Browsing by Title

Syftet med denna undersökning är att klargöra utifrån tidigare forskning vilka konsekvenser barnaga medför för barnets psykiska och sociala hälsa, samt vilka faktorer som medför till att föräldrar väljer att använda sig av barnaga. Metoden för denna studie är litteraturgenomgång. Kommitten för barnets rättigheter definierar barnaga som bestraffning var fysiskt våld används och var meningen är att orsaka smärta och obehag. Forskning har funnit att barnaga har många konsekvenser på barns psykiska och sociala välmående. Forskning har även visat att fysisk bestraffning leder till ökade risker för internaliserande och externaliserande beteendeproblem. Till de internaliserande beteenden som barnaga kan orsaka hör till exempel försämrat emotionellt välmående. Studieresultaten visar även att barn vars föräldrar hade använt sig av fysisk bestraffning mot dem var mindre sannolika att vara i kapp med sin socioemotionella utveckling än barn som inte upplevt barnaga. Forskning har även visat att det internaliserade beteendet som barnaga orsakar i barndomen, följer med till vuxen ålder. Till de externaliserande beteenden som barnaga orsakar hör uppmuntran till våld, negativa emotioner, antisocialt beteende och låg självkontroll, som i sig fungerar som en medlare till ungdomsaggression. Denna undersöknings resultat visar även att det finns en klar koppling mellan användningen av barnaga och högre nivåer av aggression hos barnen i fråga, vilket ökar desto grövre barnaga det är tal om. Individer som upplevt barnaga i sin barndom är även mer sannolika att ha positiva attityder mot fysisk bestraffning när det kommer till deras egna barn. Dessutom visar resultatet att barnaga höjer risken för att barnmisshandel sker i hemmet. Även om vissa undersökningar pekar mot att upp till en tredjedel av mödrar som använder sig av barnaga gör det i stunder av ilska, är det alltså snarare en tro på att fysisk bestraffning kommer att ha positiva effekter på deras barns beteende än negativa emotioner som driver föräldrar till att använda sig av barnaga. För att motverka den vidsträckta användningen av barnaga bör man undervisa föräldrar kring konsekvenserna uppfostringsmetoden. En viktig del av att motverka den vidsträckta användningen av barnaga som uppfostringsmetod är även att erbjuda stöd åt föräldrar. Det är även viktigt att ta i beaktande kulturella faktorer när det kommer till användningen av barnaga.

Syftet med denna avhandling är att granska kopplingen mellan trauma i barndomen och anknytningsutveckling, samt att få en inblick i hurdana konsekvenser traumatiska upplevelser i barndomen kan ha för nära sociala relationer i vuxenlivet. Avhandlingen vill besvara frågan ”Hur påverkar barndomstrauma och anknytning varandra och framtida nära relationer?”. Anknytning börjar vid födseln och behovet av närhet och trygghet fortsätter genom hela livet och finns inte bara i barnets relation till sin vårdgivare utan även i relationer till vänner, andra familjemedlemmar och potentiella romantiska partners. Negativa upplevelser i barndomen kan orsaka trauma hos barnet och komma att påverka anknytningen och således även framtida relationer. Studien är en litteraturöversikt och baserar sig på tidigare forskning om anknytning och barndomstrauma. Källorna härstammar från journaler och böcker som är socialpsykologiskt relevanta. Inom anknytning är John Bowlby, Mary Ainsworth och Mary Main de viktigaste teoretikerna. Resultaten i denna studie indikerar att anknytningen kan beroende på dess mönster fungera som en skyddande faktor eller som en sårbarhet. Familjens tillgänglighet och socialt stöd är viktiga faktorer för att minimera konsekvenserna av ett psykiskt trauma. Traumatiska upplevelser i barndomen kan, om obearbetade, resultera i allvarliga hälsoproblem i vuxenlivet som missbruk, psykisk ohälsa och somatiska sjukdomar. Problemen kan även föras vidare till följande generation om ingen reparation sker. Med hjälp av främjande verksamhet är det möjligt att ändra riktningen och inte låta de tidiga erfarenheterna vara en grund för kommande erfarenheter.

