Browsing by Title

Covid-19 och statens styrning under undantagsförhållanden är väldigt aktuella ämnen för stunden. På grund av det exceptionella läget orsakat av Covid-19, behövde många företag finansiering. För att försäkra om tillräckliga befogenheter att bevilja finansiering gjordes en lagförändring angående statens specialfinansieringsbolags kredit-, borgens- och kapitalplaceringsverksamhet (445/1998) den 1.6.2020, vilken höjde Finnveras maximibelopp för inhemsk finansiering från 4,2 miljarder till 12 miljarder euro. I avhandlingen undersöktes ifall lagförändringen hade en inverkan på Finnveras beslutsantal på kort sikt. I avhandlingen undersöktes antalet beslut som Finnvera gjort under tidsperioden 4.5.-26.6.2020, exkluderat Kristi himmelfärdsdag och midsommardagen. För att undersöka detta uppgjordes ett flertal regressionsanalyser. Resultaten tyder på att lagförändringen hade en negativ inverkan på Finnveras beslutsantal. Covid-19 verkar enligt resultaten även ha haft en inverkan på resultatet i och med att både variabeln för fall av coronavirus och variabeln för testmängd var statistiskt signifikanta. Ränteläget eller om beredskapslagen varit i kraft visade inte statistiskt signifikanta resultat och kan därmed inte anses ha haft en inverkan på beslutsantalet.

Fördomar och av fördomar orsakat diskriminerande, hatfullt och rasistiskt beteende mot etniska och rasifierade grupper har rapporterats i medier runt världen och i Finland de senaste två åren. Fördomar har forskats sedan länge hos vuxna och ungdomar inom flera vetenskapliga discipliner. Fördomar och uttryck av barns fördomar har däremot fått mindre uppmärksamhet inom socialpsykologi, även om barns fördomar kan observeras som exempelvis mobbning och rasism speciellt i skolor i Finland. Syftet i min avhandling är därför att granska barns fördomar och hur barns uttrycker fördomar mot etniska och rasifierade grupper, eftersom största delen av forskningen menar att barns fördomar uttrycks mot etniska och rasifierade minoriteter. Socialpsykologisk relevans uppnås genom att även fokusera på att identifiera sociala förklaringar till hur barn utvecklar etniska fördomar. Resultat av litteraturgenomgången visar att barn i 3–9-års ålder uttrycker fördomar som preferens mot ingruppen, identifiering med ingruppen och positivare evaluering av ingruppen jämfört med utgruppen. Litteraturgenomgången tyder på flera förklaringar till barns utvecklande av fördomar. Förklaringarna centrerar kring den dominerande uppfattningen om normativt inflytande i samhället, i familjer, skolor och inom vänkretsar. Sammanfattningsvis ger samhällets värderingar, normer samt representationer och stereotypier av etniska och rasifierade grupper i medier och föräldrar och vänner verktyg för barn att ta till sig, utveckla och uttrycka fördomar mot etniska och/eller rasifierade grupper.

Förenta Nationerna (FN) är en av de mest vitala internationella organisationerna som arbetar främst med freds- och säkerhetsfrågor. Trots sin viktiga funktion har Förenta Nationerna lidit av dysfunktionalitet, som kommit till uttryck genom skandaler så som Oil-for-Food Programme och misskötseln av internflyktingar. Eftersom Förenta Nationernas förvaltningsstruktur är baserad på en decentraliserad modell, råder det överlappande arbete och tävling mellan de olika institutionerna inom FN. Dessutom har övergången till en post-westfalisk världsordning förändrat världen, men FN är fortfarande starkt bunden till principen om statssuveränitet, vilket hindrar FN från att agera effektivt. Kritik gentemot FN:s funktionalitet har riktats från flera håll, men behovet av reformer har även yttrats av FN själv. Förre generalsekreterare Kofi Annan har varit en av de främsta förespråkarna av reformer och förnyelse. En centraliserad och hierarkisk förvaltningsstruktur är en nödvändig reform eftersom det effektiviserar förvaltningen. Lösningar som en förnyelse av statssuveränitetsprincipen, inrättandet av en institution som genomför reformerna samt en förnyelse av generalsekreterarens uppgifter är möjliga lösningar på FN:s problem.

