Browsing by Title
Now showing items 163-182 of 701
-
(2021)Tiivistelmä – Referat – Abstract Retorik har ända sedan antiken använts som ett verktyg för att övertyga och det används än idag. Eftersom retorik är ett så effektivt verktyg för detta ändamål, har användaren även en hel del makt. En retorikanalys är därför en givande och intressant metod att använda sig av. Metoden kan tillämpas på nästan vad som helst, eftersom det mesta i vår omvärld på något sätt vill övertyga oss. Målet med en retorikanalys är att avslöja budskapet bakom framträdandet, vilket gynnar även allmänheten. Genom att förstå budskapet och de retoriska verktygen som använts för att framföra argument, kan åhörarna bilda sig en mer ärlig uppfattning av talaren, utan att låta sig luras av själva framförandet. Före detta president Donald Trump och premiärminister Boris Johnson är båda välkända politiker och duktiga retoriker. Retorik hör starkt till politik, eftersom man med hjälp av retorik försöker vinna över publiken till att utföra en önskad handling, som till exempel att rösta i ett politiskt val. I denna avhandling analyseras ett tal av Donald Trump som han höll på the Republican National Convention år 2016, samt ett tal av Boris Johnson som han höll för det Konservativa partiet i Manchester år 2019. Syftet är att undersöka på vilket sätt ethos, pathos och logos samt olika troper används i respektive tal. De båda politikerna använder sig flitigt av flera retoriska verktyg i sina respektive tal och har bevisat sig vara skickliga talare. I jämförelse med varandra är Donald Trump en flitigare användare av retorik, eftersom majoriteten av hans tal kan kategoriseras under ethos, pahtos eller logos. Boris Johnson använder sig också mycket av retoriska verktyg i sitt tal, men på ett mer subtilt sätt. Förutom att stärka sina argument med ethos, pathos och logos är talen även utsmyckade med troper och humor. Båda politiker lyckas med att engagera och övertyga sin publik samt framstå som auktoritära, genom att stärka sina argument med hjälp av retorik. På basen av analysen kan man dra slutsatsen att retorik är makt, eftersom de båda politikerna lyckats övertyga ett stort antal anhängare genom sin retorik.
-
(2018)Tiedekunta - Fakultet - Faculty Svenska social- och kommunalhögskolan Laitos - Institution – Department Tekijä - Författare - Author Pirjo Palin Työn nimi - Arbetets titel Ensamförsörjande kvinnor i Finland Title Oppiaine - Läroämne - Subject Socialt arbete och socialpolitik Työn laji/ Ohjaaja - Arbetets art/Handledare – Level/Instructor Kandidatavhandling/ Annika Lillrank Aika - Datum - Month and year Oktober 2018 Sivumäärä - Sidoantal - Number of pages 25 Tiivistelmä - Referat - Abstract Idén till detta arbete kom från hur man i samhället definierar de ensamförsörjande kvinnorna i Finland och hur det könsneutrala framställningssättet kommer fram då man talar om de ensamförsörjande kvinnorna. Syftet med detta arbete är att genom presentation av dessa teman uppmärksamma läsaren att granska kritiskt vid läsning av texter om ensamförsörjande föräldrar samt att söka de undangömda betydelser som finns i texten. Mays (2011) avhandling ”Lone Motherhood in Finnish Women`s Life Stories” var inspiration för detta arbete. May kritiserar forskarna för att de konstaterar, räknar upp samt observerar utan att ta ställning till att ändra de negativa aspekter i samhället som framkommit i undersökningarna. Forskningsfrågorna är: Hur definieras ensamförsörjare i forskning, myndigheternas texter och av skribenter i materialet? Hur framkommer det könsneutrala framställningssättet i forskning och myndigheternas texter och skribenternas texter? Metod: Enligt Socialvårdslagens 30.12.2014 7 § är strukturellt socialt arbete stadgad som en teori och en metod för att främja välfärd i samhället. Strukturellt socialt arbete förhåller sig kritiskt till samhälleliga mekanismer och strävar till en förändring i individ och på samhällelig nivå samt att öka rättvisa och delaktighet bland individer och grupper i samhället. Arbetet är kunskapsarbete inom strukturellt socialt arbete. Empiriskt material: Från vauva.fi (V) nätdiskussionsforumet valdes 52 stycken diskussionstrådar av varierande längd som skrivits under åren 2007–2012. Från kaksplus.fi nätdiskussionsforumet (K) valdes 36 diskussionstrådar, dessa hade också skrivits under åren 2007–2012. Slutsats: Kvinnor upplevs som naturliga ensamförsörjare i det finländska samhället. Ensamförsörjaren är som oftast en kvinna. När det skrivs om ensamförsörjarfamiljer används det sig konsekvent av det könsneutrala uttryckssättet. Kvinnan är oftast barnens primära vårdnadshavare och vårdare, enligt familismens ideal. Detta ifrågasätts inte av