Browsing by Title

Barnskyddet som arbetsplats kännetecknas av krävande och slitsamt arbete. Många socialarbetare känner sig stressade och överbelastade. Stress är förekommande i det vardagliga livet, men för stor belastning under längre tid påverkar arbetsinsatsen negativt. Fokus i denna avhandling är barnskyddspersonalens upplevelser av arbetsbelastningen. Avhandlingen behandlar på lokal nivå förhållandet mellan barnskyddet och den förebyggande enheten, familjecentret i Raseborg. Familjecentret grundades 2016, och min avsikt har varit att granska ifall familjecentret har inverkat på barnskyddpersonalens belastning. Materialet för denna avhandling består av en enkätundersökning som barnskyddspersonalen besvarade, och därtill har statistik från enheten inkluderats. Antalet barnskyddsanmälningar har minskat märkbart, medan antalet kontakttagande för bedömning av stödbehov (enligt socialvårdslagen) har märkbart ökat. Enligt personalens svar har arbetsbelastningen dock inte minskat, nu när familjecentret är i gång, utan istället har belastningen ändrat karaktär. Klienterna per arbetare är färre, men intensiteten har höjts och problematiken är mångdimensionell.

Styvfamiljer karakteriseras av ett mångfasetterat relationsnätverk. Trots att styvfamiljer är vanliga i Finland, har familjeformen börjat synas i den finländska forskningen först på 2000-talet. Mitt syfte med den här kandidatavhandlingen är att undersöka hur styvfamiljers inre sociala relationer framställs i den finländska forskningen på 2000-talet. Det undersöker jag genom en systematisk litteraturöversikt av 18 inhemska forskningsrapporter om styvfamiljer och deras inre sociala relationer. Ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv undersöker jag närmare vilka inre sociala relationer som studeras samt ur vems perspektiv och med vilka datainsamlingsmetoder de undersöks. Jag studerar vidare hur dessa relationer sammanfattas och presenteras i forskarnas resultat och vilken helhetsbild av dem som kommer till uttryck i den inhemska forskningen. Slutligen undersöker jag även huruvida den historiska kontexten spelar en roll i framställningen av relationerna. Resultatet visar att styvfamiljers inre sociala relationer främst framställs ur ett föräldraperspektiv i intervjuer, medan barns perspektiv och andra datainsamlingsmetoder har aktualiserats först på senare år. Studien visar också att styvfamiljer och deras inre sociala relationer har normaliserats samt att de inte längre betraktas som homogena inom forskningen – istället presenteras relationerna som individuella, som en resurs och som avgörande för individernas och hela familjens välmående. Relationen mellan en styvförälder och ett styvbarn behandlas mest och framställs som viktigast. Parrelationen presenteras som grunden för styvfamiljen. Biologiska familjemedlemmar utgör ofta den primära familjen och relationer till dem tenderar att vara särskilt nära. Relationer mellan styvsyskon varierar från att de ses som riktiga syskon till att de inte räknas som familjemedlemmar. Slutligen präglas framställningen av styvfamiljers inre sociala relationer i inhemska studier på 2000-talet av flera liknande drag, som dessutom avviker från hur fenomenet framställdes förut.

Klimatförändringen är ett abstrakt koncept som inte går att fotografera, alltså har de bilder som representerar klimatförändringen vuxit fram i takt med ökad politisering och polarisering av miljöjournalistiken. Klimatförändringen visualiseras mest typiskt i dag av bilder på isbjörnar och andra djur, smältande is och glaciärer, extrema väderförhållanden, jordglobar och politiker. Tidigare forskning visar att avsaknaden av mänskliga berättelser i bilder minskar på anknytning till ämnet och på engagemang. Tidningen The Guardian är en av de få medierna som har valt att hålla sig till riktlinjer om hur de visualiserar klimatförändringen så att visualiseringen överensstämmer med deras mål. Svenska Yle har inga riktlinjer för hur de visualiserar klimatförändringen. Jag har därför analyserat 103 bilder som publicerats i artiklar som handlar om klimatförändringen, klimatbilder, av Svenska Yle och kategoriserat bilderna med metoden bildanalys och innehållsanalys samt gestaltningsteori som teoretisk ram för att svara på vad klimatbilder på Svenska Yle föreställer. Genom analysen har jag kommit fram till att de största kategorierna är politiker och experter samt natur, och de minsta kategorierna är orsaker och lösningar. En avsaknad av människor syns tydligt i materialet. Människor förekommer främst i kategorierna politiker och experter, samt demonstration. Bilderna i kategorin politiker, experter framför inte mänskliga berättelser utan är oftast stela och iscensatta. Bilder på demonstrationer väcker likaså, enligt tidigare forskning, främst negativa känslor hos den som iakttar bilden. Politiker, experter och demonstranter är enligt resultaten onekligen klimatförändringens ansikte utåt, men de här bilderna väcker inte enligt tidigare forskning engagemang i klimatförändringen hos iakttagaren. Bilder på natur väcker inte heller engagemang. Nästan inga människor framkommer i kategorin konsekvenser och de minsta kategorierna orsaker och lösningar. Människans roll i klimatförändringen uteblir och istället gestaltas naturen som bland annat den utsatta. Jag har diskuterat resultaten ur ett gestaltningsteoretiskt perspektiv, speglat resultaten mot tidigare forskning och kommit fram till att bilderna i materialet i stora drag inte väcker engagemang och anknytning till klimatförändringen.

