Browsing by Title

Mitt syfte med denna avhandling är att utgående från tidigare forskning granska hur unga kvinnors sociala jämförelse på sociala medier formar deras tankar om kroppsideal och kan bidra till negativa konsekvenser så som kroppsmissnöje och ätstörningar. Samhället idag är relativt kropps- och utseendefixerat, vilket leder till att individer värderas i hög grad utgående från sitt utseende. Idag har man ständigt en möjlighet att jämföra sig själv med andra jämnåriga på grund av att mycket material dagligen laddas upp på olika sociala plattformar. I denna avhandling använder jag den sociala jämförelseteorin av Leon Festinger med syftet att studera hur och varför individer jämför sig själva med andra individer och hurdan påverkan det har när det kopplas ihop med sociala medier. Facebook och Instagram används som exempel på sociala medier som framför kroppsidealet och som forum där unga kvinnor jämför sig själva. Även objektifieringsteorin av Barbara L. Fredrickson och Tomi-Ann Roberts tas upp för att förklara varför i synnerhet kvinnor blir påverkade av social jämförelse. För att få svar på problemet har jag sammanställt en litteraturöversikt och därefter granskat resultaten. Resultaten visar att unga kvinnor ofta blir negativt påverkade då de jämför sig själva med idealiserade bilder som laddas upp på sociala medier. Det finns ett ideal som känns svåruppnåeligt vilket leder till kroppsuppfattningsoro och kroppsmissnöje. Detta ideal ökar även risken för att kvinnorna drabbas av ätstörningar eftersom de idealiserade bilderna på sociala medier skapar oro och motiverar dem att förändra sina kroppar.

Mitt syfte med denna kandidatavhandling är att forska hur Covid-19 har påverkat papperslösa. Forskningen är en empirisk intervjustudie där tre socialarbetare har blivit intervjuade. Papperslösa är en väldigt marginaliserad grupp och har svårt att integrera sig i samhället. I denna kandidatavhandling kommer det fram flera olika faktorer som visar hur pandemin har påverkat papperslösa. Jag har delat upp resultatdelen i fyra olika underrubriker där det kommer fram olika faktorer som tyder på vilket sätt Covid-19 har påverkat papperslösas vardag.

I dagens samhälle utspelar sig våra liv i en allt högre grad på sociala medier, vilket innebär att vi i en större utsträckning än tidigare påverkas av det innehåll som delas via dem. Innehållet som delas har förändrats med tiden och präglas ganska långt av olika medel för intrycksstyrning. Med intryckstyrning menas innehåll som skapas, och ofta förstärks och manipuleras, för att förmedla önskvärda intryck. Istället för att dela innehåll som beskriver verkligheten, delas innehåll som representerar en önskad tillvaro. Denna, ofta förvrängda bild av verkligheten, får konsekvenser på den psykiska hälsan och bidrar till ett ökat illamående i samhället. Syftet med denna avhandling är att granska hur intrycksstyrning fungerar på sociala medier, med att särskilt fokusera på mer extrem intrycksstyrning som framför allt används av influerare. Intrycksstyrningen som influerare använder sig av kan ha en stor inverkan på en allmän nivå, eftersom den mer eller mindre påverkar en stor del av de som är aktiva användare av sociala medier. Som teoretisk referensram används Goffmans dramaturgiska modell som utvecklats för att få en förståelse för det sociala samspelet som sker öga mot öga. Avhandlingen grundar sig också i tidigare forskning och litteratur om intrycksstyrning och sociala medier. I avhandlingen beskrivs vad intrycksstyrning innebär och på vilket sätt Goffmans dramaturgiska modell kan tillämpas på sociala medier. Avhandlingen redogör också för skillnaderna mellan den intrycksstyrningen som sker öga mot öga och den som sker via sociala medier samt för de konsekvenser intryckstyningen har på samhället och den psykiska hälsan.