kvinnorna själva eller av samhället. Det att vårdansvaret om barnen oftast fördelas ojämnt mellan föräldrarna främjar inte en reell jämlikhet mellan könen i vårt samhälle. Kvinnors ensamförsörjandeskap borde göras till ett speciellt familje-och socialpolitiskt ämne och kunnande i socialt arbete då ensamförsörjandeskapet och de utmaningar det för med sig riktas främst mot kvinnor och barn i vårt samhälle. Kvinnans speciella ställning borde erkännas och hon borde stödjas i en situation där barnens vårdnad och vård inte fördelas jämlikt mellan föräldrarna. Avainsanat - Nyckelord ensamförsörjare, familjeform, familism, jämställdhet, strukturellt social arbete Keywords lone moderhood Säilytyspaikka - Förvaringsställe - Where deposited Muita tietoja - Övriga uppgifter - Additional information
-
(2024)Ensamhet är ett allmänt förekommande problem som har negativa konsekvenser för välmående hos såväl yngre som äldre generationer. Ensamhet definieras som en subjektiv upplevelse som beror på att personen upplever hens sociala relationer eller sociala nätverk som bristfälliga antingen i kvantitet eller kvalitet. Trots att sociala medier underlättat kommunikationen bland människor är det flera som känner sig ensamma. Sociala medier är en samling av teknologier som används för kommunikation, statusuppdateringar och för tillgång till olika sociala nätverk. Syftet med denna litteraturöversikt är att presentera tidigare forskning om relationen mellan användningen av sociala medier och ensamhet bland ungdomar. Valet av denna målgrupp baserar sig på att de flesta studier som undersöker sambandet mellan sociala medier och ensamhet är utförda bland ungdomar. Ungdomstiden är speciellt viktig för skapandet av gemenskap och sociala relationer. Litteratur som presenteras i denna avhandling behandlar relationen mellan sociala medier och ensamhet, utöver detta presenteras relevant statistik om fenomenet. Studier har visat att sociala medier används för flera olika syften, dels kan sociala medier användas för att upprätthålla kontakt med vänner medan det i andra fall kan användas för att kompensera för bristfälliga sociala relationer. Resultaten visar att sociala medier används av ungdomar för underhållning, kommunikation med vänner, för att lära känna nya människor samt för att undvika känslor av ensamhet. Sambandet mellan sociala medier och ensamhet är inte entydiga. Studier har visat att sociala medier kan bidra till förstärkande av sociala relationer, genom ökad kommunikation med vänner. Däremot kan sociala medier öka på ensamhet bland ungdomar som inte upplever sociala medier som meningsfulla. Faktorer som självbild och intimitet på sociala medier kan även bidra till upplevelsen av ensamhet. Sammanfattningsvis kan ensamhet inte förklaras enbart utifrån användningen av sociala medier utan är ett komplext fenomen som består av flera olika beståndsdelar. Avhandlingen avslutas med en diskussion om dess styrkor och svagheter.
-
(2018)I nuläget är över 65 miljoner människor på flykt från sina hem, varav hälften är barn under 18 år. Många av barnen reser ensamma eller separeras från sina familjer under flykten. Ensamkommande flyktingbarn definieras som personer under 18 år som anländer utan sina föräldrar. Till Europa anlände år 2015 runt 80 000 ensamkommande flyktingbarn. Syftet med denna avhandling är att på basis av tidigare studier beskriva förekomsten av psykisk ohälsa hos ensamkommande flyktingbarn och identifiera risk-och skyddsfaktorer som påverkar deras psykiska hälsa. Denna avhandling genomförs som en litteraturstudie. Resultatet visar att de vanligaste psykiska symtomen hos ensamkommande flyktingbarn är relaterade till ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom. Tre centrala riskfaktorer som inverkar på barnens psykiska hälsa identifierades: traumatiska upplevelser, social isolering och samhälleliga faktorer. Traumatiska upplevelser var den faktor som i högsta grad ökar risken för psykisk ohälsa men även migrationsprocessen i det nya landet hade stor inverkan. Vidare identifierades tre skyddsfaktorer som inverkar på barnens psykiska hälsa: socialt stöd, skolan och individuella copingstrategier. Det sociala stödet kunde komma från familj, vänner eller professionella. Individuella copingstrategier, som positiv attityd och tron har även visat sig ha stor betydelse för barnens psykiska hälsa. Det är viktigt att vuxna som kommer i kontakt med ensamkommande flyktingbarn har kunskap om barnens situation och psykiska hälsa för att kunna förebygga psykisk ohälsa. Det skulle även vara viktigt med ett bättre samarbete mellan olika instanser, eftersom många av barnen uppger att de känner sig ensamma trots att de är omgivna av många stödpersoner.
