Browsing by Title

Religion och tro har inom samhällsvetenskaperna ansetts inneha en central roll för individers integration i samhälle. Religioner skiljer sig däremot åt i vilken grad tron integrerar individer till samhället. Europeiska protestantiska länder, speciellt de nordeuropeiska, anses genomgå en förändringsprocess där det religiösa deltagandet avtar. Samtidigt har integrationen inom protestantiska länder ibland definierats som låg. Denna utveckling har inom samhällsvetenskaperna och sociologin diskuterats utgående från sekulariserings-, moderniserings- och individualiseringsteorier. I min avhandling behandlar jag religion och dess funktion med en särskild tyngdpunkt på den protestantiska tron. Sekularisering diskuteras som ett omtvistat och ifrågasatt fenomen och jag undersöker hur protestantismen kan förstås genom sekulariseringsdebatten. Avhandlingen behandlar därefter motsättningen mellan de västerländska samhällenas individualistiska karaktär och religion som en gemenskapsskapande institution. Som ett alternativ till den protestantiska tron diskuteras nyandlighet och spiritualitet, inom vilka anpassningsbarhet och självbestämmande tillåter individualistiska karaktärsdrag och på så sätt i högre grad tilltalar individer än den institutionellt organiserade tron. Resonemanget i avhandlingen framför att den förändring som sker specifikt i europeiska protestantiska länder inte är entydig och klar. Då man granskar den protestantiska tron kräver en bred studie av historia, modernisering, sekularisering och individualisering för att framföra en komplett uppfattning.

År 1990 infördes den första förordningen för kontroll av mycket stora företagskoncentrationer. Den nuvarande förordningen, Rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (”EG:s koncentrationsförordning”) (senare koncentrationsförordningen), stiftades år 2004. Enligt artikel 21(2) i koncentrationsförordningen har Kommissionen ensam behörighet att fatta beslut enligt förordningen. Ett undantag stadgas dock i artikel 21(4) där medlemsstater har rätten att vidta nödvändiga åtgärder för att skydda legitima intressen. Avhandlingen undersöker om medlemsstater genomdriver nationella intressen genom artikel 21(4) i koncentrationsförordningen och om det negativt påverkar EU:s inre marknad. I den här avhandlingen används en rättsdogmatisk metod där Kommissionens beslut, EU-domstolens rättsfall och rättslitteratur används för att undersöka området. Dessutom gör jag en överblick av medlemsstaternas nationella lagstiftning för att kunna upptäcka möjliga oenigheter mellan nationell lagstiftning och EU:s koncentrationsförordning. Det finns överlag få rättsfall gällande artikel 21(4) i koncentrationsförordningen och det sker också sällan att medlemsstater åberopar artikeln. Det finns tre utskrivna legitima intressen i artikel 21(4) men enligt artikel 21(4) 2 mom. är artikeln inte uttömmande och därmed kan också andra orsaker anses ha ett legitimt intresse. Om en medlemsstat ska åberopa ett icke-utskrivet legitimt intresse krävs dock ett godkännande av Kommissionen innan man kan vidta åtgärder. Fall där medlemsstater har åberopat ett icke-erkänt legitimt intresse är ännu färre än då medlemsstater har åberopat ett utskrivet legitimt intresse. Tolkningen av det som kan anses vara ett icke-utskrivet legitimt intresse är strikt. De flesta rättsfallen inom området liknar varandra eftersom en medlemsstat oftast åberopat ett utskrivet legitimt intresse. Kommissionen har sedan granskat intresset och beslutat att medlemsstaten inte har kunnat åberopa det utskrivna legitima intresset vilket direkt medför att medlemsstaterna har brutit emot kommunikations- och standstillkravet (communication- and standstill obligation) eftersom intresset därmed endast har kunnat ansetts vara ett icke-utskrivet legitimt intresse. Eftersom det finns så få fall där medlemsstater har åberopat artikel 21(4) i koncentrationsförordningen vore det också överdrivet att påstå att medlemsstater genomdriver nationella intressen genom artikel 21(4) i koncentrationsförordningen och på så sätt påverkar EU:s inre marknad negativt. Med tanke på det färska beslutet från Kommissionen där Ungern försökte förbjuda koncentrationen mellan företagen VIG och Aegon år 2022 finns det dock en möjlighet att andra medlemsstater börjar använda artikel 21(4) mer aktivt för att skydda inhemska intressen.

Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen i Finland har nyligen uppdaterats. I de nya grunderna för läroplanen finns ett större fokus på jämlikhet än tidigare. Därför är det viktigt att förstå hur genus konstrueras i skolmiljön. Syftet med denna avhandling är att på basis av tidigare forskning redogöra för hur genus konstrueras bland barn och unga i skolan. Denna litteraturöversikt baserar sig på socialkonstruktionistisk forskning. Barn och unga konstrueras ofta som antingen feminina eller maskulina. De kan positionera sig på olika sätt, bland annat genom sitt utseende, kroppsspråk, vilka sorters lekar de leker och vilka intressen de ägnar sig åt. Romantik och akademisk framgång ses som feminint, medan att vara aktiv och bruka våld ses som maskulint. Elever kan ibland rätta varandra på olika sätt så att andra skulle bete sig i enlighet med de rådande normerna. Individers subjektspositioner är inte förutbestämda och kan variera beroende på sammanhang. Det finns olika typer av maskuliniteter och femininiteter och barn och ungas genuspositioner påverkas även av andra sociala kategorier, som till exempel klass och etnicitet. Resultaten visar att genus konstrueras bland barn och unga i skolan när de intar positioner som antingen maskulina eller feminina. Flickor och pojkar antas vara varandras motsatser, och som pojke intar man ofta en mer maktfull position än flickor. Många elever begränsas av de rådande genusnormerna. Ifall skolan är medveten om hur genus konstrueras kan den jobba för att erbjuda elever alternativa subjektspositioner och stöda dem i deras identitetsskapande.

Denna avhandling jämför hur klimatförändringen och klimatpolitiken prioriterades och behandlades i media på 1990 talet jämfört med 2010-talet. Frågan besvaras delvis genom att analysera rapportering i HBL från FN:s klimatmöten 1992, 1997, 2009 och 2015 och delvis genom att sammanfatta tidigare forskning. Studiens hypotes är att klimatförändringen blivit mera accepterad som ett vetenskapligt faktum samt att klimatpolitiken får mera utrymme i media på 2010-talet jämfört med på 1990-talet. Utöver detta analyseras även ett fåtal texter kvalitativt där frågan som besvaras är ”hur förmedlar Hbl:s texter klimatpolitikens betydelse och hur förklarar de vad klimatförändringen är?”. Eftersom klimatförändringen som fenomen är så mångfacetterat och långsiktigt, är det många människor som har en begränsad förståelse för fenomenet. Därmed blir även klimatpolitikens betydelse svår att förstå. Ett vanligt koncept för att beskriva hur mediepublik förstår ett fenomen är gestaltningar eller ramverk. Ett fenomen eller problem inramas enligt sådana allmänt rådande uppfattningar som finns från förut i samhället. Med den kvalitativa analysen försöker jag identifiera dessa gestaltningar för att se hur klimatpolitiken inramas för HBL:s läsare. Resultatet av studien av HBL visar att klimatförändringen fått mera medieuppmärksamhet på 2000-talet än 1990-talet, samt att sättet hur man talar om klimatförändringen tyder på att det blivit mera accepterat som ett problem som definitivt existerar och politiskt kan åtgärdas. Det visar att denna studies huvudsakliga resultat är precis som förväntat. Trots detta finns det ett flertal andra studier som visar att acceptansen och mängden rapportering av klimatpolitiken har varierat stort längs med åren, vilket innebär att mängden klimatrapportering inte ökat linjärt från 1990-talet till 2000-talet.

Glastaket är en metafor för de osynliga barriärer som kvinnor ställs inför då de stävar efter att avancera inom arbetslivet. Forskning och aktuella rapporter om glastaket tyder på att kvinnor är underrepresenterade i ledande positioner och utsätts för strukturell diskriminering i organisationer. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka varför kvinnor är så underrepresenterade inom chefspositioner, med andra ord undersöka orsakerna bakom glastaket. Problemet granskas på två nivåer. Den första nivån behandlar hur kvinnors karriärer påverkas negativt av könsstereotyper. Den andra nivån närmar sig problemet från organisationsnivå och granskar hur organisationsstrukturer upprätthåller glastaket. Studien baserar sig på tidigare forskning om glastaket och källorna härstammar från socialpsykologiska journaler samt journaler för organisationsstudier. Eaglys teorier om hur könsstereotyper skapar fördomar mot kvinnligt ledarskap är viktiga och Acker är mest central inom kapitlen som behandlar könssegregerade organisationshierarkier kopplade till samhällsstrukturer. Resultaten i denna studie indikerar på att både könsstereotyper samt könssegregerade organisationsstrukturer orsakar glastaksfenomenet. Könsstereotyper leder till fördomar mot kvinnligt ledarskap och kvinnor blir diskriminerade på grund av dessa fördomar. Kvinnors syn på sin självförmåga hämmas som ett resultat av könsstereotyper om att kvinnliga karaktärsdrag inte går att förknippa med ledarskap. Organisationsstrukturer konstruerar glastaket i form av könsegregerande förfaranden som orättvisa rekryteringsprocesser och genom att ignorera genusfrågor. Manliga nätverk och normer för dubbelbindningar upprätthåller även glastaket. Vidare så är kvinnor ofta tvungna att välja mellan karriär och familj, vilket män inte lika ofta får kämpa med. Ett centralt resultat i studien är även insikten i att en del av teorierna och forskningen om könsstereotyper kritiseras i och med att dessa delvis förstärker och accepterar könsrollerna. Nivån där organisationshierarkier tas upp beskriver problemet på ett mera strukturellt plan. Båda de innan nämnda nivåerna upprätthåller sammanfattningsvis glastaket, men på olika och sätt och med varierande effekter.

