Browsing by Title

Delaktighet och självbestämmande är centrala punkter inom funktionshinderservicen. Ett fungerande samarbete mellan klienten, socialarbetaren och det mångprofessionella nätverket inom serviceprocessen är en förutsättning för att klienten ska kunna vara delaktig i ärenden som berör klienten själv. Den finländska välfärdsstatens olika hjälpapparater ska vara hjälpande och stödjande. Inom socialt arbete ska klientens självbestämmanderätt och den egna förmågan att fatta beslut stödjas i alla fall. Klienterna ska ha möjlighet att aktivt delta i både planering och förverkligande av den servicen som berör dem. Här är önskemål och åsikter angående utförandet viktigt för att delaktigheten ska vara så hög som möjligt. Mitt syfte med denna litteraturöversikt är att öka förståelsen i hur självbestämmande och delaktighet ser ut när det gäller funktionshinderservice i kontexten maktförhållanden. Denna kandidatavhandling kan bidra till ett kritiskt perspektiv till hur maktförhållanden möjligtvis kan påverka delaktighet och självbestämmande inom funktionshinderservicen. Avhandlingen utgår från en beskrivande litteraturöversikt. Som forskningsmaterial analyseras 10 artiklar i en teoristyrd innehållsanalys. Avhandlingens resultat visar att stödandet av självbestämmandet och delaktigheten behöver förstärkas ytterligare. Socialarbetarens position och tillgång till kunskap kan ses som en ojämn maktposition i jämförelse till klienten. De förändringsbehov som kom fram i materialet var inte så mycket fokuserad på relationen mellan socialarbetaren och klienten. Det som framgick av materialet var att förändringar behövs på organisationsnivå. Även mera omfattande samhälls- och välfärdspolitiska lösningar krävs för att ytterligare öka självbestämmandet och delaktigheten.

Det finns en allmän uppfattning om att parter i samkönade förhållanden har bättre förutsättningar för att skapa jämlikare parförhållanden än vad parter i olikkönade förhållanden har. Till viss del stämmer det men det behöver inte betyda att maktobalanser inte förekommer. Mitt syfte med kandidatavhandlingen är att behandla makt(o)balanser i samkönade parförhållanden genom att granska hur olika ojämlikhetsprinciper skapar olika förutsättningar för maktutövning. De ojämlikhetsprinciper som jag i kandidatavhandlingen behandlar är kön, sexualitet, ekonomi och etnicitet. Många undersökningar om makt(o)balanser i samkönade parförhållanden har ofta utgått från ett könsperspektiv. Kandidatavhandlingen behandlar visserligen makt(o)balanser ur ett könsperspektiv men riktar också fokus mot andra ojämlikhetsprinciper genom att använda ett intersektionellt perspektiv. För att exemplifiera att maktoblanser förekommer i samkönade parförhållanden och att obalanserna kan ta sig uttryck i partnervåld tar jag upp frågan om samkönat partnervåld. Det samkönade partnervåldet kan delvis liknas vid partnervåld hos heterosexuella parförhållanden men skiljer sig ändå i vissa avseenden. Att leva i en sexuell minoritet eller annan minoritetsgrupp kan bidra till att andra typer av maktstrategier än hos olikkönade par används för att återuppta förlorad makt i samhället. Uppfattningen om samkönade par som en jämlik utopi osynliggör maktobalanser som kan vara skadliga för individer i samkönade parförhållanden. Uppfattningen kan bidra till att personer i samkönade parförhållanden som utsätts för partnervåld, både fysiskt och psykiskt inte får den hjälp som de behöver. Lika kön är inte alltid jämlika.

Ekonomisk ojämlikhet är ett ihållande problem i de flesta samhällen, så även i Finland. Nyliberala institutioner och en nyliberal politik har format samhälleliga normer och värderingar, vilket i sin tur har påverkat attityderna till ekonomisk ojämlikhet. Med normer om personligt ansvar och en skenbar meritokrati, samt klasskillnader som tar sig i uttryck som personliga val, är det svårt att ifrågasätta den sociala ordning som tillåter ekonomisk ojämlikhet. För att förstå några av orsakerna till att ekonomisk ojämlikhet håller i sig, kommer jag i denna avhandling att undersöka de sociala mekanismer som tillåter detta. Avhandlingens syfte är att undersöka hur ekonomisk ojämlikhet legitimeras, upprätthålls och reproduceras. Detta gör jag med hjälp av Pierre Bourdieus teorier om habitus, kapital, smak, livsstil samt makt och dominans. Jag granskar den symboliska makt som utövas bland annat genom ekonomiska eliters livsstil och språkanvändning och kopplar avslutningsvis detta till ett större sammanhang. Utgående från Bourdieus teorier och mitt resonemang drar jag slutsatsen att ekonomisk ojämlikhet legitimeras, upprätthålls och reproduceras genom materiella omständigheter och dessas symboliska framställning, bland annat genom symboliskt kapital och symboliska gränser.

