Browsing by Issue Date

Emotionell intelligens är idag en betydande indikator då man mäter individens intelligensnivå, eftersom känsloförståelse och social intelligens används både i vardagen och på arbetsplatsen. Syftet med den här avhandlingen är således att på basis av tidigare forskning redogöra för utveckling, följder och interventioner av emotionell intelligens. Litteraturgenomgången baserar sig på tidigare forskning om emotionell intelligens, fokuserar främst på källor med en socialpsykologisk synvinkel och utgår bland annat från kända teoretiker som Mayer och Salovey samt Goleman. Resultaten visar att emotionell intelligens hos en individ utvecklas genom hela livet i samspel med andra människor och händelser. Att vara emotionellt intelligent påverkar både individen själv, till exempel genom känsloförståelse och känslohantering, samt individens relationer, till exempel med hjälp av goda sociala färdigheter och förståelse av hur andra personer känner och tänker. Resultatet visar även att interventionsprogram kan förbättra emotionell intelligens, vilket stöder att emotionell intelligens utvecklas under hela livets gång. Genom att bli medveten om emotionell intelligens och hur det påverkar vardagen, får alla personer en möjlighet att förbättra sin egen emotionella intelligens och utnyttja de fördelar som följer.

Avhandlingen undersöker relationen mellan demokrati, datahantering och integritet på nätet. I brist på en bättre översättning så används ordet integritet som en synonym till engelskans privacy i texten. Det primära fokuset ligger i att jämföra datahanteringsregleringar utifrån ett ramverk som beskriver relationen mellan integritet och demokrati. Integritet relateras främst till integritet på nätet. Betydelsen av integritet byggs upp i texten och relateras därefter till olika demokratiska värderingar. De regleringar som jämförs är den allmänna dataskyddsförordningen i EU och lappverket av reglering gällande dataskydd och integritet i USA. Med andra ord jämförs den reglering som är bindande för alla medlemsländer i EU och den som är bindande för alla stater i USA. Studien belyser inte regleringar inom enskilda stater i USA, eller enskilda medlemsländer inom EU. Samarbetet mellan EU och USA gällande dataflöde, även om det är relevant, analyseras inte heller i studien. Datahanteringsförordningen för båda parter förklaras kort, men utöver regleringen så beaktas inte kulturella skillnader eller liknande som förklarande faktorer. Huruvida EU eller USA kan betraktas som demokratier och vad en demokrati egentligen innebär är inte heller något som studien redogör för. Utgångspunkten ligger i att USA och EU båda kan betraktas som sammansatta demokratier vilket tillåter jämförelsen (Fabbrini, 2011). Vad en demokrati innebär behandlas också endast på en mycket allmän nivå. Begreppet demokrati relateras främst till Dahls (1998) kriterier för en demokrati, samt allmänna värderingar som ofta anses vara centrala för demokratier likt frihet, autonomi och jämlikhet. Det är frågan om en jämförande studie med tidigare forskning som huvudsakligt material. Basen för jämförelsen är en komparativ studie av Ruben de Bruin (2022), vilken redogör för USA:s och EU:s datahanteringsförordningar. Före den här genomgången definieras integritet på nätet samt data i dagens värld och deras koppling till demokrati. En beskrivning av USA:s och EU:s datahanteringsförordningar och kopplingen mellan integritet och demokrati tillämpas därefter i en jämförelse som svarar på forskningsfrågan: vilka konsekvenser har regleringen av dataskydd och integritet för demokratin i USA och EU? Studien avslutas med en allmän diskussion kring tematiken.