Många barn tvingas leva mellan sina föräldrars konflikt utan att kunna påverka situationen eller få sina behov beaktade. Skilsmässor och separationer behöver inte innebära negativa konsekvenser för barnet på längre sikt, men de kan vara påfrestande då familjens vardag får en omställning. Däremot är föräldrars långa och intensiva konflikter psykiskt belastande för barnet och kan ha långtgående konsekvenser. Barnets känslor och upplevelser synliggörs sällan tillräckligt, vilket gör att barnet riskerar att bli i kläm mellan föräldrarna. Som bakgrund för denna kandidatavhandling används därför begreppen barns perspektiv och barns rättigheter. I Finland har man gjort väldigt lite forskning om skilsmässor och vårdnadstvister från barnets perspektiv, därför är jag intresserad att granska problematiken från detta perspektiv. Mitt syfte med denna avhandling är att öka förståelsen för barn i skilsmässor där konflikter förekommer. Mitt syfte är att öka kunskapen hos vuxna och professionella som i sitt arbete möter barn i familjekris. Jag är främst intresserad av barns känslor, upplevelser och möjliga konsekvenser av föräldrarnas konflikt. En beskrivande litteraturöversikt baserad på kvalitativa studier har genomförts. Som forskningsmaterial har tio artiklar granskats som en materialbaserad kvalitativ innehållsanalys. Föräldrars högintensiva och långvariga konflikter kan leda till psykisk ohälsa hos barnet. Det som påverkar barnet mest är föräldrarnas försämrade föräldraförmåga, förlorad kontakt till föräldrarna, föräldrars skadliga beteende, föräldrars mående och handlingsstrategier. Faktorer som kan förbättra barnets situation är bland annat professionell hjälp, barnets delaktighet, en fortsatt nära kontakt till föräldrarna och skyddande av barnet från konflikter.

Denna avhandling presenterar resultaten av en kvalitativt intervjustudie vars syfte är att utforska barnskyddssocialarbetares roll vid misstanke om sexuellt våld mot barn. Arbetets frågeställning lyder: Hur upplever socialarbetare sin roll vid fall av misstanke om sexuellt våld mot barn? Jag genomförde semistrukturerade intervjuer med två socialarbetare som jobbar inom barnskydd med fokus på deras erfarenhet och perspektiv i fall av misstanke om sexuellt våld mot barn. Genom att använda principerna för kvalitativ innehållsanalys indelade jag barnskyddsocialarbetares upplevelser i fyra kategorier: Kompetens för att hantera fall som rör sexuellt våld mot barn, interaktion och samarbete med familjer, skapa förtroende till och kontakt med barn och samarbete med andra aktörer. I jämförelse med tidigare forskning har respondenterna i denna studie relativt positiva upplevelser av sin roll vid misstanke om sexuellt våld mot barn. Resultaten tyder på att utbildningen i sexuellt våld mot barn är begränsad och att det ofta faller på socialarbetarnas axlar att själva fördjupa sig i ämnet. Resultaten visar även att socialarbetarna anser att det inte enbart är utredningsprocessen som är av betydelse utan även socialarbetarnas arbete med att hitta rätt vård och stöd för barn och familjer. Nyckelord: sexuellt våld mot barn, barnskydd, psykodynamiska riskfaktorer.

Mitt syfte med avhandlingen är att öka förståelsen för hur barn i familjevård upplever sin familj och sitt hem, genom att undersöka hur barn i familjevård talar om dessa ämnen. Avhandlingen utgår från ett barnperspektiv, och strävar efter att beskriva barns egna tankar och erfarenheter. Forskningsmetoden är litteraturöversikt, och materialet för översikten består av nio olika studier gjorda mellan åren 2010–2019 i vilka man utrett över 200 barns tankar och åsikter om familjevård. Analysmetoden för litteraturöversikten är materialbaserad innehållsanalys. Avhandlingen behandlar de centrala teman som stiger upp ur materialet, dvs. de saker som barn talar om och beskriver som viktiga. Barn talar om sina nya hem och familjevårdarna som trygga och pålitliga, men oberoende av hur bra de är beskrivs de väldigt sällan som viktigare än de biologiska föräldrarna. De biologiska föräldrarnas roll är unik, då de så gott som alltid anses som de viktigaste och närmaste relationerna i barns liv, även om relationerna till dem kan beskrivas som otrygga eller stridiga, eller barn kanske inte alls har kontakt med dem av olika orsaker. Hem beskrivs både som fysisk plats och som en känsla, och hem kan vara både där man officiellt bor eller har bott, eller hos de biologiska föräldrarna oberoende om de flyttat till ett nytt ställe. Resultaten ger en bra inblick i hur barn i familjevård tänker och talar om sin familj och de olika familjerelationerna samt om sitt hem. De centrala aspekterna är ambivalensen i beskrivningarna av familjerna och familjerelationerna, och känslan av tillfällighet som kan ses som en utmaning för familjevården – även om den egentligen är i linje med barnskyddslagen.

