Browsing by department "Svenska social- och kommunalhögskolan"

De flesta yrken i dagens läge förutsätter att arbetstagaren utför emotionellt arbete i en viss grad. Utgående från sociologiska teorier kring emotionellt arbete diskuterar jag hurdana konsekvenser emotionellt arbete och kommersialiseringen av emotionellt arbete har på individen som utför det. Jag diskuterar känsloregler och olika typer av emotionellt arbete, ytagerande och djupagerande, samt de fyra dimensionerna av emotionellt arbete: frekvens, uppmärksamhet, variation och emotionell dissonans. Jag diskuterar två olika studier, om jurister och affärsbiträden, och hur deras emotionella arbete ser ut och skiljer sig åt. Jag diskuterar även konsekvenser av emotionellt arbete i ett mera allmänt sammanhang, samt vad kommersialiseringen av det för med sig. Jag drar slutsatsen att det emotionella arbetets karaktär spelar en betydande roll för huruvida det har en negativ eller positiv påverkan på den som utför det. I och med att känslor genom emotionellt arbete används som en resurs för att uppnå ekonomisk vinning för både organisationen och individen har de blivit kommersialiserade, vilket kan ha en inte enbart men betydande negativ innebörd för den som utför det emotionella arbetet.

Temat i avhandlingen är expertstyre. Tumultartade händelser världen över, speciellt i Europa, har fått oss att grubbla över ifall vi kunde hitta alternativa lösningar till nuvarande styrelseskick. Med detta i åtanke är det väsentligt att analysera medborgarnas attityder till olika politiska system. Syfte med avhandlingen är att undersöka hur finlandssvenskar förhåller sig till expertstyre. Jag är också intresserad av att studera hur denna opinion formas. Följaktligen har jag för avsikt att studera hur variablerna ålder, utbildning, intresse för politik och partitillhörighet påverkar opinionen gentemot expertstyre. Studien baserar sig på surveyundersökningen EVS Svenskfinland, dvs. den europeiska värderingsstudien bland svenskspråkiga i Finland som utförts av ett forskarteam vid Helsingfors universitet. För att åstadkomma en djupgående analys, som dessutom avspeglar samverkan mellan variablerna, har jag valt att utföra en regressionsanalys. Analysen utförs med datorprogrammet SPSS. Studiens teoretiska referensram består av två tidigare forskningar av vilka den första är studien Direct Democracy and its Critics: Support for Direct Democracy and ‘Stealth’ Democracy in Finland, skriven av Åsa Bengtsson och Mikko Mattila (2009). Den andra forskningen som jag utgår från är forskningen Education and support for representative, direct and stealth democracy, skriven av Hilde Coffé och Ank Michels. (2014). Ytterligare används övrig forskning för att garantera en genomgående definition på begreppen expert och expertstyre. Resultatet av analysen tyder på att det förekommer ett visst stöd för expertstyre. 37 % av respondenterna förhåller sig positivt, dock motsätter 55 % tanken av att låta experter styra. Ytterligare framkommer att intresse för politik har en signifikant effekt på opinionen. Respondenter med högre politiskt intresse tenderar att ha negativare attityder gentemot expertstyre, medan de med lägre politiskt intresse är mer benägna att stödja expertstyre. Resultatet visar även att åldersgruppen 18–29, inte skiljer sig från åldersgrupperna 30–44 och 45–59, gällande åsikter till expertstyre. Dock belyser resultatet att personer i åldern 18–29 har positivare inställning till expertstyre än personer i åldern 60–90. Partitillhörighet har en viss förklarande effekt, då respondenter som sympatiserar med partier som ideologiskt sett befinner sig till vänster tror aningen mindre på expertstyren än de som inte angett att det sympatiserar med något parti. Respondenter som sympatiserar med SFP har en ännu mer negativare inställning till expertstyren jämfört med dem som inte sympatiserar med något parti. Överraskande nog tyder studien på att utbildning inte har en signifikant effekt på opinionen. Resultaten är förvånande då tidigare forskning tytt på ett annorlunda resultat.

