Browsing by Title

År 2004 trädde en allmän bestämmelse om underlåtenhet i kraft i strafflagen. Före ikraftträdandet fanns det ingen allmän bestämmelse om underlåtenhet i den finska strafflagen, vilket ledde till att rättsfall angående ämnet avgjordes på basis av rättslitteratur och rättspraxis. Efter reformen 2004 blev regleringen om underlåtenhet bättre, men har fortfarande ansetts vara vag. Den vaga regleringen leder till frågeställningar främst kring oäkta underlåtenhet, där gärningsmannen har en särskild rättslig skyldighet att förhindra en följd. När har en person en sådan särskild rättslig skyldighet som avses i lagbestämmelsens 2 mom.? Hur långt utsträcker sig detta ansvar? Syftet med den här avhandlingen är att utreda innebörden av 3 kap. 3 § 2 mom. i strafflagen och begreppet oäkta underlåtenhet. Avhandlingen koncentrerar sig på en del av den första punkten i bestämmelsen som gäller personer som har en tjänst, det vill säga är i ett tjänsteförhållande. Målet är att genom att försöka utreda problematiken och innebörden gällande lagbestämmelsens 2 mom. komma till slutsatser om hur den vaga regleringen av oäkta underlåtenhet syns i domstolsavgöranden och vilka följder det har. Avhandlingen går igenom grundläggande begrepp och material. Kärnan i avhandlingen utgörs av rättsfallsanalyser. Resultatet i avhandlingen är att den vaga regleringen av oäkta underlåtenhetsbrott kan leda till svåra situationer för tjänstemän, eftersom de inte alltid har kunskap om att de har en sådan särskild rättslig skyldighet som avses i lagbestämmelsen. Eftersom lagen inte föreskriver om underlåtenhet så specifikt, har domstolsavgörandena och deras noggranna och tydliga argument samt motiveringar ytterst stor betydelse. Domstolarnas arbete och avgörande blir här alltså i proportion till lagbestämmelsen mycket stor. Domstolarnas prövning i det enskilda fallet kan anses bli ännu viktigare än i andra sammanhang.

Mitt syfte med den här avhandlingen är att genom en litteraturstudie undersöka hur unga nyanställdas sociala närkrets och individer inom organisationer kan stöda de unga i deras socialiseringsprocess. Avhandlingen för ihop en annars splittrad diskussion genom att ta i beaktande såväl stöd från de ungas sociala nätverk, som det stöd relationer inom organisationen kan bidra med. De främsta socialpsykologiska teorierna som behandlas är Banduras teori om individens självregleringsförmåga, Côtés och Levines teori om identitetsskapande samt nyare teoretiska modeller om social inlärning i arbetslivet. Utöver dem beaktas även bland annat van Maanens och Scheins teoretiska referensram om socialiseringstaktiker samt Emersons sociala utbytesteori. Avhandlingens resultat visar att stödande relationer är av stor betydelse för unga nyanställda. De ungas sociala nätverk bidrar med varierande färdigheter så att unga lättare kan anpassa sig till sin arbetsmiljö och bemöta framtida utmaningar. Stödande relationer inom organisationen bidrar med socialt och uppgiftsrelaterat stöd för en lättare anpassning till organisationen i fråga. Resultaten visar också att det är viktigt att de fält som studerar organisationssocialisering samarbetar för att skapa en bättre anpassning för den nyanställda. Avhandlingens slutsatser är att unga nyanställda behöver stöd i sin anpassning till arbetslivet, eftersom socialiseringsprocessen ofta är utmanande på många plan. Även om människor inom organisationer och studiemiljön ofta är medvetna om detta, samarbetar de inte tillräckligt mycket för att kunna hjälpa de nyanställda i socialiseringsprocessen. Likaså saknas samarbete mellan olika discipliner och inom organisationer likaså. Avhandlingen avslutas med förslag på vidare forskning.