Syftet med denna kandidatavhandling är att undersöka på vilket sätt mäns våld mot kvinnor beskrivs i finska vetenskapliga artiklar publicerade under åren 2007 – 2014. Studien omfattas av en analys av sammanlagt 10 vetenskapliga artiklar. Med undantag av en artikel, som publicerats i en nordisk tidskrift, är de övriga 9 publicerade i finländska vetenskapliga tidskrifter inom disciplinen för samhällsvetenskaper, social- och hälsovård. Den teoretiska referensramen för analysen är socialkonstruktivistisk. Med hjälp av denna teori strävar jag efter att synliggöra sociala konstruktioner inom mitt forskningsområde. Detta betyder att jag i min analys redogör för hur, och varför, det manliga våldet mot kvinnor förklaras på det sättet som det görs. Med hjälp av ett feministiskt perspektiv kan dessutom de patriarkala strukturerna som innefattas i den maskulina våldskulturen belysas. Min analys av artiklarna antyder att det finns fyra huvudsakliga förklaringsmodeller för manligt våld mot kvinnor. Dessa förklaringsmodeller har jag kategoriserat utifrån fyra huvudgrupper som innefattar teorier om relationskonflikter, psykiska faktorer, sociala faktorer könsmaktobalans. Genom att förklara mäns våld som orsakat av konflikter i relationen eller psykiska eller sociala faktorer omkring honom riktas fokus bort från den så ofta gemensamma nämnaren, det vill säga att förövaren är en man och offret är en kvinna. Att däremot förklara manligt våld som ett resultat av en könsmaktobalans lyfter fram skillnaderna mellan könen och dess relation till våld. Slutsatsen för min avhandling är att det går att urskilja liknande och återkommande förklaringar av manligt våld i artiklarna som utgjorde min analys. Det kan antas att mäns våld mot kvinnor både påverkas av och påverkar hur man pratar och förklarar manligt våld.

Förtroenderelationen mellan förman och medarbetare kan vara central för en organisations framgång. Tidigare studier har kommit fram till att det i dagens tävlingsinriktade omgivning behövs förtroende i organisationer eftersom det minskar opportunistiskt beteende och främjar samarbete mellan individerna. Få studier har däremot undersökt följderna av förtroende på förmannens och medarbetarens beteende och attityder då förtroendets riktning tas i beaktande, t.ex. vilka är följderna för medarbetarens attityder då förmannen har förtroende för medarbetaren, eller när medarbetaren har förtroende för förmannen. Mitt syfte med denna litteraturstudie är att granska de positiva och negativa effekterna av förtroende mellan förman och medarbetare i organisationen ur tre perspektiv: förmannens förtroende för medarbetaren, medarbetarens förtroende för förmannen, samt ömsesidigt förtroende mellan medarbetare och förman. De primära källorna utgörs av internationella journaler inriktade på förtroende mellan förman och medarbetare. Resultaten tyder på att effekterna av förtroende mellan medarbetare och förman är mer drastiska då förmannen har förtroende för medarbetaren än andra hållet, men att ömsesidigt förtroende är idealt. Positiva följder av förtroende mellan förman och medarbetare leder till mera risktagande, högre arbetsprestation, psykologisk meningsfullhet och trygghet på arbetet. Medarbetaren stannar längre i organisationen och hens beteende är riktat för att främja organisationens målsättningar. Förmannen beter sig mer uppmuntrande och kommunicerar effektivare med en medarbetare hen har förtroende för. Ömsesidigt förtroende skapar ömsesidig altruism och starkt samarbete. Negativa följder framkommer då förtroende är ovälkommet eller motvilligt. Negativa följder är en känsla av okunnighet, försämrad motivation, osäkerhet och stress. Påtvingat beteende riktat för att främja organisationens målsättningar är även möjligt. Sammanfattningsvis kan förtroende ha både positiva och negativa följder för förmannen och medarbetaren. Fler studier behövs för att undersöka de olika förtroenderiktningarnas följder på beteende och attityd. En ökad förståelse av den positiva påverkan som förtroendet har och orsakerna bakom destruktivt förtroende kan hjälpa organisationer att utbilda sin personal på ett sätt som främjar organisationens framgång.

