Browsing by Title

Sammandrag: Människor har alltid delat information om sig själva och därmed engagerat sig i självpresentation. Teknologins utveckling har dock skapat en ny dimension för interaktion. Digitaliseringen har gjort stora framsteg på samhällsnivå under de senaste decennierna, och pandemin COVID-19 har accelererat detta genom att öka behovet av digitala innovationer på en global nivå. Dessa aspekter skapar behov för att förstå interaktion och beteende i en digital dimension, särskilt då interaktion på sociala medieplattformar har blivit vardagligt för människor. På sociala medier presenterar individer sig själva inför en publik, vilket kan ha bakomliggande orsaker samt eventuella konsekvenser. Erving Goffmans teori om självpresentation har varit ett populärt perspektiv inom ämnet, och utgör en central teoretisk grund även för denna avhandling. Mitt syfte med denna litteraturöversikt är att undersöka tidigare forskning för att kartlägga hur självpresentation förekommer på och påverkar användare av sociala medieplattformar. Självpresentation granskas på två sociala medieplattformar; Facebook och Instagram. Resultaten visar att val av självpresentationsstil på sociala medieplattformar kan bero på faktorer som personlighet och kultur. Konsekvenser av självpresentationsstilar kan framträda och inverka på aspekter som psykisk hälsa och addiktivt beteende. I diskussionen jämförs resultaten och skillnader och likheter tolkas.

Ätstörningar som drabbar barn tenderar att inte få tillräckligt med synlighet i diskussionen om ätstörningar, men i och med APA:s DSM-V som kom 2016 finns det nya diagnoser som ger perspektiv på ämnet. Syftet med denna avhandling är att ge en överblick över uppkomsten och de sociala orsakerna till ätstörningar hos barn, specifikt inom socialpsykologisk forskning med fokus på nära mellanmänskliga relationer. I avhandlingen diskuteras med hjälp av en litteraturöversikt möjliga orsaker bakom olika ätstörningar som drabbar barn, med speciellt fokus på selektiv ätstörning, pica-ätstörning och ruminationssyndrom. Anknytning, kontrollbehov, samsjuklighet och familjens struktur och funktion är de viktigaste orsakerna bakom varför barn utvecklar ätstörningar. Barnets sociala liv och närmaste kontakter under barndomen är av stor vikt för både risk för, utveckling och upprätthållandet av en ätstörning. Föräldrars psykopatologi, sexuellt utnyttjande och samhällsideal är också riskfaktorer för utveckling av ätstörningar hos barn. Också könsroller och könstillhörighet har en inverkan på utvecklingen av ätstörningar i barndomen. Slutsatsen i avhandlingen är att mer forskning och mer långsiktig forskning bör göras på området, speciellt med koppling till barnets fortsatta liv, men även till andra sociala, kulturella och geografiska kontexter.

I detta arbete redogörs för vilka faktorer som har betydelse för socialarbetares arbetshälsa, samt hur man genom ledarskapet kan stöda en god arbetshälsa. Ämnet i fråga är av samhällelig relevans då psykisk ohälsa idag är den största orsaken till sjukpensionering i Finland och som yrkesgrupp toppar socialarbetare listan för sjukpensionering. Denna kvalitativa litteraturöversikt utgår från åtta vetenskapliga och referensgranskade artiklar. Tre av artiklarna betonar arbetshälsa, medan fem av artiklarna betonar ledarskap. Analysen utfördes med hjälp av en induktiv innehållsanalys. Analysen gav sammanlagt sex kategorier. Tre kategorier berörde faktorer som påverkar arbetshälsan; faktorer i arbetsmiljön, positiva arbetshälsofaktorer och verksamhetsområde. Tre kategorier berörde stödjande av god arbetshälsa genom ledarskap; ömsesidiga relationer, arbetsrelaterade resurser och ledarskapsstil och ledarskapsbeteende. Resultatet visade att arbetshälsa påverkas av arbetsmiljöfaktorer, såsom resursbrist och pressad arbetssituation. Ledaren kan stöda god arbetshälsa genom ömsesidiga relationer mellan ledaren och arbetaren. Arbetsrelaterade resurser står som grund samt påverkar utvecklingen och kvaliteten av relationen, vilket tyder på att de arbetsrelaterade resurserna är en integrerad del av ledarstilen, Leader-Member Exchange (LMX) – processen. LMX visade ha bästa förutsägbarheten för arbetsrelaterat välbefinnande och arbetstillfredsställelse. LMX ledde även till förbättringar av strukturella resurser, som i sin tur minskar rolloklarheter samt rollstress. Resultatet av litteraturöversikten har slutligen begrundats utgående från teorin om relationsbaserat och hälsofrämjat ledarskap, samt LMX-metoden.

