Browsing by Title

Diskussionen om jämställdhet började i Finland på 1960-talet och sedan dess har en aktiv jämställdhetspolitik förts i Finland. Trots detta finns det flera milstolpar som kan när det kommer till jämställdhet. För att nå dessa milstolpar krävs en effektiv jämställdhetspolitik som ämnar eliminera könsbundna orättvisor. Vart fjärde år får Finland en ny regering som består av olika partier. Varje parti har ideologiska synsätt och idéer, och dessa ska samspela med varandra i regeringen. Om partiernas ideologiska synsätt på frågor skiljer sig mycket kan konflikter och oenigheter uppstå. Jämställdhetsfrågor är inga undantag när det kommer till detta. Tidigare forskning visar att partier i andra nordiska länder har varierande syn på jämställdhetsfrågor och att ideologi används både som ett vapen och motivering i den politiska kampen när det kommer till jämställdhet. I min kandidatavhandling har jag studerat de finska partiernas sätt att tala om jämställdhetsfrågor i sina valprogram inför riksdagsvalet 2019. Sedan har jag jämfört partiernas sätt att se på jämställdhet med respektive partis politiska ideologis syn på jämställdhet för att se om det finns ett samband. Ett möjligt samband mellan ideologis och partis syn på jämställdhet skulle kunna vara en faktor som leder till oenigheter om jämställdhetsfrågor som i sin tur påverkar den finska jämställdhetspolitikens effektivitet och framgång.

Finlands välfärdssamhälle står inför ett rad problem. För det första åldras befolkningen samtidigt som nativiteten sjunker. Det råder brist på arbetskraft i flera olika branscher och kompetensflykten är hög jämfört med andra nordiska länder. Lösningar på dessa problem bör hittas så snabbt som möjligt så att Finlands befolkning även i framtiden får leva i ett välfärdssamhälle. Efter hetsiga politiska diskussioner har beslutsfattarna kommit till ett konsensus om att arbetskraftsinvandring kan ses som en lösning på ovan nämnda problem. Statsrådet har framställt en färdplan som skildrar vem, hur, när och varför arbetskraftsinvandring kommer att främjas. Statsrådet nämner tre olika strategiska mål som står i fokuset inte bara i färdplanen, utan även i min kandidatavhandling. Syftet med denna kandidatavhandling är att analysera de tre strategiska målen och åtgärderna med hjälpa av vilka målen kommer att uppnås. Statsrådet har haft möjligheten att välja mellan olika starka åtgärder, även så kallade styrmedel, som har varierande effekter. Jag analyserar i min kandidatavhandling närmare att i hur stor utsträckning statsrådet använder olika styrmedel och hurdana effekter de (enligt teorin) har. Analysen, som utförs som en kvalitativ innehållsanalys, visar att statsrådet använder i en hög utsträckning informativa styrmedel och i en liten utsträckning ekonomiska och reglerande. Resultaten överensstämmer med det som tidigare forskning kommit fram till. Till slut diskuteras möjlig framtida forskning inom temat.

Barnarbetskraft är ett internationellt fenomen. Det finns konventioner av såväl ILO som FN gällande skydd för barnens rättigheter. Dessa konventioner är något som varje stat som ratificerar dem skall se till att följs på deras territorium. Men hur är det då det kommer till ett internationellt företag, vad kan de göra för att säkra att de inte kränker mot någon av konventionerna? Denna studie går ut på att granska vilka medel ett internationellt företag använder sig av för att säkra att de eller deras leverantörer eller utomstående parter inte kränker de konventioner som är till för att skydda barnens rättigheter, och ifall de implementerar good governance i deras verksamhet för att motarbeta användningen av barnarbetskraft. De företag som granskas i denna studie är UPM och Apple. Företagen kan implementera olika mekanismer från good governance för att agera på ett effektivt, ansvarsfullt och lagenligt sätt. Dessa är viktiga mekanismer för internationella företag som vill motarbeta användning av barnarbetskraft. De kan kräva att deras leverantörer följer de kriterier som företagen ställer till dem och vid behov kan de säga upp samarbetskontrakten ifall inte leverantörerna följer deras kriterier. Good governance mekanismerna är något som företagen måste arbeta för, vilket kräver noggrann granskning av leverantörerna. Denna granskning sköts långt av företagens revisionsavdelningar som reser och granskar leverantörernas verksamhet och sedan rapporterar om fynden. I denna studie har jag använt mig mycket av nätsidor som källor eftersom informationen om företagen och hur de agerar finns på nätet, samt har jag tagit informationen av de konventioner jag granskat i denna studie från ILO:s och FN:s nätsidor. Informationen om good governance har tagits från både böcker och nätsidor för att få den aspekten av good governance som passar in i denna studie.