Denna uppsats syftar till att klargöra huruvida det är sannolikt att anta att västvärldens demokratiideal går att implementera på en stat som under många hundra år präglats av ockupation och icke-demokratiskt styre. Jag har valt att belysa detta genom att studera Irak och den demokratiseringsprocess som inleddes genom en extern intervention ledd av USA. För att undersöka detta har jag ställt följande forskningsfråga: I vilken mån uppfyller Irak de demokratikriterier som karaktäriserar en demokratisk stat och vilka förändringar bör ske innan demokratin i landet kan konsolideras? För att besvara forskningsfrågan har jag valt att göra en fallstudie av Irak och demokratiseringsprocessen som pågått sedan år 2003. Med hjälp av Robert Dahls polyarkimodell inleder jag analysen genom att avgöra i vilken mån Irak kan anses uppfylla de villkor som enligt Dahls modell karaktäriserar ett demokratiskt system. När detta är avklarat fördjupar jag mig i förutsättningarna för demokratisk konsolidering genom att använda mig av Linz och Stephans teori om demokratisk konsolidering. Studiens resultat visar att trots att Iraks utveckling sedan år 2003 präglats av vissa starka demokratiska drag så förekommer fortfarande stora brister i förverkligandet av de demokratiska institutionerna. Jag kan därmed inte anse att landet uppfyller villkoren för en demokrati. Demokratisk konsolidering uppnås enligt Linz och Stephan då demokrati har blivit ”the only game in town”, och förutsätter samverkan av fem fungerande samhälleliga arenor. Studien visar på stora brister i samtliga samhälleliga arenor och speciellt korruption, etnisk och religiös splittring samt avsaknad av pro-demokratisk kultur förhindrar demokratisk utveckling och konsolidering.

Migration är ett komplext tema och ses som en global företeelse som påverkar många länder runtom i världen. Kultur, integration, politik, mänskliga rättigheter och ekonomi är aspekter som präglar migration. Allt flera länder är i behov av internationella talanger och konkurrensen om talangerna blir högre. För Finland är det av strategiskt intresse att fokusera på talangattraktion och talangintegration. Att attrahera internationella talanger till ett främmande land innebär att be dem att förändra sina liv. Detta är en stor begäran, särskilt för en hel familj. För att internationella talanger ska vilja flytta till Finland krävs att landet uppfattas som attraktivt. En hög attraktionsnivå kan uppnås genom tillräcklig marknadsföring, ett gott rykte om landet, en lyckad integration och en fungerande samverkan på regional och nationell nivå. Det EU-finansierade Talent Boots-programmet stödjer integrationen av internationella talanger i Finland och kan fungera som en lösning på integrationsproblemen som präglar landet. Mitt syfte med avhandlingen är att undersöka om Talent Boost-programmet har en positiv inverkan på integrationsprocessen för internationella talanger. Vilka är effekterna av Talent Boost-programmets integrationstjänster för internationella talanger? För att få en bättre förståelse av talangattraktion kopplas jag ihop avhandlingen med Lee’s Push- och pullteori och collaborative governance theroy spelar även en betydande roll för samverkan inom Talent Boost-programmet. Resultaten påvisade att Talent Boost-programmet utför viktiga tjänster som bidrar till talangattraktion och talangintegration. Den största vikten läggs ändå vid talangattraktion framom talangintegration vilket kan leda till problem för Finland i framtiden. Talent Boost-programmet består av ett tiotal aktörer och delområden vilket gör samverkan dem emellan blir komplicerad. De tjänster som programmet erbjuder verkar ofta under en kortare period vilket gör det svårare att förstå de långvariga resultaten av tjänsterna. Talent Boost-programmet erbjuder många användbara tjänster som kunder implementeras som permanenta på den nationella nivån.

Medier har länge haft en preferens för herrsport, medan kvinnor har fått kämpa för att få synlighet. Sport är en del av samhället och medierna strävar till att förmedla verkligheten jämställt. Marginaliseringen av kvinnor på sportsidorna har konsekvenser för samhällets syn på idrottande kvinnor, och därför är det viktigt att rapporteringen är jämställd. Avhandlingens syfte är att granska hur kvinnliga idrottare framställs på public service-bolaget Yle Sportens webbplats. För att ta reda på hur kvinnor representeras utförde jag en kvantitativ analys av de 50 senast publicerade artiklarna på Yle Sportens webbplats. Dessutom undersöktes tre artiklar med hjälp av kritisk diskursanalys. Resultatet av den kvantitativa analysen visade att kvinnor utgör en femtedel av rapporteringen, medan män utgör fyra femtedelar. Resultatet av den kritiska diskursanalysen visade att kvinnorna delvis kopplades till könsstereotypa roller, där rollen som familjemedlem och som en emotionell människa var mest framträdande. I artiklarna framstod kvinnorna som motgångarnas idrottare, där idrottarna mött utmaningar men blivit starkare av dem.

