Browsing by Title
Now showing items 151-170 of 701
-
(2022)Klimatförändringen är vår tids mest pressande utmaning, som under de senaste åren tillfälligt blivit åsidosatt av coronapandemin. Forskning tyder på att allmänhetens uppfattning av klimatförändringen som hot tenderar att minska både under och efter samhällskriser. Att allmänhetens klimatoro minskar, skulle vara förödande för klimatbekämpningen. Mitt syfte med denna avhandling är att granska huruvida coronapandemin haft en inverkan på allmänhetens uppfattning av klimatförändringen i Finland. Det empiriska materialet som används för avhandlingens analys är Näringslivets delegations surveyundersökningar från åren 2020 och 2021. Dessa surveyundersökningar utfördes för att granska den finländska befolkningens värderingar och attityder. I avhandlingen används beskrivande kvantitativa metoder för att bearbeta dessa data och för att jämföra svarsprocenter från före den första coronavågen och efter. Avhandlingen bekräftar en förändring i allmänhetens uppfattning av klimatförändringen efter den första coronavågen i Finland. Resultaten visar att klimatoron i Finland minskade efter den första coronavågen, samtidigt som viljan att kompromissa på den egna livsstilen för miljön ökade. Därutöver, visar resultaten att allmänhetens förhoppningar om att coronapandemin ger upphov till en grön utveckling, har minskat. Avhandlingen bidrar med en insikt i hur finländares klimatattityder fluktuerat under coronapandemin och ger en analytisk granskning av vilka de möjliga bakomliggande orsakerna till detta kan vara.
-
(2021)Medier utgör en betydande aktör i att skapa bilder om samhällsfenomen och påverka uppfattningar om människogrupper. I den här avhandlingen undersöker jag hur bostadslösa personer porträtteras i den mest omfattande artikeln om bostadslöshet som publicerats i Hufvudtadsbladet (HBL) 2018–2020. Mitt syfte är att undersöka vilka diskurser som präglar porträtteringen, på vilket sätt bostadslösa beskrivs, vilka roller de tillskrivs och hur bostadslöshet som fenomen förklaras, samt att relatera analysens resultat till tidigare forskning om samma ämne. Jag har valt att analysera medieporträttering av bostadslösa personer i HBL eftersom det är den största svenskspråkiga dagstidningen i Finland. Därför kan analysen ge en inblick i hur bostadslösa porträtteras i finlandssvenska medier, även om analysresultaten inte är generaliserbara för hur HBL eller andra finlandssvenska eller finska medier beskriver om fenomenet. Efter att jag gjort avgränsningar under materialsökningen, är den analyserade artikeln i denna avhandling ett omfattande reportage som publicerats både på HBL:s webbsajt och i papperstidningen. I denna avhandling kommer jag att analysera den versionen av reportaget som tryckts i papperstidningen. I avhandlingen analyseras reportaget, med hjälp av kritisk diskursanalys och med utgångspunkt i Norman Faircloughs syn på medietexter och diskursordningar, samt Peter Berglez analysschema för kritisk diskursanalys, anpassat för medietexter. Analysen visar att reportaget lyfter fram olika berättelser om bostadslöshet genom att beskriva olika bostadslösa personers livsöden, på ett sätt som förmedlar deras utmanande vardag. Samtidigt finns element i texten som förmedlar en bild av passivitet och oförmåga att agera själv, genom att andra ofta talar för de bostadslösa. I texten förknippas bostadslösa personer med alkoholmissbruk, medan texten ändå tydligt lyfter fram bostadslöshet som ett samhällsstrukturellt problem snarare än ett individuellt sådant.
-
(2020)Att vara populär ses som någonting eftersträvansvärt av många skolungdomar. Forskning visar dock att det också finns negativa konsekvenser av popularitet. De som inte är populära i en skola påverkas negativt av att de som försöker bli eller är populära kan använda våld och mobbning för att uppnå eller bevara sin statusposition. De som strävar efter att bli populära kanske inte inser hur illa de beter sig eller vilka långsiktiga konsekvenser deras inlärda sätt att bete sig kan ha. Syftet med studien var att granska de negativa aspekterna, främst konsekvenser, av popularitet bland skolungdomar. Avhandlingen är en litteraturgenomgång och fokuserar på Cillessens (2011) definition av popularitet istället för äldre studier om att vara omtyckt, även kallad sociometrisk popularitet. Studien kom fram till att popularitet har en del negativa konsekvenser både för de populära och för de omkring dem. Åtgärdsprogram som inriktar sig på skolungdomars välmående borde ta i beaktande hur skolungdomarna själva upplever den statushierarki som de befinner sig i och hjälpa dem att bygga en statushierarki som fördömer våld och mobbning istället för att belöna den, och att personer med en högre status har ett ansvar som rollmodeller.
