Browsing by Title

Avhandlingen undersöker relationen mellan demokrati, datahantering och integritet på nätet. I brist på en bättre översättning så används ordet integritet som en synonym till engelskans privacy i texten. Det primära fokuset ligger i att jämföra datahanteringsregleringar utifrån ett ramverk som beskriver relationen mellan integritet och demokrati. Integritet relateras främst till integritet på nätet. Betydelsen av integritet byggs upp i texten och relateras därefter till olika demokratiska värderingar. De regleringar som jämförs är den allmänna dataskyddsförordningen i EU och lappverket av reglering gällande dataskydd och integritet i USA. Med andra ord jämförs den reglering som är bindande för alla medlemsländer i EU och den som är bindande för alla stater i USA. Studien belyser inte regleringar inom enskilda stater i USA, eller enskilda medlemsländer inom EU. Samarbetet mellan EU och USA gällande dataflöde, även om det är relevant, analyseras inte heller i studien. Datahanteringsförordningen för båda parter förklaras kort, men utöver regleringen så beaktas inte kulturella skillnader eller liknande som förklarande faktorer. Huruvida EU eller USA kan betraktas som demokratier och vad en demokrati egentligen innebär är inte heller något som studien redogör för. Utgångspunkten ligger i att USA och EU båda kan betraktas som sammansatta demokratier vilket tillåter jämförelsen (Fabbrini, 2011). Vad en demokrati innebär behandlas också endast på en mycket allmän nivå. Begreppet demokrati relateras främst till Dahls (1998) kriterier för en demokrati, samt allmänna värderingar som ofta anses vara centrala för demokratier likt frihet, autonomi och jämlikhet. Det är frågan om en jämförande studie med tidigare forskning som huvudsakligt material. Basen för jämförelsen är en komparativ studie av Ruben de Bruin (2022), vilken redogör för USA:s och EU:s datahanteringsförordningar. Före den här genomgången definieras integritet på nätet samt data i dagens värld och deras koppling till demokrati. En beskrivning av USA:s och EU:s datahanteringsförordningar och kopplingen mellan integritet och demokrati tillämpas därefter i en jämförelse som svarar på forskningsfrågan: vilka konsekvenser har regleringen av dataskydd och integritet för demokratin i USA och EU? Studien avslutas med en allmän diskussion kring tematiken.

I denna text analyseras om och hur det tyska etablerade partiet CDU/CSU:s förhållningssätt i immigrationsfrågor förändrats mellan förbundsdagsvalen 2013 och 2017. Analysens kontext utgörs av att det tyska nischpartiet AfD:s understöd ökat signifikant under åren 2013–2017. Analysens material består av CDU/CSU:s valprogram från förbundsdagsvalen 2013 och 2017. De två valprogrammen analyseras och jämförs med varandra tillsammans med två andra valprogram med hjälp av den datorutförda textanalytiska metoden Wordscores, som utvecklats av Laver, Benoit, och Garry (2003). Karakteristiskt för metoden är att den behandlar ord som objektivt data, som är oberoende av forskaren – till motsats från andra textanalytiska metoder där forskaren tolkar orden och ger dem betydelse. Det teoretiska ramverket består av statsvetenskapliga teorier som behandlar partikonkurrensen mellan ett nischparti och ett etablerat parti. Textanalysens resultat visar tydligt att CDU/CSU:s förhållningssätt i immigrationsfrågor blivit mindre positiv mellan valen 2013 och 2017. Texten försöker inte förklara vad som orsakat denna förändring. Med sin analys och sitt resultat bidrar texten till den akademiska litteraturen kring partikonkurrens. Texten problematiserar också Wordscores-metoden ur ett metodologiskt perspektiv.

