Browsing by Title

Mitt syfte med denna avhandling är att med hjälp av tidigare forskning granska rasismen i vår tid. Avhandlingen fokuserar på hur synsätten på rasism förändrats över tid, hur rasismen i vår tid tar sig uttryck i diskurser och hur rasismen idag kan motverkas. Den teoretiska basen består av den diskursiva psykologin som genererat inflytelserika perspektiv på rasismen idag. Jag kombinerar och jämför studier som undersökt diskurser kring rasism för att identifiera utmärkande drag i vår tids rasism. Resultaten indikerar att rasismen idag tar sig uttryck som är mer svåridentifierbara, flexibla och dolda. Rasismen i vår tid påverkas av normen mot fördomar, vilket leder till att vi förnekar rasismen. Vi upprätthåller även en färgblind ideologi, som styr våra argument bort från begreppet ras och i stället betonar kultur, nation och liberal jämlikhet för att rättfärdiga våra handlingar. På grund av den rasistiska diskursens flexibilitet kan vi använda argument både för att rättfärdiga diskriminerande handlingar och för att motverka rasism. Därför är det på denna språkliga formulering den antirasistiska insatsen borde inriktas och mera arbete borde sättas på att identifiera på vilka sätt rasismen legitimeras idag, samt vilka mekanismer som används. Andra viktiga antirasistiska åtgärder skulle vara att vi uppmuntrar dialoger mellan grupper för att genom diskussion skapa förståelse för olika människors perspektiv.

Bloggar och videobloggar har vuxit i popularitet under det senaste decenniet, och fört med sig nya marknadsföringsmöjligheter för företag. Speciellt populära är temabaserade bloggar och videobloggar, där varumärkesplacering, ett sätt att göra reklam som inte liknar traditionell reklam, oftast förekommer. Bloggar och videobloggar är optimala plattformar för varumärkesplacering på grund av sitt icke-formella och familjära tilltal. Bloggare är även ofta personer som blir beundrade av sina följare, och därför kan varumärkesplacering på bloggar och videobloggar vara en effektiv reklammetod. Syftet med denna avhandling är att undersöka hur kön, inkomster, studieämne samt intresse för och tillit till bloggaren påverkar studerandes förhållningssätt och köpbeteende då det gäller varumärkesplacering på bloggar och videobloggar. Min empiri består av en enkätundersökning som utformats med min teori som bas och tillhörande analyser i statistikprogrammet SPSS. Min teori behandlar bloggars och videobloggars position i mediesfären, reklam i ett föränderligt medielandskap samt varumärkesplacering och dess påverkan på konsumenten enligt tidigare forskning. Resultaten visar att kön, inkomster samt intresse av och tillit till bloggaren var faktorer som påverkade antingen köpbeteendet eller förhållningssättet då det gäller varumärkesplacering på bloggar och videobloggar. Kvinnor visade sig ha bättre koll på vad varumärkesplacering är och vara mer benägna än män att köpa något via varumärkesplacering på en blogg eller videoblogg. Personer med låga inkomster var mindre benägna att köpa något via varumärkesplacering. Dock slutade inkomsterna spela någon roll för köpbeteendet då de blev högre. Intresse av och tillit till bloggaren påverkade också köpbeteendet. Ju högre intresse och tillit, desto mer benägen var en person att köpa något via varumärkesplacering på en blogg eller videoblogg. Förhållningssättet till varumärkesplacering påverkades inte i samma utsträckning av dessa faktorer. Människor litar mera på företags sociala mediekanaler än på reklam och på personliga erfarenheter mera än data. Alternativa reklammetoder kommer antagligen att öka medan traditionell reklam minskar.

Jaget kan förstås som en konstant process som förändras i enighet med omgivningens förväntningar. I min avhandling studerar jag skammens koppling till jag-konstruktionen i symbolisk interaktionism. De sociologiska klassikerna Mead, Goffman och Cooley beskriver interaktionen som en ångestfylld händelse, där individen genom olika roller, intryckstyrningar och självuppskattningar justerar sin jag performans för att bli positivt bekräftad. Hotet att mista ansiktet är dock alltid närvarande, antingen som faktisk eller förväntad. Syftet är således att studera hur social interaktion och jaguppfattningar är kopplade till skamemotioner genom att jämföra symbolisk interaktionism med buddhistisk samhällsteori om inget jag, anatta. Eftersom jaget är en social konstruktion kan det inte undgå osäkerhet, utan är således alltid beroende av social acceptans. Buddhismen finner lösningen i mindfullness övningar som ökar individens förkroppsligade kunskaper av jaget som en illusion. När sociologin betonar den enskilda individens beroenderelationer, har buddhismen sin tyngdpunkt på inter-dependence, vilket betyder att alla sociala fenomen uppstår av varandras samverkan.