Få samhällskriser har fått så mycket medial uppmärksamhet under så lång tid som covid-19-pandemin. Medierna har en central roll som informationsförmedlare under kristider, som till exempel coronapandemin, eftersom allmänhetens behov av kommunikation är stort under en kris. Krisjournalistik präglas ofta av ett alarmistiskt tonläge i och med att krisens skadeverkningar och antalet personer som drabbas lyfts fram i rapporteringen. Å andra sidan kan krisjournalistiken ha ett lugnande tonläge och exempelvis betona att samhället håller krisen under kontroll. Syftet med avhandlingen är att undersöka tonläget i Expressens och Svenska Yles coronarapportering under januari 2022. Elva artiklar valdes ut från respektive källa. Analysen genomfördes på basis av ett kodningsschema där varje artikel kategoriserades enligt huvudkategorierna ”Alarmistisk” och ”Lugnande”. För respektive huvudkategori skapades tre tillhörande underkategorier, för att förklara hur tonläget uppnås. Totalt kunde 17 artiklar kodas som alarmistiska och tre som lugnande. Sju av de alarmistiskt kodade artiklarna var publicerade på Expressen och en på Svenska Yle. Två artiklar, båda publicerade på Expressen, kunde inte kategoriseras som vare sig alarmistiska eller lugnande.

Denna kandidatavhandling utforskar sambandet mellan objektivitetsprincipen och valbarhetskriterierna för kommunala förtroendevalda och deras skyldighet att anmäla om sina bindningar. Med valbarhet menas inom kommunalförvaltning de kriterier som måste uppfyllas för att en person kan bli vald till ett förtroendeuppdrag. Dessa kriterier styrs genom regleringar inom kommunallagen 2015/410. Mitt syfte med avhandlingen är att granska hur objektivitetsprincipen förhåller sig till kriterierna och hur dessa påverkar de förtroendevaldas uppdrag. Valbarhetskriterierna begränsar dels rätten att delta i kommunal påverkan samtidigt som kriterierna tryggar objektiviteten och funktionaliteten i den kommunala förvaltningen. Begränsningarna av valbarheten ska tolkas på ett sådant sätt, att det inte begränsar rätten till deltagandet i lokalt beslutsfattande i allt för hög grad. Samtidigt har valbarhetskriterierna betydelse för att garantera tilltron till och objektiviteten i förvaltningen. Anmälan om bindningar för de förtroendevalda togs in i kommunallagen 2015/410. I denna avhandling har en granskning av kommunala register över bindningarna utförts för att undersöka hur väl principen tillämpas som en del av den nuvarande kommunala förvaltningen samt att se samband mellan kommunalt påverkande och bindningar till näringsliv eller betydelsefulla ekonomiska tillgångar. Båda dessa kriterier ska garantera att den kommunala förvaltningen styrs av objektivitet och öka tilltron till kommunal förvaltning. Forskningsfrågan behandlas genom den rättsdogmatiska metoden, i vilken forskningsfrågan granskas mot bakgrunden av juridisk litteratur, rättspraxis, förarbeten och annan relevant litteratur. För anmälan om bindningar utvidgar jag granskningen av forskningsfrågan genom en komparativ studie mellan tre finländska kommuner och deras register för anmälan om bindningar. De förtroendevaldas deltagande har påverkats av valbarhetskriterierna speciellt i sådana fall där de förtroendevalda har en ledande ställning i företag och bolag som kan ha väsentlig fördel eller lida skada av kommunalt beslutsfattande. Även tjänsteförhållanden under de kommunala organen kan begränsa valbarheten. Förhållandet mellan den förtroendevaldas uppdrag och ställning i företag har ibland blivit föremål för tolkning av högsta förvaltningsdomstolen. Genom domstolsavgöranden och kommunallagens förarbeten har kriterierna för begränsning av valbarheten tydliggjorts. Granskningen av de kommuner som valts för denna avhandling visar på att anmälan om bindningar har en märkbar betydelse och ökat synligheten av sådana bindningar, som gäller de förtroendevaldas ledande ställningar i företag och sammanslutningar samt ägandet av jord- och markområden. Denna granskning lyfter fram att anmälan om de förtroendevaldas bindningar uppfyller till största delen de lagstadgade kraven. Brister framkommer i registreringen av enskilda förtroendevalda, vissa kommunala organ och framförallt inom uppdateringen av registren. Betydelsen av de fullmäktigas anmälan är en ökad tilltro till förvaltningens objektivitet och till öppenheten i sådana bindningar som speciellt gäller byggande och detaljplanering i kommunen.