Inom socialpsykologin hänvisas ofta till konceptet kultur som en nationell konstruktion samtidigt som en tydlig definition av konceptets innebörd ibland helt utelämnas. Konstruktionen av kultur som koncept har inom vetenskapen förändrats alltsedan intresset för kultur som forskningsområde växte fram i början på 1900-talet. Sedan 1980-talet har en existentiell debatt om kulturens värde och framtid som koncept pågått inom antropologin som följd av bland annat en utbredd samhällelig fokus på kulturella skillnader i motsats till likheter. Även inom socialpsykologin kan en diskussion kring hur konceptet kultur används bidra till en vidare förståelse för hur konceptet konstrueras och används. Mitt huvudsakliga syfte med avhandlingen är att analysera hur kultur som koncept konstrueras och används i akademiska socialpsykologiska artiklar. Jag är speciellt intresserad av hur ett essentialistiskt- respektive ett relativistiskt förhållningssätt begränsar och/eller utvecklar konstruktionen av kultur inom socialpsykologin. Samtidigt som en essentialistisk konstruktion av konceptet kultur har kommit att dominera en nutida samhällelig-/politisk kontext så har konceptet inom en akademisk kontext utvecklats i en motsatt relativistisk riktning till att inbegripa allt fler faktorer och möjliga avgränsningar. Två centrala teman urskiljs i denna litteraturöversikt; ett enhetligt och förenklat förhållningssätt till kultur samt en mer komplex och föränderlig helhetsförståelse av samma koncept. Efter analys av det material som ligger till grund för avhandlingen kan konstateras att konceptet kultur inom socialpsykologin i stor utsträckning konstrueras som nationell och i vissa fall även inom ramen av sociala system som likväl hänvisar till en nationell konstruktion. Med tiden har användningen av konceptet kultur inom socialpsykologin utvecklats, från att konstrueras som relativt enhetlig och likriktad, till att inbegripa fler och mer varierande faktorer som epistemiska motiv, strategier, scheman, supra-individuella kulturfenomen, direkt sociokulturell omgivning samt historia. Dessutom bör en tidsenlig definition av konceptet kultur enligt vissa forskare formuleras med hänsyn till kontext, kulturella system, sociala system, sociala strukturer, institutioner, handlingar, regler, mening, normer och värden. Avhandlingens resultat tyder på en kontinuerlig utveckling av hur konceptet kultur konstrueras och används inom socialpsykologin mot en mer nyanserad och föränderlig helhet. Kultur används även i socialpsykologisk forskning som något specifikt territoriellt bundet och statisk när den ska mätas, tolkas och generaliseras. Eftersom konstruktionen av ett så pass viktigt och återkommande koncept som kultur saknar en objektiv definition och varierar inom socialpsykologin är det viktigt att konstruktionen av konceptet och vad den får för konsekvenser fortsatt diskuteras.

Syftet med avhandlingen är att mäta om finlandssvenska ungas miljöattityder korrelerar med deras politiska deltagande. Unga i studien avgränsades till 18-29 åringar. Ur tidigare studier har framkommit hur ungas oro för klimatförändringen samt intresset för politiskt deltagande har stigit. Därför är det intressant att ta reda på om deras miljöattityder påverkar vilken deltagandeform de som värderar miljön högre väljer att delta genom. Som material används EVS Svenskfinland 2018 som är en värderingsstudie bland finlandssvenska unga i Finland. Frågor ur enkäten angående miljö och politiskt deltagande användes i analysen för att mäta om höga miljöattityder påverkade ungas politiska deltagande i form av bojkotter/köpbeslut, underskrift av namninsamlingar, deltagande i lagliga demonstrationer samt valdeltagande. Ur slutsatsen kan avläsas att höga miljöattityder endast korrelerade med alternativet att delta i bojkotter eller köpstrejker. I de övriga deltagandeformerna fanns det ingen signifikant skillnad mellan höga eller låga miljöattityder bland de unga. Dock är ungas miljöoro samt miljöattitydernas påverkan på politiskt deltagande komplexa fenomen som behöver ytterligare forskning.

Syftet med studien är att granska hur personalen inom första linjens missbrukarvård konstruerar gruppen människor som använder droger. Mitt mål är att genom två intervjuer med Vinkkis hälsorådgivningars personal identifiera olika diskurser och konstruktioner som personalen har om brukarna. Detta avhandlingsmaterial baserar sig på två ca 45 minuter långa semistrukturerade intervjuer med två personer som jobbat inom Vinkkis hälsorådgivningar. I avhandlingen används social konstruktivism som bakgrundsteori. I de intervjuades prat kunde flera diskurser identifieras. Båda de intervjuade såg brukarna i Vinkkis hälsorådgivningar som kunder. De intervjuade var av åsikten att droganvändningens början beror på yttre omständigheter som driver människor till självmedicinering. Diskursen om offer och överlevare kunde identifieras i intervjuerna. Det starka stigmat kring droganvändning togs flera gånger upp av de intervjuade. Båda de intervjuade hade liknande syner på sina kunder. De tyckte att människor har felaktig och allt för negativ syn på droganvändarna.

