Browsing by Title

Individen lever i vissa delar i världen idag i en konsumentkultur som har blivit en kraftfull kontext där individen kan konstruera sin identitet. Med anledning av att konsumtionen i många delar av världen har ökat så till den grad att individer lever i masskonsumtionssamhällen, där många konsumerar utöver sina behov, är det av intresse att undersöka relationen mellan individen och varor. Mitt syfte med den här avhandlingen är att med hjälp av tidigare forskning undersöka konsumtionens betydelse för individens själv och identitetskonstruktion samt att se på implikationerna av konsumtion för välbefinnande. Med utgångspunkt i spänningen mellan att materiella ägodelar kan göra individen lycklig och på samma gång även olycklig undersöks konsumtion och identitetskonstruktion. Litteraturgenomgången visade att konsumtion i sig varken inverkar negativt eller positivt på individens välbefinnande och att det snarare handlar om individens motiv till att konsumera och förhållningssätt till det vad hen konsumerar som har implikationer för välbefinnande. Dock ses en stark negativ korrelation mellan materialism och välbefinnande vilket innebär att materialistiska individer mår sämre än mindre materialistiska individer. Därtill ses positiva fördelar med upplevelsemässig konsumtion kopplat till dess självkännedomsvärde. Resultaten diskuteras bland annat med anledning av den publikationsbias som kunnat påvisas i anknytning till den upplevelsemässiga konsumtionens fördelar.

Syfte med min avhandling har varit att undersöka i fosterfamiljer placerade barns upplevelser av ”Keinu-modellen”, som är ett arbetssätt inom familjevården i Esbo. Målet med ”Keinu-modellen” är att skapa bra förutsättningar till en trygg relation mellan de biologiska föräldrarna och fosterföräldrarna för ett bättre samarbete parterna emellan, som anses bidra till en känsla av trygghet hos barnet då hen bosätter sig i fosterfamiljen och för nya relationer att utvecklas. Ett annat mål med modellen är att socialarbetaren skapar en god relation till alla parter i familjekollektivet. Jag har för att uppnå syftet med avhandlingen fokuserat på olika teman som jag upplever korrelera med ”Keinu-modellens” ideologi och mål. Detta har jag gjort genom att fokusera på hur barnen upplever sitt liv som en del av fosterfamiljen och andra sidan som en del av den biologiska familjen. Jag intresserar mig även av vad familj betyder för barnen och huruvida de upplever sig vara en del av fosterfamiljen och huruvida de upplever sin vistelse i fosterfamiljen som tillfällig. Jag intresserar mig även av vilken relation barnen har till sin ansvariga socialarbetare. Jag har närmat mig barns upplevelser av ”Keinu-modellen” utifrån begreppen sociala relationer och varaktighet i dem samt familj. Forskningsfrågorna för kandidatavhandlingen är följande: Upplever barn inom familjevården en kontinuitet i sina sociala relationer? Hurudan relation har barnen till socialarbetaren som ansvarar för hens angelägenheter? För att uppnå syftet i forskningen har jag valt att samla in mitt material genom semistrukturerade intervjuer med omhändertagna och i fosterfamiljer placerade barn. Jag genomförde sammanlagt fyra intervjuer med tre barn. Intervjuerna utfördes både i fosterfamiljens hem och i den biologiska familjens hem. Resultaten i avhandlingen tyder på att barn upplever sig vara en del av fosterfamiljen tillika som de fortfarande upplever sig vara en del av den biologiska familjen. Kontinuitet i vänskapsband från tidigare boendeorter uppges som någonting positivt medan kontinuitet i relationer till tidigare fosterfamiljer inte fanns. Det fanns delade meningar om barnen ansåg att de träffade sina biologiska föräldrar tillräckligt ofta. Två av informanterna upplevde att socialarbetaren hade bestämt frekvensen på hur ofta barnet träffar sina biologiska föräldrar och hade önskat att få se dem oftare. Gemensamt för alla barn var att de önskade att de en dag skulle få flytta tillbaka hem till sin biologiska familj men ansåg att fosterfamiljens familjemedlemmar var viktiga för dem.

