Browsing by Title

Interaktionsstilen mellan en person i en auktoritetsroll och en underordnad, som till exempel i förhållandet mellan en tränare och en idrottare eller mellan en förälder och ett barn, har en stor betydelse för den underordnades välmående och motivation. Självbestämmandeteorin är en forskningsinriktning som har tillämpats inom bland annat lärande, föräldraskap och tränarskap för att studera motiverande interaktionsstilar, dvs. den autonomistödande och kontrollerande interaktionsstilen, och deras inverkan på välmående. En tränare som använder sig av en autonomistödande interaktionsstil med idrottare kommer mer sannolikt att bidra till idrottarnas motivation och välmående än en tränare som använder en kontrollerande interaktionsstil. För att få en tränare att anamma en autonomistödande interaktionsstil är det viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna till tränarens interaktionsstil. Syftet med denna avhandling är att 1) med hjälp av den nyaste forskningen redogöra för faktorer som har en inverkan på motiverande interaktionsstilar, 2) jämföra faktorerna med en tidigare litteraturgenomgång i samma forskningsområde, och 3) diskutera resultaten i ett träningssammanhang. För att uppnå syftet genomfördes en litteraturgenomgång av den nyaste forskningen om faktorer som har en inverkan på motiverande interaktionsstilar med grund i självbestämmandeteorin. Den nyaste forskningen inom området bestod av studier inom lärande, föräldraskap och träning. För att kategorisera de identifierade faktorerna användes den motiverande modellen mellan tränare och idrottare, som använts tidigare i liknande sammanhang. Resultaten visar att den nyaste forskningen har fokuserat mer på lärande och föräldraskap än på träningssammanhang. Nya faktorer identifierades inom alla kategorier i den motiverande modellen mellan tränare och idrottare: kontextuella faktorer, faktorer som relaterade till uppfattning av andras motivation och beteende och personliga faktorer. Mest nya faktorer uppstod i kategorin personliga faktorer, och inom den kategorin identifierades även mest stöd för redan i tidigare forskning funna faktorer. Från ett träningsperspektiv har under de senaste fem åren identifierats flera nya faktorer, främst i relation till hur man uppfattar andras beteende och motivation och till personliga faktorer. Avhandlingen bidrar med att sammanfatta forskningen om faktorer som har en inverkan på motiverande interaktionsstilar. Resultaten ger en bra grund för att identifiera framtida forskningsbehov inom området och för att skapa interventionsprogram med syfte att stöda anammandet av en autonomistödande interaktionsstil.

Vårt jordklot utmanas idag av flera miljöproblem och som svar till dessa har en global miljörörelse utvecklats. I den här kandidatavhandlingen analyserar jag ur ett sociologiskt perspektiv hur identiteter formas inom miljörörelsen. Jag analyserar identitetsformationen genom sociologiska teorier om identitet i sociala rörelser och empiriska undersökningar om identitetsformation i miljörörelsen. Jag skiljer mellan formandet av en personlig miljöidentitet och kollektiv identitet inom miljörörelsen för att kunna jämföra processerna med varandra. Jag kommer fram till att en personlig miljöidentitet formas genom interaktion och ökad kunskap medan kollektiv identitet i miljörörelsen formas genom interaktion, emotioner och åtskiljande. Kollektiv identitet inom miljörörelsen verkar formas inom grupper istället för inom hela rörelsen. Båda processerna verkar vara starkt kopplade till olika sorters handling. På basis av min forskningsöversikt verkar det också som om formandet av en personlig miljöidentitet och kollektiv identitet i miljörörelsen är två väldigt sammankopplade processer. Utgående från mina resultat drar jag slutsatsen att identitetsformation inom miljörörelsen kan ha en stärkande effekt på miljörörelsen. Identitetsformationen leder till att flera individer ansluter sig till rörelsen och att rörelsemedlemmarnas engagemang ökar. Det här har i sin tur positiva konsekvenser för samhället i och med att miljöproblemen effektivare bekämpas.