Globaliseringen, avregleringen och de ekonomiska kriserna har resulterat i fortgående omstruktureringar i organisationer, där ledaren sätts i fokus för att öka effektivitet och engagemang på arbetsplatsen. Mitt syfte med denna avhandling är att på basis av tidigare forskning studera engagemang på arbetsplatsen och hur intern kommunikation kan förbättra det. I avhandlingen presenteras relevanta forskningsresultat från forskningsområdet. I avhandlingens tillämpas Kahns trekomponents modell, som beskriver utvecklingen av personligt arbetsengagemang. Utöver detta belyses sociala utbytesteorin, som har som avsikt att fungera som en teoretisk förklaringsgrund till engagemang. Eftersom engagemang är ett mångfacetterat begrepp, som anses samverka med flera organisationsbeteenden, ligger fokus i denna avhandling på de främst förekommande organisationsbeteenden som anses både ha samband med engagemang och intern kommunikation. Dessa är arbetsförpliktelse, organisatoriskt medlemskap, arbetstillfredsställelse samt förtroende för organisationen. I avhandlingen behandlas därmed engagemang både på individ- och organisationsnivå. Majoriteten av den befintliga forskningen inom intern kommunikation fokuserar sig på ett ledarskapsperspektiv, där fokus ligger på kommunikationen mellan ledningen och anställda. Därmed behandlas intern kommunikation i denna avhandling främst på organisationsnivå. Eftersom anställdas perspektiv inte i samma utsträckning har beaktats i den befintliga forskningen, framhävs ett kritiskt perspektiv mot det snäva forskningsperspektivet. Avhandlingen är utförd som en litteraturstudie, där forskningsresultat från tidigare forskning från forskningsområdet presenteras. Resultaten visar att engagemang är ett mångfasetterat fenomen där känslor av meningsfullhet, säkerhet och tillgänglighet anses vara nödvändiga för att personligt engagemang skall utvecklas. Resultaten tyder på ett positivt samband mellan engagemang och effektiv intern kommunikation. Effektiv intern kommunikation stöds av faktorer så som positiv organisationskultur, uppåtriktad kommunikation samt personlig kommunikation. Dessa anses ha positiva samband med de ovannämnda organisationsbeteendena. Därmed bidrar denna avhandling med en sammanställning av engagemang på arbetsplatsen och hur intern kommunikation kan förbättra det. För att säkerställa att anställdas behov på arbetsplatsen blir bemötta, behöver man kunskap om intern kommunikation ur anställdas perspektiv. Därmed kunde förslag till fortsatt forskning vara att studera intern kommunikation på individnivå och dess samband med engagemang på arbetsplatsen.

Att vara populär ses som någonting eftersträvansvärt av många skolungdomar. Forskning visar dock att det också finns negativa konsekvenser av popularitet. De som inte är populära i en skola påverkas negativt av att de som försöker bli eller är populära kan använda våld och mobbning för att uppnå eller bevara sin statusposition. De som strävar efter att bli populära kanske inte inser hur illa de beter sig eller vilka långsiktiga konsekvenser deras inlärda sätt att bete sig kan ha. Syftet med studien var att granska de negativa aspekterna, främst konsekvenser, av popularitet bland skolungdomar. Avhandlingen är en litteraturgenomgång och fokuserar på Cillessens (2011) definition av popularitet istället för äldre studier om att vara omtyckt, även kallad sociometrisk popularitet. Studien kom fram till att popularitet har en del negativa konsekvenser både för de populära och för de omkring dem. Åtgärdsprogram som inriktar sig på skolungdomars välmående borde ta i beaktande hur skolungdomarna själva upplever den statushierarki som de befinner sig i och hjälpa dem att bygga en statushierarki som fördömer våld och mobbning istället för att belöna den, och att personer med en högre status har ett ansvar som rollmodeller.