Traditionellt sett har Europeiska unionen (EU) varit en diplomatisk aktör som strävar efter att upprätthålla respekt för gemensamma värden av sina medlemsstater, samtidigt som unionen respekterar medlemsstaternas suveränitet. Under de senaste åren har dock unionen ställts inför inre utmaningar, särskilt i fallet Ungern då staten kontinuerligt brutit mot unionens gemensamma värden, särskilt rättsstatsprincipen. Ungerns situation har varit föremål för forskning under tidsperioden 2010–2024 på grund av dess utveckling gällande demokratiska läget och rättsstatsprincipen. Det saknas dock forskning avseende hur EU utvecklat sitt maktutövande i samband med förändringarna i Ungern. En obesvarad fråga är om EU har börjat använda sig av så kallad hård makt tillsammans med sin mjuka makt? Denna uppsats analyserar hur EU anpassat sig till en roll där användning av hård makt har blivit nödvändigt i förhållande till Ungern. Genom att analysera politiska processer mellan EU och Ungern under tidsperioden 2010–2024 belyser uppsatsen användningen av mjuka och hårda policyinstrument, och beskriver hur dessa föreställer unionens mjuka och hårda makt. Mjuk makt bygger på attraktion och agendaskapande, medan hård makt bygger på tvång eller incitament. Övergången för EU från endast mjuk maktutövning till att även inkludera hård maktutövning har varit en långsam och komplex process som fortfarande pågår. De hårda policyinstrument som unionen använder kan snarare beskrivas som hybrider som innebär en användning av både mjuk och hård makt, snarare än enbart hård makt. Det finns dock tecken av motvilja inom unionen mot att använda den hårdare sidan av makten och användningen påverkas av oenighet inom unionen. Att använda hård maktutövning i fallet Ungern kan dock vara nödvändigt för att säkerställa att unionen inte förlorar sin mjuka makt.

I min kandidatavhandling vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors Universitet intresserar jag mig för vilka förutsättningar frigivna fångar har för ett stabilt vardagsliv utan brottsliga handlingar. Jag vill utreda vad som kan tänkas krävas för att kunna bryta en spiral av upprepade fängelsevistelser, och vilka insatser som krävs från de som arbetar inom fångvården. De frågor jag vill besvara är, 1) Vilka är de viktigaste förutsättningarna för att en nyligen frigiven fånge ska kunna leva ett brottsfritt liv? 2) Hur kan de som arbetar med fångar stöda dem att uppnå de här förutsättningarna? Jag har gjort en litteraturstudie i fångvård och kriminalitet för att få översikt över fältet. Dessutom gjorde jag två temaintervjuer, där jag intervjuade personer som arbetar med olika uppgifter inom fångvårdssektorn. Intervjuerna analyserade jag utgående från en kvalitativ innehållsanalys. I min kandidatavhandling fick jag fram flera intressanta synpunkter och insikter. Det som fångarna ofta saknar är en trygg uppväxt, mental hälsa, kontakt till pålitliga personer, utbildning, etc. Då fångarnas liv dessutom kan ha präglats av missbruk, arbetslöshet och bostadslöshet krävs det insatser från olika håll för att bryta den negativa spiralen och få en ny livsriktning. Fängelsetiden isolerar fångarna från mänsklig kontakt med släktingar och vänner. Steget ut i friheten är stort och leder lätt till ensamhet och ångest. Det kan ofta bidra till att den frigivna fången söker sig till vännerna som kanske tidigare varit en del av deras tidigare destruktiva livsstil. Ett liv i frihet kräver tillgång till bostad och meningsfull sysselsättning, samt sociala nätverk. De här livsområdena borde börja byggas upp med professionell hjälp redan under fängelsevistelsen, för att minska risken för återfall i brott