Den här kandidatavhandlingen undersöker hur väl en fristående, progressiv redaktion i Egypten lyckas eftersträva objektivitetsidealet i sina artiklar. Materialet består av åtta texter som har producerats av redaktionen Mada Masr. Artiklarna är publicerade mellan juli och oktober år 2017. Syftet med undersökningen är att se hur väl Mada Masr lyckas eftersträva objektivitet samt att reflektera över varför redaktionen i så fall inte lyckas eftersträva objektivitet. För att eftersträva objektivitet ska journalisterna använda sig av de regler som finns för objektiv journalistik och i journalistreglerna. Hypotesen är att Mada Masr inte lyckas eftersträva objektivitet. En orsak kan vara det journalistfientliga klimatet som råder i Egypten. Bland annat låg Egypten på 161 plats av 180 på Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex för år 2017. Därtill räknas landets pressfrihet som väldigt dålig enligt samma index. Avhandlingen analys baserar sig på Deuze (2005) teori om objektivitet. Enligt teorin är en artikel objektiv ifall den är opartisk, neutral, objektiv, rättvis och trovärdig. Därtill används Schudson (2001) definition av objektivitetsidealet. Han definierar objektivitetsidealet som ett moraliskt mål för journalistiken. Det ter sig i form av att journalistiken inte ska rapportera värderingar utan fakta. För att konkretisera Deuzes och Schudsons teorier används journalistreglerna. Analysen utförs i form av en kritisk diskursanalys. Själva analysmetoden bygger på Berglezs (2010) och van Dijks sätt att analysera texter. Därtill används Fairclough (1995) som bakgrund i förståelsen av kritisk diskursanalys. Eftersom analysen använder kritisk diskursanalys så kan undersökningen ta i beaktande också andra faktorer än rent språkigmässiga drag. Analysen visar att Mada Masr i stor utsträckning använder sig av anonyma källor och även vid vissa tillfällen av värdeladdade ord i rubriker och nedryckare. Artiklarna saknar också ofta kommentarer från till exempel statliga organ i fall där staten kritiseras eller har agerat på ett problematiskt sätt. Eftersom samplet är så litet som åtta artiklar går det inte att dra alltför stora slutsatser. Däremot visar analysen att Mada Masr i många fall inte lyckas eftersträva de krav som Deuze (2005) ställer på objektivitet. Framförallt har Mada Masr svårt att eftersträva kraven på trovärdighet och rättvisa.

De senaste åren har barns delaktighet blivit ett ledord för verksamheter med barn som målgrupp. Begreppet har även fått fäste i den nordiska mediebranschen och flera nyhetskanaler där barn medverkar som reportrar och programledare har uppkommit. Mitt syfte med denna studie är därför att undersöka en av dessa nyhetsproduktioner där barn medverkar för att se hur deras delaktighet tar sig uttryck. Produktionen som valts ut är Hajbo Nytt som produceras av det finländska public service-bolaget Svenska Yle. Teoridelen inleds med en presentation av den rådande barnsynen som har lett till idén om barns delaktighet. Möjlighet till delaktighet handlar i det stora hela om möjlighet till inflytande och därför presenteras också Michel Foucaults teorier om makt. Vidare förklaras också Roger A. Harts delaktighetsstege och Harry Shiers femstegsmodell, som är de mest kända modellerna för nivåer av barns delaktighet. Undersökningen utgår från hermeneutik som metodansats eftersom målet är att tolka och förstå barnen som medverkat i Hajbo Nytt och datainsamlingsmetoden är kvalitativa intervjuer eftersom de möjliggör för barnen att berätta om sina erfarenheter av delaktighet i produktionen. Materialet består av tre intervjuer med barn som varit programledare för Hajbo Nytt. Resultaten visade att barnen inte var särskilt delaktiga i förproduktionen (val av ämne, intervjupersoner och manusarbete). Det vill säga de hade inte varit med och bestämt vad avsnitten skulle handla om. Däremot fick de gärna ge idéer om ämnen men det hade ingen av informanterna gjort. De var inte med och skrev manus och hade inte blivit tillfrågade om det. Informanterna var inte heller med och valde ut intervjupersoner. Däremot hade barnen en större grad av delaktighet under inspelningarna. Då fick de ändra manusen vid behov, de intervjuade och fick också hitta på egna frågor att ställa intervjupersonerna. I postproduktionen, det vill säga redigeringsfasen, var inte barnen delaktiga. Slutsatsen blev att produktionen pendlade mellan den fjärde och femte nivån på Harts delaktighetsstege och landade på den tredje nivån i Shiers femstegsmodell. Hajbo Nytt placerade sig därmed i mitten på båda modellerna vilket betyder att det är möjligt för barnen att påverka programmet i viss mån men att de vuxna ändå tar mycket ansvar och fattar flest beslut. Alla informanter ansåg att detta var en lämplig nivå av delaktighet.