Incest är ett universellt tabu som innebär sexuella övergrepp inom familjen. Tidigare forskning har främst fokuserat på incestoffrens upplevelser och vård. Få studier har däremot fokuserat på motiven till att incest sker överhuvudtaget. Mitt syfte med avhandlingen är således att på basis av tidigare forskning studera orsaken till att fäder utsätter sina döttrar för incest och forskningsfrågan som besvaras är: vilka är de bakomliggande motiven för förekomsten av fardotterincest? Metoden är litteraturgenomgång och de primära källorna för studien har varit böcker och artiklar om incestförövare. I detta material har fyra huvudsakliga förklaringsnivåer identifierats: samhälle, familj, individ och perspektiv som kombinerar dessa nivåer. Resultaten tyder på att samhällets rådande normer och incestförövarens familje-och livssituation påverkar ifall incest sker. Det slutgiltiga beslutet att sexuellt utnyttja sitt barn är dock förövarens. Individuella orsaker som påverkar det sexuella utnyttjandet är ifall förövaren själv varit utsatt för traumatiska händelser, till exempel våld, i sin egen barndom. Incest kan förebyggas genom att man undervisar barn om sina rättigheter och genom att man skapar en samhällskultur som motsäger incestuöst beteende. Även en trygg barndom är en förebyggande faktor. Ökad förståelse av incestförövarens motiv bidrar till ett bättre förebyggandearbete av incest och snabbare interventioner.

Tutkielmassa tarkastellaan, kuinka valtio on huomioinut yksilön motivoitumisen tarpeen työelämän kehittämisstrategiassaan. Väestön ikärakenteen muutos haastaa hyvinvointiyhteiskunnan ylläpitämisen, kun taloudellinen huoltosuhde heikkenee ja työssäkäyviä on vähemmän suhteessa niihin, jotka ovat työttömiä tai työvoiman ulkopuolella. Tämän vuoksi työelämää tulisi kehittää siten, että vahvistetaan mahdollisimman monen ihmisen halua ja kykyä jatkaa työelämässä riittävän kauan ja motivoituneina. Tutkielman aineistona on Työelämän kehittämisstrategia vuoteen 2020, jota analysoidaan teorialähtöisellä sisällönanalyysin menetelmällä. Analyysia ohjaa Abraham Maslown motivaatioteoria ihmisen tarvehierarkiasta. Tämän tutkielman osalta tarvehierarkian operationalisoinnissa on hyödynnetty kahta aikaisempaa operationalisointia. Niiden pohjalta on luotu oma teoreettinen kaavio, jossa tarvehierarkian osat on määritelty ja värikoodattu analyysin tekemistä varten. Värikoodausta on hyödynnetty, kun materiaalia on luettu ja sieltä on etsitty eri tarpeita tyydyttäviä työ- ja toimintatapoja. Analyysi osoittaa, että yksilön motivoitumiselle annetaan iso painoarvo hyvinvointiyhteiskunnan säilyvyyden kannalta. Yksilöiden psyko-fysiologisista tarpeista halutaan huolehtia, jotta perusterveys säilyisi. Turvallisuuden tarpeet pyritään huomioimaan niin psyykkisellä kuin fyysisellä tasolla luomalla turvalliset puitteet työntekoon. Yhteenkuuluvuuden tarpeeseen vastataan panostamalla yhteistyöhön eri tahojen välillä sekä kehittämällä vuorovaikutuksen kanavia ja välineitä. Arvostuksen tarpeen tyydyttymisen kannalta olennaista oli erilaisten palkitsemisjärjestelmien luominen sekä kehittäminen unohtamatta mainintaa kaikkien arvostavasta kohtelusta. Itsensä toteuttamisen tarpeen tyydyttäminen painottui taas erityisesti osaamisen kehittämiseen monitahoisen yhteistyön avulla. Analyysin pohjalta todetaan, että Maslown määrittämät viisi tarvetta, jotka vaikuttavat yksilön motivaatioon, tulevat huomioiduksi strategiassa. Lisäksi todetaan, että osaa tarpeista huomioidaan enemmän kuin toisia. Tutkielmassa argumentoidaan, että Suomen työelämän kilpailukyvyn ja menestyksen sekä hyvinvointiyhteiskunnan säilyvyyden kannalta yksilön motivoitumisella on merkitystä ja se huomioidaan valtiolähtöisestikin.

