöks texternas övergripande egenskaper och på mikronivå studeras texterna mer detaljerat, bland annat koherens, ordval och implikationer granskas. Resultaten visar att de enskilda Yle Uutiset-artiklarna i flera fall samspelar med typiska diskurser kring ungas medie- och Youtubeanvändning. I många fall uttrycker artiklarna oro för risker med Youtube och flera gånger porträtteras ungas Youtubeanvändning som en slags hysteri kring kändisar. Gemensamt för alla artiklar är att de generaliserar unga. Youtube beskrivs som ”den här generationens grej”, men ändå kommer ”generationen” inte på allvar till tals i någon av de fem artiklarna. Den här avhandlingen uppmärksammar den rapportering som beskrivs ovan, men belyser också hur medierna kan förändras. För att vi ska kunna förstå vårt föränderliga digitala mediesamhälle behövs medier som rapporterar nyanserat, aktuellt och konstruktivt.

I kandidatavhandlingen granskar jag de nordiska innovationsverkens förutsättningar för god innovationsdiffusion utgående ifrån de lagar och strategier som står som grund vår institutionernas verksamhet. I avhandlingen analyserar jag det svenska innovationsverket Vinnova, det finska innovationsverket Business Finland, det norska innovationsverket Innovasjon Norge och det danska innovationsverket Innovationsfonden Danmark. I kandidatavhandlingen analyserar jag de nordiska ländernas innovationsverks lagar och strategier utgående ifrån teorier om innovationsdiffusion samt institutionella teorier genom en komparativ innehållsanalys som framställts i en matristabell. Förutsättningen för innovationsdiffusion granskas med hjälp av fyra kategorier som grundar sig på Everett Rogers teori om innovationsdiffusion. Resultaten av analysen visar att de nordiska innovationsverken delvis uppfyller de krav som jag tagit fram i denna avhandling för förutsättningarna på god innovationsdiffusion men att det fortfarande finns rum för förbättring. Analysen indikerar även att lagarna har en inverkan på utformandet av strategierna vilket påvisar lagarnas signifikans som grundpelare i utformandet av innovationsverkens verksamhet.

Bemötandet, ett gott bemötande är centralt i socialt arbete och mycket viktigt i mötet med vilken klientgrupp som helst. Jag är själv mycket intresserad av forskning i bemötandet av barn överlag och påverkan av bemötandet i arbetet. Jag har i denna avhandling valt att avgränsa bemötandet till ensamkommande flyktingbarn på grund av att flyktingfrågan är aktuell i samhället och i samhällsdiskussionerna. Jag studerar det centrala i bemötandet av ensamkommande flyktingbarn. I avhandlingen ser jag på bemötandet som kommunikation och har därmed ett kommunikations- och kultursensitivt perspektiv som mitt teoretiska perspektiv. Jag har valt att göra en kvalitativ intervjustudie i vilken jag intervjuar fyra professionella som arbetar eller arbetat med ensamkommande flyktingbarn. Genom att intervjua dessa professionella vill jag framföra deras egna upplevelser och erfarenheter om vad som är det centrala i bemötandet av denna klientgrupp, vilket är syftet med denna avhandling. Jag reflekterar vidare över deras upplevelser och deras erfarenheter mot tidigare studier om bemötandet av ensamkommande flyktingbarn. Detta är målet med min avhandling. Min forskningsfråga lyder: Vad anser professionella vara centrala aspekter i bemötandet av ensamkommande flyktingbarn? Efter min analys kan jag konstatera att det centrala i bemötandet av ensamkommande flyktingbarn är det förtroendefulla förhållandet mellan ensamkommande flyktingbarnen och de professionella arbetarna. Jag har analyserat materialet ur ett kommunikationsteoretiskt perspektiv och som en del av det använder jag även ett kultursensitivt perspektiv. Det förtroendefulla förhållandet mellan de professionella arbetarna och de ensamkommande flyktingbarnen är centralt, men det finns flera olika aspekter som påverkar den bl.a. kulturella skillnader och de professionellas kompetens. Det finns skillnader mellan de professionellas erfarenheter och vilket också kommer fram i de tidigare studierna bl.a. upplevelsen av barnens tillit till de professionella arbetarna.