Denna avhandling har syftet att ge en bredare förståelse för socialarbetares upplevelser och erfarenheter kopplade till yrket. Forskningsfrågorna tar upp socialarbetares syn på sitt yrkesval, vilka upplevelser som har format yrkesvalet samt vilken roll som krävs i arbetet och om denna roll sammanstämmer med den professionella identiteten. Sammanlagt intervjuades tre socialarbetare i semi-strukturerade intervjuer för att besvara forskningsfrågorna. Materialet analyserades med hjälp av narrativ analys i två delar, först i en råkategorisering av transkriberingen och senare i en djupare analys och tolkning. Fenomenologi har varit det överhängande perspektivet genom hela forskningsprocessen och begreppet ”livsvärld” är relevant för forskningen. Eftersom ett stort fokus finns på professionen blev professionsforskning den praktiska teorin som användes. Resultatet visar att socialarbetare långt motiverar sitt yrkesval baserat på sin egen personlighet. Yrkesvalet ses som högst personligt och ett resultat av uppväxt, familj, erfarenheter och inställning till samhällsfrågor. Upplevelserna (narrativen) som presenterades i intervjuerna visar på högt empatiskt kännande redan i barndomen och en vilja att hjälpa utsatta genom praktiska handlingar. Upplevelserna visar även på att respondenterna var uppmärksamma på samhällets orättvisor och en ovilja att acceptera dessa orättvisor. Studiens resultat visar att rollen som krävs i arbetet ofta sammanstämmer med socialarbetarnas professionella identitet, men konflikter kan förekomma när respondenterna tvingas vara allvetare eller när en situation kräver att man innehar en disciplinär roll samtidigt som man ska vara opartisk. Det kom även upp att socialarbetarna upplever att deras professionella och privata roll går in i varandra och att egna värderingar och politiska åsikter långt sammanstämmer med det sociala arbetets traditionella värderingar. Studien liksom resultatet är kvalitativt och medför ökad kunskap om socialarbetare i Finland. Resultatet är användbart för socialarbetare för att väcka självreflektion, för utomstående för att få en inblick i professionen samt för arbetsplatser för att få ökad kunskap av yrkesgruppen och vad som kan göras för att förbättra arbetsförhållanden.

Syftet med avhandlingen var att skriftligt intervjua socialarbetare för att ta reda på hur socialarbetares arbetskarriärer kan se ut och hur de upplever att de själva kan påverka sina karriärer. Materialet består av fyra texter skrivna av socialarbetare som alla jobbat länge inom branschen. Min forskningsfråga var: vilka möjligheter upplever socialarbetare att de har att planera eller välja sin egen arbetskarriär? Som teoretisk bakgrund använder jag bl.a. forskning om orsaker att lämna eller stanna kvar på ett jobb inom socialt arbete och olika karriärtyper, och jag har delat in denna forskning i yttre och inre faktorer som påverkar karriärvalen. Jag har fått tag på mina respondenter dels via snöbollsmetoden, och min undersökning har också att göra med narrativ teori. Mitt resultat visar att socialarbetare upplever sig ha väldigt stora chanser att välja eller påverka sin arbetskarriär. Även om de yttre faktorerna, som socialarbetarna inte kan påverka, har en stor betydelse i formandet av arbetskarriären, är de också starkt knutna till de inre faktorerna, och dessa påverkar varandra i och med att socialarbetarna genom de yttre faktorernas påverkan utvecklas och gör därefter karriärval som beror på de inre faktorerna. Också det faktum att respondenterna i min undersökning hör till olika karriärtyper visar att de troligen ganska långt upplever sig kunna forma sin egen arbetskarriär.

Mobiltelefonen har kommit att få en central roll i dagens samhälle. Det har blivit en norm i samhället att äga en mobiltelefon och vara tillgänglig för kontakt nästan vilken tid på dygnet som helst. Utgående från sociologiska och samhällsvetenskapliga teorier diskuterar jag bland annat vilka sociala konsekvenser mobiltelefonen bidragit med samt hur denna form av teknologi fått ett starkt fäste i samhället. I min avhandling diskuterar jag bland annat mobiltelefonens roll i vardagen och hur den har förändrat hur vi kommunicerar med andra. Jag diskuterar bakomliggande samhälleliga fenomen som lett till denna personifierade kommunikationsteknologi och hur den kan ses som ett resultat från tidigare former av kommunikationsverktyg. Mobiltelefonen har förändrat sociala strukturer i samhället, bland annat hur vi manövrerar förhållandet mellan tid och rum. I min avhandling förklarar jag dessa förändringar och dess konsekvenser för samhället och individen. Jag diskuterar även sociala medier i min avhandling eftersom en betydande del av mobilanvändning går åt till olika applikationer där man antingen kommunicerar med en eller flera personer. En betydande orsak till varför mobiltelefonteknologin har blivit så central i dagens samhälle är på grund av nätverkssamhället och informationssamhället. Dessa två begrepp förklarar den höga informationstillgången och mängden kontakter i dagens samhälle. I min avhandling undersöker jag hur mobiltelefonen har påverkat och förändrat vår socialitet samt förhållningssätt till andra. Detta kommunikationsverktyg har trängt sig inpå vardagens sociala situationer och har radikalt förändrat hur vi kommunicerar med andra.