Mitt syfte med denna avhandling är att skapa en förståelse för effekterna av informationsdelning om företag samt företagens produkter och brand på internet. Avhandlingen grundar sig på tidigare forskning och den skall besvara frågan om och hur konsumenter påverkas av andras inlägg och värderingar av företag samt företagens produkter och brand. Därtill avser avhandlingen svara på om det finns en skillnad mellan effekten av positiv eller negativ information. Konsumenters användning av internet för att söka information om ett företag och företagets brand eller produkter har ökat. För att hitta information om kvaliteten och upplevelserna av en produkt, söker konsumenterna sig till olika webbsidor och virtuella grupper. Detta för att få den informationen som de behöver för att göra sitt val. Det kan uppkomma vissa konsekvenser av att man använder internet som en informationskälla. Fenomen som negativ bias, massbeteende och riskbeteende kan påverka personer som både delar informationen och använder sig av informationen. Negativ bias är i detta sammanhang det fenomen då konsumenter påverkas mer och har mer tillit till negativ information. Litteraturstudiens resultat visar att olika fenomen såsom negativ bias, massbeteende, riskbeteende och självförtroende kan påverka konsumenters val av företag och produkt. Dessa fenomen kan styra konsumenten att ändra sin attityd och sitt val. Det finns motstridiga argument gällande effekten av positiv eller negativ information. Majoriteten anser att negativ information verkar ha en starkare effekt på konsumenter. Alla begrepp, förutom negativ bias kan ha att göra med en strävan att vara medlem i en grupp, medan negativ bias är ett inlärt fenomen. Genom att skapa en förståelse för hur konsumenter påverkar varandra på internet och vilka sociala fenomen som anses finnas i informationsdelningen, kan värdefull information fås gällande hur beteende på internet kan leda till att falsk information och hur internet skulle kunna bli en säkrare informationskälla i framtiden.

The Information Age has brought enormous changes for journalism. At Svenska Yle the journalism team Grävnavet has specialised in learning new technology for doing Data journalism and Investigative journalism, while also attempting to teach their collegues about new methods and providing them with new content and ideas. Swedish-language news organisations in Finland have, like many others, been struggling to adapt to the Internet era and at the time of the study Grävnavet was the only team focusing on Data journalism. This case study examines the role Grävnavet plays for Swedish-language journalism in Finland through participant observation and a group interview with the journalists in the team. The study shows that the team gained a lot of liberty through specialising in a field that their supervisors didn’t comprehend, while still having to produce results. The team invested a lot of time in fewer projects, attempting to reach larger audiences or creating automated content. The audience was constantly monitored as the team tried to make the content attractive through Data journalism or interactive content. The biggest challenge for the team was writing code. The team members were not programmers, but journalists who had learned to use code in their work. At the same time the team’s working methods and goals were very different from those of the technicians, which complicated their collaboration. The study supports the idea that Data journalism is a useful journalistic method, also in Swedish-language media in Finland. Grävnavet can also be seen as a research and development project, with the aim to develop journalistic working practice. As such, the team can be seen as a cost effective investment in innovation, since they simultaneously provided content.