Den psykiska hälsan hos plurisexuella är sämre jämfört med den hos monosexuella (Feinstein et al., 2020; Flanders et al.,2016; Garr-Schultz & Garnder, 2019; Maimon et al., 2019; Nelson, 2019). En av orsakerna är den diskriminering plurisexuella personer möter på grund av sin identitet t.ex. genom ogiltigförklaring (Garr-Schultz & Gardner, 2019; Maimon et al., 2019). De diskrimineras av både HBTQ-gemenskaper och heterosexuella gemenskaper (Borgogna och McDermott, 2019). Forskningen har försummat plurisexualitet fram till våra dagar (Angelides, 2001; MacDowall, 2009; Nelson, 2019). Dessutom har sexualitetsforskning undersökts ur ett västerländskt perspektiv (Chan, 1995) och har i hög grad fokuserat på enbart bisexuellas och ciskönades upplevelser kring sexuell identitet (Feinstein et al., 2019; Galupo et al., 2015; Galupo et al., 2014; Koelker et al., 2019). Mitt syfte med denna avhandling har varit att med hjälp av tidigare forskning 1) belysa den begreppsproblematik som existerar kring plurisexualitet, 2) diskutera de centrala begreppen, samt 3) ur ett kritiskt socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur den sexuella identiteten konstrueras hos plurisexuella personer. Enligt kritisk socialpsykologi är identitet socialt konstruerad och formas av kultur, diskurser och social interaktion (Alldred & Fox, 2015; Burr, 2015; Gough et al., 2013; Muehlenhard, 2001; Taylor, 2015). En litteraturgenomgång har visat att plurisexuellas identitetskonstruktion är multipel till sin karaktär (Taylor, 2015). Flera sexualitetkategorier används strategiskt i olika sociala kontexter, där andra identiteter inkluderas i den sexuella identiteten (Dworkin, 2002; Galupo et al., 2017; Hayfield et al., 2014; Maliepaard, 2017; Rust, 2000). Både samhället och de plurisexuella själva osynliggör den plurisexuella identiteten (Nelson, 2020, 2019). Sammanfattningsvis kan man säga att sexualitet är ett mycket komplext och mångfacetterat fenomen (Chan, 1995; Dworkin, 2002; Gough et al., 2013; Nelson, 2019; Van Anders, 2015). Plurisexuella avviker inte nödvändigtvis beteendemässigt från andra sexualitetsidentiteter (Galupo, 2018), utan skillnaden framkommer i deras upplevelser, hur de blir bemötta och hur de strategiskt är tvungna att navigera i olika sociala kontexter (Dworkin, 2002; Galupo et al., 2017; Hayfield et al., 2014; Maliepaard, 2017; Rust, 2000). Framtida forskning borde beakta sexualitetens mångfald och inte enbart fokusera på den köns- och/eller genusbaserade sexualiteten, samt undersöka hur identitets-, specifikt sexualitetskonstruktioner ser ut i andra än västerländska kulturer.

Avhandlingen handlar om identitetsskapande i nya medier. Med narrativitetsanalys analyserar jag hur vloggaren Veronica Verho bygger upp berättelsen om sig själv i fem videor. Vloggaren är en typisk prosumer, en post-millenial medieproducent och -konsument som ser den didigata världen som den verkliga och orienterar sig ohämmat i internetflödet. Verho har på egen hand skaffat sig 200 000 följare bara på Youtube, samtidigt som de traditionella medierna kämpar med dalande användarsiffror. För att hitta mönster i vloggarna använder mig av Algirdas Julien Greimas semiotiska aktantmodell. Med stöd av den söker man strukturer i berättelser genom att leta efter olika roller: sändaren, objektet, mottagaren, hjälparen, subjektet och opponenten. Aktantpositionen är en abstrakt position med hjälp av vilken man kan strukturera narrativ. Avhandlingen innehåller också bakgrund om de diginativa post-millenialerna och hur de använder sig av medier, jag närmar mig ämnet med bland annat Katarina Graffmans forskning som stöd. Efter analysdelen följer en presentation av forskning om identitetsskapande, hur jaget konstrueras i sociala medier. Till sist följer en analys av aktantmodellerna och en reflektion över helheten. En stark jag-aktör blir synlig i aktantmodellerna: en oberoende, humoristisk och modern, men också lite skrytsam vloggare. Jaget är starkt i flera positioner, inte bara i subjektposition. Det är också ett feministiskt ställningstagande, att själv ta kontrollen över hur man porträtterar sig och välja subjektrollen i stället för objektrollen. Aktörens starka tillit till jaget är typiskt, och kanske nödvändigt, för att vloggarna överhuvudtaget ska finnas. Verho är sin egen bästis samtidigt som hon är sin följares dito. Hon förmedlar att du duger som du är med dina brister.