Prostitution är ett fenomen som delar åsikter. I den här avhandlingen analyserar jag texter skrivna av och för yrkespersoner inom det sociala området. I dessa texter diskuterar de professionella prostitution och aktörerna inom den på olika sätt. Syftet med min avhandling är att genom en diskursanalys reda ut på vilket sätt yrkespersoner inom det sociala området pratar om prostitution, för att se ifall det finns behov av en bredare diskussion. Jag har delat in materialet i huvudgrupperna abolitionism, som vill motarbeta prostitution, och liberalism, som betonar varje persons rätt att själv välja vad hen vill göra med sin kropp. Jag har även tagit upp de sätt, på vilka aktörerna beskrivs. För personen som erbjuder sexuella tjänster mot betalning hittade jag fem olika beskrivningar: kvinnan som gör det bästa av det hon har, serviceutövaren, människohandelsoffret, det finländska offret och den utländska prostituerade. Köparen beskrevs på följande fyra sätt: förövaren som utsätter det finländska offret, hallicken som säljer det utländska offret, den osynliga köparen och den funktionsnedsattas rätt till utövande av sin sexualitet.

Följande avhandling ämnar granska effekterna av samhällets handlingar och attityder mot kvinnor i destruktiva relationer och hur de bidrar till att kvinnor stannar i destruktiva parrelationer. Arbetet är en komprimerad version av tidigare forskning och litteratur som är relevant för syftet. Resultaten visar att fokus ofta läggs på kvinnan och inte på den våldsamma partnern eller omgivningen. Forskning som presenterats i detta arbete visar att samhället påverkar att kvinnor stannar i destruktiva parrelationer på flera olika nivåer. Samhället har en betydande roll i hur kvinnan upplever sig själv i sitt förhållande och hur hon bedömer sina möjligheter att fysiskt, emotionellt och ekonomiskt överleva ifall hon lämnar relationen. De patriarkala och kapitalistiska diskurserna bygger upp en kultur som hittills möjliggjort våld i parförhållanden. Samtidigt framkommer det hur negativa stereotyper gentemot dessa kvinnor bidrar till bl.a. skam och skuldkänslor. Studien presenterar även hur attityder gentemot män och vad män får göra måste förändras för att hjälpa kvinnor i våldsamma parrelationer. Ytterligare krävs en förändring i vad som ses som den ”ultimata maskuliniteten”, eftersom bl.a. våld och kvinnoförtryck fortfarande finner sin plats i den nuvarande uppfattningen. Litteraturstudien presenterar hur det kunde vara givande att gå från ett “offer centrerat” perspektiv till ett samhälleligt perspektiv, där våld i parrelationer på alla nivåer ses som ett mycket större fenomen än bara vad som pågår i enskilda parrelationer.

