Browsing by Title

Terrorism och radikalisering är aktuella ämnen, men exempelvis i nyheterna fokuseras det ofta främst på män som radikaliseras och blir terrorister. Kvinnor anses ofta endast vara offer för terrorism trots att de också utövar terrorism, även om majoriteten av terroristerna fortfarande är män. I denna avhandling är syftet att studera kvinnor som radikaliserats och förstå vad som motiverat dem till det samt vilken betydelse den sociala kontexten haft i radikaliseringsprocessen. Forskning om terrorism och kvinnliga terrorister är viktigt för att vi ska förstå terrorismen bättre samt för att kunna utveckla mer fungerande strategier för att bekämpa terrorismen. I avhandlingen beskrivs Moghaddams (2005) trappmodell för radikalisering. Blooms (2011; 2017) forskning utgör också en central del av arbetet tack vare Blooms ingående studier om kvinnliga terrorister. Denna litteraturöversikt diskuterar olika bakgrundsfaktorer som kan leda till att kvinnor radikaliseras, uppdelat i social kontext, Blooms teori om hämnd, frälsning, förhållande och respekt samt politiska och personliga orsaker. Denna avhandling är en litteraturöversikt som ämnar skapa en bättre helhetsbild av kvinnors radikalisering. Avhandlingen baserar sig på forskning som tar upp bl.a. terrorism, radikalisering och könsskillnader inom terrorismen. Resultaten tyder på att radikaliseringen är ett komplext fenomen som påverkas av flera olika faktorer, där det sociala spelar en betydande roll i radikaliseringsprocessen. Centralt är också känslan av tillhörighet, då utanförskap i värsta fall kan leda till frustration och radikalisering. Omgivningen påverkar kvinnan också på en interpersonell nivå. Förhållanden med vänner, partner och släktingar kan på flera olika sätt leda till att kvinnan radikaliseras. Däremot anses fattigdom inte vara något som orsakar radikalisering, eftersom majoriteten av kvinnorna som blivit terrorister antingen hade en högre utbildning eller ett jobb eller både och. Det finns dock inte för tillfället ett entydigt svar på frågan ”Varför blir kvinnor terrorister?”. Denna avhandling bidrar till existerande socialpsykologisk forskning med en sammanfattning av tidigare forskning om radikalisering och kvinnliga terrorister samt väver ihop och beskriver materialet från en ny synvinkel. Avhandlingen ger också en kontribution till forskningen om terrorism och radikalisering genom en analys med ett socialt perspektiv.

Denna avhandling har som syfte att skapa en förståelse för hur praktiska och sociala faktorer påverkar varför ungdomar söker sig till stödtjänster online för psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa som fenomen bland ungdomar, ungdomars hjälpsökande beteende och internetbaserade stödtjänsters framväxt kommer introduceras i ett bakgrundskapitel. Sedan följer två kapitel med praktiska och sociala faktorer som påverkar varför ungdomar söker sig till stödtjänster online. De praktiska faktorerna som påverkar varför ungdomar söker sig till stödtjänster online för psykisk ohälsa enligt tidigare forskning är stödtjänsternas tillgänglighet, ungdomars bekvämlighet med att kommunicera via text och den privata miljön som onlinetjänsterna kan erbjuda. De sociala faktorerna som tidigare forskning tar upp är ungdomars attityder, kännedom och tillit till onlinetjänsterna samt en större möjlighet till självinitiering och hur detta påverkas av den psykisk ohälsans allvar och den unga personens kön. Till de sociala faktorerna hör också en minskad risk för att påverkas av stigma kopplat till psykisk ohälsa och en större möjlighet till anonymitet och en ökad disinhibition. Avhandlingen bidrar med en ökad förståelse för varför ungdomar söker sig till stödtjänster online för psykisk ohälsa och därmed information om hur stödtjänster online vidare kan utvecklas och bättre möta existerande behov hos ungdomar. Fortsatt forskning inom ämnet är viktig på grund av internetbaserade stödtjänsters kontinuerliga utveckling.