Syftet med avhandlingen är att undersöka hur public service-mediebolaget Yle porträtterar kvinnor och män i bild på bolagets svenskspråkiga nyhetswebb. Detta eftersom tidigare forskning visat att stereotyp representation av kvinnor och män påverkar tittarens syn på både omvärld och egen identitet och att fortsatt reproduktion av könsstereotypierna i bild upprätthåller en världsbild av manlig dominans. Avhandlingen utgår från representationsteori och feministisk teori, där representationen av kön, könsidentitet, klass, etnicitet, religion och sexuell läggning i medier påverkar självbilden och genom det påverkas patriarkala samhällsstrukturers fortbestånd och förändringen av dem. Metoden är kvalitativ semiotisk bildanalys med stöd av kvantitativ innehållsanalys. Bildmaterialet består av 32 bilder insamlade under 5 dagar. Hela bildmaterialet har analyserats kvantitativt för att hitta mönster i vilka ämneskategorier och vilka kön i bild inom dem som får utrymme på Svenska Yle:s ingångssida. Utav materialet på 32 bilder har 7 utvalda bilder analyserats kvalitativt för att djupare undersöka hur genus porträtteras i bild på ingångssidan. Undersökningen visar att Svenska Yle reproducerar en stereotyp bild av kvinnor och en stereotyp bild av män, där män ofta porträtteras som aktiva makthavare och kvinnor ofta porträtteras som passiva bihang. Männen talar, gestikulerar och gör saker i bild, medan kvinnorna porträtteras i en lyssnande position medan mannen i samma bild för talan. Kvinnor och icke-vita är underrepresenterade i bild på Svenska Yle:s ingångssida, medan vita män är överrepresenterade i alla ämneskategorier. Av bilder med människor i ger Svenska Yle under undersökningsveckan bilder med endast män i bild hela 63 procent av utrymmet, medan bilder med endast kvinnor i bild får 14 procent av utrymmet. En kvinna fick aldrig självständigt vara i bild högst upp på ingångssidan under undersökningsveckan, där fick hon endast vara om hon är i samma bild som en man. Om en kvinna och en man finns i samma bild är det oftast mannen som får uttala sig i rubriken.

Avhumanisering är ett fenomen som historiskt främst kopplats till krig och konflikter och riktats mot grupper som invandrare, flyktingar, etniska, sexuella samt religiösa minoriteter. Trots denna koppling till krig nekar samtida forskning en koppling mellan avhumanisering och storskaligt våld och fokuserar mer på implicita följder av avhumanisering. Avhumanisering innebär att neka en utegrupp olika mänskliga egenskaper. Inom samtida forskning studeras avhumanisering och dess uttryck i olika kontext som politisk retorik och traditionella medier. Syftet med avhandlingen är att utgående från tidigare forskning diskutera avhumanisering av invandrare och flyktingar i politisk retorik och traditionella medier. Avhandlingen baseras på tre huvudsakliga teorier om avhumanisering vars uttryck varierar beroende på sammanhanget där avhumaniseringen förekommer. Avhandlingen är en litteraturgenomgång och använder studier i avhumanisering som primära källor. Resultaten tyder på att avhumanisering av invandrare och flyktingar i politisk retorik och traditionella medier oftast tar sig uttryck i form av olika metaforer med syfte att skapa en uppfattning av invandrare och flyktingar som ett hot genom att förlikna dem vid djur, naturkatastrofer eller virus. Avhumaniseringen anses även ske i form av videoreportage och dokumentärer som filmar invandrare och flyktingar på samma sätt som djur och naturkatastrofer. Sammanfattningsvis kan avhumanisering av invandrare och flyktingar i politisk retorik och traditionella medier leda till mindre prosocialt beteende, mer antisocialt beteende, och ett flertal negativa moraliska och praktiska följder som sämre medicinsk vård för avhumaniserade individer. Avhumanisering av invandrare och flyktingar kan även ändra på individers attityder gentemot dessa grupper. Som förebyggande åtgärder rekommenderar forskare främst olika humaniserande åtgärder och att införa förbud mot bruket av avhumaniserande retorik i medier och politik.

Klimatförändringen har uppmärksammats allt mer runt om i världen och det har skapats ambitiösa program och riktlinjer som har som uppgift att motverka dess effekter. Trots detta visar forskning på att dessa policyer inte lett till önskat utfall och att klimatförändringen blir värre och värre. Detta antyder att programmen råkar ut för problem i implementeringsskedet, och för att säkerställa att policyimplementeringen sker effektivt bör problemen i implementeringen lösas. Syftet med denna avhandling är att analysera vilka fallgropar och faror den gröna given potentiellt kan möta då den verkställs, och därmed bidra med synpunkter till dess förutsättningar för framgång. Eftersom den gröna given är ett väldigt stort program har jag valt att fokusera på implementeringen av energimålen i Finland. Den valda metoden är en kvalitativ innehållsanalys av Finlands integrerade energi- och klimatplan. Jag redogör för implementeringsteori, och identifierar de betydande faktorerna som har en inverkan på implementeringen: otydlighet, byråkratisk tröghet/stigberoende, policykonflikt och styrmedlens karaktär. Dessa kategorier söks sedan efter i det valda dokumentet Finlands integrerade energi- och klimatplan, som är ett av EU:s främsta verktyg för att genomföra den gröna givens energimål. Resultaten antyder att Finlands integrerade energi- och klimatplan är utförligt förberedd, och att det inte finns bevis för att planen skulle möta problem i implementeringsskedet. Implementering har visat sig vara en svår sak att analysera inom ramarna för en kandidatavhandling. Det finns en hel del variabler och faktorer som påverkar implementeringen, vilket gör det svårt att identifiera de avgörande och viktigaste faktorerna. Resultatens generaliserbarhet kan även diskuteras, då det är svårt att dra slutsatser av den gröna givens förutsättningar bara genom att se på en medlemsstats planer för att implementera ett av delmålen.