Människan är mest sårbar i barndomen då utvecklingen är mest betydande. Ogynnsamma barndomsupplevelser, så som bland annat misshandel, försummelse och missbruk i hemmet, kan skada barnet på många olika sätt. Mitt syfte med denna avhandling är att på basis av tidigare forskning redogöra för hur barndomstrauma i hemmet inverkar på 1) barnets kognitiva, sociala och emotionella utveckling och 2) den sociala identiteten. Arbetet genomförs som en litteraturöversikt av befintlig forskning och empiriska studier inom ämnet och källorna härstammar från socialpsykologiska och barnpediatrikiska journaler. Flera av studierna som används baserar sig på den kända CDC-Kaiser ACE-forskningen. Resultaten tyder på att förekomsten av ogynnsamma barndomsupplevelser är hög. Ungefär en av åtta personer har upplevt fyra eller flera barndomstrauman hemma någon gång i sin barndom, vilket tyder på en väldigt hög förekomst av ogynnsamma barndomstrauman i hemmet. Till ogynnsamma barndomsupplevelser räknas fysiska, psykiska och sexuella övergrepp, föräldrars psykiska ohälsa, missbruk i hemmet, våld mot modern, föräldrarnas separation eller skilsmässa, kriminalitet i hemmet samt fysisk och psykisk försummelse. Resultaten visar även att dessa ogynnsamma barndomsupplevelser kan ha en skadlig effekt på barnets utveckling. Det finns ett samband mellan sexuell och fysisk misshandel och försämrad social kognition. Dessutom tyder studier på att personer som upplevt barnmisshandel visar fler tecken på emotionell dysreglering än personer som inte upplevt barnmisshandel. Dessutom har personer som växt upp med ogynnsamma barndomsupplevelser en större risk för att drabbas av psykiska sjukdomar, som bland annat depression i vuxendomen. Studier har även hittat en positiv korrelation mellan ACE:s och självmordsbeteende, depression, ensamhet, stress och en negativ korrelation med självuppfattning och självförtroende. Alla barn blir dock inte drabbade av dessa negativa effekter, då den individuella resiliensen och den posttraumatiska tillväxten hindrar människan från att drabbas hårt.

I uppsatsen behandlas teman kring den representation av könsidentiteter som avviker från tvåkönshegemonin. Ickebinära personer blir ofta osynliga i såväl samhället i stort, men även som i mediesammanhang. De personporträtt hämtade från Svenska Yles webbplats vilka analyseras i avhandlingen fokuserar på huvudpersonens könsidentitet och uppfattning av den. Diskurserna i texterna analyseras via genusteori och tidigare forskning om representationen av transpersoner. Analysen påvisar att Svenska Yles personporträtt avviker till en del från normen för liknande texter om könsminoriteter, eftersom de inte fokuserar lika starkt på kroppslighet eller negativa aspekter av att tillhöra en könsminoritet. Arbetet visar att journalister har en varierande nivå av kunskap om trans- och ickebinära personer, och det leder till att en del terminologi samt det sätt man refererar till personen framstår som potentiellt missvisande, förvirrande eller nedvärderande.

En man attackerade studerande och personal vid ett yrkesinstitut i Kuopio i Finland år 2019. Efter en skolattack tenderar massmedier att försöka förklara skolattacker, men ofta genom få och förenklade faktorer. Genom att framföra våldet som okaraktäristiskt och gärningsmännen som offer för mobbning, internet och social utstötthet, vilket lett till mental sjukdom och till slut till grovt våld. Över lag porträtteras vita män som utför massvåld ofta genom diskurser om mental sjukdom. Syftet för denna kandidatavhandling är att analysera Svenska Yles sätt att rapportera om gärningsmannen av skolattacken i Kuopio. Fokus ligger på artiklar från de två första dagarna efter attacken, eftersom jag vill se på den första reaktionen. Materialet består av tre artiklar från Svenska Yles nätnyheter på svenska.yle.fi. I tidigare skolattacker i Finland blev gärningsmännen till ett av huvudteman i medier och också en central aktör. Denna kandidatavhandling tar hjälp av Raittila et al.:s (2009) kategorier av porträtteringar av gärningsmannen vid Kauhajoki skolskjutning år 2008: kriminell, offer, hjälte och vanlig ung man. Metoden för analysen är kritisk diskursanalys. Med kritisk diskursanalys ser en på hur en text genom olika lexikala val skapar och uppehåller olika diskurser. Vad anses neutralt och objektivt och hur kunde texten se annorlunda ut? Med diskurs menas de verklighetsuppfattningar som skapas och uppehålls genom språkbruk. I studien framkommer att gärningsmannen ges roller som kriminell, offer och vanlig ung man, och att orsaker till våldet till en viss del försöker hittas. Under den första dagen omtalas mannen genom brottsbenämningar medan han under den andra dagen börjar beskrivas med olika personlighetsdrag och hans bakgrund tas fasta på. En diskurs om mental sjukdom kan också hittas.