Forskningen handlar om skillnaderna mellan utrikesnyheterna i Tv-Uutisets och Tv-Nytts huvudsändningar klockan 20.30 och 19.30. Med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys har jag kommit fram till att de viktigaste utrikesnyheterna oftast prioriteras på samma sätt i Tv-Nytt och Tv-Uutiset. Nästan hälften av de undersökta utrikesnyheterna var ändå unika för Tv-Nytt, vilket pekar på att innehållet också skiljer sig på många sätt. Bland annat har Tv-Nytt i genomsnitt längre inslag än Tv-Uutiset. TV-Uutiset hade ändå totalt sett fler utrikesnyheter än Tv-Nytt. När det gäller den geografiska spridningen finns det både likheter och skillnader. Tv-Nytt hade mer nyheter om Europa än Tv-Uutiset, men i båda fallen är Europa den kontinent som det rapporteras mest om. Jämfört med tidigare forskning är den största skillnaden att Mellanöstern får mera uppmärksamhet i både Tv-Nytt och Tv-Uutiset. Det här beror antagligen till stor del på att det syriska inbördeskriget fått stor uppmärksamhet i medierna. När det gäller ämnesval är politik samt krig och väpnade konflikter de ämnen som dominerar. Forskningsresultaten diskuteras bland annat utgåene från Galtungs och Ruges nyhetskriterier (1965). Också korrespondenternas betydelse i förhållande till nyhetsinnehållet diskuteras i avhandlingen. Forskningsresultatet pekar åtminstone delvis på att korrespondenterna bidrar till att det rapporteras mera om just den delen av världen där en korrespondent jobbar. Forskningsmetoden är kvantitativ innehållsanalys och materialet består av 40 stycken nyhetssändningar (20 stycken Tv-Uutiset 20.30 och 20 stycken Tv-Nytt 19.30) under fyra på varandra följande vardagsveckor i september och oktober 2016.

Ett möte mellan en ung lagöverträdare och en myndighet är mycket komplext. Utgångspunkten för mötet är präglat av kontroll, makt och systemets regler, vilket kan resultera i brist på tillit och upplevelser av otrygghet. Mötets premisser kan vara olika beroende på vilken myndighet det är frågan om, representanter för polisväsendet kan kopplas till bestraffning medan socialarbetare kan upplevas som någon som beslutar om den ungas liv. Myndighetens yrkesroll innefattar en maktposition och kontrollutövande, vilket kan skapa hinder för samarbete mellan myndighetsrepresentanten och den unga lagöverträdaren. I min studie granskar jag mötet mellan dessa två parter för att förstå vad som kan leda till en god relation, kontra vad som gör att ett möte mellan dessa två parter inte fungerar. Jag har intervjuat både personer som själv i sin ungdom haft att göra med olika myndigheter och personer som representerar myndigheter och jobbar med unga lagöverträdare. Studiens resultat visar att myndigheternas roll i möten är central. Faktorer som respekt och tillit är något som visar sig vara viktigt för att ett möte skall gå väl, dock är det väldigt individuellt hur man uppnår respekt och tillit. Den yrkesroll en företrädande för en myndighet har kan i sig bidra till att mötet går dåligt och inte skapar en grund för samarbete.

Schizofreni är en allvarlig stigmatiserad psykisk sjukdom. Personer med schizofreni kan bli diskriminerade pga. sjukdomen, och allmänheten kan ha stigmatiserande och stämplande attityder mot dessa personer. Också personal inom social – och hälsovården kan ha stigmatiserande attityder mot personer med schizofreni. Syftet med denna kandidatavhandling är att studera hurdana upptäckter man i färsk forskning gjort kring stigmatisering och stämpling som påverkar personer med schizofreni, samt att identifiera åtgärder som kan användas för att ändra på attityderna till och minska stigmat av schizofreni. Stämplingsteorin, stigma och socialt avstånd utgör grunden för avhandlingen. Varför personer blir stämplade och hur stigmatiserande attityder uppkommer beskrivs. Genom en selektiv litteraturgenomgång studeras studerandes attityder inom social – och hälsovårdsbranschen, samt allmänhetens attityder mot schizofreni. Resultaten visar att ökad kunskap om schizofreni som sjukdom samt ökad personlig kontakt med personer med schizofreni leder till de bästa resultaten gällande attitydförändring. Det är inte helt klart att ökad kunskap i sig har stor effekt, men kombinerat med personlig kontakt har det en positiv effekt i att förändra attityder. Erfarenhetsexperter kunde vara en åtgärd som kunde användas t.ex. i utbildningen inom social – och hälsovårdsbranschen.

Denna avhandling är en litteraturöversikt vars syfte är att förstå arbetsplatsmobbning som fenomen och granska vilka faktorer som bidrar till att arbetsplatsmobbning sker. Dessutom analyseras åskådarens roll i företeelsen och hur åskådaren kan bidra till mobbningen aktivt eller passivt. Arbetsplatsmobbning är ett fenomen där en individ blir utsatt för långvarigt fientligt beteende på sin arbetsplats av en eller flera personer. Arbetsplatsmobbning är ett viktigt ämne att belysa, eftersom det dagligen drabbar arbetstagare i organisationer över hela världen. Arbetsplatsmobbning kan ha förödande konsekvenser för både offret och organisationen och därför är det viktigt att ämnet forskas i, för att kunna identifiera mobbningen och förhindra den. Resultatet i denna avhandling visar arbetsplatsmobbningen är person- eller arbetsrelaterad och kan förekomma verbal, psykisk och fysiskt. Arbetsplatsmobbning förekommer både aktivt och passivt. Antisociala personlighetsdrag, arbetsmängd och maktmissbruk är riskfaktorer som bidrar till arbetsplatsmobbning. Arbetsplatsmobbning är ett gruppfenomen, där även de tysta åskådarna spelar roll. Offren upplever åskådarna som en del av mobbningen även om de inte aktivt deltar i mobbandet. Framtida forskning kunde fokusera mer på mobbaren och åskådaren, för att förstå orsakerna bakom varför någon mobbar och varför åskådarna inte ingriper.