-
(2022)Behovet av en samtyckeslag har länge diskuterats såväl i samhället som inom politiken. Att våldtäkt skulle definieras som ”avsaknad av samtycke” istället för ”tvingande till sex genom våld och hot”, skulle trygga den sexuella självbestämmanderätten samt den personliga integriteten. #MeToo-kampanjen spred sig som en löpeld genom världen, och blev startskottet för diskussionen om samtycke. 2018 fick den svenska sexualbrottslagen en ny definition av våldtäkt, där våldtäkt definieras som avsaknad av frivilligt deltagande och Finland har i flera år funderat över behovet av en lagändring. 2019 tillsatte Justitieministeriet en arbetsgrupp för att utreda behovet samt möjliga tillämpningssätt av en samtyckesklausul. Den 17 februari 2022 överlämnade justitieministern regeringspropositionen gällande en totalreform av sexualbrottskapitlet till riksdagen. Mitt syfte med denna avhandling är att utreda den föreslagna implementeringen av en samtyckesklausul i den finska sexualbrottslagstiftningen i jämförelse med den svenska. Mitt syfte är även att kort utreda den bevisproblematik som existerar kring våldtäktsbrott och utreda hur detta kommer att påverkas av en lagändring. Historiskt har Finland gått i Sveriges fotspår i fråga om lagstiftning och så även nu gällande samtyckesklausulen. Som metod för avhandlingen användes den rättsdogmatiska i och med utredningen av gällande rätt i både Finland och Sverige, samt den föreslagna ändringen i Finland. En komparativ metod används i jämförelsen mellan de två länderna. För att man ska förstå samtycke och begreppets breda betydelse i relation till lagstiftning används även ett rättsociologiskt perspektiv. Finland och Sverige har valt att implementera en samtyckesklausul enligt ”Ja betyder Ja-metoden”, vilket innebär att bekräftande samtycke krävs för samlag och att avsaknad av bekräftande samtycke är våldtäkt. Även om Finland och Sverige använder sig av samma implementeringsmetod för samtyckesklausulen, har Finland valt att göra vissa ändringar i jämförelse med den svenska. Oaktsamhetsansvaret som är centralt för den svenska samtyckeslagen har den finska regeringen valt att slopa. Gällande bevisprövningens problematik i gällande rätt, är bristen på konkreta bevis det största problemet vilket leder till att ord mot ord-situationer uppstår. I Sverige har den nya lagstiftningen inte försvårat bevisprövningen utan samma problematik existerar p.g.a. brottets intima natur. Dock värderas nya former av bevis högre inom rättsväsendet, t.ex. vittnesmål. Eftersom Finland planerar att implementera samtyckesklausulen med samma metod som Sverige, kan man tänka sig att samtyckesklausulen har liknande effekter på det finska rättsväsendet. Flera våldtäkter anmäls, åtalas och döms ut och nya bevismaterialsformer beaktas. En samtyckesbaserad sexual lagstiftning leder förhoppningsvis till att våldtäktsmyter försvinner med tiden då en attitydförändring till sexualbrott sker.
-
(2022)TikTok är ett av de aktivaste sociala medierna i världen. Plattformen använder sig av en välutvecklad algoritm som erbjuder användaren lämpliga videor för att få personen att fortsätta tittandet. Den massiva tidsanvändningen på TikTok resulterar i att gränsen mellan att vara eller bli beroende är nästan osynlig. Internetberoende är ett fenomen som har liknande drag som TikTok-beroendet. Skillnaden är att det inte gjorts så mycket forskning kring beroendet av TikTok. För att mäta internetberoende har Young (1998b) skapat mätverktyget Internet Addiction Test (IAT). Genom att använda IAT som bas har jag skapat ett test för att mäta beroendet av TikTok. I min avhandling vill jag få svar på forskningsfrågorna: Förekommer det ett TikTok-beroende och hur ser det eventuella beroendet ut? Hur väl fungerar verktyget IAT för att mäta TikTok-beroende? Jag översatte frågorna från IAT och tillämpade dem så att de passade in på TikTok. Sedan delade jag ett finskspråkigt och ett svenskspråkigt frågeformulär på sociala medier. Svarsfrekensen på formuläret var hög. Formuläret fick 39 svar och åldern på respondenterna varierade från 18 till 50 år. Resultatet av testet analyserades med hjälp av IAT-skalan. Det visade sig att det finns ett TikTok-beroende och att beroendet kan variera från svagt till måttligt. Av de 39 respondenterna använde 66.7 procent TikTok på en normal nivå, medan 25 procent hade ett svagt beroende och 8,3 procent visade ett måttligt beroende av TikTok. De frågor som hade fått flest poäng sammanlagt var frågor som handlade om applikationens användning som tidsfördriv eller distraktion. De respondenter som ansågs vara beroende fick också höga poäng i frågor gällande depression, irritation och relationer. Avhandlingen fungerar som en pilotstudie för en större studie där testet skulle kunna identifiera personer som är beroende av TikTok. Genom att kombinera testet med intervjuer skulle man få mer information om hur stor andel av användarna är beroende men också hur beroendet påverkar människors liv, relationer och beteende på en personlig nivå.