Offentlig upphandling och dess påverkan på människor och mänskliga rättigheter har blivit allt mer uppmärksammat i och med globaliseringen och utvidgningen av företags och offentlig sektors upphandlingspraxis. Mark Bovens teori om ansvarsskyldighet hos offentliga aktörer betonar vikten av att politiska aktörer och institutioner hålls ansvariga på flera nivåer för att förbättra demokratiska processer och bygga förtroende. Bekämpning av människohandel och arbetsrelaterat utnyttjande är av yttersta vikt för att främja mänskliga rättigheter och uppfylla avtalsskyldigheter. Det konstateras att Finland behöver aktivt arbete från företag, offentlig sektor och arbetsmarknadsparter för att respektera arbetsrättigheter och mänskliga rättigheter i praktiken. Bristerna i ansvarsskyldigheten inom EU och behovet av att stärka systemen för ansvarsskyldighet betonas, särskilt när det gäller mänskliga rättigheter och arbetslivet. Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka hur ansvarsskyldighet för mänskliga rättigheter förverkligas inom den offentliga upphandlingen i Finland och att identifiera utmaningar och konsekvenser för mänskliga rättigheter samt förebyggande åtgärder för att hantera dessa i samband med Finlands offentliga upphandling.

Syftet med denna litteraturöversikt är att på basis av tidigare forskning undersöka 1) orsaker, 2) konsekvenser och 3) förebyggande av arbetsplatsmobbning. Trots att det forskats mycket om arbetsplatsmobbning under de senaste årtioendena är mobbning på arbetsplatser fortfarande att stort problem som leder till en rad allvarliga konsekvenser. Arbetsplatsmobbning innebär mellanmänskliga konflikter och trakasserier på arbetsplatsen. Arbetsplatsmobbning innefattar inte enskilda trakasserier eftersom mobbning består av återkommande beteende. Arbetsplatsmobbning kan leda till långvariga och allvarliga psykiska och fysiska konsekvenser för individer och organisationen. De primära källorna för avhandlingen är nordisk forskning och teorier publicerade i socialpsykologiska-, organisationspsykologiska-, aggressions,- och personalledningsjournaler. Flertal studier är gjorda i Finland vilket gör avhandlingen tillämpbar på finska arbetsplatser. Resultatet tyder på att arbetsplatsmobbning är ett komplext fenomen som orsakas av flera faktorer i samverkan. Orsaker till och konsekvenser av arbetsplatsmobbning indelas på individ- och organisationsnivå. Individnivån syftar till de egenskaper samt enskilda konsekvenser som individen riskeras att utsättas för som offer eller mobbare. Organisationsnivån utgör de förhållanden som präglar mobbning som exempelvis organisationskultur. På grund av de allvarliga konsekvenserna arbetsplatsmobbning kan medföra både för individen och organisationen är det av intresse att förebygga fenomenet. Sammanfattningsvis rekommenderas organisationer ha skriftlig antimobbningspolicy samt sofistikerad personalpraxis för att förebygga mobbning.

I denna uppsats undersöker jag hur barn påverkas av att bevittna våld i familjen ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Bevittnandet av familjevåld är en form av våld som ofta åsidosätts i diskussionen om våldsutsatthet och följderna av att bevittna våld kan vara väldigt allvarliga och långvariga. Jag tar mig an ämnet genom en kvalitativ litteraturöversikt och materialet analyseras genom en induktiv innehållsanalys. Materialet som utgör denna uppsats är sju studier som handlar om barn som har bevittnat våld i hemmet och dessa artiklar analyseras med anknytningsteori som grund. Anknytningsteorin har således en central roll i denna uppsats. Analysen av materialet lyfter fram sex olika teman. Dessa teman är våldsamhet och ilska, omvårdande beteende av den våldsutsatta föräldern, traumatiska reaktioner, psykisk ohälsa, svårigheter med känsloreglering och sociala relationer samt rädsla. I diskussionen granskar jag resultaten av analysen i ljuset av anknytningsteorin. Utgående från anknytningsteorin går det att skapa förståelse för hur framtiden för utsatta barn kan påverkas av att barnet bevittnat våld. Ett barn som har knutit an otryggt till sin omsorgsperson på grund av det utsatts för att bevittna våld kan möta utmaningar i framtiden. Anknytningsteorin erbjuder användbara verktyg för att förstå dessa.