I mars 2019 föll den s.k. Islamiska statens, IS, sista fäste. Ungefär 70 000 flyktingar bor sedan dess i lägret al-Hol i nordöstra Syrien. Bland flyktingarna finns 11 finländska kvinnor och deras drygt 30 barn, vilka är familjemedlemmar till f.d. IS-krigare. Den här avhandlingen undersöker hur det sociala arbetet i Finland kan förbereda sig för att bemöta och re-integrera dessa finländska kvinnor som anslutit sig till IS och som kan tänkas återvända från lägret al-Hol. Forskningsfrågorna som besvaras i avhandlingen är: Hurdana psykosociala utmaningar kan försvåra det sociala arbetet med de finländska kvinnorna som varit IS-anhängare och vilka praktiska åtgärder kunde vidtas för att förbättra bemötandet och re- integrationen av de finländska kvinnorna som varit IS-anhängare? En kvalitativ studie i form av fyra semistrukturerade intervjuer har utförts, ur ett socialarbets- och erfarenhetsperspektiv. Forskningsresultaten har speglats mot teorier om intersektionalitet respektive kulturkompetens i socialt arbete. Resultaten från studien visar för det första att det kan förekomma en mängd psykosociala utmaningar både hos kvinnorna och de som möter dem, bl.a. socialarbetare och muslimer i Finland. Främst är det frågan om rädsla och oro, men även fördomar och misstänksamhet som finns både hos kvinnorna och socialarbetare samt muslimer. Den här studien lyfter även upp den tudelade känslan och uppfattningen hos muslimer i Finland, att dels inte vilja ha med kvinnorna att göra p.g.a. ilska över det dåliga rykte muslimer fått av IS och dels vilja hjälpa kvinnorna att komma tillbaka. Vägen till förståelse och förtroende för alla inblandade kan enligt informanterna i denna studie vara lång och utmanande. För det andra presenterar den här studien några konkreta förslag till åtgärder för att förbättra bemötandet och re-integrationen av kvinnorna. Resultaten visar på behovet av utbildning, främst i syfte att nå kulturell kompetens och sensitivitet hos socialarbetare. Studien ger även en fingervisning om att samarbetet behöver utvecklas mellan institutioner inom social- och hälsovårdssektorn och det muslimska samhället, samt multiprofessionellt och globalt. Samarbete med det muslimska samhället kan stöda det sociala arbetet med dessa kvinnor, men är ändå ingen garanti för att re-integrationen kommer att lyckas. Enligt informanterna i denna studie behövs ett multiprofessionellt samarbete för att skydda samhället och skydda kvinnorna, stöda kvinnorna på vägen bort från en våldsbejakande ideologi till ett nytt meningsfullt sammanhang, och bygga broar mellan kvinnorna och samhället.

I denna kandidatexamen vill jag undersöka varför två liknande utomparlamentariska högerextrema rörelser använder sig av olika strategier. Jag valde att undersöka Soldiers of Odin och Finska Motståndsrörelsen. Dessa organisationer fungerar på ett liknande sett, dvs på gatan. Men frågan är varför Soldiers of Odins våldsanvändning har varit mycket mera begränsad än Motståndsrörelsens Jag valde de interna bromsarnas teori och prövade denna teori på dessa två organisationer. Resultatet är att Soldiers of Odin har möjlighet till att använda mera våld, men Soldiers of Odin är lugnare än i Motståndsrörelsen för dess strategi går ut på att söka stöd bland många olika grupper inom det finska samhället. Motståndsrörelsens strategi går istället ut på att vara så radikal som möjligt och organisationen behöver inte avstå från våld, då den inte är beroende av stöd bland icke-nationalsocialister.

Frågan om det föreligger ett demokratiskt underskott inom den Europeiska unionen har varit omtvistad länge och är ännu omdebatterad inom forskningen och samhället. Det finns ändå en växande uppfattning om att unionen och dess institutionella arkitektur lider av en del demokratiska brister. I skenet av denna uppfattning och de kriser som drabbat EU under de senaste åren beslöt sig EU:s institutioner för att lansera Konferensen för Europas framtid, en demokratisk innovation med flera kanaler för deltagande som pågick under ett års tid, genom vilken man önskade engagera EU-medborgarna i att forma unionens framtid och riktning. Syftet med denna uppsats är att utvärdera Konferensen för Europas framtid som demokratisk innovation, och i sken av det diskutera vad som faktiskt är möjligt att göra för att förbättra demokratin inom unionen. Utvärderingen av Konferensen för Europas framtid görs med hjälp av sex värdekriterier: delaktighet, folkets kontroll, upplyst förståelse, transparens, effektivitet och överförbarhet. Studien kommer fram till att vissa delar av konferensen lyckas fylla kriterierna delaktighet och upplyst förståelse väl, men transparensen och folkets kontroll led av vissa brister. Studien visar att det finns den behövda viljan att stärka det demokratiska läget, men det krävs ytterligare åtgärder för att faktiskt stärka EU:s demokratiska tillstånd.