Inom arbetslivet har mångfalden ökat samtidigt som användningen av olika grupper ökat. Mångfaldens inverkan på gruppdynamiken är ett komplext fenomen som fått mycket uppmärksamhet tvärvetenskapligt. Tidigare studier har främst fokuserat på att beskriva följderna utgående från perspektivet av social kategorisering och information-beslutsfattningsperspektivet. Syftet med denna avhandling är att redogöra för vad mångfald på arbetsplatser är och vilka konsekvenser det har på gruppdynamiken i arbetsgruppen ur socialpsykologiskt perspektiv. Resultaten indikerar att mångfald påverkar grupper både positivt och negativt men påverkas av flertal faktorer. Det mest centrala för positiva konsekvenser är gruppers förmåga att bearbeta den unika information som finns inom mångfaldiga grupper. Medan negativa konsekvenser ofta kan härledas till social kategorisering som bidrar till fördomar och stereotypier. För att grupper ska gynnas av mångfald krävs såväl individers som organisationens insatser. Med hjälp av ökad förståelse för komplexiteten av mångfaldens inverkan på gruppdynamiken kan bättre interventioner skapas för att främja positiva konsekvenser och förebygga negativa konsekvenser för att främja gruppers prestation och samarbete.

Fakultet: Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Utbildningsprogram: Kandidatprogrammet i samhällsvetenskaper Studieinriktning: Socialpsykologi Författare: Clara Wirta Arbetets titel: Mångfald och inkludering i organisationer Arbetets art: Kandidatavhandling Månad och år: Januari 2024 Sidantal: 29 Nyckelord: mångfald, inkludering, organisation, ojämlikhet, ledarskap Handledare: Beata Segercrantz Förvaringsställe: E-Thesis Övriga uppgifter: Sammandrag: Finland har varit ett heterogent land redan före det blivit självständigt år 1917, men även idag framkommer det diskriminering och rasism som påverkar inkluderingen av minoriteter i arbetslivet. Syftet med denna avhandling är att öka kunskapen kring hur inkludering av mångfald beaktas inom organisationer och ledning, samt vilka problem kan förekomma vid inkluderingen. Även om det forskats mycket om mångfald och inkludering finns det ännu organisationer som inte implementerat tydliga förhandlingsätt vid beslutsfattande för att trygga jämlikheten mellan arbetstagarna. Avhandlingen är en litteraturöversikt med fokus på minoriteter beträffande kön- och etnicitet i arbetslivet. För att hitta de mest aktuella studier och litteratur, utfördes begränsningar baserade på årtal samt mest citerade artiklar. Resultatet i avhandlingen visar att för att inkludera mångfald måste organisationen implementera planer och perspektiv som stöd för att uppnå sina mål. Mångfaldsledarskap är också en viktig del för att säkerställa en trygg och jämlik arbetsmiljö för alla arbetstagare. Fördomar och stereotypier är ett stort problem för minoriteter och har lett till sexism och rasism som orsakat långvarig diskriminering på arbetsmarknaden.