Denna kandidatavhandling granskar kritiskt begreppet "flykting" och dess relevans i dagens komplexa och globaliserade samhällen. Fokus ligger på behandlingen och skyddet av klimatflyktingar inom Europeiska unionens (EU) lagstiftning. Avhandlingen argumenterar för att den befintliga definitionen av flykting är otillräcklig för att tillgodose behoven hos dagens samhällen, särskilt med avseende på klimatflyktingar som en särskild grupp som inte omfattas av den nuvarande definitionen. Genom att använda den rättsdogmatiska metoden undersöker avhandlingen huruvida EU-lagstiftningen reglerar behandlingen och skyddet av klimatflyktingar inom regionen och hur EU hanterar denna fråga i frånvaro av explicita termer i fast lagstiftning. Avhandlingen bygger på verk av erkända forskare inom internationell migrationsrätt och undersöker stödjande artiklar, rapporter och fallet Ioane Teitiota v. Nya Zeeland (2728/2016) för att stärka argumentet om bristen på adekvat definition av flykting. Genom att analysera internationell och europeisk migrationsrätt, särskilt inom EU:s ramverk, bidrar denna avhandling till den pågående diskussionen om behandlingen och skyddet av klimatflyktingar. Avhandlingen betonar behovet av omfattande rättsliga ramverk som tar itu med de unika sårbarheterna och skyddsbehoven hos personer som tvingas fly på grund av klimatrelaterade faktorer. Slutsatsen är att den befintliga definitionen av flykting är otillräcklig för att tillgodose behandlings- och skyddsbehoven hos klimatflyktingar inom EU-lagstiftningen. Frånvaron av en tydlig rättslig ram och definition för klimatflyktingar skapar en paradox som hindrar deras effektiva erkännande och skydd. Även om EU indirekt hanterar behandlingen och skyddet av migranter som påverkas av klimatförändringar genom mjuklagstiftningsinstrument krävs betydande framsteg för att uppnå omfattande och rättvisa lagar för alla personer som påverkas av klimatförändringar. Fallet Ioane Teitiota v. Nya Zeeland exemplifierar det akuta behovet av en omfattande rättslig ram som erkänner och tar itu med de unika sårbarheterna hos klimatflyktingar. Denna avhandling betonar vikten av progressiva och inkluderande tillvägagångssätt inom migrationsrätten och framhäver brådskan att anpassa rättsliga ramverk och praxis för att skydda rättigheterna och välbefinnandet hos alla personer som påverkas av klimatförändringar i dagens föränderliga samhällen. Vidare forskning och åtgärder är nödvändiga för att utveckla omfattande rättsliga ramverk som erkänner och skyddar rättigheterna hos klimatflyktingar. Beslutsfattare, internationella organisationer och juridiska forskare måste engagera sig i meningsfulla diskussioner och samarbetsinsatser för att övervinna utmaningarna och säkerställa rättigheterna och välbefinnandet hos alla personer som påverkas av klimatförändringar.

Avhandlingens syfte är att undersöka vilka de faktorer är som påverkar delaktighet och självbestämmande inom den senaste forskningen bland personer med intellektuell funktionsnedsättning. Fokuset ligger på hur socialarbetare kan främja delaktighet i deras arbete tillsammans med klienten med intellektuell funktionsnedsättning. För att få båda gruppernas perspektiv synliga är mitt syfte med studien att också jämföra arbetarnas och klienternas synvinklar gällande ämnet och se ifall det finns likheter eller skillnader. Den teoretiska basen för studien består av teorier om delaktighet. Som metod använder sig studien av en litteraturöversikt som består av åtta artiklar från de senaste tio åren. Artiklarna samlas genom systematiska sökningar och kedjesökningar med hjälp av inkluderande och exkluderande kriterier. För att analysera artiklarna i litteraturöversikten använder sig studien av en induktiv innehållsanalys och som resultat uppstår det tre teman. Det första temat är relationen och interaktionen mellan arbetaren och klienten vilket bidrar till delaktighet och självbestämmande. Inom det första temat spelar bland annat kommunikationen och tilliten i förhållandet mellan klienten och arbetaren en stor roll. Det andra temat tar upp utmaningar som speciellt arbetarna upplevde med att främja delaktighet och självbestämmande. Utmaningarna är bland annat tidsbrist och resursbrister på arbetsplatsen och när den egna åsikten styr över arbetet. Det sista temat är hur valmöjligheter och stödbehoven påverkar delaktigheten och självbestämmandet. Temat lyfter bland annat fram hur olika steg före beslutet och efter beslutet påverkar klientens upplevelse av delaktighet och självbestämmande. Diskussionen jämför studiens resultat med den tidigare forskningen och teorin. Diskussionen lyfter upp likheter och skillnader som arbetarna och klienterna hade. Studien besvarar forskningsfrågorna och ger en bild av den senaste forskningen samt idéer och tankar kring vidare forskning.