Influerare på sociala medier har enorma mängder följare. De gör betalda samarbeten med företag och uttrycker sina åsikter om varierande samhälleliga ämnen, samtidigt som många av dem även delar med sig av sina vardagliga liv. I traditionella medier har influerarnas makt och avsaknaden av granskningen av influerare som makthavare diskuterats. Precis som det är väsentligt att granska innehållet i traditionella medier är det i allra högsta grad nödvändigt att granska innehållet på sociala medier. Framför allt det innehåll som influerare lägger upp. Många människor blir dagligen exponerade för deras innehåll vilket således möjligtvis kan påverka dem på varierande sätt. Mitt syfte med denna avhandling är att ge en överblick av vad för slags innehåll svenska influerare lägger upp på sina Instagramkonton. Studien är en kvantitativ innehållsanalys av fem svenska influerares Instagraminlägg. Influerarna vars inlägg har granskats i studien är Joakim Lundell, Lucas Simonsson, Jonna Lundell, Tova Helgesson och Therése Lindgren. De har sammanlagt över fyra miljoner följare på sina Instagramkonton. I studien granskas 500 Instagraminlägg delade av de fem ovannämnda influerarna. Inläggen är från tidsperioden 10/2016–3/2020. Influerarnas inlägg delades in i tre kategorier; 1. Samhälleliga ämnen 2. Betalda samarbeten 3. Annat. Majoriteten (81,4 procent) av influerarnas inlägg kunde kategoriseras som Annat. I kategorin ingår inlägg som behandlar lättsammare ämnen samt inlägg som inte lyfter fram något specifikt. Ämnena i kategorin var mycket varierande, allt från familjerelaterade bilder till humorrelaterade videor. Alla förutom Jonna Lundell lyfte fram samhälleliga ämnen i sina Instagramflöden. Variationen för de övriga fyra influerares samhälleliga engagemang var mellan 5 och 12 procent. Sammanlagt kunde sju procent av infuerarnas inlägg kategoriseras som Samhälleliga ämnen. Kategorin Betalda samarbeten utgjorde 11,6 procent av innehållet som granskades. Variationen för de fem influerarnas inlägg som kategoriserade som Betalda samarbeten var mellan 1 och 30 procent. Fastän största delen av influerarnas inlägg varken kunde kategoriseras som Samhälleliga ämnen eller Betalda samarbeten utgjorde de här kategorierna ändå nästan en femtedel av inläggen. Det kan alltså konstateras att influerare kontinuerligt delar med sig av sina åsikter samt upplevelser när det kommer till samhälleliga frågor, och att de även kontinuerligt marknadsför på sina Instagramkonton.

Mitt syfte med denna avhandling är att få en uppfattning om skolkuratorns handlingsutrymme i skolan. Avhandlingens utgångspunkt är de faktorer som påverkar skolkuratorns handlingsutrymme. Tidigare forskning om handlingsutrymme inom sociala sektorn visar att socialarbetarnas individuella handlingsfrihet påverkas av organisationen. Avhandlingen är en litteraturöversikt med teoristyrd innehållsanalys. Analysen genomfördes genom att analyser sju artiklar, en doktorsavhandling och ett bokkapitel. Materialet handlade om skolkuratorns handlingsutrymme och profession. Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: Organisatoriska faktorer, lagstiftningens påverkan, utbildning och erfarenhet samt individuella faktorer. Dessa huvudkategorier används i sammanfattningen av studiens resultat. Resultatet för studien visar att skolkuratorns handlingsutrymme påverkas av olika faktorer. Dels påverkas det av otydliga arbetsbeskrivningar och arbetsuppgifter. Detta beror delvis på ledningen som är osäker på vad skolkuratorns roll är i skolan. Det finns även oklarheter kring skolkuratorns profession bland rektorn och lärare. Lagstiftare, lärare, rektorer och skolkuratorer har olika uppfattningar om det skolkurativa uppdraget. Skolkuratorns profession regleras främst av lagstiftning, utbildning, erfarenhet och kompetens. Det enskilda arbetet med eleverna värderas högt av skolkuratorer och många upplever att det viktigaste arbetet inom elevvården är att utgöra en länk mellan olika aktörer; elever föräldrar och lärare.