Socialpedagogisk hästverksamhet är social rehabilitering för att främja social funktionsförmåga. Till sociala funktionsförmågan hör emotionella kompetensen och förmågan till interaktion med andra människor (Haapiainen, 2010). Den socialpedagogiska hästverksamheten strävar efter att förebygga, rehabilitera och ingripa i marginaliseringsprocessen. Marginalisering betyder att personen blir utstött eller är i risk för att bli utstött från samhället t.ex. arbete, skola eller bostad (Madsen, 2006). Med hjälp av den socialpedagogiska hästverksamhetens förbyggande arbete kunde man spara omkring 60 000 euro per person i risk för marginalisering ifall man kunde anse att verksamheten fungerar (Heinonen, Väisänen & Hipp, 2012). Denna avhandlings mål är att med hjälp av en litteraturgenomgång besvara frågan ifall socialpedagogisk hästverksamhet främjar den sociala funktionsförmågan. Studien lyfter fram flera synvinklar med hjälp av sammanlagt 19 tidigare utförda studier som presenteras i litteraturgenomgången. Avhandlingen baserar sig på akademiska forskningskällor och klassiska socialpsykologiska teorier som tillsammans ger läsaren en uppfattning om vad verksamheten går ut på och vad man strävar efter med hjälp av den. Madsen (2001, 2006) hävdade att människan lär sig samhällets oskrivna normer och beteenderegler genom socialisering och interaktion med andra människor. Madsen menade bland annat att personligheten utvecklas med hjälp av socialisering. Ifall personen inte har kompetenserna som socialiseringen kräver kan detta leda till marginalisering. Mead (Farr, 1996; Mead, 1934) för sin del har menat att självmedvetandet och identiteten endast kan uppnås i samspel med andra människor då man börjar se sig själv som ett självständigt objekt. Han menade att individualiseringen är ett resultat av socialiseringen. Studierna tyder på att socialpedagogiska hästverksamheten är en förebyggande och rehabiliterande verksamhet som bör tas i beaktande för att främja sociala funktionsförmågan. Socialpedagogiska verksamheten är ett exempel på hur man kan stöda barn, ungdomar och vuxna individer som riskerar att marginaliseras. I framtiden vore det bra att studera socialpedagogiska hästverksamhetens långsiktiga inverkan och hästens betydelse för interventionerna.

Den mellanstatliga klimatpanelen IPCC (eng. Intergovernmental Panel on Climate Change) har uppmuntrat psykologer att ansluta sig till arbetet för att förhindra klimatförändringar. Uppmärksamheten har riktats på människors beteende och möjligheten att ändra det. Med uttrycket “miljövänligt beteende” avser man beteende som har en klimatskyddseffekt i sig och påverkar positivt på miljöhållbarhet. Syftet med denna litteraturöverikt är att redogöra för hur man kan främja denna typ av beteende bland människor. Resultatet visar att kunskap, vanor, normer samt social informationsbehandling är viktiga faktorer i ljuset av beteendeförändring och främjandet av det miljövänliga beteendet. Enligt litteraturen verkar långvariga sociala processer och handlingar vara det mest lönsamma alternativet för miljön och individen. Det är viktigt att bryta mot den “sociala tystnadsnormen” och skapa en mer öppen och trygg diskussionskultur kring klimatförändring. Fältet inom socialpsykologi har en möjlighet att ta en central roll i begränsningen av klimatförändringar samt att öka kunskapen om beteendet som är relevant för klimatet. För att uppnå detta måste prioriteringarna för forskningen ändras för att socialpsykologin har inte tydligt lyckats att öka medvetenheten av långsiktiga sociala processer.