Individen lever i vissa delar i världen idag i en konsumentkultur som har blivit en kraftfull kontext där individen kan konstruera sin identitet. Med anledning av att konsumtionen i många delar av världen har ökat så till den grad att individer lever i masskonsumtionssamhällen, där många konsumerar utöver sina behov, är det av intresse att undersöka relationen mellan individen och varor. Mitt syfte med den här avhandlingen är att med hjälp av tidigare forskning undersöka konsumtionens betydelse för individens själv och identitetskonstruktion samt att se på implikationerna av konsumtion för välbefinnande. Med utgångspunkt i spänningen mellan att materiella ägodelar kan göra individen lycklig och på samma gång även olycklig undersöks konsumtion och identitetskonstruktion. Litteraturgenomgången visade att konsumtion i sig varken inverkar negativt eller positivt på individens välbefinnande och att det snarare handlar om individens motiv till att konsumera och förhållningssätt till det vad hen konsumerar som har implikationer för välbefinnande. Dock ses en stark negativ korrelation mellan materialism och välbefinnande vilket innebär att materialistiska individer mår sämre än mindre materialistiska individer. Därtill ses positiva fördelar med upplevelsemässig konsumtion kopplat till dess självkännedomsvärde. Resultaten diskuteras bland annat med anledning av den publikationsbias som kunnat påvisas i anknytning till den upplevelsemässiga konsumtionens fördelar.

Syfte med min avhandling har varit att undersöka i fosterfamiljer placerade barns upplevelser av ”Keinu-modellen”, som är ett arbetssätt inom familjevården i Esbo. Målet med ”Keinu-modellen” är att skapa bra förutsättningar till en trygg relation mellan de biologiska föräldrarna och fosterföräldrarna för ett bättre samarbete parterna emellan, som anses bidra till en känsla av trygghet hos barnet då hen bosätter sig i fosterfamiljen och för nya relationer att utvecklas. Ett annat mål med modellen är att socialarbetaren skapar en god relation till alla parter i familjekollektivet. Jag har för att uppnå syftet med avhandlingen fokuserat på olika teman som jag upplever korrelera med ”Keinu-modellens” ideologi och mål. Detta har jag gjort genom att fokusera på hur barnen upplever sitt liv som en del av fosterfamiljen och andra sidan som en del av den biologiska familjen. Jag intresserar mig även av vad familj betyder för barnen och huruvida de upplever sig vara en del av fosterfamiljen och huruvida de upplever sin vistelse i fosterfamiljen som tillfällig. Jag intresserar mig även av vilken relation barnen har till sin ansvariga socialarbetare. Jag har närmat mig barns upplevelser av ”Keinu-modellen” utifrån begreppen sociala relationer och varaktighet i dem samt familj. Forskningsfrågorna för kandidatavhandlingen är följande: Upplever barn inom familjevården en kontinuitet i sina sociala relationer? Hurudan relation har barnen till socialarbetaren som ansvarar för hens angelägenheter? För att uppnå syftet i forskningen har jag valt att samla in mitt material genom semistrukturerade intervjuer med omhändertagna och i fosterfamiljer placerade barn. Jag genomförde sammanlagt fyra intervjuer med tre barn. Intervjuerna utfördes både i fosterfamiljens hem och i den biologiska familjens hem. Resultaten i avhandlingen tyder på att barn upplever sig vara en del av fosterfamiljen tillika som de fortfarande upplever sig vara en del av den biologiska familjen. Kontinuitet i vänskapsband från tidigare boendeorter uppges som någonting positivt medan kontinuitet i relationer till tidigare fosterfamiljer inte fanns. Det fanns delade meningar om barnen ansåg att de träffade sina biologiska föräldrar tillräckligt ofta. Två av informanterna upplevde att socialarbetaren hade bestämt frekvensen på hur ofta barnet träffar sina biologiska föräldrar och hade önskat att få se dem oftare. Gemensamt för alla barn var att de önskade att de en dag skulle få flytta tillbaka hem till sin biologiska familj men ansåg att fosterfamiljens familjemedlemmar var viktiga för dem.

Klassbakgrund inverkar förutom på sannolikheten att en person börjar studera på universitet även på hur universitetsstuderande upplever sig passa in på universitetet. I min avhandling granskar jag orsakerna till fenomenet genom studier som gjorts, främst om personer med arbetarklassbakgrund som studerar vid ett universitet. Utgående från undersökningarna kan jag dra slutsatsen att arbetarklassstuderande upplever i högre grad övergången till att börja studera vid ett universitet som tung, jämfört med medel - och överklassstuderande. En orsak till det är att den nya identiteten inte stämmer överens med den tidigare identiteten, vilket beror på att normerna och värderingarna på universitet inte stämmer överens med de från barndomen. Arbetarklassnormer betonar vikten av gemenskap och att tillhöra till sociala grupper medan medeklassnormer betonar vikten av att ha egna åsikter och självständighet. Jag kan konstatera att det är kulturella faktorer som inverkar mera än ekonomiska faktorer. Jag redogör även för olika definitioner av det samhällsvetenskapliga begreppet klass och för hur klassamhället ser ut i dagens Finland.

