Browsing by Title

Mitt syfte med avhandlingen är att på basis av tidigare forskning granska motiv bakom användning av sociala medier samt hur den kan påverka individens självkänsla och välmående på ett positivt eller på ett negativt sätt. Avhandlingen har utförts som en litteraturstudie som inkluderar 24 referentgranskade artiklar och den svarar på följande tre forskningsfrågor: 1) Vilka är motiven till att man använder sociala medier? 2) Vilka är de positiva effekterna av användning av sociala medier? 3) Vilka är de negativa effekterna av användning av sociala medier? För att stöda resultaten har jag använt Baumeisters sociometerteori i samband med behandlingen av begreppet självkänsla och Festingers teori om social jämförelse i samband med effekterna av användning av sociala medier. Användarna av sociala medier har ett intresse för sin omvärld. De vill veta vad som pågår i deras bekantas liv, men de vill också följa med vad som händer i världen och samhället de lever i. Resultaten visar att det finns både positiva och negativa effekter med användning av sociala medier, men att det är viktigt att granska motiven bakom användningen för att kunna förstå effekterna som följer. Resultaten visar också att det inte går att dra slutsatserna att användning av sociala medier påverkar positivt eller negativt, för personer som t.ex. mår psykosocialt sämre vänder sig lättare till sociala medier för att söka tröst. I de fall där individerna använt social jämförelse så brukar användningen av sociala medier försämra individens välmående eftersom de utövar jämförelse uppåt, det vill säga, de jämför sig själva med personer som är mer framgångsrika än de själva.

Sammandrag Fakultet: Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Utbildningsprogram: Kandidatprogrammet i samhällsvetenskaper Studieinriktning: Socialpsykologi Författare: Sofia Katarina Felixson Arbetets titel: Arbetsmotivation, arbetstillfredsställelse och ledarens stärkande roll Arbetets art: Kandidatavhandling Månad och år: Januari 2024 Sidantal: 34 Nyckelord: Arbetstillfredsställelse, transformationsledarskap, arbetsmotivation, tjänande ledarskap, ledarskap Handledare: Beata Segercrantz Förvaringsställe: E-thesis Övriga uppgifter: Sammandrag: Syftet med denna litteraturöversikt var att med hjälp av tidigare forskning granska hur ledare kan stärka arbetarnas motivation och arbetstillfredsställelse. Motivation och arbetstillfredsställelse åsidosätts ofta i studier, då effektivitet istället legat i fokus. Arbetstillfredsställelse och motivation är ändå viktiga aspekter för individens välmående, och påverkas av flera olika faktorer som även ledarskap kan inverka i. Det finns flertal studier som förklarar de faktorer som inverkar på motivation och arbetstillfredsställelse, både skiljt och i kombination. Avhandlingen baserar sig på tidigare forskning om motivation, arbetstillfredsställelse och ledarskap och källor som använts var primärt från socialpsykologiska journaler och journaler för organisationsstudier. Resultaten i avhandlingen indikerar att en ledare som tar arbetstagarna individuellt i hänsyn stöder motivation och tillfredsställelse bäst. Även goda relationer och god kommunikation mellan arbetarna har en positiv inverkan. Då arbetarens värderingar och personliga målsättningar uppfylls inverkar det också positivt på motivation och arbetstillfredsställelse. Ifall ledaren lyckas sammanfläta sina egna, organisationens och arbetarens värderingar och vilja skapar det en klar målsättning, vilket ökar tillfredsställelse och motivation. Framtida forskning kunde fokusera på hur ledaren bäst stöder arbetstagarnas motivation och tillfredsställelse i digital miljö, till exempel gällande distansarbete.