Tiedekunta - Fakultet - Faculty Svenska social- och kommunalhögskolan Laitos - Institution – Department Tekijä - Författare - Author Pirjo Palin Työn nimi - Arbetets titel Ensamförsörjande kvinnor i Finland Title Oppiaine - Läroämne - Subject Socialt arbete och socialpolitik Työn laji/ Ohjaaja - Arbetets art/Handledare – Level/Instructor Kandidatavhandling/ Annika Lillrank Aika - Datum - Month and year Oktober 2018 Sivumäärä - Sidoantal - Number of pages 25 Tiivistelmä - Referat - Abstract Idén till detta arbete kom från hur man i samhället definierar de ensamförsörjande kvinnorna i Finland och hur det könsneutrala framställningssättet kommer fram då man talar om de ensamförsörjande kvinnorna. Syftet med detta arbete är att genom presentation av dessa teman uppmärksamma läsaren att granska kritiskt vid läsning av texter om ensamförsörjande föräldrar samt att söka de undangömda betydelser som finns i texten. Mays (2011) avhandling ”Lone Motherhood in Finnish Women`s Life Stories” var inspiration för detta arbete. May kritiserar forskarna för att de konstaterar, räknar upp samt observerar utan att ta ställning till att ändra de negativa aspekter i samhället som framkommit i undersökningarna. Forskningsfrågorna är: Hur definieras ensamförsörjare i forskning, myndigheternas texter och av skribenter i materialet? Hur framkommer det könsneutrala framställningssättet i forskning och myndigheternas texter och skribenternas texter? Metod: Enligt Socialvårdslagens 30.12.2014 7 § är strukturellt socialt arbete stadgad som en teori och en metod för att främja välfärd i samhället. Strukturellt socialt arbete förhåller sig kritiskt till samhälleliga mekanismer och strävar till en förändring i individ och på samhällelig nivå samt att öka rättvisa och delaktighet bland individer och grupper i samhället. Arbetet är kunskapsarbete inom strukturellt socialt arbete. Empiriskt material: Från vauva.fi (V) nätdiskussionsforumet valdes 52 stycken diskussionstrådar av varierande längd som skrivits under åren 2007–2012. Från kaksplus.fi nätdiskussionsforumet (K) valdes 36 diskussionstrådar, dessa hade också skrivits under åren 2007–2012. Slutsats: Kvinnor upplevs som naturliga ensamförsörjare i det finländska samhället. Ensamförsörjaren är som oftast en kvinna. När det skrivs om ensamförsörjarfamiljer används det sig konsekvent av det könsneutrala uttryckssättet. Kvinnan är oftast barnens primära vårdnadshavare och vårdare, enligt familismens ideal. Detta ifrågasätts inte av kvinnorna själva eller av samhället. Det att vårdansvaret om barnen oftast fördelas ojämnt mellan föräldrarna främjar inte en reell jämlikhet mellan könen i vårt samhälle. Kvinnors ensamförsörjandeskap borde göras till ett speciellt familje-och socialpolitiskt ämne och kunnande i socialt arbete då ensamförsörjandeskapet och de utmaningar det för med sig riktas främst mot kvinnor och barn i vårt samhälle. Kvinnans speciella ställning borde erkännas och hon borde stödjas i en situation där barnens vårdnad och vård inte fördelas jämlikt mellan föräldrarna. Avainsanat - Nyckelord ensamförsörjare, familjeform, familism, jämställdhet, strukturellt social arbete Keywords lone moderhood Säilytyspaikka - Förvaringsställe - Where deposited Muita tietoja - Övriga uppgifter - Additional information