-
(2021)Syftet för denna kandidatavhandling har varit att beskriva och förstå aktörers arbete och upplevelser av att arbeta med papperslösa personer i en liten kommun i Finland. Avhandlingen intresserar sig för hurdana erfarenheter, upplevelser och uppfattningar aktörerna har av att arbeta med papperslösa personer. Forskningsintresset i avhandlingen riktas speciellt mot aktörernas upplevda utmaningar, möjligheter och yrkesetiska överväganden. Avhandlingen är en kvalitativ studie,vars material består av tre transkriberade samtalsintervjuer med två kommunalt anställda socialarbetare och en aktör från tredje sektorn. Materialet samlades in i en liten kommun i Finland. Kandidatavhandlingen besvarar följande forskningsfrågor: 1) Hur upplever aktörer som arbetar med papperslösa personer sitt arbete? 2) Hurdana möjligheter och utmaningar identifierar aktörerna i sitt arbete för att hjälpa papperslösa? 3) Hur –och med vilka målsättningar navigerar aktörerna mellan de direktiv som finns? Samtliga informanter beskrev hur yttre omständigheter bidrog med utmaningar i deras arbete. Dessa härleddes till yrkesetiska konflikter, där deras yrkesetiska principer står i kontrast med nationella, kommunala eller organisatoriska direktiv och dagordningar. Aktörerna beskrev hur de skulle vilja arbeta mera för sina klienter. Tidsbrist, resursbrist, brist på samarbetspartners och okunskap skapade utmaningar i arbetet. Aktörerna identifierade även möjligheter i arbetet, speciellt i förhållande till sina möjligheter att utveckla sin egen expertis, ge psykosocialt stöd, påverka den egna organisationen och samarbeta med olika aktörer. Samarbete med olika aktörer beskrevs som ett viktigt och effektivt sätt att arbeta för klienten. Samarbete med tredje sektorn beskrevs även som medel att arbeta och erbjuda stöd utöver de direktiv och resurser som finns. Samtliga informanter önskade sig flera och tydligare samarbetspartners både från den offentliga sektorn och tredje sektorn. Aktörerna upplevde att deras arbete med papperslösa personer kan vara emotionellt tungt. Erfarenhet beskrivs som en viktig del för att arbetarna kunde anpassa sig till ett emotionellt belastande arbete. Aktörerna visade speciell oro för barn, familjer och personer med psykiska sjukdomar eller trauman. Detta resultat korrelerar med tidigare forskning (se bl.a. Jönsson, 2014 och Nordling, 2017) om att socialarbetare tenderar framhäva och engagera sig i papperslösa kvinnors och barns ärenden och livssituationer. Aktörerna upplever att deras arbete påverkas av att papperslöshet blir föremål för olika diskurser och offentliga debatter. Samtliga respondenter tar självständigt ställning till två förhållningssätt gentemot papperslösa personer som Jessica H. Jönsson (2014) identifierat. Alla aktörer i forskningen tog avstånd från diskurser om papperslösa personers ”illegalitet”, genom att uttrycka hur de misstycker benämningen och inte vill använda den själv.
-
(2022)Denna avhandling undersöker könsbaserat väljarbeteende (gender-based voting). Det syftar till att en väljare röstar på en kandidat av sitt eget kön. Könsbaserat väljarbeteende påverkar valresultaten i Finland. Valsystemet i Finland är optimalt om man vill undersöka könsbaserat väljarbeteende. Trots detta finns det en forskningslucka angående ämnet i Finland och världen. Tidigare har manliga kandidater röstat huvudsakligen på manliga kandidater, medan kvinnliga väljarnas röster har fördelats jämnare mellan könen. Under riksdagsvalen 2019 skedde det en stor förändring angående könsbaserat väljarbeteende. Klyftan mellan könen som under riksdagsvalen 2007 till 2015 varit ungefär 20 procent minskade drastiskt till endast 4 procent. Med hjälp av tidigare forskning granskar jag hur könsbaserat väljarbeteende har utvecklats under tidsperioden 2007 till 2019 i Finland. Eftersom de flesta studier fokuserar sig på denna tidsperiod har jag även valt att avgränsa avhandlingen till den. I avhandlingen har jag valt att undersöka könsbaserat väljarbeteende med hjälp av följande faktorer: andelen kvinnliga kandidater i riksdagsval; andelen kvinnliga ledamöter i riksdagen, val av parti; och ålder. I min analysdel ingår det även en jämförelse kring hur stor roll kandidatens kön har i riksdagsval. Faktorerna ger mig en djupare förståelse av hur könsbaserat väljarbeteende har utvecklats mellan åren 2007 och 2019. Som metod tillämpar jag kvantitativ textanalys.
-
(2021)Tutkimuksessa on alettu kiinnittää enemmän huomiota työhyvinvoinnin edistämiseen vasta 2000-luvun alkupuolella; aiemmin tarkastelun kohteena oli työpahoinvoinnin minimoiminen. Tämän kandidaatintutkielman tarkoituksena on selvittää, mitä työhyvinvoinnin eri ulottuvuudet ovat ja miksi työn imu on seuraus optimaalisesta työhyvinvoinnista. Lisäksi tutkielmassa selvitetään, millaiset psykososiaaliset tekijät voivat vaikuttaa työn imun syntyyn ja sen edistämiseen sekä millainen rooli työn johdolla tai esimiehellä on alaisten työn imun syntymisessä ja siten työhyvinvoinnin edistämisessä. Tutkielma on toteutettu kirjallisuuskatsauksena. Työn imun tutkimuksen yhteydessä esiintyy usein työn vaatimusten ja voimavarojen malli. Mallin mukaan työhyvinvointia tuovat erilaiset työntekijän sisäistä ja ulkoista motivaatiota edistävät resurssit, kun taas liian korkeat vaatimukset työssä voivat pitkäkestoisina johtaa esimerkiksi työuupumukseen. Lisäksi työn tuunaus on kirjallisuudessa usein esiintyvä työn imua edistävä käsite. Tällä tarkoitetaan työntekijän aktiivista omaan työhön liittyvien resurssien ja vaatimusten tasapainottamista. Työn imulla voi olla hyviä seurauksia sekä yksilön terveydelle ja pitkäaikaiselle työkyvylle että organisaatiolle, sillä työn imun on esimerkiksi todistettu vähentävän henkilöstön vaihtuvuutta. Keskeisiä työn imun tutkijoita ovat muun muassa Arnold Bakker, Wilmar Schaufeli ja Jari Hakanen. Kirjallisuuskatsauksen tulokset viittaavat siihen, että pääasiallisia työn imua edistäviä psykososiaalisia tekijöitä ovat työhön liittyvät resurssit, työntekijän henkilökohtaiset voimavarat ja sosiaalisen tuen eri muodot. Työhön liittyviä voimavaroja ovat esimerkiksi rakentava palaute ja työn tuunaus. Hyvä pystyvyysusko ja hyvät unitottumukset taas ovat esimerkkejä henkilökohtaisista resursseista. Työn imulle merkittäviä sosiaalisen tuen muotoja ovat tuki esimieheltä, kollegoilta ja organisaatiolta. Esimiehen perheystävällisellä käytöksellä ja transformatiiviseen johtamiseen liittyvillä käyttäytymismalleilla on yhteys työn imuun. Tämä tutkielma valaisee työn imun syntyyn liittyviä psykososiaalisia tekijöitä. Lisäksi tutkielma toteaa, että koska työn imun edistäminen on tärkeää hyvinvoinnin edistämiseksi, tulisi työn johdon tai esimiehen ja työntekijän työn imun yhteyttä tutkia enemmän. On tärkeää, että johtajat ja työntekijät ovat tietoisia työn imuun liittyvistä osatekijöistä, jotta he osaavat tehdä työhyvinvointia edistäviä valintoja.
