Browsing by Title

Cannabisbruk har ökat snabbt i Finland under gångna årtionden trots att det är olagligt, vilket skapar behov för mera förståelse om fenomenet. Syftet med forskningen i denna kandidatavhandling är att undersöka huruvida cannabisbruk upplevs som ett socialt problem i opinionsskrifter på Helsingin Sanomats insändarsidor och i så fall, av vilka orsaker. Tidigare forskning ger indikation på att cannabisbruk problematiseras i stor grad på alla nivåer av samhället, men att attityderna under det pågående millenniet blivit liberalare. Teori om sociala problem och socialkonstruktivistism fungerar som studiens teoretiska referensram. En kvalitativ innehållsanalys har gjorts på 39 opinionsskrifter från tidsperioden 2009 – 2019. Opinionsskrifterna har valts till undersökningen ifall någon stavform av orden ”kannabis”, ”hasis” eller ”marijuana” förekommit i dem. 32 opinionsskrifter av 39 ansåg cannabisbruk vara ett socialt problem, inga opinionsskrifter ansåg cannabisbruk vara socialt oproblematiskt och i sju opinionsskrifter kom det inte fram en åsikt i saken. Opinionsskrifterna problematiserade huvudsakligen ungas och minderårigas användning av cannabis och motiverade detta med hälso- och beteendemässiga biverkningar som cannabisbruk kan medföra. Undersökningens resultat kan delvis förklaras med att barn har varit i fokus i samhällsdebatten om cannabisbruk sedan 1980-talet. Studiens resultat antyder även att institutioner och organisationer har en central position i debatten om cannabis samt utövar inflytande över det finländska samhället genom den offentliga debatten.

Denna kandidatavhandling granskar kritiskt begreppet "flykting" och dess relevans i dagens komplexa och globaliserade samhällen. Fokus ligger på behandlingen och skyddet av klimatflyktingar inom Europeiska unionens (EU) lagstiftning. Avhandlingen argumenterar för att den befintliga definitionen av flykting är otillräcklig för att tillgodose behoven hos dagens samhällen, särskilt med avseende på klimatflyktingar som en särskild grupp som inte omfattas av den nuvarande definitionen. Genom att använda den rättsdogmatiska metoden undersöker avhandlingen huruvida EU-lagstiftningen reglerar behandlingen och skyddet av klimatflyktingar inom regionen och hur EU hanterar denna fråga i frånvaro av explicita termer i fast lagstiftning. Avhandlingen bygger på verk av erkända forskare inom internationell migrationsrätt och undersöker stödjande artiklar, rapporter och fallet Ioane Teitiota v. Nya Zeeland (2728/2016) för att stärka argumentet om bristen på adekvat definition av flykting. Genom att analysera internationell och europeisk migrationsrätt, särskilt inom EU:s ramverk, bidrar denna avhandling till den pågående diskussionen om behandlingen och skyddet av klimatflyktingar. Avhandlingen betonar behovet av omfattande rättsliga ramverk som tar itu med de unika sårbarheterna och skyddsbehoven hos personer som tvingas fly på grund av klimatrelaterade faktorer. Slutsatsen är att den befintliga definitionen av flykting är otillräcklig för att tillgodose behandlings- och skyddsbehoven hos klimatflyktingar inom EU-lagstiftningen. Frånvaron av en tydlig rättslig ram och definition för klimatflyktingar skapar en paradox som hindrar deras effektiva erkännande och skydd. Även om EU indirekt hanterar behandlingen och skyddet av migranter som påverkas av klimatförändringar genom mjuklagstiftningsinstrument krävs betydande framsteg för att uppnå omfattande och rättvisa lagar för alla personer som påverkas av klimatförändringar. Fallet Ioane Teitiota v. Nya Zeeland exemplifierar det akuta behovet av en omfattande rättslig ram som erkänner och tar itu med de unika sårbarheterna hos klimatflyktingar. Denna avhandling betonar vikten av progressiva och inkluderande tillvägagångssätt inom migrationsrätten och framhäver brådskan att anpassa rättsliga ramverk och praxis för att skydda rättigheterna och välbefinnandet hos alla personer som påverkas av klimatförändringar i dagens föränderliga samhällen. Vidare forskning och åtgärder är nödvändiga för att utveckla omfattande rättsliga ramverk som erkänner och skyddar rättigheterna hos klimatflyktingar. Beslutsfattare, internationella organisationer och juridiska forskare måste engagera sig i meningsfulla diskussioner och samarbetsinsatser för att övervinna utmaningarna och säkerställa rättigheterna och välbefinnandet hos alla personer som påverkas av klimatförändringar.