Kandidatavhandlingen analyserar sambandet mellan föräldrars och ungas valdeltagande i Finland. Studien börjar med att redogöra för en generell uppfattning om den unga valdeltagaren samt I vilken mån hen påverkas av politisk socialisation. Denna avbildning baseras på teorier om politisk socialisation och generationsöverskridande beteende. Efter att ha redogjort för de generella dragen hos den unga valdeltagaren, samt I vilken hen påverkas av politisk socialisation, kommer jag ytterligare att komplettera detta med material från Ungdomsbarometern från 2013. Då jag sammanfattat de generella dragen kommer jag att jämföra resultaten med resultat från två studier om generationsöverskridande politiskt beteende och föräldrarnas betydelse för den finska unga valdeltagaren. Materialet som avhandlingen tar avstamp i utgörs av artiklarna Periytyvää eriytymistä- vanhemmilla selvä vaikutus nuorten äänestämiseen (Erola, Lahtinen, Wass: 2017) och Vaaleissa äänestäminen siirtyy vanhemmilta lapsille (Gidengil och Wass: 2013). I artiklarna observeras föräldrars valdeltagande och I vilken mån det har en inverkan på ungas valdeltagande. Artiklarna tar även fasta på betydelsen av socioekonomisk bakgrund, betydelsen av könet hos den unga valdeltagaren samt skillnader mellan mödrars och fäders inverkan på de ungas valdeltagande. Avhandlingen tar inte fasta på skillnader mellan olika åldersklasser utan hänvisar till åldersintervallet 18—30 år som “unga valdeltagare”. Operationaliseringen grundar sig på Gidengils och Wass studie (2013) där samma åldersintervall använts. Analysen visar att föräldrar har en betydande inverkan på ungas politiska beteende och valdeltagande. Föräldrarna fungerar som förebilder för sina barn och således överförs även det politiska beteendet från en generation till den nästa. Generella slutsatser om bakomliggande faktorer till ungas valdeltagande är svåra att sammanfatta på basis av analysen, eftersom den till stor del fokuserar på sambandet mellan föräldrar och unga. Ett heltäckande resultat skulle kräva en mer djupgående analys av exempelvis ungas uppväxtmiljö, människorelationer samt skolans betydelse för den unga valdeltagarens politiska beteende.

Denna avhandling behandlar ungdomsgarantin, ungdomsarbetslöshet samt arbets- och näringsbyråns arbete med arbetslösa ungdomar. Syftet är att utreda hur ungdomsgarantin fungerar och hurdan roll de professionella har på arbets- och näringsbyrån när de möter arbetslösa ungdomar. Avhandlingen baserar sig på gruppintervju av anställda inom en mellanstor kommun i södra Finland. Frågeställningen i avhandlingen lyder ”Hur har ungdomsgarantin inverkat på TE- byråns arbetssätt i arbetet med unga arbetslösa” och ”Hur anser de professionella att ungdomsgarantin har verkställts”. Frågeställningen besvaras med kvalitativ gruppintervju. Den teoretiska referensramen utgörs av arbete, ungdomsarbetslöshet och empowerment samt paternalism. Som analysmetod används innehållsanalys. Resultatet visar att TE-byråns arbetssätt inte har ändrats efter att ungdomsgarantin trädde i kraft. De professionella arbetar mer med arbetssättet empowerment, men det förekommer bakomliggande press av paternalism i lagen om utkomststöd för arbetslösa och ungdomsgaranti. I resultatet eftersträvar de professionella att hålla sig inom ramarna för ungdomsgarantin. Det är dock utmanande att få ungdomsgarantin verkställd p.g.a. svårigheter med kund, region och arbetsplats.

Mitt syfte med denna avhandling är att granska vilka typer av psykiska följder ungdomsbrottslighet kan föra med sig. Ungdomsbrottslighet är ett aktuellt fenomen som bland annat präglar områden inom socialt arbete. Tidigare forskning har utförts i olika länder runtom i Norden, men denna avhandling har specifikt fokus på artiklar gjorda i Finland och där forskningsobjekten är finländare. Jag har valt att samla in materialet med hjälp av en litteraturöversikt och sedan analysera materialet med en induktiv innehållsanalys. Strukturellt socialt arbete används som teoretisk referensram. Fyra olika teman förekommer i analysen: diagnos i samband med brottet, senare psykiska följder, typ av brott och könsskillnader. De vanligaste diagnoserna visade sig vara beteende- och personlighetsstörningar som senare kunde bidra till schizofreni och hög dödlighet. Grov brottslighet bland unga visade sig ha de allvarligaste psykiska följderna och den största dödlighetsprocenten. Analysen tyder även på att en stor del av populationerna bestod av män, och antalet kvinnliga förbrytare förblev liten.