Kronisk smärta besvärar dagligen var sjunde finländare och en tredjedel har erfarenheter av långvarig smärta. Förutom personligt lidande orsakar kronisk smärta även konstader för samhället i form av sjukfrånvaro och arbetsoförmögenhetspensioneringar. I de nyaste vårdrekommendationerna framhålls ett gott vårdförhållande och en patientcentrerad vårdplanering som grunderna för en god smärtvård. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa de aspekter i bemötandet av en patient med kronisk smärta som är viktiga för en vårdare att beakta med tanke på förutsättningarna för en god vård. Enligt resultaten har bemötandet en stor betydelse för att patienten känner sig trygg i situationen och delger personlig information som är avgörande för den patientcentrerade vårdplaneringen. Kronisk smärta medför att patienten är känslig för socialt avslag samtidigt som det sociala stödet är väsentligt för en lyckad smärtvård. Vårdaren bör undvika icke-validerande kommunikationssätt, överbetonad empati och kroppspositioner som uttrycker makt eftersom dessa upplevs som socialt avslag. Däremot får patienten stöd av ett bekräftande och godkännande bemötande, vilket till och med är viktigare än empati. Vårdaren bör ge tid åt och lyssna på vad patienten vill framföra så att upplevelsen av kontroll över situationen bibehålls för patienten. Detta erbjuder det sociala stöd som patienten behöver för att komma vidare samtidigt som det också möjliggör en vårdplan som beaktar de individuella behoven och den psykosociala situationen. Framtida forskning rekommenderas riktas mot studier i hur patienter har lyckats hitta ett sätt att leva med kronisk smärta eller hur de eventuellt har lyckats bli fria från smärtan. Även studier av det sociala stödet och hur detta kan utnyttjas inom vården för kronisk smärta rekommenderas.

Avhandlingen är en jämförande studie över Finland och Sveriges besvärssystem. Avhandlingen behandlar ländernas två besvärsinstitut, det vill säga kommunalbesvär och förvaltningsbesvär på den lokala och regionala nivån. Det handlar om möjligheten att överklaga beslut fattade av kommunerna och regionerna. Finlands regionala nivå uppmärksammas extra mycket eftersom organiseringsansvaret för social- och hälsovården har övergått till de nya välfärdsområdena från och med 1.1.2023. Avhandlingens syfte är att utreda skillnaderna mellan de olika besvärssystemen på en regional- och lokal nivå. Finland och Sverige har ett liknande förvaltningsprocess med ett separat förvaltningsdomstolssystem och jag har därför valt att jämföra dem med varandra. Avhandlingens forskningsfråga är följaktligen: vad är likheterna och skillnaderna mellan besvärsordningen i Finland och Sverige på en lokal och regional nivå? Forskningsfrågan besvaras genom användningen av den traditionella rättsdogmatiska metoden samt den komparativa metoden.

I det moderna samhället ansvarar individen själv alltmer för att skapa sin identitet utgående från de val man gör. Baserat på vad man väljer att visa upp för andra, bildar omvärlden sig en bild av vem man är. I sina blogginlägg kan bloggare välja vilka delar av livet de visar upp för att av läsarna tolkas så fördelaktigt som möjligt. Detta tror jag att leder till att det en bloggare visar upp i sin blogg inte alltid stämmer överens med verkligheten. I strävan efter att framstå som "den perfekta individen" göms vardagens mindre fina stunder undan och bloggen blir till en fejkad fasad. En ond cirkel startar då läsare tar del av denna "perfekta vardag" och tror att alla andra lever ett fullkomligt problemfritt liv. En tävlan om det mest perfekta livet uppstår och blogginläggen hamnar bara längre och längre ifrån den sanna verkligheten. Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur sanningsenligt unga finlandssvenska kvinnor upplever att de framställer sin vardag i bloggen. Jag har valt att fokusera på kvinnor i åldern 20–25 år eftersom forskning visar att bloggande är populärt inom just denna befolkningsgrupp. Metoden för min undersökning är kvalitativa intervjuer. Informanterna är fyra kvinnor från olika delar av Svenskfinland. Alla intervjuer varade mellan 45 och 90 minuter var och spelades in för analys och eventuell framtida forskning. Från intervjuerna finns även anteckningar. Mina viktigaste resultat av studien är att bloggen innehåller märkbart mer positivt än vad vardagsbloggarnas riktiga liv gör. Orsaken till detta är ändå inte att bloggarna inte vågar skriva ut negativt, utan snarare att bloggen är en plats där man vill dokumentera de goda och minnesvärda stunderna från sin vardag. Ytterligare en orsak är att negativa ämnen ofta berör även andra personer och dem vill man inte skriva om utan deras tillåtelse. Ett annat intressant resultat av studien är att bloggarna nog är medvetna om att bloggen förmedlar en finare bild av deras vardag, men de ser sig ändå inte ansvariga för ifall läsare påverkas negativt av detta. Bloggarna anser att ansvaret att förstå att bloggen enbart visar en bråkdel av hela deras liv ligger hos läsaren och om läsaren påverkas negativt, bör hen själv förstå att sluta läsa bloggen.