Klassbakgrund inverkar förutom på sannolikheten att en person börjar studera på universitet även på hur universitetsstuderande upplever sig passa in på universitetet. I min avhandling granskar jag orsakerna till fenomenet genom studier som gjorts, främst om personer med arbetarklassbakgrund som studerar vid ett universitet. Utgående från undersökningarna kan jag dra slutsatsen att arbetarklassstuderande upplever i högre grad övergången till att börja studera vid ett universitet som tung, jämfört med medel - och överklassstuderande. En orsak till det är att den nya identiteten inte stämmer överens med den tidigare identiteten, vilket beror på att normerna och värderingarna på universitet inte stämmer överens med de från barndomen. Arbetarklassnormer betonar vikten av gemenskap och att tillhöra till sociala grupper medan medeklassnormer betonar vikten av att ha egna åsikter och självständighet. Jag kan konstatera att det är kulturella faktorer som inverkar mera än ekonomiska faktorer. Jag redogör även för olika definitioner av det samhällsvetenskapliga begreppet klass och för hur klassamhället ser ut i dagens Finland.

Den här kandidatavhandlingen är en inblick i klientorienterat socialt arbete i Finland. Klientorientering är ett förhållandevis nytt begrepp inom socialt arbete. Socialt arbete har traditionellt varit expertcentrerat och klienten har fått anpassa sig till den hjälp och åtgärder som erbjudits. Samhälleliga förändringar under de senaste årtionden och bland annat den förnyade socialvårdslagstiftningen har lyft klienten i en central roll. Klientorientering har blivit en målsättning för socialt arbete. I litteraturen finns det olika syn på vad klientorientering är. Samtidigt verkar det också vara utmanande att förverkliga klientorientering i praktiken. I min avhandling frågar jag hur man närmat sig klientorientering i det finländska socialarbetet. Jag är intresserad av att ta reda på vad klientorientering är och hur det har förverkligats i det praktiska socialarbetet. Jag ämnar svara på min forskningsfråga med hjälp av litteraturöversikt. I Finland finns det förhållandevis lite forskning om klientorienterat socialt arbete, speciellt ur ett socialarbetsperspektiv. Mitt forskningsmaterial består av 8 sinsemellan olika texter som direkt och indirekt behandlar klientorienterat socialt arbete. De mest centrala resultaten i min avhandling är att det inom socialvården verkar finnas en klyfta mellan klientorienteringsidealet och praktiken. Det krävs nytänkande för att servicen ska kunna svara på klienters allt mera komplicerade behov. Med hjälp av bland annat praktikforskning försöker man utveckla socialt arbete mot en mera klientorienterad riktning. Professionen socialt arbete är också under förändring. Klientens synpunkter och expertis får större utrymme i arbetet och det ställer nya krav på socialarbetaren. I ett klientorienterat socialt arbete jobbar socialarbetaren och klienten tillsammans mot nya lösningar.