De västerländska kapitalistiska samhällena har övergått till en ny fas sedan 1970-talet och arbetet och produktionen har genomgått strukturella förändringar. Det har skett en övergång från det fordistiska industrisamhället, som karaktäriserades av massproduktion i stora fabriker och stabila arbetsförhållanden till postfordism som karaktäriseras av osäkerhet, instabilitet, föränderlighet och temporalitet. Målet med mitt arbete är att presentera olika teoretiska tolkningar och perspektiv som kan förklara dessa förändringar och granska hur förhållandet mellan kapitalet och arbete har fått nya former. Jag börjar min forskning med att presentera teorier som betonar ekonomiska och teknologiska faktorer i övergången till postfordism. Dessa är regleringsperspektivet, flexibel specialisering och nyschumpeterianism. Sedan presenterar jag teorier som analyserar hur kulturella och sociala faktorer har spelat en stor roll i kapitalismens förändringar. Här utgår jag från Michael Hardt och Antonio Negris nymarxistiska teorier i verket Imperiet. I det andra kapitlet granskar jag informationaliseringen av kapitalismen. Hur förändras kultur, idéer och information till ekonomiskt värde inom postfordismen? Jag presenterar Karl Marx värdeteori från verket Kapitalet och hans teori om det allmänna intellektet från verket Grundrisse och beskriver hur dessa teorier har inspirerat nymarxistiska teorier och begrepp som försöker förklara den förändrade kapitalistiska produktionen. Mitt mål är att skapa en bild av den mångsidiga debatten gällande postfordism. Till sist beskriver jag nya fenomen i arbetslivet såsom prekarisering, uberisering och performativt arbete Hurdana nya krav uppstår för arbetarna i den nya produktionen? På vilka sätt formas individers subjektivitet så att de är kreativa och produktiva arbetare? På vilket sätt har värdeskapandet spridit sig utanför arbetsplatsen och arbetstiden och hur har arbetslivets krav börjat omfatta alla livsområden? Dessa frågor försöker jag besvara med utgångspunkt i nymarxistiska teorier och speciellt Eetu Virens , Jussi Vähämäkis och Maurizio Lazzaratos forskning kring ämnet. Kapitalismens strukturförändring har skett både på grund av kapitalets krav för ökad tillväxt och arbetarnas egna behov för mer autonomi och flexibilitet inom arbete. Arbetet har blivit mer demokratiskt och mindre hierarkiskt, men samtidigt kan man påstå att den kapitalistiska värdeackumulationens logik har genomsyrat allt flera sfärer av människolivet och därmed har autonomin för subjekten som sociala aktörer minskat. Förhållandet mellan kapitalet och arbetet är dynamiskt, vilket betyder att produktionen förändras kontinuerligt. Det behövs en pluralitet av mångsidiga teorier då man granskar nya former av produktion. Produktionen av värde inom den informationella kapitalismen sker i hela samhället och en stor del av arbetet är obetalt. Eftersom den konkreta arbetstiden slutar att fungera som mått för värde, så behövs det nya former för kompensering av arbetarnas produktiva insats. Den förändrade kapitalismen kräver nya politiska lösningar som ifrågasätter lönearbetets centrala position i samhället.

Uncompetitive elections and opposition failure are well known problems in Japanese politics. The reasons behind these problems are well known, however the impact of these factors on voter turnout has not been thoroughly studied. Falling voter turnout for younger voters is another grave problem in Japanese politics with one of the lowest voter turnouts for 20-year olds for any industrialized country. The purpose of the text is to clarify whether or not competition can be used to explain falling voter turnout patterns in Japan, to examine in which type of areas competition is low and to examine if low competition has an especially strong impact on younger voters. In this text I will first examine the background of opposition failure and uncompetitive elections in Japan. In this part, the general discussion on the relationship between competition and voter turnout will also be discussed. The issue of political competition in Japan from a historical perspective will also be thoroughly discussed and I will also discuss how political competition seems to have changed since the introduction of the new voting system in 1994. In the second part I will examine the impact of low competition on voter turnout through a quantitative study on single-member districts in House of Representatives elections between 2005 and 2012. Competition in the study is examined through three main variables, each being a different type of measure of competition in elections. In this study I will also examine the effects of low competition on young voters as compared to the impact on other age groups. The effects of competition on voter turnout showed to be quite complex. Some of the variables studied showed a stronger impact on voter turnout than others. Also, the impact of low competition on younger voters showed not to be considerably different from the impact on other age groups. The general result seem to show that the effect of competition on voter turnout in Japan is quite consistent with tendencies that have been seen in other countries with mostly majoritarian voting systems.

