Browsing by Title

Syftet med denna avhandling är att på basis av tidigare forskning klargöra socialpsykologiska faktorer som bidrar till och förvärrar partnervåld. Även förebyggande metoder presenteras. Enligt Världshälsoorganisationen upplever en av tre kvinnor i världen någon form av våld av sin partner eller någon annan, detta visar allvarligheten av problemet. Partnervåld definieras som fysiskt, psykiskt och sexuellt våld som sker i nära relationer. Partnervåld har även omfattande hälsoeffekter på offret. Forskning visar att partnervåldet har i stor utsträckning ökat under Corona-pandemin då flera riskfaktorer för partnervåld som social isolering och ekonomiska svårigheter ökade drastiskt. Corona pandemin demonstrerar även samhällets inflytande. Denna avhandling diskuterar betydelsen av kulturella kontexten på partnervåld och hur det kan bidra. Även hur inlärda attityder, mentala scheman, existerande maktstrukturer och kvinnans egenmakt påverkar och bidrar till partnervåld. Resultaten från denna litteraturstudie tyder på att de centralaste bidragande faktorerna för partnervåld ligger i maktstrukturer som patriarkala trossättningar uppehåller. Attityder gällande könsnormer och förlåtande attityder mot våld är även kulturellt bundna och centrala bidragande faktorer. Socialiseringsprocesserna som dessa attityder blir inlärda genom blir även strakt påverkade av de patriarkala värderingarna som kan hittas i både samhällen och kulturen samt familjen och hem. Resultaten visar även att högre egenmakt hos kvinnor minskar på partnervåldet med den nordiska paradoxen som undantag. Höga partnervåldsiffrorna i Norden, speciellt Finland har kopplats med hög alkoholism, psykologiska spår som blivit kvar från krig och fattigdom samt hur politiken och åtgärderna gällande problemet inte tar kön i beaktande. Partnervåld har omfattande negativa konsekvenser både på den individuella och samhälleliga nivån därmed borde förebyggande metoder även tillämpas och förbättras på alla nivåer och sektorer.

Kommuners lagstadgade uppgifter har blivit en börda som inte alla kommuner klarar av, vilket har lätt till en tydligare differentiering mellan kommuner över tid. En potentiell lösning på kommunernas differentierade tillstånd vore att övergå från vad som kallas för symmetrisk ansvarsfördelning av uppgifter på kommunal nivå och övergå till ett system där ansvarsfördelningen av uppgifter vore asymmetrisk, kommuner emellan. I avhandlingen analyseras tre modeller av asymmetrisk ansvarsfördelning: stadsregion- och enhetskommunmodellen och modellen med ansvarstrappa. Modellerna analyseras rörande deras effekt på den lokala autonomin utifrån ett teoretiskt perspektiv. Lokal autonomi valdes på grund av dess centrala roll i definieringen av kommunen och europeiska staters strävan efter ökad lokal autonomi. I avhandlingen gör jag en modellprövning som analyserar hur tre modeller av asymmetrisk ansvarsfördelning på lokal nivå påverkar den lokala autonomin hos kommunerna. Resultaten visar att samtliga modeller har en effekt på den lokala autonomin, men att effekten varierar. Asymmetrimodellerna löser olika problem som symmetri inom kommunsystem medför, vilket delvis förklarar variationen i resultaten. Avhandlingen visar att asymmetrisk ansvarsfördelning på kommunal nivå påverkar den lokala autonomin och borde därför tas i beaktande om den tas i bruk.

Kommunsammanslagningar har länge varit en del av den politiska vardagen i Finland. Därför är det intressant att studera vilka effekter de kan ha på valdeltagandet och väljarbeteendet. Denna studie undersöker om kommunsammanslagningar har en effekt på uppståendet av röstmagneter. Studien tar fasta på sammanslagningen av Pernå, Liljendal och Strömfors med Lovisa 1.1.2010. Studien är genomförd med data från kommunalvalen 2004, 2008, 2012 samt det extra kommunalvalet för nya Lovisa 2009. Studien består både av en statistisk analys av valresultaten, såväl som en kvalitativ analys av valresultaten. Den statistiska analysen lämnar inte ett signifikant resultat om huruvida kommunsammanslagningar skapar röstmagneter, medan den kvalitativa analysen visar att det finns tydliga tendenser för röstmagneter att tillkomma efter kommunsammanslagningen.