I den här avhandlingen analyseras diskursen rädsla för terrorism i Hufvudstadsbladets ledartexter från januari år 2015 till maj år 2017. Undersökningsmaterialet består av elva ledartexter publicerade i Hufvudstadbladet månaden efter attentatet mot satirtidningen Charlie Hebdo den 7 januari 2014, månaderna efter attentatet i Nice den 16 juli 2015, attentatet i Berlin den 19 december 2016, attentaten i S:t Petersburg den 3 april 2017 och i Stockholm den 7 april 2017. Attentaten som valts för studien är inte de enda som ägt rum i Europa under tidsperioden i fråga, utan valdes för att de tros markera vändpunkter i den offentliga diskussionen om terrorism och hotet om terrorism i Europa. Diskursen “rädsla för terrorism” är en precisering av David L. Altheides studie om rädsla som diskurs i nyhetsrapportering. Altheide framhäver att begreppet terrorism ofta kan förknippas med rädsla som diskurs i nyhetsrapportering. Syftet med avhandlingen är att jämföra ledartexterna över tid och se om diskursen rädsla för terrorism förändras, upprätthålls eller möjligen förstärks under en tidsperiod som utmärkts av en ökning av attentat som är offentligt definerade som terrorbrott i Europa. Metoden som används är Norman Faircloughs trestegsmodell för kritisk diskursanalys, i vilken det ingår en lingvistisk analys av texterna samt analys av texternas diskursiva praktik och sociokulturella kontext. Resultaten visar att diskursen rädsla för terrorism är konstant närvarande i Hufvudstadsbladets ledartexter efter attentatet mot Charlie Hebdo och attentaten i Nice, Berlin, S:t Petersburg och Stockholm samt att texterna kan anses bidra till att upprätthålla diskursen i fråga. De små skillnader som finns när texterna jämförs över tid är att det inte ges lika mycket fokus åt terrorattacker i Hufvudstadsbladets ledartexter under år 2017 jämfört med år 2015 och 2016, men att en allmän känsla av hopplöshet uttrycks till högre grad i texterna från 2017 jämfört med de andra åren. Det är svårt att avgöra om skilnaderna beror på en förändring i rapporteringen av terrorism eller om resultaten påverkas av vilka tidsperioder och attentat som valts ut för studien. En utförligare studie där flera tidsperioder beaktas kunde ge en tydligare bild av hur diskursen rädsla för terrorism uttrycks i Hufvudstadsbladets nyhetsrapportering.

Finland är indelat i kommuner vars förvaltning ska basera sig på självstyrelseprincipen för kommunernas invånare. Syftet med min avhandling är att ta reda på vilken inverkan den kommunala självstyrelsen har på ändringar i kommunindelningen och kommunstrukturen, främst när det kommer till ändringar mot kommunernas vilja. Jag har använt mig av den traditionella rättsdogmatiska metoden och har främst tolkat Finlands grundlag och kommunstrukturlagen, men även andra författningar som rör mitt område. Annat material jag har använt är främst förarbeten till lagarna, grundlagsskottsutlåtanden, regeringspropositioner, rättspraxis och litteratur som behandlar mitt ämne. Grundlagen tryggar självstyrelse för kommunernas invånare men innehåller inte några bestämmelser över hur kommunstorleken och kommunstrukturen skall se ut. Grunderna för kommunindelningen bestäms istället genom vanlig lag, vilket idag regleras i kommunstrukturlagen. Kommunstrukturlagen innehåller bestämmelser som möjliggör både tvångssammanslagningar av kommuner och tvångsöverföringar av områden under utsatta förutsättningar. Den kommunala självstyrelsen har inte ansetts ge enskilda kommuner skydd för deras område och kan därför inte helt skydda kommunerna från ändringar av deras område, även när ändringarna sker mot kommunens vilja.

Mitt syfte med denna kandidatavhandling är att på basis av tidigare forskning undersöka 1) varför människan konformerar och 2) vilka negativa konsekvenser och positiva följder konformism har. Jag har skrivit denna kandidatavhandling som en litteraturöversikt av tidigare socialpsykologisk forskning för att undersöka fenomenet konformism. Genom att undersöka varför konformering sker, samt vilka de negativa konsekvenserna och fördelarna med konformism är, kan man få en heltäckande bild av fenomenet. Avhandlingen har avgränsats till att inte beakta kön, kultur eller ålder. Resultaten tyder på att människan i huvudsak konformerar på grund av två olika former av konformism; normativ och informativ konformism. Dessa två går oftast hand i hand men kan åtskiljas på basis av de följder de bidrar med. Då människan konformerar mer enligt den informativa modellen tenderar hon eller han söka korrekt information, och på grund av det litar individen mera på gruppen. Den normativa konformiteten syftar på att man vill bli omtyckt och accepterad av en grupp, och att individen därför konformerar. Självkänsla, grupptillhörighet och gruppstorlek är alla faktorer som påverkar graden av konformistiskt beteende. Dessutom kan en så kallad statushierarki och rollfördelning inom grupper leda till konformitet. På grund av att konformism oftast ses som något negativt i vårt samhälle, kan det vara viktigt att veta hur konformitetens positiva följder kan synas. De kan vara användbara för att ändra eller förstärka positiva beteenden hos människor. De positiva följderna har visat sig i form av att människor motiverats till att bete sig mer prosocialt och positivt. De negativa följderna har däremot visat sig förstärka människans passiva beteende när det handlar om att hjälpa andra människor.

