Browsing by Title

Temat för denna kandidatavhandling är jämställdhetspolitik. Studien är en jämförelse av partierna Gröna förbundet och Vänsterförbundet och intresset ligger i deras likheter och skillnader gällande jämställdhetspolitik, samt hur de framställer jämställdhetsbegreppet i sina jämställdhetsprogram. Jämförelsen görs som en idealtypsanalys utgående från Freidenvalls och Dahlerups (2005; 2008) diskurser kring jämställdhet. Tanken är att denna kandidatavhandling ska ge givande kunskap om hur jämställdhetspolitik konstrueras och även ge svar på var partierna står i jämställdhetsfrågan. Studien är både komparativ och deskriptiv. Resultatet av studien visar att både Gröna förbundets och Vänsterförbundets jämställdhetspolitik är i enlighet med snabbspårsmodellen, som förespråkar aktiva åtgärder och innefattar en viss otålighet och vilja att uppnå jämställdhet nu. Trots det finns det skillnader partierna emellan. Vänsterförbundet har en mera konfliktbetonad syn på jämställdhet, medan den tydligt saknas hos Gröna förbundet. Båda partierna har ett intersektionellet perspektiv gällande jämställdhet. De saknar dock en tydlig definition på jämställdhet, vilket visar på viss en vaghet i begreppet. Resultatet är intressant med tanke på att partierna är väldigt lika, men att det ändå finns betydande skillnader i hur de konstruerar sin jämställdhetspolitik.

Syftet med min avhandling är att genom en litteraturgenomgång studera (1) ledarskapets roll i krishanteringsprocessen, (2) aspekter i ledarskap som underlättar eller försvårar krishantering, (3) vilka följder aspekterna har samt (4) lösningar till aspekter som försvårar krishanteringen. Kriser har under de senaste åren förekommit väldigt ofta och på grund av globaliseringen sprids de lätt så att de påverkar hela länder och industrier. Därför är det viktigt för organisationer att ha en plan för krishanteringen. En ledare i en organisation har en stor roll då en kris inträffar. Ledaren har ansvar bland annat för att krishanteringsprocessen ska komma igång och att medarbetarna vet vad deras roll är. Det finns vissa aspekter hos en ledare som kan underlätta krishanteringen. Till exempel ledarskapsstilar som karismatiskt ledarskap och stärkande ledarskap har enligt forskning varit fungerande vid kris. Viktiga karaktärsdrag hos en ledare som vill lyckas med krishanteringen är till exempel öppenhet och snabb reaktionsförmåga. En ledare som saboterar krishanteringen genom sitt beteende kan kallas för en destruktiv ledare. Exempel på dessa destruktiva beteenden är undvikandet av ansvar och dåliga kunskaper i kommunikation och samarbete. Det finns inte ett rätt sätt att leda en organisation ur en kris men forskning visar att olika aspekter kan antingen underlätta eller försvåra krishanteringen. Litteraturgenomgången har visat att till och med motsatta ledarskapsstilar eller särdrag kan fungera vid krishantering. Detta bevisar att processen är mångfacetterad och komplicerad.

Åbo Underrättelser har i likhet med många andra mediehus brottats med att hitta en fungerande affärsmodell de senaste 20 åren. Nya aktörer på internet har tagit över en stor del av annonserna medan många människor inte vill betala för material på nätet, även om nya medietjänster som till exempel Netflix och Spotify i viss mån förändrat attityderna. Med den här avhandlingen har jag forskat i vad som kunde ge tidningen Åbo Underrättelser flera betalande digitala prenumeranter. För att ta reda på det har jag valt att intervjua fyra personer som läser de gratisartiklar som ÅU publicerar på sin webbsajt, men som inte betalar för att få ta del av allt innehåll. För att hitta dessa fyra personer använde jag ÅU:s egen Facebooksida, där jag bad intresserade ta kontakt. Respondenterna lottades ut och för besväret fick de en ÅU-prenumeration i sex månader. Värt att nämna är att jag själv jobbar på ÅU. Det kan ha inverkat på respondenternas svar, men min bedömning är att det inte gjorde det i väldigt stor omfattning åtminstone. Intervjuerna utfördes på grund av coronaepidemin per telefon. Målet har varit att få reda på hurdant material icke-prenumeranterna önskar sig för att kunna tänka sig att bli prenumeranter. Tyvärr kan jag inte påstå att jag kom på ett entydigt svar på den frågan, vilket kanske inte heller var att vänta. Orsakerna till att respondenterna inte prenumererar på ÅU är individuella och skiljer sig från varandra. Några röda trådar gick det ändå att finna. Bland annat tyckte flera av dem att de hittar ungefär motsvarande artiklar på andra håll, till exempel på Svenska Yle. Själva priset på en prenumeration, den billigaste kostar 10 euro i månaden, verkade inte övermäktig för respondenterna även om studerandena påpekade att de inte har råd med så många fasta månadsavgifter. Flera av respondenterna påpekade också att det borde vara enklare att testa på ÅU den första månaden, så kanske flera skulle göra det och fastna. Arbetet fortsätter alltså, både på ÅU och andra mediehus, med att hitta den gyllene formeln för att locka till sig flera prenumeranter.