-
(2021)Fakultet: Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Utbildningsprogram: Samhällsvetenskaper Studieinriktning: Socialt arbete Författare: Matilda Lindfors Arbetets titel: En kvalitativ intervjustudie kring hur covid-19-pandemin har påverkat socialarbetares välmående i arbetet Arbetets art: Kandidatavhandling Månad och år: 05.2021 Sidantal: 28 Nyckelord: välmående i arbetet, socialt arbete, socialarbetare, covid-19, pandemi Förvaringsställe: Helsingfors universitets bibliotek Övriga uppgifter: Sammandrag: I denna kandidatavhandling presenterar jag resultaten av en kvalitativ intervjustudie vars syfte är att utreda om covid-19-pandemin haft en påverkan på socialarbetares välmående i arbetet. Avhandlingens huvudsakliga frågeställning lyder: Har covid-19-pandemin påverkat socialarbetares välmående i arbetet? I studien intervjuades tre socialarbetare med hjälp av en semi-strukturerad intervju. Materialet analyserades sedan med en kvalitativ teoristyrd innehållsanalys. Med hjälp av analysen kunde man kategorisera respondenternas svar i fyra kategorier, arbetsrelaterad stress, nya arbetssätt, arbetsgemenskap och nya utmaningar och etiska dilemman. I resultaten kom det fram att de tre respondenterna upplevde att de påverkats på olika sätt av covid-19-pandemin. Hur man upplever välmående i arbete är mycket individuellt och därmed är också påverkningarna av pandemin mycket individuella. Resultaten av kandidatavhandlingen är att pandemin har påverkat på varierande sätt på socialarbetares välmående i arbete.
-
(2022)Denna avhandling fokuserar sig på ungdomsvåld under Covid-19 pandemin. Syftet med avhandlingen är att lyfta fram hur kvällspressens gestaltar fenomenet ungdomsvåld under pandemitid, samt lyfta fram om det förekommer skillnader (enligt kvällspressen) i jämförelse med tidigare forskning. Forskningen inom ramen för denna avhandling har gjorts som en kvalitativ medieanalys av aderton (18) i kvällspressen publicerade nyhetsartiklar gällande ungdomsvåld under pandemitid. Artiklarna har analyserats med stöd från den teoretiska referensramen. Den teoretiska referensramen behandlar socialkonstruktivism samt gestaltningsteori. Forskningens frågeställningar är: 1) Hur gestaltar kvällspressen ungdomsvåld (med fokus på förrövare) i Finland under Covid-19 pandemin? och 2) Hurudana skillnader förekommer i gestaltningen jämfört med tidigare forskning? Resultatet indikerade att kvällspressens artiklar belyser motstridiga förklaringar och argumentationer gällande ungdomsvåld. Å ena sidan lyfter artiklarna fram att ungdomsvåld ökat, å andra sidan påstås det att några desto större förändringar i jämförelse med förut inte skett. De skillnader som lyfts fram är att våldet blivit råare, eller att en liten minoritet av unga mår allt sämre. Som del orsak förklaras de undantags-omständigheter som Covid-19 pandemin medfört. I koppling till den teoretiska referensramen är slutsaten från studien, att det är nödvändigt att anta ett mediekritiskt förhållningssätt till kvällspressens artiklar och massmedia. Kvällspressens artiklar vad gäller ungdomsvåld stämmer dels överens med vad tidigare forskning indikerar, men gestaltningen ger ingen entydig bild. Tillika är samhälleliga problem så som ungdomsvåld alltför mångfacetterat för entydiga gestaltningar, då de påverkar och påverkas av samtliga nivåer samtidigt. Dessa bör granskas både individuellt och strukturellt, samt kritiskt, för att perspektivet skall vara så helhetligt som möjligt.
-
(2020)I kandidatavhandlingen undersöker jag hur kvällstidningen Ilta-Sanomat skriver om kvinnliga idrottare på sportsidorna. Temat är aktuellt, eftersom sportjournalistiken länge har varit mansdominerad (Clayton & Harris, 2002). Sportsidorna anses också handla om män och vara till för män (Jarlbro, 2006 s. 87). Mitt syfte med avhandlingen är att få fram hur sakligt och jämställt kvällstidningen skriver om damidrott och vem som får sin röst hörd. Metoden för analysen är en kvalitativ innehållsanalys inspirerad av kritisk diskursanalys. Det går inte att kalla analysen för en traditionell diskursanalys, eftersom jag följer ett eget schema för att få svar på mina forskningsfrågor. Jag analyserar en artikel per månad publicerad år 2018. De flesta artiklarna är sakligt skrivna och de lyfter inte specifikt fram att det handlar om damidrott. Då könet lyfts fram är det oftast kvinnorna själva som gör det i citaten. De enda artiklar som har dam-prefix handlar om lagsport (ishockey och volleyboll). Då används prefixen i samband med att landslag nämns, som till exempel damlandslaget. De flesta artiklar fokuserar mer på idrottsprestationerna och -karriären istället för att fokusera på privatlivet. De artiklar som fokuserar mer på privatlivet är oftast personporträtt. Avhandlingens viktigaste slutsatser är att huvudpersonerna i artiklarna för det mesta har en aktiv roll i artikeln och de blir hörda. I två av tolv artiklar citerades en manlig tränare, men endast i en av dem citerades tränaren istället för en kvinnlig idrottare. Inga artiklar om individuella grenar hade dam-prefix. Det går inte att dra klara slutsatser om artiklarna fokuserar mest på privatliv eller idrottsprestationer, för att andelen innehåll om privatlivet varierade i varje artikel, men då artikeln tydligt handlade mer om privatliv än idrottsprestationer var det oftast frågan om personporträtt. Sju av tolv artiklar i min analys var skrivna av kvinnliga journalister. I min analys var största delen av personporträtten skrivna av kvinnor, medan största delen av nyhetsartiklarna och -notiserna var skrivna av män. Överlag skriver Ilta-Sanomat sakligt om kvinnor i artiklar som analyseras i avhandlingen. Det skulle ändå behövas en undersökning om hur Ilta-Sanomat skriver om män på sportsidorna, för att man ska kunna se om de verkligen skriver jämställt och ostereotypiskt eller inte.