Mitt syfte med denna studie är att bidra till vår förståelse om förhållandet mellan organisationsnedskärningar och de negativa sinnesstämningarna som nedskärningar anses skapa. Denna litteraturgenomgång lyfter fram teorier och forskningsresultat vilka mäter kopplingen mellan nedskärningar och överlevnadssyndromet. Nedskärningar kan ha både positiva och negativa psykologiska konsekvenser, men i detta arbete betraktas främst de negativa konsekvenserna. Tidigare studier tyder på att nedskärningar ofta skapar en negativ sinnesstämning hos de kvarstående arbetarna, vilket kraftigt kan hindra organisationens framgång. Studien består av två huvudsakliga delar: en definition av nedskärningar samt en introduktion till fenomenets historia och utgångspunkter, samt vilka effekter nedskärningar anses skapa på organisationsnivå. Den andra delen består av en fördjupning av nedskärningars negativa effekter på individ – och gruppnivå. Detta uppföljs med data och teori kring de negativa sinnesstämningarna. I litteraturen beskrivs de negativa sinnesstämningarna med termen överlevnadssyndrom. Syndromet kännetecknas av en bred skala av negativa emotioner vilka anses kraftigt förminska den upplevda arbetstillfredsställelsen bland arbetarna. Detta kan skapa drastiska konsekvenser för organisationer och dess medlemmar som redan befinner sig i en problematisk situation. Resultaten tyder på att de negativa sinnesstämningarna inte direkt går att undvika, men trots detta är det möjligt att lindra överlevnadssyndromets negativa effekter genom ömsesidig kommunikation under nedskärningsprocessen.

Platsidentitet är en produkt av erfarenheter, olika begrepp, tolkningar, idéer och känslor bundna till fysiska ställen. Identiteter konstrueras och utvecklas i relation till andra människor, samt de rådande värden och konventioner i ens omgivning. Tidigare forskning har undersökt hur platser påverkar identiteter och hur platser kan påverka på beteenden och in- och utgruppshandlingar. Sociala platser kan förutspå frekvensen av intergrupps kontakter och hurdan platsen är, har även påverkan på främjande gruppkontakter. Den sociala identiteten definieras i ingruppskontext genom social jämförelse mellan ingruppen och relevanta utgrupper. Många sociala identiteter eller gruppidentiteter är förknippade med specifika platser och ofta tenderar man att värdera den egna platsen bättre än andras. Syftet med denna litteraturstudie är att ge en förståelse av fenomenet platsidentitet och hurdan betydelse omgivningen har för identitetskontruktion och beteende. De primära källorna utgörs av internationella journaler med fokus på omgivningen och identitet. Platsidentitet hjälper individen att utveckla en relation mot sin omgivning, utvecklandet av en relation mellan individen och samhället är beroende av vissa indikatorer från samhällets struktur och funktionella särdrag. Vissa karaktärsdrag och infrastruktur, som finns i omgivningen, kan kontrollera och frambringa socialt beteende. Resultaten visar också att individer är bundna till sin omgivning genom tre olika psykologiska processer: anknytning, familjaritet och identitet. Dessa psykologiska processer är hotade av förflyttning, där problem som nostalgi, vilsenhet och utanförkänsla kan uppstå. Den byggda infrastrukturen och organiseringen av en plats har en signifikant roll i att minska segregation och diskriminering. I städer borde infrastrukturen och den byggda designen främja gruppkontakter mellan olika grupper. Städer måste planeras så att olika grupper är mera jämnt fördelade, så att ingen blir isolerad till städers utkanter. En känsla av tillhörighet kan vara viktigt för psykologiskt välmående och grundar sig på starka, välutvecklade relationer till viktiga platser. Fastän mobilisering blivit allt vanligare i dagens samhälle, kan man inte förminska platsidentitets signifikans för individen.