Det övergripande syftet med föreliggande studie är att undersöka hur socialarbetare sysselsatta med vårdnadsutredningar resonerar kring mångkulturella vårdnadstvister utifrån deras yrkeserfarenhet av dylika familjerättsliga tvistemål. Mer preciserat är avsikten att belysa hur socialarbetarna ser på de mångkulturella vårdnadstvisternas karaktär respektive klientarbetet med denna klientgrupp, samt hur socialarbetarna uppfattar föräldraförmågan hos ifrågavarande tvistande föräldrar. Således ämnar studien bidra till en ökad förståelse för vilken eventuell inverkan dylika uppfattningar kan tänkas ha för såväl klientarbetets utformning som vårdnadsutredningarnas bedömningar och förslag. Studiens forskningsansats är kvalitativ. Den empiriska datainsamlingen har skett genom semi-strukturerade intervjuer med tre socialarbetare som arbetar med vårdnadsutredningar och som i sitt klientarbete kommer i kontakt med mångkulturella familjer. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Studiens övergripande teoretiska referensram utgörs av en kombination mellan tidigare forskning och de teoretiska perspektiven essentialism samt socialkonstruktivism. Studiens resultat visar att mångkulturella vårdnadstvister upplevs till sin karaktär vara mer utmanande än motsvarande icke-mångkulturella vårdnadstvister. Enligt informanterna finns det i dylika vårdnadstvister ofta ett stort kulturellt avstånd mellan socialarbetaren och klienten, vilket gör att utredningsprocessen präglas av stor osäkerhet med risk för många snedsteg. Därtill går det enligt socialarbetarna att identifiera vissa återkommande och tydligt urskiljbara fenomen och särdrag vad gäller de mångkulturella vårdnadstvisterna till skillnad från de icke-mångkulturella vårdnadstvisterna. Resultaten indikerar också att socialarbetarna upplever det praktiska klientarbetet i samband med mångkulturella vårdnadsutredningar som mer krävande än klientarbetet i samband med motsvarande icke-mångkulturella vårdnadsutredningar. Vidare visar resultaten att socialarbetarna ger företrädesvis kulturella förklaringar till den bristande föräldraförmågan som tvistande föräldrar med mångkulturell bakgrund anses ge uttryck för. Ytterligare antyder forskningsresultaten att socialarbetarnas personliga förhållningssätt till den mångkulturella bakgrunden kan ha stor betydelse för hurudana bedömningar och rekommendationer socialarbetarna väljer att inkludera i sin vårdnadsutredning, samt att det finns en risk att dylika uppfattningar kan komma att påverka föräldrarnas stämningsansökan och det de önskar uppnå med tvisten i företrädesvis negativ bemärkelse. Socialarbetarnas syn på mångkulturella vårdnadstvister visar sig till stor del präglas av essentialistiskt grundade tänkesätt och därpå ofta följande negativa generaliseringar, vilket dock av flera orsaker ter sig relativt problematisk vad bemötandet av mångkulturella familjer beträffar. Studiens forskningsresultat pekar på behovet av arbetsverktyg som kan uppmuntra socialarbetarna till ett kritiskt ifrågasättande av sig själva och sin förförståelse i samband med sammanställandet av mångkulturella vårdnadsutredningar.

Mitt syfte med denna avhandling är att redogöra för de olika utmaningar, så som tidsbrist, mångprofessionellt samarbete inom barn- och familjeservice möter med hjälp av en litteraturöversikt. Tidigare forskning visar att det finns utmaningar och att problemen är mycket lika oberoende var undersökningen gjorts. Det är viktigt att förstå utmaningarna och orsakerna bakom dem för att kunna utveckla arbetet. Mångprofessionellt samarbete är en viktig del av socialt arbete eftersom klienter ofta har kontakt med annan service. I avhandlingen presenteras två begreppsliga utgångspunkter, mångprofessionellt samarbete och anmälningsskyldighet. Den teoretiska utgångspunkten är post-New Public Management. Som datainsamlingsmetod har systematisk litteraturöversikt använts och som analysmetod induktiv innehållsanalys. De vanligaste utmaningarna är strukturella problem, som att det inte finns verksamhetsmodeller, att man inte känner till andra organisationers service och bristande informationsflöde. Utmaningarna utgör ofta förhindrande faktorer och samarbetet blir ytligt. Hur smidigt samarbetet är beror mycket på ledningens stöd och växelverkan mellan olika aktörer.