I västvärlden har det under de senaste åren rapporterats om en växande nationalism. Inom socialpsykologin ses ingruppsfavorisering som ett grundläggande och universellt socialt behov hos människan, medan utgruppsfientlighet och fördomar uttrycker individuella skillnader i underliggande personlighetsdrag, såsom auktoritarism och trångsynthet. Syftet med den här litteraturgenomgången är att problematisera och omformulera denna syn på nationalism, som antingen en naturlig social egenskap eller en uppsättning underliggande personlighetsdrag. I uppsatsen diskuteras en konstruktionistisk förklaringsmodell för nationalism, genom att tillämpa begrepp från bland annat diskursiv psykologi och teorier om subjektspositioner. De mest centrala slutsatserna som uppsatsen lyfter fram, är att nationalism och fördomar kan och bör förstås som ett resultat av socialt meningsskapande, snarare än som statiska egenskaper hos individer. För att bekämpa uppkomsten av allt större klyftor mellan olika nationella grupper, måste de konstruktioner som utgör kärnan i nationalism, det vill säga den nationella kulturen och identiteten, belysas och problematiseras.

Mitt syfte med denna avhandling är att skapa en förståelse för effekterna av informationsdelning om företag samt företagens produkter och brand på internet. Avhandlingen grundar sig på tidigare forskning och den skall besvara frågan om och hur konsumenter påverkas av andras inlägg och värderingar av företag samt företagens produkter och brand. Därtill avser avhandlingen svara på om det finns en skillnad mellan effekten av positiv eller negativ information. Konsumenters användning av internet för att söka information om ett företag och företagets brand eller produkter har ökat. För att hitta information om kvaliteten och upplevelserna av en produkt, söker konsumenterna sig till olika webbsidor och virtuella grupper. Detta för att få den informationen som de behöver för att göra sitt val. Det kan uppkomma vissa konsekvenser av att man använder internet som en informationskälla. Fenomen som negativ bias, massbeteende och riskbeteende kan påverka personer som både delar informationen och använder sig av informationen. Negativ bias är i detta sammanhang det fenomen då konsumenter påverkas mer och har mer tillit till negativ information. Litteraturstudiens resultat visar att olika fenomen såsom negativ bias, massbeteende, riskbeteende och självförtroende kan påverka konsumenters val av företag och produkt. Dessa fenomen kan styra konsumenten att ändra sin attityd och sitt val. Det finns motstridiga argument gällande effekten av positiv eller negativ information. Majoriteten anser att negativ information verkar ha en starkare effekt på konsumenter. Alla begrepp, förutom negativ bias kan ha att göra med en strävan att vara medlem i en grupp, medan negativ bias är ett inlärt fenomen. Genom att skapa en förståelse för hur konsumenter påverkar varandra på internet och vilka sociala fenomen som anses finnas i informationsdelningen, kan värdefull information fås gällande hur beteende på internet kan leda till att falsk information och hur internet skulle kunna bli en säkrare informationskälla i framtiden.

The Information Age has brought enormous changes for journalism. At Svenska Yle the journalism team Grävnavet has specialised in learning new technology for doing Data journalism and Investigative journalism, while also attempting to teach their collegues about new methods and providing them with new content and ideas. Swedish-language news organisations in Finland have, like many others, been struggling to adapt to the Internet era and at the time of the study Grävnavet was the only team focusing on Data journalism. This case study examines the role Grävnavet plays for Swedish-language journalism in Finland through participant observation and a group interview with the journalists in the team. The study shows that the team gained a lot of liberty through specialising in a field that their supervisors didn’t comprehend, while still having to produce results. The team invested a lot of time in fewer projects, attempting to reach larger audiences or creating automated content. The audience was constantly monitored as the team tried to make the content attractive through Data journalism or interactive content. The biggest challenge for the team was writing code. The team members were not programmers, but journalists who had learned to use code in their work. At the same time the team’s working methods and goals were very different from those of the technicians, which complicated their collaboration. The study supports the idea that Data journalism is a useful journalistic method, also in Swedish-language media in Finland. Grävnavet can also be seen as a research and development project, with the aim to develop journalistic working practice. As such, the team can be seen as a cost effective investment in innovation, since they simultaneously provided content.