Allt fler individer lider av arbetsrelaterad utmattning och i och med arbetsmarknadens förändrade form riskerar allt fler att drabbas av fenomenet. Att forska kring arbetsrelaterad utmattning är högst aktuellt i och med att fenomenet inte längre ses som något som enbart drabbar individer med vissa egenskaper eller personlighetsdrag, eller något som enbart är förekommande inom vissa branscher. Utmattning kan drabba vem som helst och förekommer inom alla branscher, samtidigt som det allt oftare orsakas av faktorer på arbetsplatsen. Syftet med den här litteraturöversikten är således att granska hur organisationer kan förebygga arbetsrelaterad utmattning med hjälp av olika interventionsprogram. Resultaten av studien visar att organisationer kan använda sig av två typer av interventionsprogram i det förebyggande arbetet av arbetsrelaterad utmattning: individinriktade och organisationsinriktade interventionsprogram. Individinriktade interventionsprogram riktar sig mot arbetstagaren eller arbetsgrupper/arbetsteam och används främst för att öka individens stressbemästringsförmåga samt för att modifiera individens copingstrategier till att vara mer adekvata vid upplevd belastning. Detta sker ofta genom olika stresshanterings- och skolningstillfällen. Individinriktade interventionsprogram uppmuntrar även individen till att försöka slappna av, vilket ofta sker genom olika ”mindfulness” program. Individen uppmuntras även till att omge sig själv med en positiv social omgivning där hen kan få socialt stöd. Organisationsinriktade interventionsprogram riktar istället för individen in sig på organisationen som helhet och används ofta för att ändra på risk- och stressfaktorer i arbetsmiljön. Organisationsinriktade interventionsprogram används också för att öka individens autonomi och beslutsfattanderätt i olika situationer på arbetsplatsen. Studien tyder på att båda formerna av interventionsprogram är effektiva i förebyggandet av arbetsrelaterad utmattning, men att kombinationen av dessa kan vara mer effektiv i det förebyggande arbetet av arbetsrelaterad utmattning än de enskilda interventionsprogrammen i sig. Studien tyder på att mer forskning om hur organisationer kan förebygga arbetsrelaterad utmattning behövs, eftersom de flesta åtgärderna inom interventionsprogrammen för förebyggande av utmattning tangerar förändringar som berör individen och hens stressbemästringsförmåga och inte faktorer som relaterar till organisationen. Detta trots att organisationen kan vara den förorsakande faktorn i uppkomsten av utmattning.

Mitt syfte med pilotstudien var att undersöka om män och kvinnor behandlas olika på Youtube genom att studera Youtube-kommentarsfält. Jag jämförde skillnaderna mellan en kvinnlig och manlig litteraturvetare och mina resultat visar olika behandling och könsspecifik retorik. Varför kvinnor och män behandlas olika i Youtube-kommentarsfält beror på att de härskande samhällsstrukturerna förs över till internet och påverkar oss på samma sätt. Kommentarerna över utseende och utstyrsel var beroende på kön och blev sexuellt explicit mot kvinnan när hennes kläder blev ett samtalsämne. När mannen anspelade på sex uppfattades det bara som ett skämt och han blev inte utsatt för sexuellt explicita kommentarer. I kommentarsfältet verkade det vara lättare för folk att dela med sig av sina egna upplevelser och känslor för den kvinnliga föreläsaren än för den manliga. I mannens kommentarsfält idoliserade man honom eller tog personligt avstånd genom humor. Så länge som vi skiljer mellan kön i samhället kommer det att återspegla sig på internet och styra vårt sätt att kommunicera på Youtube.

Mitt syfte med kandidatavhandlingen är att klargöra effekterna gällande faktorer som minskar återfall i brott och effekterna av behandlingsprogram som används för att förebygga brottsåterfall i Finland och Sverige. Som teoretiska utgångpunkter har jag valt sociala band och empowerment, eftersom de hänger ihop med faktorer gällande återfallsbrottslighet samt metoder för att förebygga återfallsbrottslighet. Jag presenterar behandlingsprogrammen i Finland och Sverige med hjälp av tabeller och beskriver bakomliggande faktorer som påverkar återfallsbrottsligheten och förebyggande arbete som en metod för att minska återfall i brott. Materialet för denna avhandling är tvådelat. För det första har jag med hjälp av litteraturöversikten tagit fram forskningskunskap om faktorer som hindrar återfall i brott. För det andra har jag för min litteraturöversikt sökt kunskap om vilka metoder och program som används i Finland och Sverige för att förebygga återfall i brott samt kunskap om effekterna av dessa metoder. Studiens resultat visar att man inte har studerat så mycket gällande behandlingsprogrammens effekt på återfall i brott. Men resultatet visar att personer som är aktivt med i programmen, har en stor chans att komma ur återfallsbrottsligheten. Det har visat sig att påverkande och betydande faktorer för personer som återfaller i brott är familj, barn, arbete, utbildning, hobby, vänkrets och relationer.

