Browsing by study line "Socialt arbete"

Mitt syfte med denna kandidatavhandling är att analysera tidigare forskning för att få en djupare uppfattning om hur växelvis boende påverkar barn-förälder-relationen samt vilka konsekvenser boendearrangemanget har för barnets psykiska och sociala välbefinnande. Litteraturöversikten baserar sig på 23 individuella texter. Analyserade texterna innefattar 14 artiklar, 6 magisteravhandlingar, en doktorsavhandling och två böcker. Forskningarna som presenteras i texterna är både kvalitativa och kvantitativa. I denna litteraturöversikt har jag valt att använda Urie Bronfenbrenners ekologiska systemteori (1979) som teoretisk referensram. Utvecklingsmodellen är indelad i fyra olika system. Med hjälp av den ekologiska systemteorin har jag visualiserat och belyst barnets förhållande till de omgivande systemen samt de personer som befinner sig i de olika systemen. Studien baserar på kvalitativ teoristyrd innehållsanalys som är genomförd med an abduktiv ansats. I texterna hittades fyra underkategorier som kunde kopplas ihop med överkategorin mikronivå. Dessa temahelheter var 1) familj som enhet, 2) barnets välmående, 3) barn-förälder-relation och 4) sociala nätverk. Den sist nämnda kan också kategoriseras under överkategorin mesosystem, eftersom det i viss mån grundade på samarbetet mellan personer i barnets olika mikrosystem. Därtill kunde kommunikation och samarbete mellan föräldrarna samt deras syn på uppfostran kategoriseras under överkategorin mesosystem. Indikatorer som grundade på föräldrarnas välmående tillhörde ekosystemet och notiser gällande samhällsklimatet och samhället under makronivå. Resultatet påvisar att det generellt ser ut som om både barn och föräldrar anser att växelvis boende är ett bra och fungerande boendearrangemang. Växelvis boende ger ofta barnen en bättre möjlighet att upprätthålla god relation till båda sina föräldrar. Detta dock främst i situationer där relationen mellan barnet och föräldern var bra innan skilsmässan. I situationer där relationen varit dålig innan skilsmässan kan växelvis boende leda till försämrat psykiskt och socialt välbefinnande hos barnen. Relationen mellan barnet och de biologiska föräldrarna samt med möjliga styvföräldrar och -syskon påverkade barnens syn om växelvis boende var fungerande lösning eller inte. Föräldrarnas relation till varandra hade inte lika stor betydelse. Också barnets känsla av att bli hörd och få vara delaktig i beslutsfattandet spelar en signifikant roll i hur boendearrangemanget lyckas. I denna litteraturöversikt fördjupades inte på förhållandet mellan barnet och syskon, möjliga styvföräldrar och -syskon.

Syftet med denna avhandling är att undersöka vilka konsekvenser stigma kan medföra för sexarbetare samt ifall stigma syns i mötet med social- och hälsovården. I avhandlingen har jag granskat olika studier och artiklar om sexarbete. Avhandlingen är en litteraturöversikt och jag har analyserat studierna med induktiv innehållsanalys. Det finns lite finländsk forskning om sexarbete och stigma kopplat till det , och om hur omfattande fenomenet är. Som teoretisk referansram använder jag Erving Goffmans (1972) teori om stigma. Resultatet av min analys är att stigma påverkar sexarbetarnas liv. Den sociala stigman kring sexarbete leder till att många sexarbetare lever ett så kallat dubbel liv och håller sexarbetet som en hemlighet. Detta kan ha konsekvenser som exempelvis psykisk ohälsa och social exkludering. Avhandlingens resultat visar också att stigma kan synas i mötet med social- och hälsovården. Avhandlingen visar alltså att den sociala stigman kring sexarbete har en negativ påverkan på sexarbetarna.

Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att studera ätstörningar hos gymnasieelever ur skolkuratorernas perspektiv. Syftet är att få fram hur kuratorerna resonerar kring ätstörningar och hurudana möjligheter de upplever sig ha att arbeta med den typen av problematik. Ätstörningar är en komplex sjukdom som oftast har både fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Denna studie fokuserar på ätstörningar ur en samhällsvetenskaplig synvinkel och därmed har fokus varit att få reda på hur kuratorerna ser på ätstörningar och hur deras konstruktioner av problematiken eventuellt kan påverka deras möjligheter att arbeta med den. De teorier som ligger som grund för denna avhandling utgörs av socialkonstruktivism och av teorier kring socialarbetares och skolkuratorers handlingsutrymme. I denna intervjustudie intervjuades fem kuratorer från gymnasieskolor i Finland. Intervjuerna var semistrukturerade och gav utrymme för en mera ledig diskussion. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten presenteras genom tre huvudsakliga teman som hade rak koppling till både syftet och frågeställningarna samt till den teori som presenteras i avhandlingen. De tydligaste skillnaderna i resultaten var att två kuratorer inte hade mycket erfarenhet av att arbeta med elever med ätstörningar, för att det inte ansåg det som deras uppgift, medan de tre andra hade mera erfarenhet och upplevde sig ha mera möjligheter att arbeta med dessa elever. Kuratorernas möjligheter att arbeta med ätstörningar verkade till mesta del handla om arbetet med de bakomliggande faktorerna eller faktorer runt omkring ätstörningar. Begränsningarna grundade sig mera på aspekter som brist på kunskap och kompetens. Man kan se en skillnad i hur kuratorerna ser på ätstörningar och synen verkar ha en roll i hur arbetet ser ut. Kuratorernas syn på problematiken verkar även ha vissa samband med hur och i vilken utsträckning de har arbetat med den.

Syftet med denna kandidatavhandling är att skapa en tydligare uppfattning av socialarbetares roll och uppgifter är i arbetet på sjukhus med somatiska patienter. Detta för att skapa en klarare bild av vad arbetet innebär och hur det definieras, för att som följd kunna utreda vilka aspekter av arbetet som fungerar bra och vilka behöver utvecklas. Jag har valt att närma mig socialarbetet på sjukhus med mångprofessionellt arbete som teoretisk referensram för att se hurdan socialarbetarens roll är i förhållande till de andra yrkesgruppernas. Metoderna jag använder är litteraturöversikt och innehållsanalys. Litteraturen jag analyserar innefattar en bok, en artikel i en bok, två artiklar i vetenskapliga tidskrifter och sex magistersavhandlingar som är publicerade mellan år 2016 – 2021. Innehållsanalysen svarar på två olika frågeställningar: vad socialarbetarens roll är och vad deras arbetsuppgifter är. Utgående från resultaten delas socialarbetarens roll in i fem olika kategorier och uppgifterna i tre kategorier. Rollerna är stödperson, advokat, koordinator, team worker och sakkunnig. Uppgifterna är att stöda, att koordinera och att handleda. Socialarbetarna i de olika studierna analyserade i avhandlingen beskriver liknande uppgifter och roller i arbetet men det finns variation i vilka uppgifter de utför mera och mindre av. Resursbrist och dålig kommunikation lyfts fram som utmaningar i rollfördelning, uppgiftsfördelning och det mångprofessionella samarbetet i studierna. Även andra professionellas okunskap om socialarbetarna framhävs.

Denna kandidatavhandling undersöker hur stigma påverkar bemötandet av narkotikabrukare i välfärdstjänsterna. Faktorer såsom tillgänglighet spelar en stor roll i det hur lätt narkotikabrukare får en plats i servicesystemet. Attityder till narkotikabrukare är enligt flera finländska opinionsmätningar hård i jämförelse till andra samhällsgrupper. Narkotikabrukare har ofta behov av olika slag av social- och hälsovårdsservice. När stigmatisering förekommer inom välfärdstjänsterna så kan tröskeln att söka hjälp för narkotikabrukare bli högre. Missbrukarservicen kan också ställa orealistiska krav på narkotikabrukare vilket kan leda till att problemen i längden blir svårare. I denna uppsats utreder jag på vilka sätt stigma förekommer inom välfärdstjänsterna. Avhandlingen är en litteraturöversikt och använder innehållsanalys som metod. Den teoretiska ramen bygger på socialkonstruktionism och särskilt på Link och Phelans (2001) mångdimensionella definition av stigma. Stigma är enligt deras definition beroende av maktrelationer och har alltid sociala konsekvenser. Analysen är indelad i två kapitel. I den första delen granskar jag hur narkotikabrukare kategoriseras institutionellt, och i den andra delen fokuserar jag på stigmans interaktionella aspekt samt på hur narkotikabrukare själva hanterar stigman. Mina slutsatser är att stigmatisering förekommer både strukturellt genom att själva servicesystemet institutionellt upprätthåller stigman, och att stigman förekommer direkt i den sociala interaktionen genom att narkotikabrukare inte blir bemötta på ett värdigt sätt. Socialarbetare kan genom kunskap om stigma och narkotikabruk bli mer medvetna om att inte reproducera stigman i klientbemötande. I socialt arbete är det väsentligt att bygga upp en tillitsfull klientrelation och stigman försvårar denna yrkesetiska målsättning. Det strukturella socialarbetet kunde motarbeta stigmans strukturella och institutionella aspekt.