Den här kandidatavhandlingen är en inblick i klientorienterat socialt arbete i Finland. Klientorientering är ett förhållandevis nytt begrepp inom socialt arbete. Socialt arbete har traditionellt varit expertcentrerat och klienten har fått anpassa sig till den hjälp och åtgärder som erbjudits. Samhälleliga förändringar under de senaste årtionden och bland annat den förnyade socialvårdslagstiftningen har lyft klienten i en central roll. Klientorientering har blivit en målsättning för socialt arbete. I litteraturen finns det olika syn på vad klientorientering är. Samtidigt verkar det också vara utmanande att förverkliga klientorientering i praktiken. I min avhandling frågar jag hur man närmat sig klientorientering i det finländska socialarbetet. Jag är intresserad av att ta reda på vad klientorientering är och hur det har förverkligats i det praktiska socialarbetet. Jag ämnar svara på min forskningsfråga med hjälp av litteraturöversikt. I Finland finns det förhållandevis lite forskning om klientorienterat socialt arbete, speciellt ur ett socialarbetsperspektiv. Mitt forskningsmaterial består av 8 sinsemellan olika texter som direkt och indirekt behandlar klientorienterat socialt arbete. De mest centrala resultaten i min avhandling är att det inom socialvården verkar finnas en klyfta mellan klientorienteringsidealet och praktiken. Det krävs nytänkande för att servicen ska kunna svara på klienters allt mera komplicerade behov. Med hjälp av bland annat praktikforskning försöker man utveckla socialt arbete mot en mera klientorienterad riktning. Professionen socialt arbete är också under förändring. Klientens synpunkter och expertis får större utrymme i arbetet och det ställer nya krav på socialarbetaren. I ett klientorienterat socialt arbete jobbar socialarbetaren och klienten tillsammans mot nya lösningar.

I den här avhandlingen analyseras diskursen rädsla för terrorism i Hufvudstadsbladets ledartexter från januari år 2015 till maj år 2017. Undersökningsmaterialet består av elva ledartexter publicerade i Hufvudstadbladet månaden efter attentatet mot satirtidningen Charlie Hebdo den 7 januari 2014, månaderna efter attentatet i Nice den 16 juli 2015, attentatet i Berlin den 19 december 2016, attentaten i S:t Petersburg den 3 april 2017 och i Stockholm den 7 april 2017. Attentaten som valts för studien är inte de enda som ägt rum i Europa under tidsperioden i fråga, utan valdes för att de tros markera vändpunkter i den offentliga diskussionen om terrorism och hotet om terrorism i Europa. Diskursen “rädsla för terrorism” är en precisering av David L. Altheides studie om rädsla som diskurs i nyhetsrapportering. Altheide framhäver att begreppet terrorism ofta kan förknippas med rädsla som diskurs i nyhetsrapportering. Syftet med avhandlingen är att jämföra ledartexterna över tid och se om diskursen rädsla för terrorism förändras, upprätthålls eller möjligen förstärks under en tidsperiod som utmärkts av en ökning av attentat som är offentligt definerade som terrorbrott i Europa. Metoden som används är Norman Faircloughs trestegsmodell för kritisk diskursanalys, i vilken det ingår en lingvistisk analys av texterna samt analys av texternas diskursiva praktik och sociokulturella kontext. Resultaten visar att diskursen rädsla för terrorism är konstant närvarande i Hufvudstadsbladets ledartexter efter attentatet mot Charlie Hebdo och attentaten i Nice, Berlin, S:t Petersburg och Stockholm samt att texterna kan anses bidra till att upprätthålla diskursen i fråga. De små skillnader som finns när texterna jämförs över tid är att det inte ges lika mycket fokus åt terrorattacker i Hufvudstadsbladets ledartexter under år 2017 jämfört med år 2015 och 2016, men att en allmän känsla av hopplöshet uttrycks till högre grad i texterna från 2017 jämfört med de andra åren. Det är svårt att avgöra om skilnaderna beror på en förändring i rapporteringen av terrorism eller om resultaten påverkas av vilka tidsperioder och attentat som valts ut för studien. En utförligare studie där flera tidsperioder beaktas kunde ge en tydligare bild av hur diskursen rädsla för terrorism uttrycks i Hufvudstadsbladets nyhetsrapportering.