Syftet med denna avhandling är att kartlägga på basis av tidigare forskning orsaker i polisens handlande som leder till ett aggressivt beteende hos fotbollssupportrar i deras möten med polisen. Utifrån syftet så skapades tre forskingfrågorna: 1) vilka faktorer inom polisens handlande bidrar till förekommande av aggressivitet bland fotbollssupportrar, 2) vilka negativa konsekvenser kan uppkomma som en följd av polisens bemötande av fotbollssupportrar och 3) vilken inverkan har polisstrategier på möjligheten för aggressivitet att eskalera. Genom denna litteraturgenomgång har det visat sig att poliserna ofta har en svag uppfattning om både fotbollssupporterkulturen och supportrarnas personliga motiv bakom intresset för att följa fotboll. Det här leder till feltolkningar som ger möjligheter för konflikter att eskalera mellan olika närvarande grupper. Dåliga polisstrategier betyder ökade kostnader för samhället. Den vidare utvecklade sociala identitetsmodellen (ESIM) av Reicher förklara hur gruppdynamikerna konstant lever under gruppkonflikter och kan anses vara den mest betydelsefulla teorin inom ämnet. Då individer upplever utgruppens agerande illegitimt så stärker det ingruppens gemensamma identiteten vilket skapar goda förutsättningar till aggression och våld att eskalera. Utifrån litteraturgenomgång kan man dra slutsatsen att polisen borde fokusera på att förbättra sin förståelse av supporterkulturen, av gruppdynamikerna som pågår i konflikter och av sig själva som en del av dessa gruppdynamiker. Det här skulle möjligtvis minska både på kostnader för samhället och våldsamma konflikter. Polisarbete som baserar sig på stereotyper kan inte heller anses rättvist i samhället vi lever idag. Litteraturgenomgången föreslår att framtida studier skulle undersöka närmare hur polisernas stereotyper av fotbollssupportrar uppkommer för att skapa bättre förståelse av de bakom liggande orsakerna till dessa stereotyper.

11. maaliskuuta 2011 Itä-Japanin Tohokun alueella tapahtui massiivinen maanjäristys ja tsunami, mikä aiheutti vakavan onnettomuuden Fukushiman ydinvoimalassa. Fukushiman ydinonnettomuudella oli voimakas vaikutus Saksan julkiseen keskusteluun ydinvoimasta, ja Fukushiman ydinonnettomuuden seurauksena Saksa teki radikaalin poliittisen päätöksen luopua täysin ydinvoimasta. Tutkimuskysymykseni on selvittää, miten politisaatio, depolitisaatio ja hyperpolitisaatio ilmenevät Saksan julkisessa keskustelussa ydinvoimasta Fukushiman ydinonnettomuuden jälkeen. Politisaatio on prosessi, jossa politisoimaton kysymys siirretään yksityiseltä alueelta julkiselle alueelle ja julkiselta alueelta lopulta poliittiselle alueelle. Depolitisaatio on prosessi, jossa politisoitu kysymys siirretään poliittiselta alueelta asiantuntijoiden ja heidän organisaatioidensa ratkaistavaksi. Hyperpolitisaatio on depolitisaation alalaji, jossa tietyt asiat esitetään kiistattomina ja siten mahdottomina kyseenalaistaa. Valtiotieteissä on jo tutkittu ydinvoimalaonnettomuuksien vaikutuksia julkiseen keskusteluun. Sitä vastoin ydinvoiman politisaatiota ja depolitisaatiota julkisessa keskustelussa ydinvoimalaonnettomuuksien seurauksena ei ole juurikaan tutkittu. Tutkimusaineistoni on Deutsche Wellen valitut artikkelit sähköisessä arkistossa aikavälillä 11. maaliskuuta – 31. toukokuuta 2011 hakusanalla nuclear energy. Sain hakusanalla nuclear energy yhteensä 149 tulosta, joista valitsin tutkittavaksi ne artikkelit, jotka käsittelivät Saksaa ja ydinvoimaa. Valitsin aikavälin 11. maaliskuuta – 31. toukokuuta 2011, koska se kattaa reaktiot välittömästi Fukushiman ydinvoimalaonnettomuuden jälkeen. Deutsche Welle on Saksassa toimiva mediatalo ja yksi maailman menestyneimmistä kansainvälisistä medioista, joka tavoittaa viikoittain yli 197 miljoonaa ihmistä eri maissa. Teoreettinen viitekehykseni muodostuu politisaation, depolitisaation ja hyperpolitisaation teoriasta sekä teoriasta kriittisen tapahtuman vaikutuksista julkiseen keskusteluun. Tutkimusmenetelmäni on kuvaileva idea-analyysi. Tutkija, joka käyttää tutkimusmenetelmänä kuvailevaa idea-analyysia, tulkitsee muiden toimijoiden kuvauksia, arviointeja ja toimintasuosituksia saadakseen selville niiden merkityksen. Minun tutkimustavoitteeni on tulkita erilaisten toimijoiden valituissa artikkeleissa esittämiä kuvauksia, arviointeja ja toimintasuosituksia ydinvoimasta.

