Browsing by Title

Statsminister Juha Sipiläs regering, som utnämndes i slutet av maj 2015, beslöt att från och med 2016 utföra årliga nedskärningar i utvecklingsbiståndet. Den här uppsatsens syfte är att utreda hur nedskärningspolitiken behandlas och legitimeras, vilka/vems intressen ges störst vikt i den finländska utvecklingspolitiska debatten och hur regeringen hanterar konflikten mellan developmentalism och nedskärningspolitik. Det andra syftet med den här uppsatsen är att synliggöra eventuella förändringar i mediernas förhållningssätt till utvecklingssamarbete efter att utvecklingspolitiken förändrats. Uppsatsen behandlar utvecklingspolitikens historia och den utvecklingspolitiska debattens huvuddrag och strävar efter att synliggöra eventuella likheter och skillnader i nedskärningsdebatten och debatten som först tidigare. Centrala begrepp är developmentalism och instrumentalism som sätt att argumentera för utvecklingspolitik. Nyhetstexter och opinionstexter (n=55) som publicerats i Helsingin Sanomat efter att regeringen Sipilä utnämndes analyseras med kvantitativ innehållsanalys. Studiens centrala slutsatser är att utvecklingspolitik fortfarande motiveras med developmentalism, om än instrumentalistiska argument också är viktiga i synnerhet i nyhetstexter. Det vanligaste argumentet i nedskärningsdebatten är att nedskärningarna leder till mänskligt lidande. Det logiska glappet mellan developmentalism och nedskärningspolitik lappas med effektivitetsargument: nedskärningarna leder till innovationer och effektivitet inom det utvecklingspolitiska fältet.

Avhandlingens målsättning är att få mera kunskap om ekonomiskt utnyttjande av äldre som bor i servicehus. För att uppnå denna målsättning, så har jag fokuserat på två forskningsfrågor: “På vilket sätt upplever föreståndarna på servicehus att äldre utnyttjas ekonomiskt och vilka orsaker ligger bakom det?” och “Hur arbetar servicehusen enligt föreståndarna för att förebygga ekonomiskt utnyttjande?”. I forskningen deltog fyra föreståndare från olika servicehus i Nyland. Materialet samlades in med semistrukturerade intervjuer och analyserades med tematisk innehållsanalys Ekonomiskt utnyttjande av äldre är inget nytt fenomen, men är ändå något man inte lagt så mycket vikt vid under åren. Eftersom man inte varit intresserad av att forska i ämnet har människor inte heller tillräcklig kunskap om det. För att öka människors medvetenhet om ekonomiskt utnyttjande av äldre, så borde samhället mera öppet behandla det (exempelvis genom kampanjer och utbildningar). Det skulle hjälpa till att förebygga ekonomiskt utnyttjande av äldre Det finns flera olika riskfaktorer för att ekonomiskt utnyttjande kan ske och man kan hitta dem på olika nivåer. På samhällsnivå är en riskfaktor att dagens samhälle inte mera respekterar äldre på samma sätt som tidigare. Man ser i stället äldre som en börda för samhället. På organisationsnivå, i detta fall i servicehus, så kan risken för ekonomiskt utnyttjande bli större då det är brist på personal och resurser, vilket ökar risken för utmattning och stress bland de anställda. På individnivå ökar risken för att bli utsatt, om den äldre har nedsatta funktionsförmåga eller en minnessjukdom. Forskningresultaten visar att också äldre som bor i servicehus blir offer för ekonomiskt utnyttjande, fastän de har ett större nätverk med professionella omkring sig. Det bevisar, att det skulle vara viktigt att forska vidare i ämnet. På det viset kunde man förebygga och eventuellt stoppa ekonomiskt utnyttjande av äldre i tid. Nyckelord: ekonomiskt utnyttjande, äldre, servicehus, föreståndare,

Emotionell intelligens är idag en betydande indikator då man mäter individens intelligensnivå, eftersom känsloförståelse och social intelligens används både i vardagen och på arbetsplatsen. Syftet med den här avhandlingen är således att på basis av tidigare forskning redogöra för utveckling, följder och interventioner av emotionell intelligens. Litteraturgenomgången baserar sig på tidigare forskning om emotionell intelligens, fokuserar främst på källor med en socialpsykologisk synvinkel och utgår bland annat från kända teoretiker som Mayer och Salovey samt Goleman. Resultaten visar att emotionell intelligens hos en individ utvecklas genom hela livet i samspel med andra människor och händelser. Att vara emotionellt intelligent påverkar både individen själv, till exempel genom känsloförståelse och känslohantering, samt individens relationer, till exempel med hjälp av goda sociala färdigheter och förståelse av hur andra personer känner och tänker. Resultatet visar även att interventionsprogram kan förbättra emotionell intelligens, vilket stöder att emotionell intelligens utvecklas under hela livets gång. Genom att bli medveten om emotionell intelligens och hur det påverkar vardagen, får alla personer en möjlighet att förbättra sin egen emotionella intelligens och utnyttja de fördelar som följer.