Kandidatavhandlingens syfte är att granska hur eftervården kan stöda fångar efter fängelsetiden, hur stödtjänsterna ser ut samt vilka medel som kan tillämpas för att minska återfall inom brott. Avhandlingens mål är att utreda ifall de tillgängliga stödåtgärden är tillräckliga och effektiva. Dessutom skall socialarbetarens roll i perioden efter fängelsetiden analyseras. Materialet samlades in från tidningen Haaste som utges av justitieministeriet och rådet för brottsförebyggande. Tidningen behandlar teman som kriminalpolitik, brottsförebyggande och forskning inom kriminalitet. Avhandlingen baserar sig på artiklar som behandlar eftervård och återfall inom brott. Genom en kvalitativ innehållsanalys kunde resultaten delas in i teman som alla belyser det faktum att eftervården inte är tillräcklig i dess nuvarande utsträckning. Som teoretiska referensramar i min avhandling används begreppen stigma och desistance. Det är vanligt att personer som begått brott av olika slag stigmatiseras då de återvänder till samhället. Därmed är det viktigt att tillräckliga stödåtgärder finns tillgängliga. Efter fängelsetiden behöver fångarna motivering till en livsstilsförändring samt till exempel ekonomiskt stöd. Dessutom krävs desistance, processen att avstå från kriminalitet. I avhandlingen kommer problematiken med stigmatiseringen av fångar diskuteras och det sociala arbetets roll i desistancen studeras. Nyckelord: desistance, stigma, eftervård, återfall, socialt arbete, stödåtgärder, fångar

Mitt syfte med denna avhandling är att granska unga vuxna asylsökandes upplevelser av första mötet med socialarbetare. Avhandlingens huvudforskningsfrågor är: Hur upplever asylsökande att de blir bemötta av socialarbetare i det nya landet? Känner de att de får tillräckligt med stöd? Avhandlingens två delfrågor är: 1. Hur fungerar mötet mellan klienten och myndigheten, vad kan förbättras? 2. Vilka rättigheter har klienten? Den teori som är förknippad med forskningen består av kulturkompetens. Kulturkompetens ger en kunskap och färdighet som är nödvändig för att arbeta med människor från olika etniska, kulturella och rasbakgrund som skiljer sig från ens egna. Den metod som jag använde i forskningen var semistrukturerade intervjuer med tre ensamkommande unga som kommit till Finland. Jag indelade forskningsmaterialet i fyra delar med hjälp av kvalitativ innehållsanalys: respondenternas 1) upplevelser av bemötandet med myndigheter, 2) syn på vad som borde förbättras för att bemötandet skulle fungera smidigare, 3) önskemål om hur mötet mellan socialarbetaren och klienten skall se ut och 4) syn på hur asylsökandes rättigheter tas i beaktandet i möten. Som i tidigare forskning så har mina respondenter liknande upplevelser av bemötandet. Resultaten visar att socialarbetare och andra myndigheter som arbetar med de asylsökande borde vara bättre insatta i sitt arbete och sina klienters bakgrund. Det kunde vara bra om socialarbetare har en längre utbildning inom området. I undersökningen framkom det att de asylsökande inte får tillräckligt med information om asylprocessen och detta orsakar otrygghet och oro för dem. Respondenterna upplevde också att de blev orättvist bemötta då en del fick träffa en läkare men andra inte fick det. Slutligen diskuterar jag resultaten och förslag till framtida forskning: Ett förslag är att man jämför skillnaderna mellan de asylsökande som kom till Finland före och efter år 2015. Kan man se skillnader i det bemötande mina respondenter fått och de asylsökande som kom till landet då det inte var flyktingkris.