Dagens socialskyddssystem kan i flera avseenden anses vara otillräckligt för dagens samhälles behov. Jag har velat ta reda på varför det kan anses vara så och varför basinkomsten skulle kunna vara ett alternativ för hur man kunde förnya dagens socialskyddssystem. Syftet med min avhandling är att undersöka attityden till basinkomsten bland Vänsterförbundets och Samlingspartiets representanter och språkrör, d.v.s. Kansan Uutiset respektive Verkkouutiset (Nykypäivä). Jag har särskilt fokuserat på hur man argumenterar för respektive emot en basinkomst i den offentliga debatten. Jag har analyserat de utvalda representanternas bloggtexter samt ovannämnda tidningars artiklar skrivna om basinkomst genom kritisk diskursanalys. Som teoretisk referensram har jag använt ofta förekommande argument för och emot en basinkomst. Studien visar att de båda partiernas representanter och språkrör argumenterar ganska olika för och emot en basinkomst. Vänsterförbundet och Samlingspartiet har olika tankar om hur en basinkomst skulle kunna påverka individers beteende och samhället i övrigt. Bland Vänsterförbundets representanter och språkrör Kansan Uutiset argumenterar man ofta för en högre basinkomst bl.a. för att medborgarna då inte skulle vara tvungna att ta emot vilket jobb till vilka villkor som helst eftersom en inkomst ändå skulle vara tryggad. Inom Vänsterförbundet lyfter man också upp att basinkomsten skulle minska på stigmatiseringen kring sociala förmåner. Överlag ser Vänsterförbundets representanter och Kansan Uutiset införandet av en tillräckligt hög basinkomst som en positiv åtgärd både för samhället och medborgarna. Bland Samlingspartiets representanter och språkrör är man oense om huruvida basinkomsten skulle vara en positiv eller negativ sak. Förespråkarna argumenterar för en basinkomst därför att de anser att den skulle sporra folk att arbeta men poängterar ändå att basinkomsten borde ha någon form av deltagande element och inte heller vara för hög för att inte vara passiverande. Motståndarna till basinkomsten inom Samlingspartiet anser ofta att en basinkomst skulle ge helt fel signal eller vara för dyr. Resultaten var inte överraskande eftersom de står i enlighet med de undersökta partiernas linje överlag. Vänsterförbundet fokuserar på hur man skulle kunna förbättra situationen för de mest utsatta grupperna i samhället. Samlingspartiet lyfter upp hur viktig arbetsmoralen är för medborgarna och att för höga förmåner skulle passivera individen.

Tiivistelmä – Referat – Abstract Syftet med min avhandling är att analysera vad det kan bero på att unga kvinnor blir återfallsförbrytare trots att man inom fångvården satsar på återfallsprevention och trots det sociala arbetet inom fångvården. Mina forskningsfrågor är 1) Hur kan man via socialt arbete stöda kvinnor som vill frigöra sig från ett kriminellt liv? 2) Vilken är socialarbetets roll och hurdant stöd och hurdan hjälp kan socialarbetaren ge för att förebygga återfallsbrottslighet? Det är avsevärt färre kvinnor är män som sitter i fängelse. Andelen kvinnor i fängelser är cirka åtta procent av alla fångar. Av dessa kvinnor är fyra av tio dömda för våldsbrott. De kvinnor som sitter i fängelse har ofta missbruksproblem och de har levt i utsatthet sedan barndomen. Cirka 80 % av alla fångar har missbruksproblem och därför finns det behandling mot missbruket i fängelset. Orsaken till att jag valt att fokusera på kvinnliga fångar är att kvinnorna är färre och de återfaller mera sällan till kriminalitet. I avhandlingen granskar jag hurdan hjälp och hurdant stöd kvinnorna får under tiden i fängelset samt efter fängelset för att ta sig ur den kriminella livsstilen. Studien görs som en kvalitativ strukturerad litteraturöversikt med systematisk ansats. Analysmetoden är en innehållsanalys. Med hjälp av empowerment-teorin kan socialarbetare stöda kvinnliga fångar till bättre självförtroende och att förbättra deras egen förmåga att ta kontroll över sitt liv. Resultatet visar att det finns behandlingsprogram mot missbruks- och våldsproblematiken men för den som inte har dessa problem så finns det ingen rehabilitering alls i fängelset. De kvinnor som sitter i fängelse har ofta utsatts för våld eller upplevt andra traumatiska händelser och därför behövs traumabehandlande rehabilitering också. Då behandling mot missbruket påbörjas i fängelset är det viktigt att den fortsätter i friheten. Via socialt arbete kan man redan under tiden i fängelse ordna med fortsättningen tillsammans med fångens hemkommuns socialbyrå så att kvinnans rehabilitering fortsätter direkt efter fängelset. Även att ordna med bostad samt andra praktiska saker som kvinnan behöver hjälp med ska påbörjas i fängelset i god tid. Fången har oftast ingen kunskap om hur samhället fungerar. Detta behöver hon hjälp med. Boendet är ytterst viktigt för att man ska kunna förhindra återfall. Förutom vården och rehabiliteringen är det viktigt att kvinnan har ett stödnätverk och får kamratstöd i det civila. Om hon inte själv har stödnätverk, som till exempel familj eller andra viktiga människor i livet, kan socialarbetaren hänvisa henne till tredje sektorn.