En del av de som lämnar in sin asylansökan till Migrationsverket får avslag och måste lämna Fin-land. För de socialarbetare som arbetar med asylsökande är det vardag att bemöta människor med traumabakgrund och som har en svår livssituation. Mitt syfte är att undersöka hur socialarbetare upplever den emotionella sidan av sitt arbete med klienterna och hur de hanterar en situation när en klient blir avvisad eller utvisad. Tidigare forskning vittnar om en stor emotionell påfrestning för socialarbetare och att det kan leda till icke önskvärda copingmetoder samt utbrändhet hos socialar-betare. Studien består av tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer som analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultaten visar att socialarbetare upplever att arbetet med asylsökande i hög grad kräver emotionella resurser men att de lärt sig vilka strategier som underlättar deras tunga känslor. Resultaten är till viss del överensstämmande med tidigare forskning. Tidigare forskning visar att socialarbetare kan börja ifrågasätta den organisation de arbetar för, något som inte kom fram i denna studie. Förslag på fortsatt forskning är att undersöka copingmetoder hos erfarna versus nyutexaminerade socialarbetare.

Efter ett decennium av förhandlingar i rådet godkände slutligen Europarlamentet direktivet om en jämnare könsfördelning bland styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder. Syftet med direktivet är att höja på andelen kvinnor i stora börsnoterade bolagsstyrelser. Direktivet väckte debatt i medlemsländerna främst över frågan om direktivet inskränker på äganderätten och/eller subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen. Finland har stöttat direktivförslaget sedan 2012. Trots det har det inte varit aktuellt att införa en nationell lag om könskvoter i bolagsstyrelser, fastän ett flertal av regeringarnas jämställdhetsprogram ser det som en lösning. Finland har till viss del jämställdhetslagar som tangerar könskvoter, men inte i samma omfattning som direktivet. Essän jämför Finlands jämställdhetslagar mot de övriga nordiska ländernas motsvarande lagstiftning. I Norge, Island och Danmark finns det redan lagstadgade kvoter och i Sverige har man gjort ett flertal reformförsök. I ljuset av jämförelsen uppstår frågan hur en lagreform i Finland aldrig varit aktuell då man beaktar Finlands position till direktivet, de övriga nordiska ländernas lagstiftning samt regeringarnas jämställdhetsprogram.

Myndigheter och beslutsfattare har i offentliga institutioner och företag en stor inverkan på den verksamhet som idkas. Det är avgörande för säkerställandet av demokratin att det finns bestämmelser om mekanismer som säkerställer att beslutsfattarna står till svars för sina handlingar och beslut. Säkerställandet av den offentliga sektorns verksamhet är i synnerhet relevant inom den ekonomiska aktiviteten där transparens och ansvarsutkrävande spelar en avgörande roll för främjande av öppenhet, integritet samt förtroende i makthavarnas verksamhet. På grund av strukturförändringen New public management har utsuddade sektorer uppstått som tydliggör hur statligt ägda företag blandar statligt regi med privat ekonomisk verksamhet. Problematiken är att de statligt ägda företagen ligger i en skärningspunkt mellan offentlig och privat verksamhet men måste trots detta uppfylla kraven på ansvarsutkrävande och transparens som förväntas av offentliga myndigheter. Corporate Social Responsibility används för att öka transparensen i företagsverksamhet genom att främja ansvarsfullt och öppet beteende. Avhandlingen kommer därmed att analysera det som Fortum tar upp i sin CSR-rapport i hur indikatorerna för transparens och ansvarsskyldighet uppfylls i den offentliga sektorns bolagsägande. Genom att undersöka Fortums CSR-rapport kan denna studie bidra till en ökad förståelse för hur den offentliga sektorns bolagsägande kan påverka företagens redovisning av CSR och därmed kommunikationen till intressenterna, medborgarna och samhället. Avhandlingen bygger på OECD:s riktlinjer för multinationella företag, Europeiska revisionsrättens sex centrala komponenter för ansvarsutkrävande, OECD:s riktlinjer för säkerställandet av en högkvalitativ transparens i företag samt Fortums Sustainability rapport för 2022 som motsvarar företagets CSR. De kategorier som analyseras i rapporten består av: roller och ansvar, information och rapportering, ägarfunktion och uttalande om mål, intressentrelationer, portföljen och finanser samt risker och riskfaktorer. Resultatet av analysen var av verifierande karaktär där Fortum till stor del rapporterat om de kategorier som krävs av ett statligt ägt företag där företaget mest betonade vikten av information, rapportering och uttalande om mål. Det konstateras även att Fortum starkt betonar kontakten till sina intressenter.