-
(2020)Influerare på sociala medier har enorma mängder följare. De gör betalda samarbeten med företag och uttrycker sina åsikter om varierande samhälleliga ämnen, samtidigt som många av dem även delar med sig av sina vardagliga liv. I traditionella medier har influerarnas makt och avsaknaden av granskningen av influerare som makthavare diskuterats. Precis som det är väsentligt att granska innehållet i traditionella medier är det i allra högsta grad nödvändigt att granska innehållet på sociala medier. Framför allt det innehåll som influerare lägger upp. Många människor blir dagligen exponerade för deras innehåll vilket således möjligtvis kan påverka dem på varierande sätt. Mitt syfte med denna avhandling är att ge en överblick av vad för slags innehåll svenska influerare lägger upp på sina Instagramkonton. Studien är en kvantitativ innehållsanalys av fem svenska influerares Instagraminlägg. Influerarna vars inlägg har granskats i studien är Joakim Lundell, Lucas Simonsson, Jonna Lundell, Tova Helgesson och Therése Lindgren. De har sammanlagt över fyra miljoner följare på sina Instagramkonton. I studien granskas 500 Instagraminlägg delade av de fem ovannämnda influerarna. Inläggen är från tidsperioden 10/2016–3/2020. Influerarnas inlägg delades in i tre kategorier; 1. Samhälleliga ämnen 2. Betalda samarbeten 3. Annat. Majoriteten (81,4 procent) av influerarnas inlägg kunde kategoriseras som Annat. I kategorin ingår inlägg som behandlar lättsammare ämnen samt inlägg som inte lyfter fram något specifikt. Ämnena i kategorin var mycket varierande, allt från familjerelaterade bilder till humorrelaterade videor. Alla förutom Jonna Lundell lyfte fram samhälleliga ämnen i sina Instagramflöden. Variationen för de övriga fyra influerares samhälleliga engagemang var mellan 5 och 12 procent. Sammanlagt kunde sju procent av infuerarnas inlägg kategoriseras som Samhälleliga ämnen. Kategorin Betalda samarbeten utgjorde 11,6 procent av innehållet som granskades. Variationen för de fem influerarnas inlägg som kategoriserade som Betalda samarbeten var mellan 1 och 30 procent. Fastän största delen av influerarnas inlägg varken kunde kategoriseras som Samhälleliga ämnen eller Betalda samarbeten utgjorde de här kategorierna ändå nästan en femtedel av inläggen. Det kan alltså konstateras att influerare kontinuerligt delar med sig av sina åsikter samt upplevelser när det kommer till samhälleliga frågor, och att de även kontinuerligt marknadsför på sina Instagramkonton.
-
(2021)Denna kandidatavhandling granskar hur den nyliberala politiken påverkar inkomstskillnaderna i den finländska välfärdsstaten. I avhandlingen tas det fram hur den nyliberala politiken har en tendens att öka inkomstskillnaderna. Stora inkomstskillnader kan leda till olika sociala problem både på en strukturell och en individuell nivå. I bakgrundsforskningen framkommer att 1990-talet var ett brytningsskede då de nyliberala ideologierna fick fotfäste i Finland. Juho Saaris forskning ligger i fokus, och därmed definitioner om den finländska välfärdsstaten, marginalisering och ojämlikhet. Tre forskningsfrågor besvaras i avhandlingen: 1) Hur påverkar den nyliberala politiken inkomstskillnaderna i Finland? 2) Vilka konsekvenser har inkomstskillnaderna för den individuella och strukturella nivån? och 3) Vilka utmaningar skapar den nyliberala politiken för den finländska välfärdsstaten? Den finländska välfärdsstaten utgör den teoretiska referensramen i avhandlingen. Materialinsamlingsmetoden är en beskrivande litteraturöversikt av tretton vetenskapliga artiklar som är publicerade i tidskrifterna Janus och Yhteiskuntapolitiikka. Analysmetoden är en teoristyrd innehållsanalys. Forskningsfrågorna besvaras och resultaten visar vilka konsekvenser den nyliberala politiken har lett till och vilka utmaningar den finländska välfärdsstaten drabbas av. Utifrån resultaten kan konstateras att det finns en grupp människor som man inte når med de rådande välfärdsstatliga systemen. Resultaten ger stöd för att den nyliberala politiken ökar inkomstskillnaderna i Finland och att den nyliberala politiken utmanar den finländska välfärdsstaten på olika sätt. Resultaten indikerar till att klyftorna inom samhället har ökat. Marginalisering och ojämlikhet har man inte klarat av att förebygga och de är utmaningar som den finländska välfärdsstaten borde kunna besvara. Sammanfattningsvis kan man konstatera att det finns behov för att utveckla nya metoder och system som kan garantera välfärdsstatens framtid och den grundläggande värdegrunden för jämlikhet.