Tiedekunta/Osasto – Fakultet/Sektion – Faculty Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors Universitet Laitos – Institution – Department Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors Universitet Tekijä – Författare – Author Karjalainen Rosita Karariina Työn nimi – Arbetets titel – Title Att adoptera utan partner – en kvalitativ studie om omgivningens åsikter, tankar och förhållningssätt Oppiaine – Läroämne – Subject Socialt arbete och socialpolitik Työn laji – Arbetets art – Level kandidatavhandling Aika – Datum – Month and year April 2017 Sivumäärä – Sidoantal – Number of pages 31 + 1 Tiivistelmä – Referat – Abstract Avhandlingens syfte är att ta fasta på hur kvinnor som adopterat utan partner upplever att omgivningen förhållit sig till valet att adoptera och uppfostra ett barn på egen hand. Med omgivningen syftar jag på den adopterandes familje- och vänskapskrets men även obekanta personer som haft en åsikt i saken samt samhället i sin helhet. Som metod har jag avänt mig av enskilda intervjuer med fyra kvinnor som adopterat utan partner. I studien tas upp både positiva och negativa ställningstaganden gällande adoption utan partner. De teoretiska referensramarna i studien är normkritik samt socialkonstruktivism. Avainsanat – Nyckelord – Keywords Adoption utan partner, internationell adoption, normkritik, socialkonstruktivism, intervju

Tutkielma käsittelee vauvaperheen palvelutarpeen arvioinnin prosessia sosiaalityöntekijän näkökulmasta. Tutkielman tavoitteena on selvittää, millä tavoin lapsen ikä vaikuttaa palvelutarpeen arvioinnin prosessiin, mitkä asiat ovat tärkeitä vauvaikäisen arviointiprosessissa sekä mitkä asiat tuottavat haasteita palvelutarpeen arvioinnille. Tutkielmassa avataan vauva-ajan haasteita suomalaisissa perheissä, vauvojen ja vauvaperheiden havainnointia sosiaalityön työskentelyssä sekä perheensisäisen vuorovaikutuksen ja kiintymyssuhteiden syntymistä. Kiintymyssuhdeteoria sekä Donald Winnicottin kehittämä käsite ”riittävän hyvästä vanhemmuudesta” ovat tutkielman keskeisiä. Tutkielman aineisto koostuu viidestä (n=5) lapsiperheiden palvelutarpeen arvioinnin sosiaalityöntekijän tutkimushaastattelusta. Litteroitu haastatteluaineisto on analysoitu käyttäen aineistolähtöistä sisällönanalyysiä. Tutkielman päätulokset käsittivät neljä kategoriaa: syyt vauvaa koskevan lastensuojeluilmoituksen taustalla, iän vaikutus palvelutarpeen arvioinnin prosessiin, havaintojen tekeminen palvelutarpeen arvioinnin prosessissa sekä sosiaalityöntekijän tarve tuelle ja tiedolle vauvoihin ja vauvan kehitykseen liittyen. Tutkielman johtopäätöksien mukaan vauvaikäinen lapsi saa harvemmin olla aidosti osallinen omassa prosessissaan kuin isompi lapsi. Työskentelyprosessissa korostuu usein vanhemmuuden arviointi. Työskentelytapojen moninaisuus ja erot työntekijöiden välillä voi johtaa eriarvoisuuteen asiakkaiden välillä. Kaikki haastateltavat toivovat aiheesta lisäkoulutusta, mutta resurssien puutteessa moni koki, ettei kouluttautumiseen ole aikaa. Niukat resurssit vaikuttavat myös työskentelyn laatuun niin, ettei jokaiseen asiakkaaseen ole aikaa perehtyä niin syvällisesti, kuin työntekijät toivoisivat, mikä tuo osaltaan haasteita työskentelyyn. Asiakasperheelle mielekäs ja onnistunut prosessi voi olla käänteentekevä koko perheen tulevaisuuden kannalta, kun perhe saa ajoissa apua. Positiivinen kokemus voi myös madaltaa kynnystä hakea tarvittaessa apua myös lapsen myöhemmissä kehitysvaiheissa.