Syftet med avhandlingen är att ta reda på och beskriva hur coronapandemin påverkat arbetsmarknaden och hurdana konsekvenser det kan ha för välfärden. För att kontextualisera redogörs kort för hur en tidigare stor kris, 1990-talets recession påverkade arbetsmarknaden och hurdana konsekvenser den haft. I avhandlingen används tidskriften Työpoliittinen aikakauskirja som material. Tidskriften behandlar aktuella frågor på arbetsmarknaden och publiceras av Arbets- och näringsministeriet fyra gånger per år. Analysmetoden är materialstyrd kvalitativ innehållsanalys. Som teoretisk referensram används Durkheims teori om social integration och Antonovskys salutogena perspektiv på välmående. I tidskriften kommer fram tre teman i arbetslivets förändringar orsakade av pandemin; förändring, distansarbete och sysselsättning. Förändring genomsyrar alla artiklar. De snabba förändringarna som följd av pandemin orsakar att gamla prognoser, trender och resultat från projekt inte gäller mer i pandemiomständigheter. För att åtgärda det, och få begriplig samt relevant information har många samarbetsprojekt startat med syfte att följa med aktuella dagsläget på arbetsmarknaden i pandemin. Distansarbete, vilket förekommit i begränsad utsträckning innan pandemin, har genomsyrat arbetslivet även i branscher som inte haft etablerat distansarbete, t.ex. social- och hälsovården. I branscher där distansarbete är möjligt, som bl.a. hotell- och restaurangbranschen har pandemin däremot orsakat arbetslöshet som följd av begränsningsåtgärderna, som togs i bruk för att minska spridningen av covid-19.

Ölkonsumtionen har förändrats i en snabb takt inom de senaste årtiondena. Det har uppstått en ny subkultur bland ölentusiaster, som är intresserade av hantverksöl. I min kandidatavhandling diskuterar jag ölentusiasternas verksamhet och motiv ur ett samhälleligt perspektiv. Ölentusiasters hobby kan ses som ackumulerande av olika former av kapital (kulturellt, symboliskt) och som ett samarbete, där ölentusiasterna hjälper varann att utvecklas till att bli ännu mer insatta i hantverksöl. Jag diskuterar i korthet genus och subkultur som underliggande fenomen i hantverksölkulturen. Jag undersöker också hur både fysiskt och digitalt samlande blivit en viktig aspekt i kulturen. Utgående från litteraturen drar jag slutsatsen att ölentusiaster har många roller såsom upptäcktsresande, hedonister, analytiker och lärare. Deras rangordning sinsemellan kan också delas in enligt erfarenhet och kunnighet från noviser till experter. För att förstå ölentusiaster är det centralt att granska hur de ser sina roller i subkulturen och att de samlar på sig kulturellt och symboliskt kapital för att klättra uppåt i rangordningen.

Avhandlingen undersöker relationen mellan demokrati, datahantering och integritet på nätet. I brist på en bättre översättning så används ordet integritet som en synonym till engelskans privacy i texten. Det primära fokuset ligger i att jämföra datahanteringsregleringar utifrån ett ramverk som beskriver relationen mellan integritet och demokrati. Integritet relateras främst till integritet på nätet. Betydelsen av integritet byggs upp i texten och relateras därefter till olika demokratiska värderingar. De regleringar som jämförs är den allmänna dataskyddsförordningen i EU och lappverket av reglering gällande dataskydd och integritet i USA. Med andra ord jämförs den reglering som är bindande för alla medlemsländer i EU och den som är bindande för alla stater i USA. Studien belyser inte regleringar inom enskilda stater i USA, eller enskilda medlemsländer inom EU. Samarbetet mellan EU och USA gällande dataflöde, även om det är relevant, analyseras inte heller i studien. Datahanteringsförordningen för båda parter förklaras kort, men utöver regleringen så beaktas inte kulturella skillnader eller liknande som förklarande faktorer. Huruvida EU eller USA kan betraktas som demokratier och vad en demokrati egentligen innebär är inte heller något som studien redogör för. Utgångspunkten ligger i att USA och EU båda kan betraktas som sammansatta demokratier vilket tillåter jämförelsen (Fabbrini, 2011). Vad en demokrati innebär behandlas också endast på en mycket allmän nivå. Begreppet demokrati relateras främst till Dahls (1998) kriterier för en demokrati, samt allmänna värderingar som ofta anses vara centrala för demokratier likt frihet, autonomi och jämlikhet. Det är frågan om en jämförande studie med tidigare forskning som huvudsakligt material. Basen för jämförelsen är en komparativ studie av Ruben de Bruin (2022), vilken redogör för USA:s och EU:s datahanteringsförordningar. Före den här genomgången definieras integritet på nätet samt data i dagens värld och deras koppling till demokrati. En beskrivning av USA:s och EU:s datahanteringsförordningar och kopplingen mellan integritet och demokrati tillämpas därefter i en jämförelse som svarar på forskningsfrågan: vilka konsekvenser har regleringen av dataskydd och integritet för demokratin i USA och EU? Studien avslutas med en allmän diskussion kring tematiken.