-
(2021)Bakgrund: Barnskyddet bör fatta beslut enligt barnets bästa och se till att barnet kan bli delaktig i sin egna barnskyddsprocess. I det stora hela är delaktighet är en form av mänskliga rättigheter och medborgarskap. Ur en mer individuell synvinkel handlar det om att barnet kan få påverka sin barnskyddsprocess, om barnet så vill. Barnet som ingår klientskap inom barnskyddet är ofta sårbart och i en otrygg situation. Socialarbetaren som jobbar med att delaktiggöra barnet måste orientera sig igenom komplexiteten av barnets rätt till delaktighet, barnets sårbarhet, sin egna profession och värderingar. Sammanfattande forskning om socialarbetares syn om sitt möjliggörande har inte beaktats i större litteraturstudier under de senaste åren. Syfte: Syftet för denna avhandling är att skapa medvetenhet om faktorer som påverkar barns delaktighet ur socialarbetarperspektiv. Detta är viktigt för att kunna utveckla barnskyddet mot ett mer barncenterat håll på både organisatorisk och strukturell nivå. Fokus ligger på socialarbetarens syn på barns delaktighet och faktorer som påverkar delaktigheten från socialarbetarens synhåll. Metod: Denna kandidatavhandling är en litteraturöversikt baserad på 15 internationella studier gjorda både med kvantitativ och kvalitativ forskningsansats. De inkluderade artiklarna analyserades genom en teoristyrd innehållsanalys. Resultat: I resultaten framkom motstridigheter mellan socialarbetarens syn gällande delaktighet och delaktiggörandet. Främst upplever socialarbetare att barns delaktighet är viktigt. Dock påverkas hur barnen blir involverad av socialarbetarens kunskap om delaktighet och barnsynen. Barnets bakgrund, ålder och skyddsbehov kan ses både hindrande och gynnande. Organisatoriska faktorer som påverkar socialarbetares möjliggörande är barnskyddets upplevda barnvänlighet och arbetsresurser. Relationer som påverkar delaktiggörandet har att göra med relationen mellan barnet och socialarbetaren samt dess vårdnadshavare. Socialarbetarens osäkerhet gällande sin egna profession sågs i materialet som en hindrande faktor. Empati, frekventa möten med barnet och enrum sågs som främjande faktorer.
-
(2020)Antalet unga som marginaliseras har ökat under de senaste åren. Det har rått en diskussion kring ämnet både i medierna och i politiken och olika åtgärder har tagits för att försöka stoppa och förebygga att ungdomar marginaliseras. I den här avhandlingen kommer jag att granska den allmänna diskussionen i media kring ungdomars marginalisering. Mitt syfte med avhandlingen är att besvara frågorna: Hurdana sociala konstruktioner och strukturer finns i artiklarna? Blir de ungas röst hörd i artiklarna om ungdomsmarginalisering? Mitt forskningsmaterial består av 16 stycken nyhetsartiklar gällande ungdomsmarginalisering ur Svenska Yle. Artiklarna är publicerade mellan 2016 och 2019. Jag har utfört en kvalitativ innehållsanalys av materialet. Min avhandling använder sig av den socialkonstruktionistiska teorin, det vill säga utgår ifrån tanken om att verkligheten är socialt konstruerad av människor. Avhandlingen innehåller även aspekter ur genusvetenskapen och diskuterar kring ämnet ur ett genusvetanskapligt perspektiv. Resultatet av min forskning visar att det är viktigt att unga etablerar sig på arbetsmarknaden eller studerar. Även samhällets kostnader för marginalisering, det individuella ansvaret och forskningsbaserade fakta var centralt. Det visade sig att de som uttalar sig om ungdomsmarginalisering i materialet till största delen var professionella inom olika branscher, politiker, akademiker och forskare. De ungas röst blev inte hörd.
-
(2020)Mitt syfte med denna avhandling är att få en uppfattning om skolkuratorns handlingsutrymme i skolan. Avhandlingens utgångspunkt är de faktorer som påverkar skolkuratorns handlingsutrymme. Tidigare forskning om handlingsutrymme inom sociala sektorn visar att socialarbetarnas individuella handlingsfrihet påverkas av organisationen. Avhandlingen är en litteraturöversikt med teoristyrd innehållsanalys. Analysen genomfördes genom att analyser sju artiklar, en doktorsavhandling och ett bokkapitel. Materialet handlade om skolkuratorns handlingsutrymme och profession. Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: Organisatoriska faktorer, lagstiftningens påverkan, utbildning och erfarenhet samt individuella faktorer. Dessa huvudkategorier används i sammanfattningen av studiens resultat. Resultatet för studien visar att skolkuratorns handlingsutrymme påverkas av olika faktorer. Dels påverkas det av otydliga arbetsbeskrivningar och arbetsuppgifter. Detta beror delvis på ledningen som är osäker på vad skolkuratorns roll är i skolan. Det finns även oklarheter kring skolkuratorns profession bland rektorn och lärare. Lagstiftare, lärare, rektorer och skolkuratorer har olika uppfattningar om det skolkurativa uppdraget. Skolkuratorns profession regleras främst av lagstiftning, utbildning, erfarenhet och kompetens. Det enskilda arbetet med eleverna värderas högt av skolkuratorer och många upplever att det viktigaste arbetet inom elevvården är att utgöra en länk mellan olika aktörer; elever föräldrar och lärare.