Avhandlingen handlar om män som socialarbetare i ett kvinnodominerat yrke. Syftet med avhandlingen är att få en utökad förståelse för den manliga socialarbetarens minoritetsroll i förhållande till maskulinitet, normalitet och minoritet. Avhandlingen tar upp teorier om kön och social konstruktivism. Intresse för avhandlingen kom till på grund av personligt intresse kring könsskillnader och minoriteter. Män är underrepresenterade inom socialt arbete både i arbetslivet och i skolan. De forskningsfrågor avhandlingen lägger fokus på är hur männen upplever arbetet som en minoritet, vilka förväntningar som läggs på dem som manliga socialarbetare och hur männen hanterar de förväntningar som läggs på dem. För att analysera upplevelserna manliga socialarbetare har används en kvalitativ forskningsmetod för att kunna kartlägga och tolka materialet. Intervjuer har använts som insamlingsmetod med finländska socialarbetare som talar svenska. Urvalet sker randomiserat med den gemensamma nämnaren, manlig socialarbetare och genom snöbollsurval där socialarbetarna kan rekommendera lämpliga kandidater för forskningen. En lämplig kandidat för forskningen behöver uppfylla kriterierna manligt kön och yrket socialarbetare. Resultatet visar att de intervjuade männen inte upplever att de skulle behandlas märkbart annorlunda. De upplever alla att fler män behövs och tror att lönen är en stor orsak till varför det finns så få män.

Miljön exploateras och vi står inför en hotande klimatförändring. En stor del av miljöproblemen är skapade av människan, vilket också gör dem till mänskliga problem. Hur vi handskas med naturen har ett samband med hur vi ser oss själva i förhållande till naturen. Jag har undersökt hur de samhällsvetenskapliga perspektiven kritisk teori, politisk ekonomi, identitetsteori och performansteori, samt miljöetiska synsätt såsom djupekologi och nyhedendom, belyser relationen mellan människa och natur och hur den hänger ihop med miljövänligt beteende. Jag har undersökt hur världsbilder, värden och etik samt vardaglig mänsklig aktivitet påverkar förhållandet till miljön. Jag har granskat hur relationen mellan människa och natur bestäms, hur relationen påverkar miljövänligt beteende, vilken slags relation som befrämjar miljövänligt beteende, samt hur en sådan relation uppnås. Mina slutsatser är att relationen till naturen bestäms av kulturen och motsättningar i samhället samt genom förkroppsligad aktivitet och identitetsprocesser. Ett miljövänligt beteende befrämjas genom en nära relation till naturen som bygger på kollektivistiska värden, ekocentriska världsbilder och en ekologisk identitet. En närmare relation till naturen kan uppnås genom förkroppsligad aktivitet och upplevelser av och kontakt med naturen.

Denna kandidatavhandling är en litteraturöversikt vars syfte är att utgående från tidigare forskning belysa vilka socialpsykologiska hinder som avstyr män som fallit offer för partnervåld från att anmäla upplevt våld och söka hjälp, med maskulinitetsnormer och social stigmatisering som centrala förklaringsmodeller. Partnervåld är ett globalt problem som vanligtvis uppfattas i ramen av heterosexuella förhållanden där män agerar förövare och kvinnor utgör offer, då denna form av partnervåld utgör majoriteten av rapporterade fall. Partnervåld som riktas mot män av en kvinnlig partner är ett jämförelsevis mindre utforskat fenomen, men i ljuset av empirisk forskning som indikerar att män även faller offer för våld i nära relationer av kvinnliga partners har fokuset inom forskningsområdet vuxit till att också undersöka våld som utövas gentemot män. I och med detta har även en diskussion kring fenomenets natur, huruvida det råder könssymmetri eller inte, uppstått inom forskningsområdet. Existerande forskning indikerar att manliga offer präglas av vissa hinder som påverkar sökandet av hjälp, bland annat bristande kunskap om tillgängliga hjälptjänster, avsaknaden av lämpliga hjälptjänster som riktar sig till män, strävan efter att leva upp till rådande maskulinitetsnormer samt känslor av skam och förödmjukelse över den egna positionen som offer. Resultaten av litteraturöversikten indikerar att rådande maskulinitetsnormer såväl som hegemoniska maskulinitetsideal tillsammans med undvikande av social stigmatisering utgör övergripande bidragande faktorer som avstyr manliga offer från att söka hjälp i samband med upplevt våld inom ett parförhållande. Fortsatt forskning inom ämnet behövs för att man ska förstå partnervåld som riktas mot män på dess egna villkor, istället för att applicera kunskap som härrör sig från forskning inom partnervåld som riktas mot kvinnor. Framtida forskning behövs också för att man ska kunna utveckla lämpliga hjälptjänster som specifikt riktar sig till manliga offer samt offer inom HBTQIA+- förhållanden.