Den finska social och hälsovårdslagen förnyades år 2015. Förnyelsen av lagen innebär bland annat att en paragraf för strukturellt socialt arbete togs i bruk och vidare steg också våren 2016 en paragraf om socialvårdspersonalens anmälningsskyldighet om skev eller otillräcklig socialvård i kraft. Båda dessa paragrafer innebär att socialarbetare i sitt arbete också borde utföra ett mera samhälleligt påverkande arbete, ett s.k. strukturellt socialt arbete, i den väldigt casework-inriktade praktiken inom offentlig socialvård. Eftersom socialarbetare är gräsrotsbyråkrater i en offentligt styrd organisation inom den offentliga socialvården, måste de förutom den nationella lagen också i sitt arbete tillämpa organisatoriska regler och riktlinjer. Förutom dessa påverkas socialarbetare av indirekta åtgärder som knapphetspolitik i sitt arbete. Knapphetspolitik i välfärdsservicen, som varit påtaglig i Finland sedan lågkonjunkturen på 90-talet, arbetar för att föra över ansvaret från den offentliga socialvården till privata företag. Detta innebär att klienterna ska bli kritiska konsumenter av social-och hälsovårdsservice. Syfte med denna studie har varit att granska hur socialarbetare upplever den nya socialvårdslagen för den 7§ och vad som påverkar deras möjligheter att utföra åtgärder som är inskrivna i den 48§ och hur det definierar tillräcklig socialvård. Studien utgår från en tredelad teoretisk referensram: Strukturellt socialt arbete (Pohjola 2011; SVL 7§; SHM 2015) Gräsrotsbyråkraters handlingsutrymme (Lipsky 1980) och NPM och knapphetspolitik i välfärdsservice. Strukturellt socialt arbete är en förändringsinriktad teori (Pohjola 2011) som också inskrivits i den nya socialvårdslagen, därmed är det också enligt lagen något som alla socialservisgivare borde utföra (SVL 2014). Handlingsutrymme, som enligt Lipsky (1980) är ett redskap som socialarbetare kan använda för att forma och förändra det utförda arbetet. NPM och knapphetspolitik leder enligt Koskiaho och Eräsaari till ett fragmentiserat fält av välfärdsservice som inte kommer att minska på kostnaderna för det offentliga (Koskiaho 2008; Eräsaari 2006). Studien är kvalitativ och utgår från fem semistrukturerade temaintervjuer med socialarbetare. Resultaten i studien visar att socialarbetare trots en förändring av socialvårdslagen och införandet av nya paragrafer i lagen inte vid sina praktiker utför ett planmässigt strukturellt socialt arbete som de själva skulle anse vara tillräckligt. Den viktigaste slutsatsen som kan dras av studien är att knapphetspolitik som NPM inte nödvändigtvis upplevs påverka det egna arbetet och handlingsutrymmet ändå indirekt gör det genom knappa resurser i arbetet och leder till att socialarbetare inte i praktiken har möjlighet till att utföra ett arbete på det sätt som lagen menar.

Jag har skrivit min kandidatavhandling om gränsdragningen mellan försök till brott och fullbordat brott. Inom begreppet försök är det viktigt att man tar med andra begrepp, för att förstå sig på försök till brott. Begreppen är: förberedelse, fullbordat brott, avstående från försök och verksam ånger. Förberedelse till brott har ingen allmän bestämmelse i den finska strafflagen såsom försök har (SL 5 kap 1 §). Därför måste man skilja på begreppen. Vi tar ett hypotetiskt exempel, där man i Finland inte bestraffas för varken försök eller förberedelse: En kvinna som dricker alkohol och festar gör en förberedelse till att köra berusad i trafiken. En kvinna som tar fram nycklarna och sätter sig i bilen gör ett försök till att köra berusad i trafiken. En kvinna som kör berusad har fullbordat brottet. Vid ett fullbordat brott måste alltså alla brottsbeskrivningar uppfyllas, medan vid försök inte alla brottsbeskrivningar ännu uppfyllts av en eller annan orsak. Vid förberedelse har inte nödvändigtvis en enda brottsbeskrivning ännu uppfyllts. Här är även lagparagraferna noggranna då man inte blir bestraffad för endast onda tankar. Avstående från försök och verksam ånger är undantag till huvudregeln. Avstående från försök är ett oavslutat brott där gärningsmannen valt att inte genomföra försöket till slut. Gärningsmannen har alltså börjat genomföra brottet men sedan valt att avstå. Verksam ånger är å andra sidan ett avslutat brott där påföljderna inte ännu uppkommit. Exempel: Gärningsmannen har placerat en bomb men innan bomben exploderar väljer hen att avaktivera bomben och därför exploderar bomben aldrig. Avstående från försök och verksam ånger kräver alltid frivillighet. I min kandidatavhandling kommer jag att klargöra dessa begrepp och ge en bättre bild av fall där en gärningsman blir bestraffad för försök. Jag kommer vidare att ge exempel på olika rättsfall som behandlar dessa frågor.