-
(2020)Det behövs mer kunskap om äldre bland vår invandrarpopulation. För tillfället handlar det om en liten grupp men i samband med ökad global migration och landets demografiska utveckling kommer antalet invandraråldringar öka. Denna avhandling handlar om invandrare som anlänt till Finland i äldre ålder. Syftet med avhandlingen är att undersöka hurudana erfarenheter av invandring en person kan ha i äldre ålder. De centrala frågeställningarna är: Hurudana integrationsmöjligheter har en äldre invandrare? Vilken betydelse har sociala förutsättningar för en lyckad integration? Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts som metod för materialinsamlingen. Intervjupersonerna består av tre invandraråldringar. Analysen av intervjuerna har gjorts med hjälp av en innehållsanalys. Den tidigare forskningen har avgränsats till studier som gjorts i Sverige och Finland. Alastair Ager och Alison Strangs begreppsmässiga ramverk över förståelsen av integration har använts som teoretisk utgångspunkt. Resultaten tyder på att det finns en möjlighet till integration även utanför arbetslivet. För en äldre invandrare kan integration betyda att känsla av trygghet och tillhörighet i det nya landet. Tillit till landets rättspraxis samt social och hälsovård. Upplevelse av välmående och välstånd. Ett välmående främjas av sysselsättning, vardagsrutiner och socialt stöd. Betydande för en lyckad integration är även att kunna upprätthålla gränsöverskridande kontakt till familj och vänner samt att skapa nya sociala kontakter. Språkinlärning är möjlig på eget initiativ och via tredje sektorns integrationsfrämjande verksamhet.
-
(2023)I sociologin ses skam som en konstant närvarande känsla. Människor reglerar sina känslor och handlingar för att undvika känslan av skam. Enligt Erving Goffman (1967) tar människan olika roller till hjälp för att undvika skam. Människan försöker leva upp till andras standarder eller standarder som de föreställer de andra ha. I min kandidatavhandling vill jag belysa vilken roll känslan skam har i reproduktion av klassamhället. Jag kommer att beskriva personer i arbetarklassens erfarenheter av skam och hur skam uttrycks i ett samhälle där de högre klasserna dominerar. Att födas till en arbetarklassfamilj är att födas till en förtryckt position. Genom att en person från födseln klassificeras som moraliskt underlägsen, osynliggörs den strukturella symboliska makten. Då blir makten svår att ifrågasätta. I avhandlingen kommer jag att diskutera Bourdieus (1989) olika former av kapital och deras påverkan på klasshierarkier och skam. Jag diskuterar även könsskillnader inom arbetarklassen samt hur skam ses från genusperspektiv. Granskandet av kvinnor vid universitet tydliggör vikten av att känna tillhörighet i den medelklassiga akademiska världen.
-
(2023)Estetiskt kapital är ett senare utvecklat analytiskt begrepp som nog existerat en längre tid men inte varit ett diskussionsämne på samma sätt inom sociologin tidigare, som det är idag. Trots att det estetiska kapitalet inte diskuteras i Bourdieus verk så går det estetiska kapitalet att läggas in i Bourdieus teoretiska ramverk för kapital (Bourdieu 1984). Det betyder också ekonomiskt, socialt, kulturellt och symboliskt kapital går att byta mot estetiska kapital och tvärtom. Det estetiska kapitalet har på senare tid diskuterats både inom sociologin och i allmänhet. Ämnet har blivit speciellt intressant i och med dess påverkan på arbetsmarknaden och det är också vad den här avhandlingen diskuterar. Det estetiska kapitalet påverkar olika beroende på kön. Kvinnor som använder sitt estetiska kapital för att byta ut det mot till exempel ekonomiskt kapital blir dömda, medan män som gör lika inte märkt några särskilda konsekvenser. Ändå är det kvinnorna i samhället som förväntas ta hand om sitt utseende i en högre utsträckning än män. Konsumtionskulturen diskuteras i de flesta fall som en av orsakerna för det estetiska kapitalets framväxt.