Valdeltagandet i Finland är i regel lägre än det i Sverige. Det gäller speciellt kommunalvalen. I Sverige har sedan 1970 valen på de lokala, regionala och nationella nivåerna hållits samtidigt, medan Finland håller valen separat. Denna avhandling utreder ifall de gemensamma valdagarna har en påverkan på valdeltagandet. Eftersom valdeltagande är nära associerat med demokratins styrka och hälsa, kan vissa valsystem som främjar deltagandet vara att föredra. Genom att jämföra valdeltagandet mellan Sverige och Finland över tid, söker avhandlingen samband och mönster i valdeltagandet. Den jämför deltagandet i riksdagsvalen, kommunalvalen och europaparlamentsvalen. Presidentvalen i Finland har ingen motsvarighet i Sverige, och välfärdsområdesvalen/regionvalen kan inte meningsfullt jämföras då Finland endast har haft ett välfärdsområdesval. Europaparlamentsvalen ger en möjlighet att jämföra val där de nationella skillnaderna i valsystemen är minimala i jämförelse med de nationella valen. Denna statistik ställs i relation till två teoretiska ramverk. Teorin om rationella val och resursteorin. Dessa två teorier fokuserar på väljarna och deras avgöranden inför ett stort antal valtillfällen, genom att se på vad som är de mest rationella, nyttomaximerande och resursmaximerande valen mellan att delta eller inte delta. Analysen finner att det svenska kommunala valdeltagandet har bundits nära till deltagandet på riksnivå efter sammanslagningen 1970. Medan det finländska deltagandet varierar mycket. Den finner även att de tillfällen då val på olika nivåer hålls samma år i Finland, stiger i regel deltagandet, ibland även markant. Mot bakgrund av det teoretiska ramverket tyder det på ett samband mellan hur ofta valår anordnas och nivån på valdeltagandet. Huruvida gemensamma valdagar är att föredra eller inte för Finland är dock något som vidare utredningar kommer behöva se på. Det blir en fråga om politisk vilja samt förvaltningsmässiga och administrativa frågeställningar. Finland har dock valt att redan slå samman kommunalvalen och välfärdsområdesvalen från och med 2025, och när resultatet av den ändringen väl blir mätbart kan frågan om Finland bör hålla dem gemensamt med även riksdagsvalen blir ytterst aktuell.

Den webbaserade norska tv-serien Skam har kritiserats för att innehålla fat shaming, det vill säga stigmatisering av överviktiga. Kritiken har riktats mot framställningen av karaktären Chris Berg, som är en överviktig biroll. Chris är vän till huvudrollsinnehavarna i säsong ett och två, Eva och Noora. Mitt syfte med avhandlingen är att lyfta in denna kritik om fat shaming i en vetenskaplig kontext och se om det finns belägg för den. Jag fokuserar på framställningen av karaktären Chris och om man kan säga att den bidrar till en stigmatisering av överviktiga. För att ta reda på det här använder jag semiotisk filmanalys. Jag presenterar först seriens innehåll på en objektiv och kvanitativ nivå för att sedan tolka dess innebörd på en konnotativ nivå. Genom att jämföra scener ur materialet med teorin jag presenterar under ”Tidigare forskning” tillämpar jag kvalitativ textanalytisk metod. Rent konkret genomför jag analysen genom att ställa frågor till mitt material. Frågorna är formulerade utifrån forskning på stereotypa uppfattningar om överviktiga och forskning om överviktiga i film, tv och motsvarande medier. Det finns fyra säsonger av Skam och det analyserade materialet består av de två första säsongerna. Jag har valt att avgränsa mig till dessa säsonger eftersom det är i dem som Chris medverkar mest. Den första säsongen har elva avsnitt och Chris är med i nio av dem, den andra säsongen har tolv avsnitt och Chris är med i tio av dem. Jag använder de avsnitt där Chris är med, förutom första säsongens åttonde avsnitt och andra säsongens femte och nionde avsnitt. Resultatet visar att det i princip inte förekommer direkt fat shaming, vilket är den mest vanligt förekommande. Det vill säga, det förekommer inga explicita kommentarer eller skämt om hennes kropp. Hon blir heller inte utstött eller mobbad på något sätt, utan är med på alla gängets upptåg. Däremot kan man säga att Chris har några av de stereotypa karaktärsdrag som förknippas med överviktiga. Hon är glupskare än de andra, smalare, väninnorna. Hon har en rätt oseriös framtoning och används rätt ofta som humorinslag, hon porträtteras som lustig och lite dum. Dessutom följer hennes kärleksliv ett stereotypt narrativ. Hon framställs inte som en person som är särskilt åtrådd och den hon själv är intresserad av tycker att hon är motbjudande. När hon väl har någon typ av romantiska ögonblick används de som ett komiskt inslag. I andra säsongens sista avsnitt kysser hon en person som beskrivits som ”konstig” och hela kyssen är rätt karikerad. Det är också den enda intima scenen hon syns i. Däremot har hon sexuella erfarenheter som hon delar med sig av i diskussioner om sex, vilket går emot en stereotyp bild av överviktiga. Slutsatsen är alltså att det inte förekommer direkt fat shaming, genom direkta kommentarer på Chris bekostnad. Däremot porträtteras hon på ett sätt som indirekt bidrar till en stigmatiserad och stereotyp bild av överviktiga.