Målsättning Min kandidatavhandling handlar om ungdomskriminalitet ur ett perspektiv av socialarbetare som arbetar hos polisen. Ungdomskriminalitet är ett mångsidigt problem som består av olika aspekter. Först beskriver jag ungdomskriminalitet som ett fenomen och sedan behandlas det ur perspektiv av socialarbetare som arbetar hos polisen. Jag beskriver hurdana arbetsuppgifter so-cialarbetare hos polisen har. Samarbete mellan polis och socialarbetare är viktigt för att kunna ingripa i ungdomskriminalitet. Jag skriver om hur polisen och socialarbetare samarbetar för att förebygga ungdomskriminalitet, och vad är det som gör samarbetet viktigt. Mina forskningsfrågor var om socialarbetare hos polisen ger mervärde till arbete kring ung-domskriminalitet, och om man genom att ha en eller flera socialarbetare som fysiskt arbetar på polisstation kan hjälpa förebygga eller förminska ungdomskriminalitet. Kan socialarbetare hjälpa behandla situationer som innehåller kriminellt beteende av en minderårig person? Jag beskriver hurdana fördelar det finns för samarbete mellan polis och socialarbetare i kontext av ungdomskriminalitet och socialt arbete hos polisen. Metod Min avhandling är utformad som en litteraturöversikt. Genom en litteraturöversikt samlar man in aktuell kunskap inom det studerade området. Resultat och slutsatser Litteraturen visar att det finns bättre möjligheter till tidig ingripande i ungdomars brottsliga handlingar om det arbetar en eller flera socialarbetare på polisstationen. Tidigt ingripande står i fokus när det gäller förebyggandet av ungdomskriminalitet, och möjligheterna till detta är bättre när socialarbetaren arbetar på polisstationen. Samarbete mellan socialarbetare och poliser ses vara bättre och enklare när socialarbetare fysiskt arbetar hos polisen.

Ungdomar som befinner sig utanför studier och arbetsliv löper risk för en rad negativa konsekvenser såsom; marginalisering, ekonomiska svårigheter och sämre boendevillkor. Syftet med kandidatavhandlingen är att redogöra för inverkan av olika samhällsåtgärders effekter i försök att förebygga marginalisering bland ungdomar i Finland. Det empiriska materialet utgörs av en litteraturstudie. På basen av litteraturstudien kan samhällsåtgärderseffekterna resultat delas in tre kategorier: samhällsåtgärder som haft effekt, samhällsåtgärder som haft effekt i någon mån och samhällsåtgärder som inte haft någon effekt. Samhällsåtgärder som haft mest positiv inverkan på ungdomar är t.ex. Navigatorn och ungdomsverkstäder. Samhällsåtgärder som haft effekt i någon är t.ex. arbetskraftsbyråns åtgärder, förutsatt att ungdomar har en god livshantering och kan tillämpa den information de fått. Samhällsåtgärder som inte haft effekt hör även hit arbetskraftsbyråns åtgärder. Trots samhällsåtgärder är ungdomars livssituationer ändå i slutändan oförändrade, dvs. de är arbetslösa. Ungdomar är möjligen föremål för institutionell- och strukturell diskriminering vid arbetskraftsbyråer. Detta beror på att arbetskraftsbyråers grundprinciper, rutiner och riktlinjer möjliggör kategoriserande och standardiserade lösningar för ungdomar – som bevisligen visat sig vara en ineffektiv samhällsåtgärd. Det finns utrymme till förbättring hos arbetskraftsbyråer, gällande deras arbetssätt, t.ex. kunde de förstärka samarbetet med lågtröskelverksamheter, såsom Navigatorn och ungdomsverkstäder.

Mitt syfte med kandidatavhandlingen är att utifrån tidigare litteratur studera upplevd akademisk stress och stresshantering bland studerande vid distansstudier. Avhandlingen sammanställer relevant forskning om akademisk stress och distansundervisning för att bilda en förståelse av dess konsekvenser. Avhandlingens fokus ligger på frågorna: Hur inverkar distansundervisning på akademisk stress hos studerande, och vad är dess följder. De undersökningar som analyserades relaterar till insatser såsom distansundervisning under covid-19-pandemin. Vetenskapliga artiklar som valdes för översikten var för det mesta publicerade under covid-19-pandemin och ofrivillig social distanseringen. Eftersom den globala pandemin har gjort distansundervisning nödvändig runt om i världen avgränsar jag inte material till studerande från ett specifikt geografiskt område. Resultaten visar att den påtvingade distansundervisningen höjer studerandes upplevda akademiska stress för det mesta. Vissa studier föreslår att stress på grund av social distansering visar tecken på att vara fördelaktig för de studerandes akademiska framgång. Socialt inflytande, såsom socialt akademiskt tryck och socialt stöd visar signifikanta effekter på studenternas mentala välmåga.