I denna text analyseras om och hur det tyska etablerade partiet CDU/CSU:s förhållningssätt i immigrationsfrågor förändrats mellan förbundsdagsvalen 2013 och 2017. Analysens kontext utgörs av att det tyska nischpartiet AfD:s understöd ökat signifikant under åren 2013–2017. Analysens material består av CDU/CSU:s valprogram från förbundsdagsvalen 2013 och 2017. De två valprogrammen analyseras och jämförs med varandra tillsammans med två andra valprogram med hjälp av den datorutförda textanalytiska metoden Wordscores, som utvecklats av Laver, Benoit, och Garry (2003). Karakteristiskt för metoden är att den behandlar ord som objektivt data, som är oberoende av forskaren – till motsats från andra textanalytiska metoder där forskaren tolkar orden och ger dem betydelse. Det teoretiska ramverket består av statsvetenskapliga teorier som behandlar partikonkurrensen mellan ett nischparti och ett etablerat parti. Textanalysens resultat visar tydligt att CDU/CSU:s förhållningssätt i immigrationsfrågor blivit mindre positiv mellan valen 2013 och 2017. Texten försöker inte förklara vad som orsakat denna förändring. Med sin analys och sitt resultat bidrar texten till den akademiska litteraturen kring partikonkurrens. Texten problematiserar också Wordscores-metoden ur ett metodologiskt perspektiv.

I mars 2019 föll den s.k. Islamiska statens, IS, sista fäste. Ungefär 70 000 flyktingar bor sedan dess i lägret al-Hol i nordöstra Syrien. Bland flyktingarna finns 11 finländska kvinnor och deras drygt 30 barn, vilka är familjemedlemmar till f.d. IS-krigare. Den här avhandlingen undersöker hur det sociala arbetet i Finland kan förbereda sig för att bemöta och re-integrera dessa finländska kvinnor som anslutit sig till IS och som kan tänkas återvända från lägret al-Hol. Forskningsfrågorna som besvaras i avhandlingen är: Hurdana psykosociala utmaningar kan försvåra det sociala arbetet med de finländska kvinnorna som varit IS-anhängare och vilka praktiska åtgärder kunde vidtas för att förbättra bemötandet och re- integrationen av de finländska kvinnorna som varit IS-anhängare? En kvalitativ studie i form av fyra semistrukturerade intervjuer har utförts, ur ett socialarbets- och erfarenhetsperspektiv. Forskningsresultaten har speglats mot teorier om intersektionalitet respektive kulturkompetens i socialt arbete. Resultaten från studien visar för det första att det kan förekomma en mängd psykosociala utmaningar både hos kvinnorna och de som möter dem, bl.a. socialarbetare och muslimer i Finland. Främst är det frågan om rädsla och oro, men även fördomar och misstänksamhet som finns både hos kvinnorna och socialarbetare samt muslimer. Den här studien lyfter även upp den tudelade känslan och uppfattningen hos muslimer i Finland, att dels inte vilja ha med kvinnorna att göra p.g.a. ilska över det dåliga rykte muslimer fått av IS och dels vilja hjälpa kvinnorna att komma tillbaka. Vägen till förståelse och förtroende för alla inblandade kan enligt informanterna i denna studie vara lång och utmanande. För det andra presenterar den här studien några konkreta förslag till åtgärder för att förbättra bemötandet och re-integrationen av kvinnorna. Resultaten visar på behovet av utbildning, främst i syfte att nå kulturell kompetens och sensitivitet hos socialarbetare. Studien ger även en fingervisning om att samarbetet behöver utvecklas mellan institutioner inom social- och hälsovårdssektorn och det muslimska samhället, samt multiprofessionellt och globalt. Samarbete med det muslimska samhället kan stöda det sociala arbetet med dessa kvinnor, men är ändå ingen garanti för att re-integrationen kommer att lyckas. Enligt informanterna i denna studie behövs ett multiprofessionellt samarbete för att skydda samhället och skydda kvinnorna, stöda kvinnorna på vägen bort från en våldsbejakande ideologi till ett nytt meningsfullt sammanhang, och bygga broar mellan kvinnorna och samhället.