-
(2021)Omkring 10 % av befolkningen lider av alexitymi, och många fler berörs av de följder tillståndet får. Ändå verkar alexitymi vara förhållandevis okänt, vilket understryker vikten av ökad kunskap om vad alexitymi är. En alexitymisk person saknar ord för känslor och upplever därtill svårigheter att identifiera såväl egna som andra personers känslor. Denna känslostumhet får omfattande sociala implikationer. Målsättningen med denna avhandling är att svara på 1) vad alexitymi är, 2) vilka dess implikationer i en social relation är, och att 3) diskutera terapeutisk kontext, särskilt mentaliseringsbaserad terapi. Syftet med denna studie är således att belysa termen alexitymi och dess innebörd, främst i sociala relationer. Som metod har litteraturgenomgång använts, och några framstående skribenter som presenteras inom ämnesområdet är R. Michael Bagby, James D. A. Parker och Graeme J. Taylor, som också skapat Toronto Alexithymia Scale (allmän förkortning TAS-20). Alexitymi antas ha en negativ inverkan på sociala relationer, och denna studie verkar styrka detta. Slutsatserna visar att alexitymi kan få avsevärda konsekvenser för det psykiska välbefinnandet för de berörda, och understryker vikten av att såväl förebygga som beakta problem med alexitymisk bakgrund. Resultatet klargör även att alexitymi är ett omfattande fenomen med avspegling i all mänsklig kontakt, och att nära relationer blir komplicerade. Kunskap och mentaliseringsbaserad terapi kan vara behjälpligt. Ytterligare forskning efterfrågas för att få en mer vardaglig anknytning till fenomenet i syfte att nå ökad allmän kännedom om ämnet.
-
(2021)Tiivistelmä – Referat – Abstract Retorik har ända sedan antiken använts som ett verktyg för att övertyga och det används än idag. Eftersom retorik är ett så effektivt verktyg för detta ändamål, har användaren även en hel del makt. En retorikanalys är därför en givande och intressant metod att använda sig av. Metoden kan tillämpas på nästan vad som helst, eftersom det mesta i vår omvärld på något sätt vill övertyga oss. Målet med en retorikanalys är att avslöja budskapet bakom framträdandet, vilket gynnar även allmänheten. Genom att förstå budskapet och de retoriska verktygen som använts för att framföra argument, kan åhörarna bilda sig en mer ärlig uppfattning av talaren, utan att låta sig luras av själva framförandet. Före detta president Donald Trump och premiärminister Boris Johnson är båda välkända politiker och duktiga retoriker. Retorik hör starkt till politik, eftersom man med hjälp av retorik försöker vinna över publiken till att utföra en önskad handling, som till exempel att rösta i ett politiskt val. I denna avhandling analyseras ett tal av Donald Trump som han höll på the Republican National Convention år 2016, samt ett tal av Boris Johnson som han höll för det Konservativa partiet i Manchester år 2019. Syftet är att undersöka på vilket sätt ethos, pathos och logos samt olika troper används i respektive tal. De båda politikerna använder sig flitigt av flera retoriska verktyg i sina respektive tal och har bevisat sig vara skickliga talare. I jämförelse med varandra är Donald Trump en flitigare användare av retorik, eftersom majoriteten av hans tal kan kategoriseras under ethos, pahtos eller logos. Boris Johnson använder sig också mycket av retoriska verktyg i sitt tal, men på ett mer subtilt sätt. Förutom att stärka sina argument med ethos, pathos och logos är talen även utsmyckade med troper och humor. Båda politiker lyckas med att engagera och övertyga sin publik samt framstå som auktoritära, genom att stärka sina argument med hjälp av retorik. På basen av analysen kan man dra slutsatsen att retorik är makt, eftersom de båda politikerna lyckats övertyga ett stort antal anhängare genom sin retorik.