Tutkimuksessa on alettu kiinnittää enemmän huomiota työhyvinvoinnin edistämiseen vasta 2000-luvun alkupuolella; aiemmin tarkastelun kohteena oli työpahoinvoinnin minimoiminen. Tämän kandidaatintutkielman tarkoituksena on selvittää, mitä työhyvinvoinnin eri ulottuvuudet ovat ja miksi työn imu on seuraus optimaalisesta työhyvinvoinnista. Lisäksi tutkielmassa selvitetään, millaiset psykososiaaliset tekijät voivat vaikuttaa työn imun syntyyn ja sen edistämiseen sekä millainen rooli työn johdolla tai esimiehellä on alaisten työn imun syntymisessä ja siten työhyvinvoinnin edistämisessä. Tutkielma on toteutettu kirjallisuuskatsauksena. Työn imun tutkimuksen yhteydessä esiintyy usein työn vaatimusten ja voimavarojen malli. Mallin mukaan työhyvinvointia tuovat erilaiset työntekijän sisäistä ja ulkoista motivaatiota edistävät resurssit, kun taas liian korkeat vaatimukset työssä voivat pitkäkestoisina johtaa esimerkiksi työuupumukseen. Lisäksi työn tuunaus on kirjallisuudessa usein esiintyvä työn imua edistävä käsite. Tällä tarkoitetaan työntekijän aktiivista omaan työhön liittyvien resurssien ja vaatimusten tasapainottamista. Työn imulla voi olla hyviä seurauksia sekä yksilön terveydelle ja pitkäaikaiselle työkyvylle että organisaatiolle, sillä työn imun on esimerkiksi todistettu vähentävän henkilöstön vaihtuvuutta. Keskeisiä työn imun tutkijoita ovat muun muassa Arnold Bakker, Wilmar Schaufeli ja Jari Hakanen. Kirjallisuuskatsauksen tulokset viittaavat siihen, että pääasiallisia työn imua edistäviä psykososiaalisia tekijöitä ovat työhön liittyvät resurssit, työntekijän henkilökohtaiset voimavarat ja sosiaalisen tuen eri muodot. Työhön liittyviä voimavaroja ovat esimerkiksi rakentava palaute ja työn tuunaus. Hyvä pystyvyysusko ja hyvät unitottumukset taas ovat esimerkkejä henkilökohtaisista resursseista. Työn imulle merkittäviä sosiaalisen tuen muotoja ovat tuki esimieheltä, kollegoilta ja organisaatiolta. Esimiehen perheystävällisellä käytöksellä ja transformatiiviseen johtamiseen liittyvillä käyttäytymismalleilla on yhteys työn imuun. Tämä tutkielma valaisee työn imun syntyyn liittyviä psykososiaalisia tekijöitä. Lisäksi tutkielma toteaa, että koska työn imun edistäminen on tärkeää hyvinvoinnin edistämiseksi, tulisi työn johdon tai esimiehen ja työntekijän työn imun yhteyttä tutkia enemmän. On tärkeää, että johtajat ja työntekijät ovat tietoisia työn imuun liittyvistä osatekijöistä, jotta he osaavat tehdä työhyvinvointia edistäviä valintoja.