Denna avhandling ser på de följder som föräldrarnas alkoholmissbruk har för barnen i familjen, genom att rikta blicken mot skönlitterära verk. Alkoholmissbruk hos föräldrarna påverkar barnen i familjen, men följderna kan ses även i vuxenåldern. Forskningsfrågor som denna avhandling svarar på är; vilka konsekvenser kan föräldrarnas alkoholmissbruk ha för barnen i familjen, vilka enhetliga upplevelser kan urskiljas i forskningsmaterialet och vilka långvariga följder den oroliga barndomen kan ha för en person i senare vuxenåldern? Som material för denna avhandling används fem skönlitterära verk, som alla behandlar alkoholmissbruk i familjen. Materialet analyseras med hjälp av tematisk analys. Resultaten som uppkommer speglas emot anknytningsteorin. Resultatet visar att föräldrarnas alkoholmissbruk påverkar barnen i familjen genom att orsaka en känsla av otrygghet i hemmet, upplevelser av skam, att barn inte kan vara barn, mental ohälsa hos barnen samt motstridiga förnimmelser av föräldrarna genom livet. De konsekvenser som föräldrarnas alkoholmissbruk har för barnen i familjen är fler och de kan ses vara kollektivt upplevda och ihållande genom livet. Följderna kan därmed även urskiljas då barnen uppnått vuxenåldern. Vidare forskning bör genomföras kring hur alkoholmissbruk i hemmet kan förebyggas samt vad barn utsatta för alkoholmissbruk i hemmet själva upplever att hjälper dem i vardagen.

Könskvotering är ett verktyg som används världen över och i olika omfattning med syftet att främja kvinnlig representation. Trots att verktyget för det mesta lyckats öka andelen kvinnor inom de institutioner där det har använts har verktyget fått utstå omfattande kritik genom åren. I denna avhandling granskar jag således könskvoternas inverkan på kvinnlig representation ur ett sociologiskt perspektiv. I avhandlingen studerar jag verktygets syn på kön, teorier om värdig representation och undersöker teorier om erkännandets politik i relation till kvinnlig representation genom könskvotering. Jag kartlägger även debatten om könskvotering som ett verktyg för ökad kvinnlig representation och ser till de diskurser som verktyget omfattas av i politisk och akademisk debatt. I avhandlingen analyserar jag även hur könskvoter påverkat Rwandas och Sveriges kvinnliga aktörskap och representation med syftet att belysa de olika effekter som könskvoter kan ha på kvinnor i olika länder. Avslutningsvis konstaterar jag att verktyget kan spela en viktig symbolisk roll för ökad kvinnlig representation och för kvinnors aktörskap på det politiska fältet.

Mitt syfte med avhandlingen är att utforska möjligheterna samt utmaningarna med användningen av konstbaserade metoder i socialt arbete. Jag vill också få reda på om konstbaserade metoder passar alla. Ämnet är relevant eftersom det inte finns mycket forskning om konstbaserade metoder i Finland. Studien omfattar kvalitativa individuella semistrukturella forskningsintervjuer med tre professionella, som använder konstbaserade metoder i socialt arbete. Materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys, med hjälp av empowerment samt sociokulturell inspiration som teoretisk bakgrund. Studien visar att konstbaserade metoder passar olika klientgrupper oavsett kön, ålder och etnisk bakgrund, och att metoderna kan vara stärkande för både klienter och de som använder metoderna i sitt yrke. Olika utmaningar, som kom fram vid användningen av konstbaserade metoder, är olika fysiska och psykiska begränsningar, attityder, resurser och otillräckligt med forskning i ämnet i Finland.