-
(2018)Tiedekunta - Fakultet - Faculty Svenska social- och kommunalhögskolan Laitos - Institution – Department Tekijä - Författare - Author Pirjo Palin Työn nimi - Arbetets titel Ensamförsörjande kvinnor i Finland Title Oppiaine - Läroämne - Subject Socialt arbete och socialpolitik Työn laji/ Ohjaaja - Arbetets art/Handledare – Level/Instructor Kandidatavhandling/ Annika Lillrank Aika - Datum - Month and year Oktober 2018 Sivumäärä - Sidoantal - Number of pages 25 Tiivistelmä - Referat - Abstract Idén till detta arbete kom från hur man i samhället definierar de ensamförsörjande kvinnorna i Finland och hur det könsneutrala framställningssättet kommer fram då man talar om de ensamförsörjande kvinnorna. Syftet med detta arbete är att genom presentation av dessa teman uppmärksamma läsaren att granska kritiskt vid läsning av texter om ensamförsörjande föräldrar samt att söka de undangömda betydelser som finns i texten. Mays (2011) avhandling ”Lone Motherhood in Finnish Women`s Life Stories” var inspiration för detta arbete. May kritiserar forskarna för att de konstaterar, räknar upp samt observerar utan att ta ställning till att ändra de negativa aspekter i samhället som framkommit i undersökningarna. Forskningsfrågorna är: Hur definieras ensamförsörjare i forskning, myndigheternas texter och av skribenter i materialet? Hur framkommer det könsneutrala framställningssättet i forskning och myndigheternas texter och skribenternas texter? Metod: Enligt Socialvårdslagens 30.12.2014 7 § är strukturellt socialt arbete stadgad som en teori och en metod för att främja välfärd i samhället. Strukturellt socialt arbete förhåller sig kritiskt till samhälleliga mekanismer och strävar till en förändring i individ och på samhällelig nivå samt att öka rättvisa och delaktighet bland individer och grupper i samhället. Arbetet är kunskapsarbete inom strukturellt socialt arbete. Empiriskt material: Från vauva.fi (V) nätdiskussionsforumet valdes 52 stycken diskussionstrådar av varierande längd som skrivits under åren 2007–2012. Från kaksplus.fi nätdiskussionsforumet (K) valdes 36 diskussionstrådar, dessa hade också skrivits under åren 2007–2012. Slutsats: Kvinnor upplevs som naturliga ensamförsörjare i det finländska samhället. Ensamförsörjaren är som oftast en kvinna. När det skrivs om ensamförsörjarfamiljer används det sig konsekvent av det könsneutrala uttryckssättet. Kvinnan är oftast barnens primära vårdnadshavare och vårdare, enligt familismens ideal. Detta ifrågasätts inte av kvinnorna själva eller av samhället. Det att vårdansvaret om barnen oftast fördelas ojämnt mellan föräldrarna främjar inte en reell jämlikhet mellan könen i vårt samhälle. Kvinnors ensamförsörjandeskap borde göras till ett speciellt familje-och socialpolitiskt ämne och kunnande i socialt arbete då ensamförsörjandeskapet och de utmaningar det för med sig riktas främst mot kvinnor och barn i vårt samhälle. Kvinnans speciella ställning borde erkännas och hon borde stödjas i en situation där barnens vårdnad och vård inte fördelas jämlikt mellan föräldrarna. Avainsanat - Nyckelord ensamförsörjare, familjeform, familism, jämställdhet, strukturellt social arbete Keywords lone moderhood Säilytyspaikka - Förvaringsställe - Where deposited Muita tietoja - Övriga uppgifter - Additional information
-
(2024)Ensamhet är ett allmänt förekommande problem som har negativa konsekvenser för välmående hos såväl yngre som äldre generationer. Ensamhet definieras som en subjektiv upplevelse som beror på att personen upplever hens sociala relationer eller sociala nätverk som bristfälliga antingen i kvantitet eller kvalitet. Trots att sociala medier underlättat kommunikationen bland människor är det flera som känner sig ensamma. Sociala medier är en samling av teknologier som används för kommunikation, statusuppdateringar och för tillgång till olika sociala nätverk. Syftet med denna litteraturöversikt är att presentera tidigare forskning om relationen mellan användningen av sociala medier och ensamhet bland ungdomar. Valet av denna målgrupp baserar sig på att de flesta studier som undersöker sambandet mellan sociala medier och ensamhet är utförda bland ungdomar. Ungdomstiden är speciellt viktig för skapandet av gemenskap och sociala relationer. Litteratur som presenteras i denna avhandling behandlar relationen mellan sociala medier och ensamhet, utöver detta presenteras relevant statistik om fenomenet. Studier har visat att sociala medier används för flera olika syften, dels kan sociala medier användas för att upprätthålla kontakt med vänner medan det i andra fall kan användas för att kompensera för bristfälliga sociala relationer. Resultaten visar att sociala medier används av ungdomar för underhållning, kommunikation med vänner, för att lära känna nya människor samt för att undvika känslor av ensamhet. Sambandet mellan sociala medier och ensamhet är inte entydiga. Studier har visat att sociala medier kan bidra till förstärkande av sociala relationer, genom ökad kommunikation med vänner. Däremot kan sociala medier öka på ensamhet bland ungdomar som inte upplever sociala medier som meningsfulla. Faktorer som självbild och intimitet på sociala medier kan även bidra till upplevelsen av ensamhet. Sammanfattningsvis kan ensamhet inte förklaras enbart utifrån användningen av sociala medier utan är ett komplext fenomen som består av flera olika beståndsdelar. Avhandlingen avslutas med en diskussion om dess styrkor och svagheter.
-
(2018)I nuläget är över 65 miljoner människor på flykt från sina hem, varav hälften är barn under 18 år. Många av barnen reser ensamma eller separeras från sina familjer under flykten. Ensamkommande flyktingbarn definieras som personer under 18 år som anländer utan sina föräldrar. Till Europa anlände år 2015 runt 80 000 ensamkommande flyktingbarn. Syftet med denna avhandling är att på basis av tidigare studier beskriva förekomsten av psykisk ohälsa hos ensamkommande flyktingbarn och identifiera risk-och skyddsfaktorer som påverkar deras psykiska hälsa. Denna avhandling genomförs som en litteraturstudie. Resultatet visar att de vanligaste psykiska symtomen hos ensamkommande flyktingbarn är relaterade till ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom. Tre centrala riskfaktorer som inverkar på barnens psykiska hälsa identifierades: traumatiska upplevelser, social isolering och samhälleliga faktorer. Traumatiska upplevelser var den faktor som i högsta grad ökar risken för psykisk ohälsa men även migrationsprocessen i det nya landet hade stor inverkan. Vidare identifierades tre skyddsfaktorer som inverkar på barnens psykiska hälsa: socialt stöd, skolan och individuella copingstrategier. Det sociala stödet kunde komma från familj, vänner eller professionella. Individuella copingstrategier, som positiv attityd och tron har även visat sig ha stor betydelse för barnens psykiska hälsa. Det är viktigt att vuxna som kommer i kontakt med ensamkommande flyktingbarn har kunskap om barnens situation och psykiska hälsa för att kunna förebygga psykisk ohälsa. Det skulle även vara viktigt med ett bättre samarbete mellan olika instanser, eftersom många av barnen uppger att de känner sig ensamma trots att de är omgivna av många stödpersoner.