Syftet med denna studie är att med hjälp av kvalitativ innehållsanalys kartlägga attityderna och innehållet i kommentarsfälten under två olika personporträtt från Hufvudstadsbladet. Personporträtten hanterar ämnet föräldraskap med två offentliga finlandssvenska profiler eller kändisar som huvudperson. I studien är intervjuobjektets status och kön i fokus för att undersöka hur de olika kommentarsfälten skiljer sig åt. Baserat på detta tolkas skillnaderna och även vad de kan bero på. Som bakgrund för analysen ligger tidigare forskning om kändisar, parasociala relationer och könat föräldraskap. I den kvalitativa innehållsanalysen mäts kategorierna tilltal, omtal, attityd och hur personlig kommentarerna är, för att ta reda på hur kommentarsfälten skiljer sig åt och vad som är signifikant i respektive kommentarsfält. Resultatet visar att det personporträtt med en finlandssvensk kvinnlig tv-profil som huvudperson bemöter mera negativ attityd av publiken än personporträttet med en finlandssvensk manlig medieprofil och kändis som huvudperson. Det personliga tilltalet och de personliga kommentarerna gentemot den manliga kändisen var väldigt närvarande och kan tyda på en parasocial relation. Detta kan påverka hur han bemöts, tolkas och ses av publiken. Dessa skillnader kan tolkas som en spegling av hur samhällets syner på olika personer baserat på status, kön och roll ser ut. Med hjälp av social identitetsteori kan en annorlunda behandling av två olika situationer bero på huvudpersonens del av den egna gruppen. Människor har lättare att kritisera de som de anser inte tillhör den egna gruppen. Vidare diskuteras även rollen av kön i föräldraskap och hur det kan påverka responsen som personporträttet får.

Syftet med denna litteraturöversikt var att på basis av tidigare forskning redogöra för 1) bidragande faktorer till, 2) följder av och 3) främjande av gruppkohesion i kontexten av arbetslivet. I och med coronapandemin har distansarbetet ökat och det har blivit färre som återvänder till arbete som sker på arbetsplatsen än väntat. Även om distansarbete har sina fördelar, för det också med sig nya utmaningar i arbetsgemenskapen. Enligt studier är det till exempel svårare att upprätthålla en känsla av samhörighet genom tekniska lösningar än ansikte mot ansikte. Litteraturgenomgången har visat att forskare inte är ense om definition eller mätning av gruppkohesion, och därför finns det inga påtagliga bidragande faktorer till fenomenet. Vissa gemensamma nämnare som social identitet, social kategorisering, känslor och vänskapsband nämns i flertal vetenskapliga artiklar. Följder av gruppkohesion är främst positiva och innefattar enligt studier bland annat bättre prestation och minskad social lättja. Studier visar också ogynnsamma effekter av gruppkohesion, vilket innefattar bland annat grupptänk och konformitet. Enligt studier kan gruppkohesion främjas till exempel genom uppförandenormer och olika interventioner. Framtida studier kunde fokusera på sambandet mellan gruppkohesion och välmående.

Denna avhandling är en litteraturöversikt vars syfte är att förstå sambandet mellan grupptryck och kriminellt beteende bland unga. Dessutom analyseras olika bidragande faktorer för både kriminellt beteende och grupptryck. Konformitet är en handling att passa in i en grupp. Som en grupplevande art är mycket av vårt beteende inriktat på att bevara gruppens sammanhållning. Människor har en tendens att ändra sitt beteende för att likna andras. Inflytande är alltså att påverka någon att till exempel bete sig på något sätt som vanligtvis anses vara negativt. Kriminellt beteende är ett viktigt ämne att belysa, eftersom det drabbar miljontals människor över hela världen. Grupptryck kan ha negativa konsekvenser för samhället och därför är det viktigt att man forskar i ämnet för att kunna förebygga kriminellt beteende bland unga. Avhandlingens resultat visar att grupptryck korrelerar starkt med kriminellt beteende bland unga. Framtida forskning kunde fokusera mer på att motarbeta negativt grupptryck för att man ska kunna motarbeta kriminellt beteende bland unga och på det sättet skapa ett tryggare samhälle.