Avhandlingen behandlar lojalitetsprincipen i avtalsförhandlingar av konsumentavtal. Avtalsförhandlingar innebär att avtal ännu inte har upprättats och parterna förhandlar om avtalets villkor. Lojalitetsprincipen är en allmän rättsprincip inom avtalsrätten och är tillämplig redan i avtalsförhandlingarna. Principen innebär att parterna tar hänsyn till varandras intressen. Avhandlingen analyserar lojalitetsprincipen i avtalsförhandlingar, särskilt i fråga om konsumentavtal. Eftersom principen bland annat är beroende av avtalstypen och avtalsparternas ställning är mitt syfte att analysera särskilt på vilket sätt principen uttrycks i förhandlingar mellan näringsidkare och konsument, där näringsidkaren betraktas vara den starkare parten. Temat behandlas med den rättsdogmatiska metoden. I avhandlingen visar det sig att lojalitetsprincipen i avtalsförhandlingar ofta uttrycks som upplysningsplikt. Skyddet av den svagare parten kommer även fram i diskussionen om principens uttryckssätt och tillämpning i förhandlingar av konsumentavtal. Det visar sig att näringsidkaren har en omfattad upplysningsplikt, som anses ha sin grund i lojalitetsprincipen och skyddet av den svagare parten.

Delaktighet och självbestämmande är centrala punkter inom funktionshinderservicen. Ett fungerande samarbete mellan klienten, socialarbetaren och det mångprofessionella nätverket inom serviceprocessen är en förutsättning för att klienten ska kunna vara delaktig i ärenden som berör klienten själv. Den finländska välfärdsstatens olika hjälpapparater ska vara hjälpande och stödjande. Inom socialt arbete ska klientens självbestämmanderätt och den egna förmågan att fatta beslut stödjas i alla fall. Klienterna ska ha möjlighet att aktivt delta i både planering och förverkligande av den servicen som berör dem. Här är önskemål och åsikter angående utförandet viktigt för att delaktigheten ska vara så hög som möjligt. Mitt syfte med denna litteraturöversikt är att öka förståelsen i hur självbestämmande och delaktighet ser ut när det gäller funktionshinderservice i kontexten maktförhållanden. Denna kandidatavhandling kan bidra till ett kritiskt perspektiv till hur maktförhållanden möjligtvis kan påverka delaktighet och självbestämmande inom funktionshinderservicen. Avhandlingen utgår från en beskrivande litteraturöversikt. Som forskningsmaterial analyseras 10 artiklar i en teoristyrd innehållsanalys. Avhandlingens resultat visar att stödandet av självbestämmandet och delaktigheten behöver förstärkas ytterligare. Socialarbetarens position och tillgång till kunskap kan ses som en ojämn maktposition i jämförelse till klienten. De förändringsbehov som kom fram i materialet var inte så mycket fokuserad på relationen mellan socialarbetaren och klienten. Det som framgick av materialet var att förändringar behövs på organisationsnivå. Även mera omfattande samhälls- och välfärdspolitiska lösningar krävs för att ytterligare öka självbestämmandet och delaktigheten.