-
(2024)Syftet med denna avhandling är att med hjälp av en litteraturöversikt och exemplifiering, undersöka de etiska aspekterna av influerarmarknadsföring med fokus på både mänskliga influerare och AI-influerare. Avhandlingen granskar vilka etiska ideal och befintliga etiska riktlinjer som influerare ska följa vid samarbeten med företag. Eftersom riktlinjerna varierar mellan länder fokuserar denna avhandling på de befintliga riktlinjerna i Finland. I avhandlingen granskas även de etiska utmaningar som uppstår i och med framväxten av AI-influerare. I avhandlingen identifieras två centrala etiska ideal för influerare; autenticitet och trovärdighet. Detta syftar till att influerare är sanna mot sig själva, och till sin publik. De befintliga etiska riktlinjerna i Finland för influerare är lagstiftningen och sociala mediers egna självreglerande policyer. I avhandlingen behandlas även Ping ethics som är ett försök till att etablera etiska riktlinjer för influerare i Finland. Avhandlingen visar att regleringen av influerarbranchen är utmanande eftersom influerare verkar inom flera olika kommunikationsområden. De existerande etiska riktlinjerna för andra kommunikationsområden går inte heller att direkt anpassa till influerarnas verksamhet. Ping ethics etiska riktlinjer är ett steg mot en mera reglerad influerarbranch, men det finns fortfrarande utmaningar gällande uppföljning och täckning. För AI-influerare är de största utmaningarna transparens om ägarskap, verklighetstrogenhet, bidragandet till orealistiska ideal och hur AI-influerare ska förhålla sig till befintliga riktlinjer.
-
(2022)I denna avhandling utforskas stilistiken i genrerna true crime, kriminaljournalistik och grävande journalistik och de etiska utmaningarna som ofta framträder i dem. Detta görs genom att analysera de stilistiska valen som är typiska för genrerna och genom att utföra en kvalitativ innehållsanalys av Svenska Yles true crime-podcast Finlandssvenska krimpodden. Kriminaljournalistik och grävande journalistik utforskas på grund av att de delar en hel del stilistiska likheter med true crime-genren och på grund av att true crime-innehåll kan likna journalistik. Avhandlingens resultat tyder på att brottsskildrande journalistiska inslag och true crime använder dramatik och ett skönlitterärt språk som metoder för att skapa spänning. Det finns också en betoning på att journalisten ska göra undersökningen själv och att ämnet ska vara av samhällelig vikt. Stilen är ofta deskriptiv och detaljerad. I true crime är det typiskt att berättelsen endast berättas ur ett perspektiv och att alla synvinklar av fallet inte presenteras. De etiska utmaningarna som kommer fram i avhandlingen är bland annat användning av dramatik på ett manipulerande sätt, överrepresentation av grova brott och bristfällig transparens inför publiken. True crime-innehåll kan också påverka rättsprocesser och även publikens uppfattning om brottsfallet. Etiska utmaningar i Finlandssvenska krimpodden är bland annat att skillnaden mellan dramatisering och fakta förmedlas på ett otydligt sätt, produktens transparens angående källorna är bristfällig och representationen av inblandande personer är ensidig. True crime-innehåll kan påverka publikens perception av sanning om händelser som involverar riktiga personer och offer för brott. Resultaten tyder på att transparensen i Finlandssvenska krimpodden kunde vara bättre än den är nu.
-
(2021)I denna avhandling har jag som syfte att skapa en förståelse för de eventuella etiska utmaningarna inom digitalt socialt arbete och vilka förutsättningarna är för delaktighet hos klienterna i digitalt socialt arbete. Etiskt bemötande, delaktighet och Talentias och International Federation of Social Workers etiska riktlinjer utgör avhandlingens teoretiska referensram. Digitaliseringen av samhället och därmed digitaliseringen av socialt arbete utgör arbetets kontext. Som forskningsmaterial har pro gradu-avhandlingar använts som producerats i samband med projektet eSosiaalityön maisterikoulutus vid Lapplands universitet. I denna avhandlings resultatdel framkommer det att digitalt socialt arbete kan anses medföra specifika etiska utmaningar. Dessa utmaningar verkar vara otillräckliga utvecklingsprocesser av digitala verktyg och risken för försämrade sociala tjänster. Förutsättningen för att socialarbetets klienter ska kunna vara digitalt delaktiga är att digitala tjänster är tillgängliga och det finns tillräcklig kunskap och utbildning inom det digitala. En speciellt stor oro för äldre människors, funktionsnedsatta individers och barns digitala delaktighet verkar existera. Avhandlingen bidrar med en ökad förståelse för utmaningarna inom digitalt socialt arbete och förutsättningarna för delaktighet bland klienterna i digitalt socialt arbete. Denna förståelse kan användas för att förbättra vidareutvecklingen av digitala tjänster och upprätthålla ett etiskt hållbart socialt arbete. Fortsatt forskning inom ämnet är viktig på grund av digitaliseringens aktualitet och kontinuerliga utveckling inom samhället såväl som inom socialt arbete.