Mitt syfte med denna litteraturöversikt är att redogöra hur processen med att lämna en sluten religiös rörelse kan se ut. Detta sker genom att granska vilka orsakerna bakom beslutet kan vara, hur processen i praktik sker från beslutsfattande till fysiskt utträde, samt vilka konsekvenser denna process som helhet kan ha för individen. Fokuset ligger på de sociala och psykiska processer som sker under utträdet. Arbetet är en litteraturstudie som granskar hur tidigare forskning har tillämpat till sin natur väldigt olika socialpsykologiska teorier och analys för att framställa och studera fenomenet. Dessa teorier är bland annat Tajfels (1982) sociala identitetsteori, Eriksons (1968) psykosociala identitetsteori och Festingers (1957) teori om kognitiv dissonans. Arbetet har avgränsats till att fokusera på de individer som själva gör valet att lämna sin grupp. Avhandlingen behandlar inte en specifik religiös rörelse, utan granskar fenomenet genom en överblick av litteratur om New Religious Movements (Barker, 2015). Denna litteraturstudie framställer först möjliga orsaker bakom beslutet att utträda, sedan hur processen går till praktiskt och därefter vilka konsekvenser allt detta kan ha på individen. Resultaten av studien visar att utträde ur en sluten religiös rörelse ofta är en lång och omfattande process med konsekvenser både på det sociala och personliga planet i individens liv. Denna process kräver kognitiv förmåga att överväga konfliktfylld information samt kunskap att reflektera över de känslor som denna process ger upphov till. Sammanfattningsvis konstateras det att om man vill förebygga psykisk ohälsa hos de berörda individerna är det av intresse att man förstår den individuella upplevelsen av att utträda ur en sluten grupp med stark koherens.

Förhållandet mellan läkare och patient har förändrats mycket under de senaste decennierna. Så sent som på 1960-talet var det ännu vanligt att läkare fullständigt undanhöll en cancerdiagnos från patienten. Idag uppmuntras istället patientcentrering och patientmedverkan både då diagnosen presenteras och en vårdplan läggs upp. Hur läkare implementerar det varierar och påverkar patientens erfarenhet av vårdförhållandet. I min avhandling presenterar jag allmänna begrepp som är relevanta i diskussionen kring förhållandet mellan läkare och patient vid tillfället för diagnostisering. Jag fördjupar mig sedan i cancervård för att granska hur läkare bemöter sina patienter då de presenterar diagnosen och hur det påverkar patientens upplevelse av den känsliga situationen. Uppsatsen behandlar bland annat läkare–patientförhållandets symmetri eller asymmetri, konkordans, patientcentrering och strategier läkare och patienter använder sig av och konkluderar vilka faktorer som är mest betydelsefulla för vårdförhållandet ur ett mikrosociologiskt perspektiv. Till dessa hör bland annat patientens behov av att känna sig hörd och erbjudas emotionellt stöd och möjlighet att delta i diskussionen kring vårdalternativ.

Mitt syfte med denna avhandling är att med hjälp av tidigare forskning redogöra för hurdana attityder det finns till vegetarianer och veganer, samt hur dessa attityder formas. Avhandlingen fokuserar på orsakerna till attityderna samt följderna av dessa attityder. Individuella faktorer som inverkar på bildningen av attityder tas upp med fokus på vegetarianer och veganer. Hur attityderna ter sig på sociala medier granskas även i avhandlingen. Jag har studerat forskning om attityder till vegetarianer, veganer och allätare samt hur dessa tar sig uttryck i sociala medier och jämför dem för att få en enhetlig bild över hur dessa attityder ser ut. Resultaten av källorna visar att det finns en betydande del av allätare som har en negativ attityd till vegetarianer och veganer och de negativa attityderna är till viss del besvarade från vegetarianer och veganer. Resultaten av källorna visar även att positiva attityder framkom ytterst lite mellan vegetarianer, veganer och allätare. Attityderna till vegetarianer och veganer på sociala medier är överväldigande negativa men dessa kan förändras genom att offentliga kända personer har en vegetarisk eller vegansk diet. I fortsatt forskning skulle det vara väsentligt att undersöka kring de positiva attityderna till vegetarianer och veganer samt granska vilken sociala mediers roll är i attitydskapandet.