Objektifiering av kvinnor är allmänt och förekommer i många former av media. Även kvinnliga artister sexualiseras mera än manliga. Inom musikbranschen säljer kvinnor ofta mera på sex och karaktär än musikaliskt innehåll. I min kandidatavhandling undersöker jag hur Rolling Stone Magazine porträtterat Madonna som kvinnlig artist och jämför hur deras porträttering av henne förändrats över tid under Madonnas karriär, från år 1983 – 2019. Jag analyserar fem långa intervjuer som Rolling Stone Magazine gjort med Madonna och recensionerna de skrivit om alla hennes album, sammanlagt 15 stycken. Som analysmetod tillämpar jag kvalitativ textanalys. Mitt syfte är att se vilka attribut journalisten valt att lyfta fram och om fokus förändrats längs med åren. Jag har analyserat 20 artiklar, 15 albumrecensioner och fem intervjuer. Av dessa har fyra recensioner och en intervju skrivits av kvinnor och de övriga av män. I artiklar från 1983 – 1999 skriver journalisterna ofta om Madonnas utseende och sexualiserar henne medan de senare skriver mer om Madonnas musik. Det här beror delvis på artikelgenren. I albumrecensioner koncentrerar sig journalisten på albumet och inte personen Madonna. I de längre intervjuerna fokuserar journalisten på allt - kanske nästan annat mer än själva musiken. I tidigare artiklar beskrivs Madonna som liten och osäker medan hon beskrivs som mäktig och stark i artiklar från de senaste åren. I nyare artiklar tar journalisten ofta upp Madonnas ålder, i både positiva och negativa sammanhang. Madonnas sexualiserade stil har kritiserats ända från början av hennes karriär till idag. Då Madonna var yngre beskrevs hon ofta som en sexsymbol. Idag beskriver man ofta Madonna i kontrast till hennes ålder. En bidragande orsak till att journalister särskilt i intervjuerna skriver om Madonna i ett positivare ljus kan vara att hon vägrar svara på irrelevanta frågor. I tidigare intervjuer svarar hon snällt på alla typer av frågor medan hon senare avbryter journalisten och väljer när hon vill svara. Detta kan också bero på att Madonna blivit vanare vid och bekvämare med intervjuer. Mina resultat tyder på att Madonna idag sexualiseras i lägre grad än förr, men detta kan helt enkelt bero på att hon är äldre - få kvinnliga artister har lika långa karriärer. Under 1980-talet talar journalisterna mycket om Madonnas utseende och väljer att fokusera mera på det än på musiken. Likaså beskrivs Madonna under 2000-talet ofta med positivare adjektiv än tidigare, ”girly”, ”boy toy” och ”doll” (flickig, leksak för pojkar, docka) byts ut mot ”queen of pop” och ”fiery” (drottningen av pop och eldsjäl). Trots detta förekommer också negativare kommentarer om Madonna på äldre dagar, men ofta är artiklarna mer neutralt skrivna. De negativa kommentarerna är ofta åldersrelaterade och handlar om att Madonnas beteende upplevs opassande för åldern.