Det finns en allmän uppfattning om att parter i samkönade förhållanden har bättre förutsättningar för att skapa jämlikare parförhållanden än vad parter i olikkönade förhållanden har. Till viss del stämmer det men det behöver inte betyda att maktobalanser inte förekommer. Mitt syfte med kandidatavhandlingen är att behandla makt(o)balanser i samkönade parförhållanden genom att granska hur olika ojämlikhetsprinciper skapar olika förutsättningar för maktutövning. De ojämlikhetsprinciper som jag i kandidatavhandlingen behandlar är kön, sexualitet, ekonomi och etnicitet. Många undersökningar om makt(o)balanser i samkönade parförhållanden har ofta utgått från ett könsperspektiv. Kandidatavhandlingen behandlar visserligen makt(o)balanser ur ett könsperspektiv men riktar också fokus mot andra ojämlikhetsprinciper genom att använda ett intersektionellt perspektiv. För att exemplifiera att maktoblanser förekommer i samkönade parförhållanden och att obalanserna kan ta sig uttryck i partnervåld tar jag upp frågan om samkönat partnervåld. Det samkönade partnervåldet kan delvis liknas vid partnervåld hos heterosexuella parförhållanden men skiljer sig ändå i vissa avseenden. Att leva i en sexuell minoritet eller annan minoritetsgrupp kan bidra till att andra typer av maktstrategier än hos olikkönade par används för att återuppta förlorad makt i samhället. Uppfattningen om samkönade par som en jämlik utopi osynliggör maktobalanser som kan vara skadliga för individer i samkönade parförhållanden. Uppfattningen kan bidra till att personer i samkönade parförhållanden som utsätts för partnervåld, både fysiskt och psykiskt inte får den hjälp som de behöver. Lika kön är inte alltid jämlika.

Ekonomisk ojämlikhet är ett ihållande problem i de flesta samhällen, så även i Finland. Nyliberala institutioner och en nyliberal politik har format samhälleliga normer och värderingar, vilket i sin tur har påverkat attityderna till ekonomisk ojämlikhet. Med normer om personligt ansvar och en skenbar meritokrati, samt klasskillnader som tar sig i uttryck som personliga val, är det svårt att ifrågasätta den sociala ordning som tillåter ekonomisk ojämlikhet. För att förstå några av orsakerna till att ekonomisk ojämlikhet håller i sig, kommer jag i denna avhandling att undersöka de sociala mekanismer som tillåter detta. Avhandlingens syfte är att undersöka hur ekonomisk ojämlikhet legitimeras, upprätthålls och reproduceras. Detta gör jag med hjälp av Pierre Bourdieus teorier om habitus, kapital, smak, livsstil samt makt och dominans. Jag granskar den symboliska makt som utövas bland annat genom ekonomiska eliters livsstil och språkanvändning och kopplar avslutningsvis detta till ett större sammanhang. Utgående från Bourdieus teorier och mitt resonemang drar jag slutsatsen att ekonomisk ojämlikhet legitimeras, upprätthålls och reproduceras genom materiella omständigheter och dessas symboliska framställning, bland annat genom symboliskt kapital och symboliska gränser.

Inom arbetslivet har mångfalden ökat samtidigt som användningen av olika grupper ökat. Mångfaldens inverkan på gruppdynamiken är ett komplext fenomen som fått mycket uppmärksamhet tvärvetenskapligt. Tidigare studier har främst fokuserat på att beskriva följderna utgående från perspektivet av social kategorisering och information-beslutsfattningsperspektivet. Syftet med denna avhandling är att redogöra för vad mångfald på arbetsplatser är och vilka konsekvenser det har på gruppdynamiken i arbetsgruppen ur socialpsykologiskt perspektiv. Resultaten indikerar att mångfald påverkar grupper både positivt och negativt men påverkas av flertal faktorer. Det mest centrala för positiva konsekvenser är gruppers förmåga att bearbeta den unika information som finns inom mångfaldiga grupper. Medan negativa konsekvenser ofta kan härledas till social kategorisering som bidrar till fördomar och stereotypier. För att grupper ska gynnas av mångfald krävs såväl individers som organisationens insatser. Med hjälp av ökad förståelse för komplexiteten av mångfaldens inverkan på gruppdynamiken kan bättre interventioner skapas för att främja positiva konsekvenser och förebygga negativa konsekvenser för att främja gruppers prestation och samarbete.