Denna avhandling undersökte ungdomars upplevelser av deltagande i ungdomsverkstäder. Forskningsfrågorna fokuserade på ungdomarnas motivation för deltagande i verksamheten och effekter av deltagandet på deras liv. De specifika forskningsfrågorna var: Vilka faktorer leder till att ungdomar väljer att delta i en ungdomsverkstad? Hur påverkar deltagande i ungdomsverkstäder ungdomars livssituation? Tanken var att belysa hur ungdomsverkstäder kan förhindra social exkludering av ungdomar. Materialet är baserat på tre semistrukturerade intervjuer med ungdomar som deltagit i den Helsingforsbaserade svenskspråkiga ungdomsverkstaden Sveps verksamhet. Intervjuerna transkriberades och kategoriserades enligt teman. Dataanalysen som utfördes var en induktiv innehållsanalys. Teman som kom upp var vägen till Sveps, det sociala livet, och skolgång. Ungdomarna beskrev problematik kring skolgång, hälsa, rutiner och det sociala livet som motiverande faktorer att delta. Alla tre ungdomar rekommenderades att ta kontakt med Sveps av någon annan. En av dessa ungdomar hittade till verksamheten genom att få rekommendationen från en av de anställda på Sveps. Det fanns två huvudsakliga effekter av verksamheten. Ungdomarna upplevde att de hade fått förbättrade sociala förhållanden, dels via att skapa band med de andra deltagarna, dels via förbättrade sociala färdigheter. Den andra effekten var att det hjälpt dem skapa rutiner eller hitta innehåll i vardagen.

Integration diskuteras som en av de stora samhällsutmaningarna i Finland. Mitt syfte med denna avhandling är att skapa en förståelse för eventuella utmaningar i migranters integrationsresa i Finland. Min avhandling fokuserar på att undersöka och analysera faktorer som påverkar socialt kapital och dess effekter på migranters psykiska hälsa. Jag genomför en enkätundersökning för att få migranters erfarenheter och syntetiserar litteratur baserat på svar av respondenterna. Materialet analyseras utifrån Pierre Bourdieus och Robert D. Putnams teori om socialt kapital. Resultaten tyder på att bristen av socialt nätverk, integration och utmaningar kopplade till samhällsstrukturer är centrala faktorer för försämrat socialt kapital. Dessutom betonar studien att för att underlätta integration och minska migranters psykiska ohälsa krävs kulturell kompetens inom socialt arbete. Dessa resultat bidrar med värdefull information för vidareutveckling i samhället såväl som inom socialt arbete. Fortsatt forskning behövs för att bättre förstå migranters egna erfarenheter i Finland.

Våldsutsatthet under graviditeten är ett allvarligt folkhälsoproblem som utgör stor risk för både kvinnan och fostret. Avhandlingens syfte är att redogöra för vilka tankar och erfarenheter personal inom social- och hälsovården har kring arbetet med våldsutsatta gravida kvinnor. Forskningsfrågorna strävar efter att öka förståelsen för hur personalen upptäcker våldsutsatthet, hur samarbetet i en multiprofessionell arbetsgrupp fungerar och huruvida stödet till våldsutsatta gravida kvinnor anses vara tillräckligt. Kandidatavhandlingen har en kvalitativ ansats, där det empiriska materialet baserar sig på forskningsintervjuer. I avhandlingen tillämpas hermeneutiken som vetenskapsfilosofisk utgångspunkt för att belysa respondenternas egna tankar och erfarenheter. Ett målstyrt urval av respondenter tillämpas på avhandlingen. Respondenterna består av socialarbetare på skyddshem samt barnmorskor och/eller hälsovårdare vid mödrarådgivningar. Analysmetoden för avhandlingen är innehållsanalys. Resultaten visar att personal inom social- och hälsovården har tillgång till olika modeller för att upptäcka våldsutsatthet hos gravida kvinnor. Trots detta anser personalen att det finns ett stort mörkertal där man inte lyckas upptäcka våldsutsattheten. Att fråga gravida kvinnor om våldsutsatthet upplevs som en naturlig del av arbetet. Det multiprofessionella samarbetet anses vara en central del i arbetet mot våld. Samarbetet anses fungera bättre när det gäller våldsutsatta gravida kvinnor än i övriga fall. Personal- och tidsbrist upplevs vara ett hinder för ett välfungerande multiprofessionellt samarbete. Stödet för våldsutsatta gravida kvinnor upplevs som delvis otillräckligt och även här lyfts bristande resurser upp som en orsak till problemet. Mera kunskap och information både på allmän och professionell nivå anses vara ett behov.