-
(2022)Syftet med denna litteraturöversikt är att redovisa (1) vad etiskt ledarskap är samt (2) vilka följder etiskt ledarskap har. För att allt fler företagskriser relaterat till oetiskt ledarskap uppstått, är det av intresse att utveckla etiskt ledarskap. Därmed är det viktigt att definiera etiskt ledarskap samt se noggrannare på vilka följder etiskt ledarskap kan ha, med speciell fokus på de mellanmänskliga relationerna i en organisation. Resultaten i litteraturgenomgången har visat att definitionen av etiskt ledarskap beskriver hur den etiska ledaren skall demonstrera etiskt beteende och uppmana sina följare till sådant beteende genom växelverkan. Många olika egenskaper har länkats till den etiska ledaren och dessa egenskaper kan man mätas enligt bl.a. skalan ”ethical leadership scale”. Studier som ser på etiskt ledarskap använder sig ofta av den sociala utbytesteorin samt teorin om socialt lärande, för att förklara hur etiskt ledarskap påverkar medarbetare. Följderna av etiskt ledarskap på de mellanmänskliga relationerna har genom litteraturgenomgången endast visat sig vara positiva. Etiskt ledarskap påverkar organisationen enligt teorin om socialt lärande samt trickle-down-theory. Etiskt ledarskap minskar konflikter inom organisationer, påverkar mängden mobbning på arbetsplatsen samt motverkar medarbetares utmattning. De primära källorna som används i litteraturgenomgången är internationella journaler som publicerar innehåll relaterat till psykologi eller ledarskap. Ett fåtal äldre källor användes även för att stärka teoribakgrunden. Utmärkande forskare på området om etiskt ledarskap är Brown, Trevino och Den Hartog och därför är deras forskning starkt närvarande i litteraturöversikten. Slutligen kan konstatera att för att det finns ett litet antal forskningar som ser på följderna på de mellanmänskliga relationerna i en organisation kunde ytterligare framtida forskning ge alltmer stöd för implementeringen av etiskt ledarskap i organisationer.
-
(2018)De senaste sextio åren har både samhällsvetare och ekonomer varit intresserade av att undersöka etnisk diskriminering. Tidigare forskning tyder starkt på att etnisk diskriminering fortfarande genomsyrar den västerländska arbetsmarknaden och personer med etnisk bakgrund har betydligt sämre chanser att bli anställda. Då den tidigare forskningen för det mesta fokuserat på regionalt avgränsade områden, finns det skäl att skapa en bättre förståelse över hur och varför etnisk diskriminering på arbetsmarknaden sker i en större skala. Mitt syfte med denna avhandling är att skapa en förståelse för hur och varför etnisk diskriminering tar form i OECD-länderna samt hur det går att rekrytera utan att diskriminera. Avhandlingen är en litteraturstudie som baserar sig på vetenskapliga journaler, nationella och internationella lagar samt rapporter. Avhandlingen använder som utgångspunkt både ekonomiska och socialpsykologiska teorier för att beskriva varför etnisk diskriminering sker, samt ett flertal undersökningar som utförts med hjälp av korrespondenstest. Resultaten tyder på att etnisk diskriminering sker så gott som på varje sektor och i varje organisation som rekryterar personer. Diskrimineringen kan bero på rekryterares fördomar och stereotypier som leder till ojämlik behandling mellan arbetssökande, men orsaken till diskrimineringen kan även bero på den ofullständiga informationsmängden rekryteraren får tillhands av arbetssökande. Trots att både nya lagar på nationell och internationell nivå har grundats och arbetsmarknaden i ökande takt blir allt mer mångkulturell, minskar inte mängden etnisk diskriminering. Resultatet av det diskriminerande förfarandet kan leda till att den arbetskraft som finns inte utnyttjas optimalt och leder till en försämrad prestationsförmåga hos organisationer. Utöver denna problematik som forskning tyder på, finns det fortfarande oförklarade faktorer som orsakar diskriminerande agerande hos arbetsgivare. Etniska minoriteters sociala kapital och kompetens i en västerländsk kontext samt åtgärder mot etnisk diskriminering på organisationsnivå är något som framtida forskning kunde fokusera på.
-
(2020)Mitt syfte med kandidatavhandlingen är att undersöka hur invandrare upplevt egenmakt under integrationstiden. Det som intresserade mig var att ta reda på i vilka situationer invandrarna upplevt en maktlöshet och vad som främjat en känsla av egenmakt under integrationstiden samt fundera på hur det integrationsfrämjande arbetet kunde utvecklas. Undersökningen består av fyra semistrukturerade intervjuer med kvinnor med invandrarbakgrund. Intervjuerna gjordes 2017. Intervjuerna analyserades i form av temaanalys. Slutsatserna av analysen är att en känsla av maktlöshet förekom hos alla respondenter under något skede av integrationen, men att tre av fyra upplevde sig ha mera kontroll över sitt liv vid intervjuskedet jämfört med integrationstiden. Kontakten till myndigheterna beskrivs som den främsta där känsla av maktlöshet framkommit. Faktorer som inverkat negativt på upplevelsen av egenmakt är en osäkerhet hos individen, uteblivet socialt stöd och ovissheten om framtiden grupptillhörighet, familj, socialt stöd och strävan efter att bli en självständig individ som kan etablera sig på arbetsmarknaden anses vara bakomliggande faktorer till stärkt egenmakt under integrationstiden. Studieresultatet är en indikator på att integrationsarbetet är varierande och klientkontakten liten. Jag föreslår därmed att fler erfarenhetsexperter och s.k. invandrarkuratorer anställs i kommunerna som framtida insatser i integrationsarbetet.