Globaliseringen, avregleringen och de ekonomiska kriserna har resulterat i fortgående omstruktureringar i organisationer, där ledaren sätts i fokus för att öka effektivitet och engagemang på arbetsplatsen. Mitt syfte med denna avhandling är att på basis av tidigare forskning studera engagemang på arbetsplatsen och hur intern kommunikation kan förbättra det. I avhandlingen presenteras relevanta forskningsresultat från forskningsområdet. I avhandlingens tillämpas Kahns trekomponents modell, som beskriver utvecklingen av personligt arbetsengagemang. Utöver detta belyses sociala utbytesteorin, som har som avsikt att fungera som en teoretisk förklaringsgrund till engagemang. Eftersom engagemang är ett mångfacetterat begrepp, som anses samverka med flera organisationsbeteenden, ligger fokus i denna avhandling på de främst förekommande organisationsbeteenden som anses både ha samband med engagemang och intern kommunikation. Dessa är arbetsförpliktelse, organisatoriskt medlemskap, arbetstillfredsställelse samt förtroende för organisationen. I avhandlingen behandlas därmed engagemang både på individ- och organisationsnivå. Majoriteten av den befintliga forskningen inom intern kommunikation fokuserar sig på ett ledarskapsperspektiv, där fokus ligger på kommunikationen mellan ledningen och anställda. Därmed behandlas intern kommunikation i denna avhandling främst på organisationsnivå. Eftersom anställdas perspektiv inte i samma utsträckning har beaktats i den befintliga forskningen, framhävs ett kritiskt perspektiv mot det snäva forskningsperspektivet. Avhandlingen är utförd som en litteraturstudie, där forskningsresultat från tidigare forskning från forskningsområdet presenteras. Resultaten visar att engagemang är ett mångfasetterat fenomen där känslor av meningsfullhet, säkerhet och tillgänglighet anses vara nödvändiga för att personligt engagemang skall utvecklas. Resultaten tyder på ett positivt samband mellan engagemang och effektiv intern kommunikation. Effektiv intern kommunikation stöds av faktorer så som positiv organisationskultur, uppåtriktad kommunikation samt personlig kommunikation. Dessa anses ha positiva samband med de ovannämnda organisationsbeteendena. Därmed bidrar denna avhandling med en sammanställning av engagemang på arbetsplatsen och hur intern kommunikation kan förbättra det. För att säkerställa att anställdas behov på arbetsplatsen blir bemötta, behöver man kunskap om intern kommunikation ur anställdas perspektiv. Därmed kunde förslag till fortsatt forskning vara att studera intern kommunikation på individnivå och dess samband med engagemang på arbetsplatsen.

Klimatförändringen är vår tids mest pressande utmaning, som under de senaste åren tillfälligt blivit åsidosatt av coronapandemin. Forskning tyder på att allmänhetens uppfattning av klimatförändringen som hot tenderar att minska både under och efter samhällskriser. Att allmänhetens klimatoro minskar, skulle vara förödande för klimatbekämpningen. Mitt syfte med denna avhandling är att granska huruvida coronapandemin haft en inverkan på allmänhetens uppfattning av klimatförändringen i Finland. Det empiriska materialet som används för avhandlingens analys är Näringslivets delegations surveyundersökningar från åren 2020 och 2021. Dessa surveyundersökningar utfördes för att granska den finländska befolkningens värderingar och attityder. I avhandlingen används beskrivande kvantitativa metoder för att bearbeta dessa data och för att jämföra svarsprocenter från före den första coronavågen och efter. Avhandlingen bekräftar en förändring i allmänhetens uppfattning av klimatförändringen efter den första coronavågen i Finland. Resultaten visar att klimatoron i Finland minskade efter den första coronavågen, samtidigt som viljan att kompromissa på den egna livsstilen för miljön ökade. Därutöver, visar resultaten att allmänhetens förhoppningar om att coronapandemin ger upphov till en grön utveckling, har minskat. Avhandlingen bidrar med en insikt i hur finländares klimatattityder fluktuerat under coronapandemin och ger en analytisk granskning av vilka de möjliga bakomliggande orsakerna till detta kan vara.

Att vara populär ses som någonting eftersträvansvärt av många skolungdomar. Forskning visar dock att det också finns negativa konsekvenser av popularitet. De som inte är populära i en skola påverkas negativt av att de som försöker bli eller är populära kan använda våld och mobbning för att uppnå eller bevara sin statusposition. De som strävar efter att bli populära kanske inte inser hur illa de beter sig eller vilka långsiktiga konsekvenser deras inlärda sätt att bete sig kan ha. Syftet med studien var att granska de negativa aspekterna, främst konsekvenser, av popularitet bland skolungdomar. Avhandlingen är en litteraturgenomgång och fokuserar på Cillessens (2011) definition av popularitet istället för äldre studier om att vara omtyckt, även kallad sociometrisk popularitet. Studien kom fram till att popularitet har en del negativa konsekvenser både för de populära och för de omkring dem. Åtgärdsprogram som inriktar sig på skolungdomars välmående borde ta i beaktande hur skolungdomarna själva upplever den statushierarki som de befinner sig i och hjälpa dem att bygga en statushierarki som fördömer våld och mobbning istället för att belöna den, och att personer med en högre status har ett ansvar som rollmodeller.