Fakultet: Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Utbildningsprogram: Kandidatprogrammet i samhällsvetenskaper Studieinriktning: Socialpsykologi Författare: Clara Wirta Arbetets titel: Mångfald och inkludering i organisationer Arbetets art: Kandidatavhandling Månad och år: Januari 2024 Sidantal: 29 Nyckelord: mångfald, inkludering, organisation, ojämlikhet, ledarskap Handledare: Beata Segercrantz Förvaringsställe: E-Thesis Övriga uppgifter: Sammandrag: Finland har varit ett heterogent land redan före det blivit självständigt år 1917, men även idag framkommer det diskriminering och rasism som påverkar inkluderingen av minoriteter i arbetslivet. Syftet med denna avhandling är att öka kunskapen kring hur inkludering av mångfald beaktas inom organisationer och ledning, samt vilka problem kan förekomma vid inkluderingen. Även om det forskats mycket om mångfald och inkludering finns det ännu organisationer som inte implementerat tydliga förhandlingsätt vid beslutsfattande för att trygga jämlikheten mellan arbetstagarna. Avhandlingen är en litteraturöversikt med fokus på minoriteter beträffande kön- och etnicitet i arbetslivet. För att hitta de mest aktuella studier och litteratur, utfördes begränsningar baserade på årtal samt mest citerade artiklar. Resultatet i avhandlingen visar att för att inkludera mångfald måste organisationen implementera planer och perspektiv som stöd för att uppnå sina mål. Mångfaldsledarskap är också en viktig del för att säkerställa en trygg och jämlik arbetsmiljö för alla arbetstagare. Fördomar och stereotypier är ett stort problem för minoriteter och har lett till sexism och rasism som orsakat långvarig diskriminering på arbetsmarknaden.

Det övergripande syftet med föreliggande studie är att undersöka hur socialarbetare sysselsatta med vårdnadsutredningar resonerar kring mångkulturella vårdnadstvister utifrån deras yrkeserfarenhet av dylika familjerättsliga tvistemål. Mer preciserat är avsikten att belysa hur socialarbetarna ser på de mångkulturella vårdnadstvisternas karaktär respektive klientarbetet med denna klientgrupp, samt hur socialarbetarna uppfattar föräldraförmågan hos ifrågavarande tvistande föräldrar. Således ämnar studien bidra till en ökad förståelse för vilken eventuell inverkan dylika uppfattningar kan tänkas ha för såväl klientarbetets utformning som vårdnadsutredningarnas bedömningar och förslag. Studiens forskningsansats är kvalitativ. Den empiriska datainsamlingen har skett genom semi-strukturerade intervjuer med tre socialarbetare som arbetar med vårdnadsutredningar och som i sitt klientarbete kommer i kontakt med mångkulturella familjer. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Studiens övergripande teoretiska referensram utgörs av en kombination mellan tidigare forskning och de teoretiska perspektiven essentialism samt socialkonstruktivism. Studiens resultat visar att mångkulturella vårdnadstvister upplevs till sin karaktär vara mer utmanande än motsvarande icke-mångkulturella vårdnadstvister. Enligt informanterna finns det i dylika vårdnadstvister ofta ett stort kulturellt avstånd mellan socialarbetaren och klienten, vilket gör att utredningsprocessen präglas av stor osäkerhet med risk för många snedsteg. Därtill går det enligt socialarbetarna att identifiera vissa återkommande och tydligt urskiljbara fenomen och särdrag vad gäller de mångkulturella vårdnadstvisterna till skillnad från de icke-mångkulturella vårdnadstvisterna. Resultaten indikerar också att socialarbetarna upplever det praktiska klientarbetet i samband med mångkulturella vårdnadsutredningar som mer krävande än klientarbetet i samband med motsvarande icke-mångkulturella vårdnadsutredningar. Vidare visar resultaten att socialarbetarna ger företrädesvis kulturella förklaringar till den bristande föräldraförmågan som tvistande föräldrar med mångkulturell bakgrund anses ge uttryck för. Ytterligare antyder forskningsresultaten att socialarbetarnas personliga förhållningssätt till den mångkulturella bakgrunden kan ha stor betydelse för hurudana bedömningar och rekommendationer socialarbetarna väljer att inkludera i sin vårdnadsutredning, samt att det finns en risk att dylika uppfattningar kan komma att påverka föräldrarnas stämningsansökan och det de önskar uppnå med tvisten i företrädesvis negativ bemärkelse. Socialarbetarnas syn på mångkulturella vårdnadstvister visar sig till stor del präglas av essentialistiskt grundade tänkesätt och därpå ofta följande negativa generaliseringar, vilket dock av flera orsaker ter sig relativt problematisk vad bemötandet av mångkulturella familjer beträffar. Studiens forskningsresultat pekar på behovet av arbetsverktyg som kan uppmuntra socialarbetarna till ett kritiskt ifrågasättande av sig själva och sin förförståelse i samband med sammanställandet av mångkulturella vårdnadsutredningar.