Det finns flera förklaringar till att människor inte tar initiativ för miljövänliga handlingar. Forskare har utförligt studerat finansiella och strukturella hinder, däremot studerat mindre den sociala omgivningens inflytande. Mitt syfte med denna litteraturstudie är att utreda om och i så fall, hur sociala normer påverkar miljövänligt beteende och hur klyftan mellan miljövänliga värderingar och handlingar kan motverkas. Tre forskningsfrågor presenteras: kan sociala normer bidra till miljövänligt beteende och i så fall, hur leder sociala normer till miljövänligt beteende inom den privata och offentliga sfären och hur kan de användas inom informationskampanjer för att främja miljövänligt beteende. Teoretikern i socialpsykologi, Robert C. Cialdinis forskning är viktig för att förklara de sociala normernas undergrupper och påverkan av dem inom informationskampanjer. Källorna härstammar huvudsakligen från socialpsykologiska och klimatpsykologiska journaler, också andra inkluderas. Resultaten visar att sociala normer kan påverka miljövänligt beteende, men deras effekt regleras av personliga normer och styrs av sociala identiteter. Deras effekt på individens miljövänliga beteende inom den privata sfären är därmed mindre. Inom denna sfär har ändå centrala aktörer för normativ påverkan som grannskapet och familjen identifierats, vilket kan förklaras genom deras proximala närhet till individen. De sociala normernas effekt på miljövänliga beteenden verkar vara mindre på sådana som har starkare hedonistiska och vinstdrivna motiv. Inom den offentliga sfären påverkas individens miljövänliga beteende både negativt och positivt av nationella och politiska identiteter, ifall individen identifierar sig starkt med dem och de blir framträdande. Inom arbetsmiljön får ledarskapet en stor betydelse för att normativt påverka miljövänligt beteende. För att miljövänliga informationskampanjer ska övertyga sin målgrupp bör miljövänliga sociala normer presenteras inom ramen för ingruppets intressen samt deskriptiva och injunktiva normer inte vara motstridiga. De sociala normernas effekt är mindre på beteenden som är inte är synliga. Forskningen har visat hur proximalt nära ingrupper som familjen och grannskapet får en stor roll i att skapa miljövänliga initiativ inom hemmet och kommunen, medan ledarskap inom politik samt informationskampanjer kan bli en del av det statliga initiativet. Mera forskning krävs i hur effektivt individer påverkas av sociala normer till miljövänligt beteende. Denna uppsats belyser hur det kan vara speciellt relevant att fortsätta studera ledarskapets normativa roll inom politik och sociala normernas effekt på sociala medier.

Syftet med min forskning var att få en djupare förståelse över följande frågor: Hurdana faktorer upplever socialarbetarna att stöder deras arbetstillfredsställelse, hur beskriver de upplevelser av moraliska kval, samt hurdana copingstrategier använder de för att klara av sitt arbete i kontext av otillräckliga resurser? Den här forskningen var kvalitativ till sin karaktär och bestod av intervjuer med fem socialarbetare. Den kan inte generaliseras, men den kan ge en djupare förståelse för fenomenet. Man kan dra vissa slutsatser från min forskning. Resultatet visar att två faktorer klart ökar socialarbetarnas arbetstillfredsställelse enligt deras egen uppfattning. Den första faktorn är arbetets karaktär. Alla fem socialarbetare som deltog i studien beskrev hur de upplevde att arbetet innehöll varierande och mångsidiga uppgifter och/eller att interaktion med klienterna var något som de upplevde att ökade deras arbetstillfredsställelse. Den andra faktorn var betydelsen av relationer på arbetsplatsen, speciellt med arbetskompisarna, men även med cheferna. Två av socialarbetare som deltog i forskningen hade haft upplevelser av moraliska kval i sitt nuvarande arbete. En arbetare hade haft känslor av moraliska kval i sitt fördetta arbete. Moraliska kval tog sig uttryck mest i att socialarbetarna funderade på arbetsärenden hemma. De upplevde även känslor av moraliska kval då de var tvungna att agera mot sina egna yrkesetiska värderingar på grund av antingen otillräckliga resurser eller organisationens linjedragningar. Några av socialarbetarna lyfte upp cyniska tankar som hade uppstått i situationen då de den tunga arbetssituationen hade varat en längre tid. Även känslan av utmattning och sömnproblem togs upp av två av socialarbetarna. Socialarbetare som deltog i studien använde olika copingstrategier för att klara av t. ex. tidsbristen eller stor arbetsmängd. Den copingstrategi som socialarbetarna i min studie använde mest var prioritering. Båda barnskyddsocialarbetarna upplevde att om de fick diskutera prioriteringsfrågor med sin chef var det något som hjälpte dem i deras arbete. Delegering som copingstrategi nämndes av tre socialarbetare. Att prata om situationen och få förståelse, nämndes av flera socialarbetare. Att jobba övertid var även en strategi som användes av flera socialarbetare. Flera socialarbetare nämnde att en sänkning av kvalitén av en del av arbetet användes som en copingstrategi.