Den här kandidatavhandlingen undersöker den finska unga politiska medborgaren. Studien inleds genom att bygga upp en idealtyp av den unga politiska medborgaren baserad på teorin om ny gentemot gammal politik. Teorin om ny gentemot gammal politik handlar i första hand om värdeförändring som skett under efterkrigstiden. I allmänhet värderar befolkningen icke-materiella värden högre än materiella värden. Då idealtypen av den unga politiska medborgaren är definierad, görs en jämförelse med den finska unga politiska medborgaren. Materialet som utgör de huvudsakliga empiriska utgångspunkterna ingår i studien Poliittisen osallistumisen eriytyminen: Eduskuntavaalitutkimus 2015 (Wass och Grönlund 2016). Den unga politiska medborgaren byggs upp med hjälp av Wass och Grönlunds artikelsamling, där alla artiklar tangerar riksdagsvalet 2015. Även materialet från riksdagsvalundersökningen kommer att analyseras i större detalj. Analysen görs huvudsakligen genom att jämföra olika ålderskategorier med varandra: de yngre generationerna (18–23 år, 24–29 år och 30–34 år) och de äldre generationerna (medelålderskategorin 35–50 år och en kategori för äldre 51– år). I undersökningen tangeras ämnen som medieanvändning, utbildningsnivå, dominerande värderingar samt partibundenhet och val av parti. De olika ålderskategorierna jämförs med varandra för att finna skillnader, eller alternativt likheter, mellan dem. Undersökningen kommer fram till att det finns vissa skillnader mellan de olika ålderskategorierna. Trots detta var generationsskillnaderna inte stora i alla frågor. Eftersom undersökningen fokuserar på endast ålderskategorier, är det svårt att dra alltför generaliserbara slutsatser. För att göra detta behövs en bredare jämförelse, exempelvis mellan olika val och med flera variabler.

Youtube får en allt större roll i mediesamhället och de mest synliga användarna är unga. Den här avhandlingen granskar hur Yles nyhetsredaktion Yle Uutiset rapporterar om ungas Youtubeanvändning. Forskning visar att traditionella medier tenderar att överdriva både risker och möjligheter med ungas digitala medievanor. Unga beskrivs som en enhetlig ”digital generation” och annangörs ofta i nyhetsdiskursen. Diskursen om unga och Youtube tenderar att handla om allt ifrån faror till virala klipp och kändisar. Mer sällan uppmärksammas Youtubes bredd och ungas unika erfarenheter av att nätverka, skapa och vara på Youtube. Med hjälp av kritisk diskursanalys granskar den här avhandlingen fem nyhetsartiklar som behandlar temat unga och Youtube. Alla artiklar har publicerats på Yle Uutistets webbplats under år 2017. Analyserna utförs enlig Teun A. Van Dijks modell för kritisk diskursanalys, vilket möjliggör en studie av texterna på både makro- och mikrostrukturell nivå. På makronivå undersöks texternas övergripande egenskaper och på mikronivå studeras texterna mer detaljerat, bland annat koherens, ordval och implikationer granskas. Resultaten visar att de enskilda Yle Uutiset-artiklarna i flera fall samspelar med typiska diskurser kring ungas medie- och Youtubeanvändning. I många fall uttrycker artiklarna oro för risker med Youtube och flera gånger porträtteras ungas Youtubeanvändning som en slags hysteri kring kändisar. Gemensamt för alla artiklar är att de generaliserar unga. Youtube beskrivs som ”den här generationens grej”, men ändå kommer ”generationen” inte på allvar till tals i någon av de fem artiklarna. Den här avhandlingen uppmärksammar den rapportering som beskrivs ovan, men belyser också hur medierna kan förändras. För att vi ska kunna förstå vårt föränderliga digitala mediesamhälle behövs medier som rapporterar nyanserat, aktuellt och konstruktivt.