As whistleblowing becomes an increasingly global phenomenon, states rally to gather a coherent set of whistleblower legislation and to put guardrails in place and protect those involved in the process. Being a whistleblower requires immense courage, and the people who decide to blow the whistle, are often the target of some measure of repercussion, either from their organization or colleagues. A lot of research has been conducted into whistleblowing from different angles, but this is often limited to countries where whistleblowing has been a culturally established phenomenon for longer periods of time. This text explores the situation within Swedish governmental branches by analyzing the results of the study TYST STAT (silent state). The emphasis here will be on the overarching holistic attitude for and towards whistleblowing within the government branches, as well as the perceived acceptance of directing criticism towards organization operations. In the frame of this text, results will be viewed and woven into the theoretical concepts of loyalty and previously established research. The results showed that there are many indeed within governmental organizations that feel like reporting irregularities or directing criticism towards their organization is not acceptable, and from a loyalty perspective the causes showed proof of voluntary and involuntary relations, moving vertical as well as horizontal.

Den här undersökningen är en komparativ studie. Mitt syfte är att jämföra webbrapportering i Jakobstadsregionen i den finska lokaltidningen Pietarsaaren Sanomat (PS) och den svenska lokaltidningen Österbottens Tidning (ÖT). Hittills har inga andra studier behandlat de lokala tidningarna i Jakobstadsregionen trots att den språkliga segregeringen mellan de finsk- och svenskspråkiga inom regionen länge har varit ett känt fenomen. Målet med forskningen är att åskådliggöra eventuella skillnader i den svenska respektive finska nyhetsrapporteringen och förklara vad dessa skillnader kan bero på. Det material som användes bestod av tidningarnas nyhetsflöde under tidsperioden 23.9–21.10.2019. Materialet användes sedan för att utföra en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ innehållsanalys. I den kvantitativa innehållsanalysen mättes 1) ingångssidans flöde och längd, 2) typer av nyheter som presenterades på ingångssidorna och 3) mängden gemensamma nyheter. I den kvalitativa Innehållsanalysen valdes två av de gemensamma nyheterna där a) textstruktur, b) grad av emotionalitet och c) uppföljning av nyheten analyserades. Resultatet tolkades i ljuset av social identitetsteori och etnolingvistisk identitetsteori. Resultaten visar att det fanns skillnader mellan den finska och svenska språkgruppen inom regionen i fråga om mängden rapporterade nyheter och språkgruppernas intressesfärer. I genomsnitt publicerade ÖT 280–350 nyheter i veckan medan PS publicerade 20–30 nyheter i veckan. På motsvarande sätt publicerade PS mellan 1–3 nya nyheter per dag medan ÖT publicerade omkring 30–40 nya nyheter per dag på sin ingångssida. Av alla de nyheter som publicerades var antalet gemensamma nyheter 39. ÖT:s svenska intressesfär verkar större än PS då fler nyheter och mera ingående artiklar publicerades om alla kommuner medan PS webbrapportering berör ett mindre område inom regionen och primärt publicerade nyheter som berör Jakobstad och kommuner där det bor en större andel finskspråkiga. I de två nyheter som valdes för noggrannare innehållsanalys kännetecknas den första nyheten av mer närhet och emotionell och redaktionell tyngd hos ÖT än hos PS, medan den andra nyheten visar på mer engagemang och positiv syn på tvåspråkighet i PS än i ÖT. I slutkapitlet granskas resultat och vald metod kritiskt och möjligheter till vidare forskning inom området diskuteras: Språkbarometern 2020, innehållsanalys med ett större sampel och kvalitativa intervjuer föreslås för att gå vidare med forskningen.