-
(2022)Behovet av en samtyckeslag har länge diskuterats såväl i samhället som inom politiken. Att våldtäkt skulle definieras som ”avsaknad av samtycke” istället för ”tvingande till sex genom våld och hot”, skulle trygga den sexuella självbestämmanderätten samt den personliga integriteten. #MeToo-kampanjen spred sig som en löpeld genom världen, och blev startskottet för diskussionen om samtycke. 2018 fick den svenska sexualbrottslagen en ny definition av våldtäkt, där våldtäkt definieras som avsaknad av frivilligt deltagande och Finland har i flera år funderat över behovet av en lagändring. 2019 tillsatte Justitieministeriet en arbetsgrupp för att utreda behovet samt möjliga tillämpningssätt av en samtyckesklausul. Den 17 februari 2022 överlämnade justitieministern regeringspropositionen gällande en totalreform av sexualbrottskapitlet till riksdagen. Mitt syfte med denna avhandling är att utreda den föreslagna implementeringen av en samtyckesklausul i den finska sexualbrottslagstiftningen i jämförelse med den svenska. Mitt syfte är även att kort utreda den bevisproblematik som existerar kring våldtäktsbrott och utreda hur detta kommer att påverkas av en lagändring. Historiskt har Finland gått i Sveriges fotspår i fråga om lagstiftning och så även nu gällande samtyckesklausulen. Som metod för avhandlingen användes den rättsdogmatiska i och med utredningen av gällande rätt i både Finland och Sverige, samt den föreslagna ändringen i Finland. En komparativ metod används i jämförelsen mellan de två länderna. För att man ska förstå samtycke och begreppets breda betydelse i relation till lagstiftning används även ett rättsociologiskt perspektiv. Finland och Sverige har valt att implementera en samtyckesklausul enligt ”Ja betyder Ja-metoden”, vilket innebär att bekräftande samtycke krävs för samlag och att avsaknad av bekräftande samtycke är våldtäkt. Även om Finland och Sverige använder sig av samma implementeringsmetod för samtyckesklausulen, har Finland valt att göra vissa ändringar i jämförelse med den svenska. Oaktsamhetsansvaret som är centralt för den svenska samtyckeslagen har den finska regeringen valt att slopa. Gällande bevisprövningens problematik i gällande rätt, är bristen på konkreta bevis det största problemet vilket leder till att ord mot ord-situationer uppstår. I Sverige har den nya lagstiftningen inte försvårat bevisprövningen utan samma problematik existerar p.g.a. brottets intima natur. Dock värderas nya former av bevis högre inom rättsväsendet, t.ex. vittnesmål. Eftersom Finland planerar att implementera samtyckesklausulen med samma metod som Sverige, kan man tänka sig att samtyckesklausulen har liknande effekter på det finska rättsväsendet. Flera våldtäkter anmäls, åtalas och döms ut och nya bevismaterialsformer beaktas. En samtyckesbaserad sexual lagstiftning leder förhoppningsvis till att våldtäktsmyter försvinner med tiden då en attitydförändring till sexualbrott sker.
-
(2022)TikTok är ett av de aktivaste sociala medierna i världen. Plattformen använder sig av en välutvecklad algoritm som erbjuder användaren lämpliga videor för att få personen att fortsätta tittandet. Den massiva tidsanvändningen på TikTok resulterar i att gränsen mellan att vara eller bli beroende är nästan osynlig. Internetberoende är ett fenomen som har liknande drag som TikTok-beroendet. Skillnaden är att det inte gjorts så mycket forskning kring beroendet av TikTok. För att mäta internetberoende har Young (1998b) skapat mätverktyget Internet Addiction Test (IAT). Genom att använda IAT som bas har jag skapat ett test för att mäta beroendet av TikTok. I min avhandling vill jag få svar på forskningsfrågorna: Förekommer det ett TikTok-beroende och hur ser det eventuella beroendet ut? Hur väl fungerar verktyget IAT för att mäta TikTok-beroende? Jag översatte frågorna från IAT och tillämpade dem så att de passade in på TikTok. Sedan delade jag ett finskspråkigt och ett svenskspråkigt frågeformulär på sociala medier. Svarsfrekensen på formuläret var hög. Formuläret fick 39 svar och åldern på respondenterna varierade från 18 till 50 år. Resultatet av testet analyserades med hjälp av IAT-skalan. Det visade sig att det finns ett TikTok-beroende och att beroendet kan variera från svagt till måttligt. Av de 39 respondenterna använde 66.7 procent TikTok på en normal nivå, medan 25 procent hade ett svagt beroende och 8,3 procent visade ett måttligt beroende av TikTok. De frågor som hade fått flest poäng sammanlagt var frågor som handlade om applikationens användning som tidsfördriv eller distraktion. De respondenter som ansågs vara beroende fick också höga poäng i frågor gällande depression, irritation och relationer. Avhandlingen fungerar som en pilotstudie för en större studie där testet skulle kunna identifiera personer som är beroende av TikTok. Genom att kombinera testet med intervjuer skulle man få mer information om hur stor andel av användarna är beroende men också hur beroendet påverkar människors liv, relationer och beteende på en personlig nivå.