Syftet med denna studie är att undersöka etiken kring ögonvittnen i krisrapportering. Medierna i Finland kritiserades hårt för oetisk exponering av ögonvittnen efter skolskjutningen i Jokela år 2007. Studien omfattar etiska frågeställningar kring användningen av ögonvittnen i media. Avsikten är att skildra hur redaktionerna tänker och resonerar kring ögonvtittnen i medierna och vilka mönster som finns inom rapporteringen samt bemötandet av chockade personer som befinner sig mitt i en kris. Studien undersöker vilka kriterier som bör uppfyllas för att journalisterna ska kunna anse att ett vittne är pålitligt och lämpligt att intervjua. Studien bekantar sig också med hur cheferna på redaktionerna tänker och handlar i dylika situationer. Uppsatsen bygger på fyra intervjuer med finlandssvenska journalister. Intervjuerna ligger som grund för den kritiska diskursanalysen i uppsatsen. Diskursanalysen följer Norman Faircloughs principer för diskursanalys. I uppsatsen analyseras fyra diskurser, case-diskursen, pålitlighetsdiskursen, etik- och exponeringsdiskursen och närhetsdiskursen. De sammanfattande slutsatserna är att ögonvittnesrapporteringen har ändrats mycket sedan år 2007 då skolskjutningen i Jokela inträffade. Då var såväl reportrar som chefer oförberedda och saknade beredskap för att hantera en sådan situation. Efter kritiken som uppstod har redaktionerna tagit lärdom och utvecklat planer för hur etiska frågor kring ögonvittnen behandlas i kriser

Modernitet syftar på sociala, kulturella, politiska och ekonomiska förändringar som uppkommit i Europa från och med renässansen och reformationen. Modernism är en epok i konst- och litteraturhistorien som sträcker sig från slutet av 1800-talet till tiden för andra världskriget. Den här avhandlingens syfte är att genom litteraturöversikt reda ut begreppen modernitet och modernism och ge en inblick i upplevelsen av det moderna. Ett fokusområde för att ge en mer nyanserad bild av moderniteten är den samtida motpolen, det postmoderna. Jag behandlar den postkoloniala kritik som riktats mot moderniteten och genom att presentera 1800-talets verkliga och litterära karaktär flanören erbjuder jag en inblick i modernitetens mansdominerade framtoning. Avhandlingen ger således en bred och mångsidig bild av det moderna.

Mitt syfte med denna avhandling var att undersöka vilka utmaningar andra generationens invandrare möter när de väljer andra eller tredje stadiets utbildning i Finland. Därmed var min forskningsfråga ”vilka faktorer som kan anses påverka val av utbildning av andra generationens invandrare samt vilka utmaningar andra generationens invandrare möter i skolgången”. Enligt den teoretiska referensramen kunde man anta att faktorer som socioekonomisk status och föräldrarnas utbildning har en inverkan på val av utbildning. För att undersöka vilka utmaningar andra generationens invandrare möter när de väljer andra eller tredje stadiets utbildning i Finland använde jag mig av kvalitativa metoder som består av semistrukturerade intervjuer. Urvalet i denna avhandling bestod av fyra unga vuxna i åldern 18 – 29, tre kvinnor samt en man. Alla dessa definieras som andra generationens invandrare (minst ena föräldern invandrare). Resultatet av denna avhandling är att den största påverkande faktorn är föräldrarnas positiva attityd gentemot utbildning, vilket står i motsats till tidigare forskning till viss utsträckning eftersom tidigare forskning har lyft fram socioekonomisk status som den mest betydande faktorn. Andra betydande faktorer som denna avhandling kommit fram till är den möjliggivande strukturen, ungdomens egen strävan och utmaningar.