Suomessa valtiolla on jo pitkään ollut merkittävä rooli omistajana useissa yhtiöissä, mutta omistajaohjauksessa on säännöllisesti ilmennyt haasteita. Viime aikoina on esiintynyt useita tapauksia, joissa valtion, hallituksen, yritysjohdon tai muiden osakkeenomistajien näkemykset ovat olleet ristiriitaisia. Rinteen hallitus erosi Postin omistajaohjauksen takia ja Sipilän hallitus perusti valtion kehitysyhtiö Vaken, mutta ajautui vaikeuksiin Fennovoiman ja Terrafamen kanssa. Kataisen hallitus taas, Fortumin kansallisesti strategisesta asemasta huolimatta, mahdollisti sähköverkkojen yksityistämisen. Kun omistajaohjauksen ongelmia syntyy riippumatta hallituksen koalitioista ja suhdannevaihtelusta, on luontevaa kysyä, johtuvatko ongelmat valtionyhtiöiden ohjauksen fundamenteista. Valtion omistusohjauksen ja sen lopputulosten välisiä ongelmia ei kuitenkaan voida selittää kattavasti tutkimatta ensin valtion omistajaohjausta ja sen keinoja määritteleviä reunaehtoja. Tässä tutkimuksessa tarkastellaan valtion omistajaohjauksen edellytyksiä sekä niiden mahdollisesti aiheuttamia ristiriitoja. Muutos hallinnosta hallintaan on aiheuttanut päällekkäisyyksiä ja roolien sekoittumista julkishallinnon organisoimisessa, mikä on haastanut etenkin ohjaamisen, hallinnan ja vastuun periaatteita. Valtion rooli on muuttunut ohjaavammaksi, mikä on koskenut myös sen yritysomistuksia. Tämä kehitys on muuttanut valtionyhtiöiden ohjauksen ja sen vastuun merkitystä muun muassa osakkeenomistajien ja sidosryhmien sekä päämies-agentti-suhteiden osalta. Tutkimus tarkastelee valtion omistajaohjauksen reunaehtoja sekä niiden mahdollisesti aiheuttamia ristiriitoja. Se, miten lainsäädäntö, politiikka ja hyvä hallintotapa lähestyvät valtionyhtiöiden ohjausta ja sen vastuuta vaikuttaa siihen, missä määrin valtio voi ohjata omistamiaan yrityksiään. Tutkielmassa tätä analysoidaan vertaamalla lakia valtion yhtiöomistuksesta ja omistajaohjauksesta (1368/2007), valtion omistajapolitiikkaa koskevia valtioneuvoston periaatepäätöksiä ja OECD:n hyvän hallintotavan periaatteita, jotka valtioneuvoston kanslian omistajaohjausyksikön mukaan määrittävät omistajaohjausta. Näitä muuttujia analysoidaan laadullisilla sisältöanalyysin menetelmillä hyödyntäen samalla aiempaa tutkimusta. Tutkielma ei keskity siihen, missä määrin omistajaohjaus on ongelmallista, vaan pikemminkin valtion omistajaohjauksen fundamentteihin, jotka määrittävät käytettävissä olevat keinot. Analyysia seuraa arvio sen tuloksista sekä johtopäätöksistä, joita voidaan tai ei voida tehdä tuloksen perusteella. Valtionyhtiöiden omistajaohjauksen keinot ovat yksiselitteisiä ja määräytyvät omistusosuuden mukaan. Valtion sisäiset omistajaohjauksen päämies-agentti-suhteet kuitenkin asettavat huomattavia haasteita omistajavallan päätöksille ja täytäntöönpanolle. Omistajaohjauksen vastuun osalta valtionyhtiöiden osakkeenomistajien yhdenvertaisuudesta ei ilmene poikkeavuuksia. Valtion rooli sekä osakkeenomistajana että sidosryhmänä taas vaikuttaa ristiriitaiselta suhteessa muiden osakkeenomistajien intresseihin. Lopuksi näitä johtopäätöksiä tarkastellaan aiemman tutkimuksen ja valossa ja pohditaan mahdollisia jatkotutkimuksen aiheita.