-
(2021)Syftet för denna kandidatavhandling har varit att beskriva och förstå aktörers arbete och upplevelser av att arbeta med papperslösa personer i en liten kommun i Finland. Avhandlingen intresserar sig för hurdana erfarenheter, upplevelser och uppfattningar aktörerna har av att arbeta med papperslösa personer. Forskningsintresset i avhandlingen riktas speciellt mot aktörernas upplevda utmaningar, möjligheter och yrkesetiska överväganden. Avhandlingen är en kvalitativ studie,vars material består av tre transkriberade samtalsintervjuer med två kommunalt anställda socialarbetare och en aktör från tredje sektorn. Materialet samlades in i en liten kommun i Finland. Kandidatavhandlingen besvarar följande forskningsfrågor: 1) Hur upplever aktörer som arbetar med papperslösa personer sitt arbete? 2) Hurdana möjligheter och utmaningar identifierar aktörerna i sitt arbete för att hjälpa papperslösa? 3) Hur –och med vilka målsättningar navigerar aktörerna mellan de direktiv som finns? Samtliga informanter beskrev hur yttre omständigheter bidrog med utmaningar i deras arbete. Dessa härleddes till yrkesetiska konflikter, där deras yrkesetiska principer står i kontrast med nationella, kommunala eller organisatoriska direktiv och dagordningar. Aktörerna beskrev hur de skulle vilja arbeta mera för sina klienter. Tidsbrist, resursbrist, brist på samarbetspartners och okunskap skapade utmaningar i arbetet. Aktörerna identifierade även möjligheter i arbetet, speciellt i förhållande till sina möjligheter att utveckla sin egen expertis, ge psykosocialt stöd, påverka den egna organisationen och samarbeta med olika aktörer. Samarbete med olika aktörer beskrevs som ett viktigt och effektivt sätt att arbeta för klienten. Samarbete med tredje sektorn beskrevs även som medel att arbeta och erbjuda stöd utöver de direktiv och resurser som finns. Samtliga informanter önskade sig flera och tydligare samarbetspartners både från den offentliga sektorn och tredje sektorn. Aktörerna upplevde att deras arbete med papperslösa personer kan vara emotionellt tungt. Erfarenhet beskrivs som en viktig del för att arbetarna kunde anpassa sig till ett emotionellt belastande arbete. Aktörerna visade speciell oro för barn, familjer och personer med psykiska sjukdomar eller trauman. Detta resultat korrelerar med tidigare forskning (se bl.a. Jönsson, 2014 och Nordling, 2017) om att socialarbetare tenderar framhäva och engagera sig i papperslösa kvinnors och barns ärenden och livssituationer. Aktörerna upplever att deras arbete påverkas av att papperslöshet blir föremål för olika diskurser och offentliga debatter. Samtliga respondenter tar självständigt ställning till två förhållningssätt gentemot papperslösa personer som Jessica H. Jönsson (2014) identifierat. Alla aktörer i forskningen tog avstånd från diskurser om papperslösa personers ”illegalitet”, genom att uttrycka hur de misstycker benämningen och inte vill använda den själv.
-
(2022)Denna avhandling undersöker könsbaserat väljarbeteende (gender-based voting). Det syftar till att en väljare röstar på en kandidat av sitt eget kön. Könsbaserat väljarbeteende påverkar valresultaten i Finland. Valsystemet i Finland är optimalt om man vill undersöka könsbaserat väljarbeteende. Trots detta finns det en forskningslucka angående ämnet i Finland och världen. Tidigare har manliga kandidater röstat huvudsakligen på manliga kandidater, medan kvinnliga väljarnas röster har fördelats jämnare mellan könen. Under riksdagsvalen 2019 skedde det en stor förändring angående könsbaserat väljarbeteende. Klyftan mellan könen som under riksdagsvalen 2007 till 2015 varit ungefär 20 procent minskade drastiskt till endast 4 procent. Med hjälp av tidigare forskning granskar jag hur könsbaserat väljarbeteende har utvecklats under tidsperioden 2007 till 2019 i Finland. Eftersom de flesta studier fokuserar sig på denna tidsperiod har jag även valt att avgränsa avhandlingen till den. I avhandlingen har jag valt att undersöka könsbaserat väljarbeteende med hjälp av följande faktorer: andelen kvinnliga kandidater i riksdagsval; andelen kvinnliga ledamöter i riksdagen, val av parti; och ålder. I min analysdel ingår det även en jämförelse kring hur stor roll kandidatens kön har i riksdagsval. Faktorerna ger mig en djupare förståelse av hur könsbaserat väljarbeteende har utvecklats mellan åren 2007 och 2019. Som metod tillämpar jag kvantitativ textanalys.
Now showing items 151-170 of 701