Varje elev i grundskolan och studerande i gymnasiet har rätt till en trygg studiemiljö. Lärare ser till att denna rättighet tillgodoses, och som verktyg för att utföra denna uppgift, har lärare tillgång till disciplinära åtgärder som föreskrivs i lagen om grundläggande utbildning och i gymnasielagen. I denna avhandling granskas de disciplinära åtgärderna som används i grundskolan och i gymnasiet ur ett offentligrättsligt perspektiv. Forskningsfrågan gäller elevens rättsskydd i de disciplinära situationerna. Med hjälp av gällande lagstiftning och rättspraxis undersöks hurdan tillsyn och kontroll av skolor och lärare som utövas i situationer där disciplinära åtgärder vidtas. Syftet är att granska hurdana resultat har uppnåtts i övervakningssituationer, och om de har lett till att elevens rättigheter tryggas. De disciplinära åtgärderna i grundskolan är avlägsnande från klassrummet, kvarsittning, skriftlig varning och avstängning för viss tid. Av dessa är de två sist nämnda disciplinära straff. De disciplinära straffen är förvaltningsbeslut, vilket innebär att eleven ska delges ett skriftligt beslut med besvärsanvisning om det disciplinära straffet. I gymnasiet är de disciplinära åtgärderna skriftlig varning, avstängning för viss tid samt uppsägning från elevhem för viss tid eller den tid som återstår av studierna. En studerande kan även bli tillsagd att lämna klassrummet om hen stör undervisningen, eller förvägras rätten att delta i undervisningen för högst tre arbetsdagar, om hen äventyrar säkerheten för en annan studerande eller personalen. I det finländska rättsväsendet finns det flera olika instanser som övervakar verksamheten inom utbildningsväsendet. Beslut som påverkar elevens ställning kan i många fall överklagas. Man kan anföra besvär hos förvaltningsdomstolen, men även göra klagomål över utbildningsanordnarens verksamhet till regionförvaltningsverket, andra utbildningsmyndigheter samt riksdagens justitieombudsman och justitiekanslern. De avgöranden som behandlas i denna avhandling visar att elevens rättsskydd även försäkras repressivt i Finland av olika instanser. Det sker främst i de fall där eleven eller oftast en närstående till eleven själv anser att hen blivit ojust behandlad och anför klagomål, men i vissa fall kan ärendet tas upp till behandling på till exempel justitieombudsmannens eget initiativ. Man kan ställa frågan, ifall åtgärderna är tillräckliga. Behandlingstiderna av ärenden i både förvaltningsdomstolar, hos justitieombudsmannen och regionförvaltningsverket kan vara väldigt långa. Om behandlingen av ett ärende drar ut på tiden, måste eleven leva i ovetskap om slutresultatet av något som har en stor inverkan på hens liv. Osäkerhet i sin tur kan påverka en ung människas välbefinnande och mentala hälsa, och det kan leda till ytterligare besvär i livet och i studierna. Detta gäller i de fall där behandlingen av ärendet påbörjas. De yngsta eleverna är under 10 år gamla, och kan inte förväntas känna till sina rättigheter. Om en ung elevs rättigheter kränks, kan det hända att ingen någonsin får veta om det, och då finns det inte heller något som skyddar eleven från samhällets övergrepp. Det som även måste tas i beaktande är vårdnadshavares resurser och möjligheter att driva ärenden vidare. Alla har olika förutsättningar, och det är oftast de starka vårdnadshavarna med bättre ställning i samhället som gör klagomål över situationer där en elevs rättigheter misstänks ha kränkts. Utgångsläget borde ändå vara att rättsskyddet tillgodoses preventivt, så att så få skyddande mekanismer som möjligt behövs.

Den här avhandlingen undersöker maktobalansen mellan polisen, medier och anarkister och hur denna maktobalans visar sig i diskursen i huvudstadsregionens mediers texter om anarkistisk aktion och polisvåld som svar på den. Som metod används kritisk diskursanalys och maktstruktursanalys i enlighet med Norman Faircloughs metod och teori. På grund av att medierna och polisen har ekonomisk makt, och stöd från staten som besitter politisk och ekonomisk makt, så kommer budskap som gynnar dem och staten att stärkas i den hegemoniska diskursen. Anarkisternas budskap och maktpositioner kommer att försvagas i den hegemoniska diskursen eftersom de motsätter sig staten och de nuvarande maktstrukturerna. En kritisk diskursanalys av Yle Uutisets artikel om polisens våldsamma intervention vid det anarkistiska evenemanget Musta Kallios öppningskonsert visar att artikelns diskurs tyder på maktobalansen mellan polisen och anarkister i förhållande till medier. Artikelns diskurs gynnar polisens maktposition. För att göra allmänna slutsatser om diskursen i medietexter skulle det krävas att fler medietexter analyseras. Den här avhandlingen skapar en metodologisk och teoretisk ram för fortsatt diskursanalys.

Statsminister Juha Sipiläs regering, som utnämndes i slutet av maj 2015, beslöt att från och med 2016 utföra årliga nedskärningar i utvecklingsbiståndet. Den här uppsatsens syfte är att utreda hur nedskärningspolitiken behandlas och legitimeras, vilka/vems intressen ges störst vikt i den finländska utvecklingspolitiska debatten och hur regeringen hanterar konflikten mellan developmentalism och nedskärningspolitik. Det andra syftet med den här uppsatsen är att synliggöra eventuella förändringar i mediernas förhållningssätt till utvecklingssamarbete efter att utvecklingspolitiken förändrats. Uppsatsen behandlar utvecklingspolitikens historia och den utvecklingspolitiska debattens huvuddrag och strävar efter att synliggöra eventuella likheter och skillnader i nedskärningsdebatten och debatten som först tidigare. Centrala begrepp är developmentalism och instrumentalism som sätt att argumentera för utvecklingspolitik. Nyhetstexter och opinionstexter (n=55) som publicerats i Helsingin Sanomat efter att regeringen Sipilä utnämndes analyseras med kvantitativ innehållsanalys. Studiens centrala slutsatser är att utvecklingspolitik fortfarande motiveras med developmentalism, om än instrumentalistiska argument också är viktiga i synnerhet i nyhetstexter. Det vanligaste argumentet i nedskärningsdebatten är att nedskärningarna leder till mänskligt lidande. Det logiska glappet mellan developmentalism och nedskärningspolitik lappas med effektivitetsargument: nedskärningarna leder till innovationer och effektivitet inom det utvecklingspolitiska fältet.