-
(2017)Sekularisering som fenomen innebär en process där delar av samhället och kulturen lösgör sig från religiösa institutioners makt och symboler. Tesen går ut på tanken om att modernismens framsteg i form av bland annat den suveräna staten, kapitalismen och de empiriska vetenskaperna skulle leda till att religioner tappar sin influens och eventuellt försvinner från moderniserade länder. Begreppet kan dessutom delas in i två dimensioner, det vill säga den allmänna som beskriver det institutionella förhållandet mellan religion och stat, samt den privata som innefattar individuell tro och praktiserande. Syftet med uppsatsen var att svara på frågan om det råder en sekulariseringsprocess i Finland, och i vilken mån den har kommit att omfatta såväl den allmänna som den privata sfären. Jag gjorde detta genom att studera olika texter och teorier om religion och sekularisering som betonar postmodernitet, individualism och konsumtion, och sedan jämföra det med statistik och fakta gällande religiositet i Finland. Jag har dragit slutsatsen att en sekulariseringsprocess i viss mån förekommer i Finland. De strukturella ändringarna som karakteriserar postmodernitet i form av en lösgöring från traditionella gemenskaper och auktoriteter, en ökad individualisering och masskonsumtion, står i enlighet med vad statistiken berättar om den finska religiositetens natur och sekularisation idag. Den påverkar dock för det mesta den institutionella dimensionen då det kommer till människors behörighet till kyrkan och det konkreta praktiserandet förknippat med det. Samtidigt har förhållandet mellan kyrka och stat förhållit sig relativt orört redan länge. Antalet behöriga till kyrkan sjunker, färre människor deltar i gudstjänster och en mindre andel fortsätter att tro enligt kyrkans lära. Möjligheten att delta i kyrkans riter tycks vara den största orsaken till att höra till kyrkan. I en tid präglad av lösgörande från traditionella gemenskaper som familj och religion, spelar nu den egna identiteten en större roll i val av alternativa gemenskaper och värden. Samtidigt fortsätter dock den subjektiva och individuella tron att blomstra i form av till exempel tron på gud eller en högre makt, böner och uppfattad religiositet. Religion och religiositet kan därför påstås ha gått mer och mer mot det subjektiva och privata hållet kontra det institutionella. Trots att sekularisation alltså i viss mån förekommer, kan Finland inte påstås vara ett sekulariserat land. Varken från det allmänna perspektivet som beskriver det institutionella förhållandet mellan religion och stat där det klart förekommer samarbete, eller från det privata som innefattar individuell tro och praktiserande där de subjektiva och individuella formerna av religiositet än idag blomstrar.
-
(2019)Sedan Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna (EMRK) trätt t i kraft är världen betydligt mera internationell vilket lett till nya frågor angående tillämpningen av EMRK. Syftet med denna kandidatavhandling är att kartlägga de omständigheter som leder till extraterritoriell jurisdiktion, och vilka följder tolkningen av ordet ”jurisdiktion” i art. 1 EMRK har för konventionsstaterna och offren. Forskningsfrågan är alltså följande: Vilken roll spelar olika kriterier för avgörandet av extraterritoriell jurisdiktion? För att klargöra dessa frågor har jag delvis gjort en litteraturstudie, men också ett försök att tolka och systematisera Europadomstolens rättspraxis. Materialet består alltså av rättsfall från europeiska domstolen för mänskliga rättigheter (Europadomstolen), artiklar skrivna av sakkunniga samt några avvikande åsikter från domarna i Europadomstolen. Vi kommer att röra oss inom det geografiska området av konventionsstaterna, men även se på fall som utsträcker sig utanför medlemsstaternas gemensamma territorium. Ockupation av ett avgränsat område, samt betydelsefullt finansiellt, ekonomiskt eller politiskt stöd kan leda till effektiv kontroll över ett område utanför statens nationella gränser. Ett annat kriterium för jurisdiktion är ”state agent authority”-principen som innebär att fysisk kontroll utövas över en individ. Om en stat har extraterritoriell jurisdiktion över ett område eller över individer, innebär detta att staten därmed är skyldig att följa EMRK enligt art 1. I vilken utsträckning EMRK-rättigheterna ska tryggas beror dock på omständigheterna. I flera fall framhäver Europadomstolen att jurisdiktion är ett nödvändigt kriterium för att avgöra om brott mot EMRK ska tillskrivas konventionsstaten. Med andra ord är frågan om jurisdiktion essentiell för att stater kan hållas ansvariga för extraterritoriella handlingar och för att skydda individer som vistas utanför konventionsstaternas nationella territorium för brott mot mänskliga rättigheter. Användningen av dessa kriterier är dock högst inkonsekvent, vilket ger anledning att ifrågasätta om Europadomstolen ser EMRK-rättigheterna som universella rättigheter eller bara som europeiska rättigheter
Now showing items 163-182 of 701