Kandidatavhandlingens syfte är att granska hur eftervården kan stöda fångar efter fängelsetiden, hur stödtjänsterna ser ut samt vilka medel som kan tillämpas för att minska återfall inom brott. Avhandlingens mål är att utreda ifall de tillgängliga stödåtgärden är tillräckliga och effektiva. Dessutom skall socialarbetarens roll i perioden efter fängelsetiden analyseras. Materialet samlades in från tidningen Haaste som utges av justitieministeriet och rådet för brottsförebyggande. Tidningen behandlar teman som kriminalpolitik, brottsförebyggande och forskning inom kriminalitet. Avhandlingen baserar sig på artiklar som behandlar eftervård och återfall inom brott. Genom en kvalitativ innehållsanalys kunde resultaten delas in i teman som alla belyser det faktum att eftervården inte är tillräcklig i dess nuvarande utsträckning. Som teoretiska referensramar i min avhandling används begreppen stigma och desistance. Det är vanligt att personer som begått brott av olika slag stigmatiseras då de återvänder till samhället. Därmed är det viktigt att tillräckliga stödåtgärder finns tillgängliga. Efter fängelsetiden behöver fångarna motivering till en livsstilsförändring samt till exempel ekonomiskt stöd. Dessutom krävs desistance, processen att avstå från kriminalitet. I avhandlingen kommer problematiken med stigmatiseringen av fångar diskuteras och det sociala arbetets roll i desistancen studeras. Nyckelord: desistance, stigma, eftervård, återfall, socialt arbete, stödåtgärder, fångar

Syftet med studien var att granska skillnaderna i Pekka Haavistos och Alexander Stubbs retoriska kommunikation på det sociala mediet Tiktok inför presidentvalet. Tiktok är en relativt ny applikation som lanserades i västvärlden 2016. Tiktok har blivit mycket populär bland unga och 71 procent av Tiktoks användare är under 34 år gamla, exclusive minderåriga. Den retoriska kommunikationen består av tre metoder för att övertyga sin publik, etos, patos och logos. Etos refererar till talarens trovärdighet samt den tillit och trygghet som talaren väcker hos publiken, patos engagerar känslor och logos använder förnuftiga sakargument. Jag studerade skillnaden i videor publicerade på Tiktok av Pekka Haavisto och Alexander Stubb under tidsperioden 17 januari till 23 januari. Studien består av en kvalitativ innehållsanalys av det presidentkandidaterna säger i videorna och vilka ämnen de väljer att lyfta upp. Videorna kategoriserades antingen som etos, patos eller logos, beroende på temat som presidentkandidaterna valde att lyfta upp i sina videor. Resultaten visar att båda presidentkandidaterna använder sig främst av patosargument, men Alexander Stubb använder patosargument i en mycket större utsträckning än Pekka Haavisto, som använder sig mycket jämnare av alla tre argumentationsformerna.

Transformativt ledarskap är en inspirerande ledarskapsstil. Transformativt ledarskap består av fyra dimensioner: idealiserat inflytande, inspirerande motivation, intellektuell stimulering och individualiserad uppmärksamhet. Tidigare studier tyder på att transformativt ledarskap och prestation på arbetsplatsen har ett positivt samband, men studierna har olika fokus på hurdant sambandet är. Mitt syfte med denna litteraturöversikt är således att studera hur tidigare forskning beskriver transformativt ledarskap, samt kopplingen mellan transformativt ledarskap och prestation på arbetsplatsen. Den viktigaste teoretikern för transformativt ledarskap är en av grundarna, Bernard Bass. Resultaten visar att transformativt ledarskap och prestation har en positiv koppling på individ-, grupp- och organisationsnivå, med starkast samband på gruppnivå. Vidare visar resultaten att sambandet mellan transformativt ledarskap och prestation kan öka med en annan faktor som påverkar, exempelvis blir sambandet mellan transformativt ledarskap och prestation starkare ifall medarbetaren är i kontakt med den person som drar nytta eller berörs av prestationen. Sammanfattningsvis kan transformativt ledarskap öka prestationen på arbetsplatsen, både av sig självt, samt i samband med andra faktorer.

Denna avhandling analyserar arbetsprocessen kring Finlands nya öppenhetsregister. Öppenhetsregistret är av intresse eftersom det är ett konkret och tydligt sätt att reglera och synliggöra lobbning inom politiken. Lobbning i sig är också en mycket viktig del av politisk påverkan eftersom det är ofta via lobbning som företag och andra organisationer påverkar politiken. Materialet i avhandlingen baserar sig på mötesprotokoll och andra dokument som har publicerats om arbetsprocessen. Metoden för analysen är en deduktivt kvalitativ innehållsanalys som fokuserar på de specifika variablerna informationsdelning och inkludering samt deras inverkan på transparensen. Avhandlingens resultat är att informationsdelning har en stark koppling till transparensen och en stor betydelse för hur hög grad av transparens öppenhetsregistret kommer att ha i allmänhet. Inkluderingen har en stor roll i registret i allmänhet men dess koppling direkt till transparensen är betydligt svagare.