Dagens nyliberala kultur och kapitalistiska system producerar ett ideal om en perfekt normfungerande individ. Följaktligen framställs funktionsnedsättningar som något negativt och avvikande, vilket leder till att personer med funktionsnedsättning utsätts för normalisering för att få dem att passa in i samhällets ideal. Denna normalisering kan ses som en form av maktutövning som förtrycker och isolerar personer med funktionsnedsättning. I enlighet med crip-teoretiker argumenterar jag för att man borde ifrågasätta de normativa ideal som leder till en binär uppdelning i normfungerande och personer med funktionsnedsättning. Syftet med min kandidatavhandling är att analysera kulturella representationer av funktionsnedsättningar för att se hur denna binära uppdelning motstås och uppehålls. Dessa kulturella representationer tydliggör att det fortfarande existerar ableistiska attityder om att funktionsnedsättningar är något skamfullt. Personer med funktionsnedsättning uppfattas till exempel som annorlunda och i första hand som stödtagare. Uppfattningar om funktionsnedsättningar som något annorlunda kan däremot också vändas till något positivt och till och med användas som en marknadsföringsstrategi.

I kandidatavhandlingen granskar jag de nordiska innovationsverkens förutsättningar för god innovationsdiffusion utgående ifrån de lagar och strategier som står som grund vår institutionernas verksamhet. I avhandlingen analyserar jag det svenska innovationsverket Vinnova, det finska innovationsverket Business Finland, det norska innovationsverket Innovasjon Norge och det danska innovationsverket Innovationsfonden Danmark. I kandidatavhandlingen analyserar jag de nordiska ländernas innovationsverks lagar och strategier utgående ifrån teorier om innovationsdiffusion samt institutionella teorier genom en komparativ innehållsanalys som framställts i en matristabell. Förutsättningen för innovationsdiffusion granskas med hjälp av fyra kategorier som grundar sig på Everett Rogers teori om innovationsdiffusion. Resultaten av analysen visar att de nordiska innovationsverken delvis uppfyller de krav som jag tagit fram i denna avhandling för förutsättningarna på god innovationsdiffusion men att det fortfarande finns rum för förbättring. Analysen indikerar även att lagarna har en inverkan på utformandet av strategierna vilket påvisar lagarnas signifikans som grundpelare i utformandet av innovationsverkens verksamhet.

Sociala medier ger oss en möjlighet att kommunicera och interagera med andra människor och har sedan 2000-talets början fått en allt större roll i samhällsdebatten. Människor använder sig även av sociala medier i kriser. Detta för att söka information, men också för att ge stöd. Följaktligen har även användningen av sociala medier ökat under coronaviruspandemin. Denna kandidatavhandling fokuserar på unga vuxnas upplevelser av sociala medier. Syftet är att undersöka hur unga vuxna upplevt sociala mediers roll under coronaviruspandemin i Finland och om sociala medier har en eventuell inverkan på nationalismen eller polariseringen i landet. Metoden som används i avhandlingen är en hybridmodell av enkätundersökning där såväl öppna som slutna frågor används. Materialet består främst av svaren från enkätundersökningen men även annan statistik och tidigare forskning som belyser de sociala mediernas roll i krissituationer. Majoriteten av respondenterna uppgav att de har märkt en tydlig skillnad i sitt flöde på de sociala medierna. Facebook har fungerat som en plattform för hat och kritik medan Instagram har fungerat som en positiv plattform full av uppmuntran. Ett flertal av respondenterna har upplevt att samhället blivit mer polariserat men samtidigt uppgav respondenterna även att nationalismen ökat. Respondenterna har stött på inlägg på sociala medier där genomfördandet av åtgärder för hanteringen av coronasituationen både hyllas och kritiseras. Kritiken och berömmet handlade i de flesta fall om samma område.