De senaste sextio åren har både samhällsvetare och ekonomer varit intresserade av att undersöka etnisk diskriminering. Tidigare forskning tyder starkt på att etnisk diskriminering fortfarande genomsyrar den västerländska arbetsmarknaden och personer med etnisk bakgrund har betydligt sämre chanser att bli anställda. Då den tidigare forskningen för det mesta fokuserat på regionalt avgränsade områden, finns det skäl att skapa en bättre förståelse över hur och varför etnisk diskriminering på arbetsmarknaden sker i en större skala. Mitt syfte med denna avhandling är att skapa en förståelse för hur och varför etnisk diskriminering tar form i OECD-länderna samt hur det går att rekrytera utan att diskriminera. Avhandlingen är en litteraturstudie som baserar sig på vetenskapliga journaler, nationella och internationella lagar samt rapporter. Avhandlingen använder som utgångspunkt både ekonomiska och socialpsykologiska teorier för att beskriva varför etnisk diskriminering sker, samt ett flertal undersökningar som utförts med hjälp av korrespondenstest. Resultaten tyder på att etnisk diskriminering sker så gott som på varje sektor och i varje organisation som rekryterar personer. Diskrimineringen kan bero på rekryterares fördomar och stereotypier som leder till ojämlik behandling mellan arbetssökande, men orsaken till diskrimineringen kan även bero på den ofullständiga informationsmängden rekryteraren får tillhands av arbetssökande. Trots att både nya lagar på nationell och internationell nivå har grundats och arbetsmarknaden i ökande takt blir allt mer mångkulturell, minskar inte mängden etnisk diskriminering. Resultatet av det diskriminerande förfarandet kan leda till att den arbetskraft som finns inte utnyttjas optimalt och leder till en försämrad prestationsförmåga hos organisationer. Utöver denna problematik som forskning tyder på, finns det fortfarande oförklarade faktorer som orsakar diskriminerande agerande hos arbetsgivare. Etniska minoriteters sociala kapital och kompetens i en västerländsk kontext samt åtgärder mot etnisk diskriminering på organisationsnivå är något som framtida forskning kunde fokusera på.

Sekularisering som fenomen innebär en process där delar av samhället och kulturen lösgör sig från religiösa institutioners makt och symboler. Tesen går ut på tanken om att modernismens framsteg i form av bland annat den suveräna staten, kapitalismen och de empiriska vetenskaperna skulle leda till att religioner tappar sin influens och eventuellt försvinner från moderniserade länder. Begreppet kan dessutom delas in i två dimensioner, det vill säga den allmänna som beskriver det institutionella förhållandet mellan religion och stat, samt den privata som innefattar individuell tro och praktiserande. Syftet med uppsatsen var att svara på frågan om det råder en sekulariseringsprocess i Finland, och i vilken mån den har kommit att omfatta såväl den allmänna som den privata sfären. Jag gjorde detta genom att studera olika texter och teorier om religion och sekularisering som betonar postmodernitet, individualism och konsumtion, och sedan jämföra det med statistik och fakta gällande religiositet i Finland. Jag har dragit slutsatsen att en sekulariseringsprocess i viss mån förekommer i Finland. De strukturella ändringarna som karakteriserar postmodernitet i form av en lösgöring från traditionella gemenskaper och auktoriteter, en ökad individualisering och masskonsumtion, står i enlighet med vad statistiken berättar om den finska religiositetens natur och sekularisation idag. Den påverkar dock för det mesta den institutionella dimensionen då det kommer till människors behörighet till kyrkan och det konkreta praktiserandet förknippat med det. Samtidigt har förhållandet mellan kyrka och stat förhållit sig relativt orört redan länge. Antalet behöriga till kyrkan sjunker, färre människor deltar i gudstjänster och en mindre andel fortsätter att tro enligt kyrkans lära. Möjligheten att delta i kyrkans riter tycks vara den största orsaken till att höra till kyrkan. I en tid präglad av lösgörande från traditionella gemenskaper som familj och religion, spelar nu den egna identiteten en större roll i val av alternativa gemenskaper och värden. Samtidigt fortsätter dock den subjektiva och individuella tron att blomstra i form av till exempel tron på gud eller en högre makt, böner och uppfattad religiositet. Religion och religiositet kan därför påstås ha gått mer och mer mot det subjektiva och privata hållet kontra det institutionella. Trots att sekularisation alltså i viss mån förekommer, kan Finland inte påstås vara ett sekulariserat land. Varken från det allmänna perspektivet som beskriver det institutionella förhållandet mellan religion och stat där det klart förekommer samarbete, eller från det privata som innefattar individuell tro och praktiserande där de subjektiva och individuella formerna av religiositet än idag blomstrar.