I denna kandidatexamen vill jag undersöka varför två liknande utomparlamentariska högerextrema rörelser använder sig av olika strategier. Jag valde att undersöka Soldiers of Odin och Finska Motståndsrörelsen. Dessa organisationer fungerar på ett liknande sett, dvs på gatan. Men frågan är varför Soldiers of Odins våldsanvändning har varit mycket mera begränsad än Motståndsrörelsens Jag valde de interna bromsarnas teori och prövade denna teori på dessa två organisationer. Resultatet är att Soldiers of Odin har möjlighet till att använda mera våld, men Soldiers of Odin är lugnare än i Motståndsrörelsen för dess strategi går ut på att söka stöd bland många olika grupper inom det finska samhället. Motståndsrörelsens strategi går istället ut på att vara så radikal som möjligt och organisationen behöver inte avstå från våld, då den inte är beroende av stöd bland icke-nationalsocialister.

Frågan om det föreligger ett demokratiskt underskott inom den Europeiska unionen har varit omtvistad länge och är ännu omdebatterad inom forskningen och samhället. Det finns ändå en växande uppfattning om att unionen och dess institutionella arkitektur lider av en del demokratiska brister. I skenet av denna uppfattning och de kriser som drabbat EU under de senaste åren beslöt sig EU:s institutioner för att lansera Konferensen för Europas framtid, en demokratisk innovation med flera kanaler för deltagande som pågick under ett års tid, genom vilken man önskade engagera EU-medborgarna i att forma unionens framtid och riktning. Syftet med denna uppsats är att utvärdera Konferensen för Europas framtid som demokratisk innovation, och i sken av det diskutera vad som faktiskt är möjligt att göra för att förbättra demokratin inom unionen. Utvärderingen av Konferensen för Europas framtid görs med hjälp av sex värdekriterier: delaktighet, folkets kontroll, upplyst förståelse, transparens, effektivitet och överförbarhet. Studien kommer fram till att vissa delar av konferensen lyckas fylla kriterierna delaktighet och upplyst förståelse väl, men transparensen och folkets kontroll led av vissa brister. Studien visar att det finns den behövda viljan att stärka det demokratiska läget, men det krävs ytterligare åtgärder för att faktiskt stärka EU:s demokratiska tillstånd.

Den här kandidatavhandlingen undersöker den finska unga politiska medborgaren. Studien inleds genom att bygga upp en idealtyp av den unga politiska medborgaren baserad på teorin om ny gentemot gammal politik. Teorin om ny gentemot gammal politik handlar i första hand om värdeförändring som skett under efterkrigstiden. I allmänhet värderar befolkningen icke-materiella värden högre än materiella värden. Då idealtypen av den unga politiska medborgaren är definierad, görs en jämförelse med den finska unga politiska medborgaren. Materialet som utgör de huvudsakliga empiriska utgångspunkterna ingår i studien Poliittisen osallistumisen eriytyminen: Eduskuntavaalitutkimus 2015 (Wass och Grönlund 2016). Den unga politiska medborgaren byggs upp med hjälp av Wass och Grönlunds artikelsamling, där alla artiklar tangerar riksdagsvalet 2015. Även materialet från riksdagsvalundersökningen kommer att analyseras i större detalj. Analysen görs huvudsakligen genom att jämföra olika ålderskategorier med varandra: de yngre generationerna (18–23 år, 24–29 år och 30–34 år) och de äldre generationerna (medelålderskategorin 35–50 år och en kategori för äldre 51– år). I undersökningen tangeras ämnen som medieanvändning, utbildningsnivå, dominerande värderingar samt partibundenhet och val av parti. De olika ålderskategorierna jämförs med varandra för att finna skillnader, eller alternativt likheter, mellan dem. Undersökningen kommer fram till att det finns vissa skillnader mellan de olika ålderskategorierna. Trots detta var generationsskillnaderna inte stora i alla frågor. Eftersom undersökningen fokuserar på endast ålderskategorier, är det svårt att dra alltför generaliserbara slutsatser. För att göra detta behövs en bredare jämförelse, exempelvis mellan olika val och med flera variabler.