ABSTRACT Självmord är en vanlig dödsorsak och påverkar varje år många finländare. Jag har velat ta reda på vilka upplevelser personer har efter att de förlorat en familjemedlem i självmord. Syftet med min avhandling är att undersöka uppevelser efter en familjemedlems självmord. Min avhandling kommer att koncentrera sig på dessa upplevelser utgående från copingteorin och teorin om stigma. Jag har intervjuat fyra informanter för att analysera hurdana upplevelser dessa personer har. Jag är intresserad av om de upplevt stigma och på vilka sätt de har handskats med sorgen. Studien visar att stigman har varit närvarande i en del av sorgeprocesserna på olika sätt. Stigman har uttryckts på olika sätt, t.ex. genom att informanten har valt att hålla självmordet hemligt. Det har också visat sig att en av informanterna har blivit behandlad mycket annorlunda efter förlusten och informanten har känt att hen inte vill vara känd som den som förlorat en familjemedlem i självmord. Vanliga upplevelser under sorgeprocessen har varit skuld och skam, dessa känslor går hand i hand med stigma. Informanternas upplevelser av stigma är mycket annorlunda, man kan tänka sig att relationens karaktär har ett samband med känslorna av stigma. Informanternas sätt att hantera sorgen har varit mycket varierande. Vanliga copingstrategier i studien har varit undanflykt, självsamtal, socialtstöd, meningsskapande och stöd av professionella. Informanterna lyfter fram ett stort missnöje med den psykiatriska vården som de själva och deras anhöriga har fått både före och efter förlusten. Copinstrategierna är närvarande i informanternas vardag. Som resultat i min avhandling kan man se att det inte finns ett enda rätt sätt att handskas med sorgen efter en förlust. Det visar sig att personerna har haft olika upplevelser efter förlusten och även olika copingstrategier. Man kan se att stigman har varit närvarande i tre av fyra informanters sorgeprocesser. Alla informanter har använt sig av olika copingstrategier för att hantera sorgen, bland annat undanflykt och socialt stöd. Som socialarbetare möter man personer i olika kriser och därför är det viktigt att förstå hur olika sorgeprocessen kan se ut. Det är viktigt att det finns olika former av stöd i olika situationer i sorgeprocessen. Nyckelord: självmord, sorg, upplevelser, coping, stigma

Gärningar som en tjänsteman eller tjänsteinnehavare begår under fritid kan skada dennas tillförlitlighet och leda till åtgärder från den statliga eller kommunala arbetsgivaren. Syftet med avhandlingen är att undersöka under vilka omständigheter brott som en tjänsteman eller tjänsteinnehavare begår under fritid leder till uppsägning, hävning eller upplösning av tjänsteförhållandet. Uppsägning och hävning av arbetsavtalsförhållande behandlas också då detta jämförs med uppsägning, hävning eller upplösning av tjänsteförhållande. Syftet med jämförelsen är att undersöka om omständigheterna som leder till avslutandet av ett tjänsteförhållande och ett arbetsavtalsförhållande skiljer sig från varandra. I avhandlingen undersöker jag svaret till en rättslig fråga med hjälp av de allmänt accepterade rättskällorna, och därmed används den rättsdogmatiska metoden för att tolka lagen och övrig gällande rätt i förhållande till forskningsfrågan. Utgångspunkten för avhandlingen är statstjänstemannalagen (750/1994), lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden (304/2003) och arbetsavtalslagen (55/2001). Utöver detta används finsk rättslig litteratur och rättspraxis, eftersom den konkret belyser under vilka omständigheter en tjänstemans och tjänsteinnehavares gärningar som skett under fritid kan leda till avslutande av ett tjänsteförhållande. Lagstiftningen uttrycker inte direkt att brott som en tjänsteman eller tjänsteinnehavare begår på sin fritid kan leda till uppsägning, hävning eller upplösning av tjänsteförhållande. Rättspraxisen indikerar dock att brott som en tjänsteman eller tjänsteinnehavare begår under fritid kan leda till avslutandet av tjänsteförhållandet, och att det i varje fall krävs en helhetsbedömning för avgörandet av fallet. Rättspraxisen visar även att omständigheterna som kan leda till uppsägning, hävning eller upplösning har att göra med brottets art och tjänsteförhållandets karaktär.