Politisk medvetenhet och rally-round-the-flag ställer frågan om förtroendet för regeringen ökade i olika stor utsträckning bland väljare med olika nivåer av politisk medvetenhet. Studiens syfte är att undersöka om politisk medvetenhet förklarar skillnader i styrkan av fenomenet rally-round-the-flag som olika finländare gick igenom under den första coronavågen i Finland. Rally-round-the-flag-fenomenet beskriver en massiv ökning i politiskt förtroende för en president eller regering som ofta uppstår under internationella kriser. Studien formulerar hypotesen om att väljare med en högre grad av politisk medvetenhet går igenom en svagare förtroendeökning än personer med en lägre nivå av politisk medvetenhet. Hypotesen grundar sig i John Zallers (1992) resonemang om att politisk medvetenhet spelar roll i hur benägna människor är att ändra sina politiska attityder när de mottar ny politisk information. Studien använder kvantitativt surveymaterial som samlades in under två skilda tidpunkter; den ena före coronakrisen och den andra under den första coronavågen. Med hänsyn till att materialen är oberoende varandra, använder studien metoden t-test för oberoende mätningar. Tre separata t-test görs för att mäta skillnaden i den förtroendegrad som grupper med olika nivåer av politisk medvetenhet hade före krisen började med andra grupper med motsvarande nivåer av politisk medvetenhet efter att krisen började. Studien jämför sedan effekterna av de tre separata t-testen för oberoende mätningar för att besvara frågan om förtroende för regeringen ökade i en olika hög grad för grupper med olika nivåer av politisk medvetenhet. Resultaten visar att förtroendeökningen var den starkaste bland grupperna med en låg politisk medvetenhet, näst starkast för grupperna med en medelhög politisk medvetenhet och lägst bland grupperna med en hög politisk medvetenhet. Resultaten motsvarade hypotesen. Slutsatsen i studien är att olika väljare gick igenom en olika stor förtroendeökning under coronakrisens första våg i Finland utgående från graden av politisk medvetenhet som väljarna hade. Personer med en högre politisk medvetenhet var mindre benägna att påverkas av rally-round-the-flag-fenomenet än personer med lägre politisk medvetenhet.

Internetaktivitet har blivit alltmer vardagligt, framförallt bland unga. Sociala relationer anknyter starkt till politiskt beteende. Det är därför viktigt att man undersöker de sociala relationer som bildas online med beaktande av hur vanligt nätaktivitet är bland unga. Internets kommunikativa egenskaper ger dessutom upphov till politiska diskussioner, men i hurdan grad hålls diskussioner online sakliga samt vilka grupper är benägna att bli utsatta för hatfulla kommentarer? Mitt syfte med avhandlingen är att utforska dessa frågor för att belysa hur miljön på internet kan gynna skapandet av socialt kapital och ifall politiska samtal uppfyller kraven för den deliberativa demokratimodellens ideal för politiska diskussioner. Resultaten visar att nätaktivitet befrämjar skapandet av svaga relationer varigenom individer kan erhålla ett överbryggande socialt kapital, men samtidigt finns det också risk för att det sammanbindande kapital som bildas inom likasinnade nätverk bildar åsiktsbubblor eller ekokammare. Resultaten visar ytterligare att unga känner sig osäkra och undviker att delta i politiska diskussioner på nätet på grund av den upplevda polariseringen online och att unga känner sig okvalificerade att delta i diskussioner.

Modeindustrin idag sysselsätter 300 miljoner människor världen över. Kläder produceras, köps och kasseras snabbare än någonsin förr – till ett pris som inte tidigare skådats. Industrin måste bli mer hållbar, och syftet med denna avhandling är att belysa praxisteorins relevans i denna process. Via en litteraturöversikt förstärker jag mitt påstående om att tidigare åtgärder för att förändra industrin, har ett alltför snävt och konsumentcentrerat förhållningssätt till social förändring. Tack vare praxisteorins holistiska karaktär har denna studie bevisat att förändring måste ske på flera plan – såsom inom traditionell modedesign, inom hållbar modedesign, hos konsumenter, hos återförsäljare samt hos producenter – för att en förändring mot en hållbarare modeindustri kunde möjliggöras. Studien har även med hjälp av praxisteorin bevisat att ifall hållbara modedesigners fokuserar på estetiska plagg, har de en större chans att nå även dem som vanligtvis inhandlar sina kläder hos traditionella fast fashion-kedjor. Att nå ytterom den hållbara modebubblan, är hållbara modedesigners mål.