Abstrakt Hur tas äldre i beaktande i integreringsprogram och är sent-i-livet-invandrare en bortglömd grupp? Denna frågeställning söker jag svar på i min kvalitativa innehållsanalys av dokument som består av finska kommuners program för integrationsfrämjande. Jag har läst igenom tio slumpmässigt valda kommuners integreringsprogram och ur dem plockat ut text som direkt berör äldre invandrare. Materialet har jag sammanfattat i två kategorier: ”En meningsfull vardag” och ” God service”. Är då äldre en bortglömd grupp i kommunernas integreringsprogram? Studien visar att det är stora skillnader kommuner emellan men sent-i-livet-invandrare är inte osynliga. Trots att det inte är många som invandrar till Finland som 65 år och äldre nämner flera kommuner dem i sina integrationsprogram. De flesta kommunerna i min studie ser äldre invandrare som personer med specialbehov vilka tas med i kommunens integrationsprogram. Det skrivs om utbildning av personal som arbetar med de äldre invandrarna samt allmänt om att aktivera de äldre och vägleda dem till olika slag av integrerande service. Olika kommuners integreringsprogram kan se väldigt olika ut. Vissa nämner inte äldre invandrare skilt för sig alls då andra har väldigt specifika mål och planer. Studien visar på stora regionala skillnader angående serviceutbudet; den service som invandrarna får beror på vilken kommun de placeras i, vilket innebär utmaningar för demokratin. Nyckelord: Invandrare, integrering, äldre, sent-i-livet invandrare, immigration Sidantal: 27 Språk: Svenska

Studier utomlands utvecklar studentens kompetenser och förmågor, bland annat språk, problemlösning och interkulturell kommunikation, och de flesta som studerar utomlands mår också psykiskt bra. Det finns dock en betydande andel internationella högskolestudenter som lider av psykiska ohälsa. Syftet med denna litteraturstudie är att på basis av tidigare socialpsykologisk forskning ta reda på vilka sätt olika faktorer och processer som främjar eller hämmar internationella studenters psykiska hälsa och ohälsa på individ- och samhällelig nivå. De primära källorna är artiklar från internationella tidskrifter. Resultaten visar att faktorer och processer som främst kan påverka den psykiska hälsan positivt på individnivå är en lyckad anpassning, goda sociala relationer samt studieframgång och anpassningssvårigheter, språk- och kommunikationssvårigheter samt ackulturativ stress kan påverka den psykiska hälsan negativt. På samhällelig nivå påverkar främst stöd från högskolan, åtgärder mot rasism och diskriminering, mentorskap samt goda sociala relationer den psykiska hälsan positivt och anpassningssvårigheter, rasism och diskriminering samt språk- och kommunikationssvårigheter negativt. Internationella studenter är mindre benägna att söka stöd för psykisk ohälsa, främst på grund av kulturellt stigma, men också på grund av bristande språkkunskaper. Tidigare forskning har kritiserats för att vara för subjektfokuserad och i för hög grad betona individens eget ansvar för välmående. Alternativ forskning visar att samhället och högskolan kan stödja internationella studenter genom att erbjuda dem olika former av stöd samt ge dem naturliga miljöer där de kan skapa goda sociala relationer med andra studenter. Till sist kan man konstatera att en ökad förståelse för internationella högskolestudenters situation och bakgrund kan hjälpa högskolor att ge rätt stöd till dessa studenter. En viktig aspekt att undersöka vore även på vilka sätt högskolor kan nå ut till studenter som inte på eget initiativ söker stöd, samt på vilka sätt samhället kan stödja studenterna. Mer finländsk och nordisk forskning inom ämnet efterlyses också.

I och med att klimatförändringar får allt större konsekvenser blir grönt socialt arbete ett allt viktigare forskningsämne. Vi nås varje vecka av nyheter om naturkatastrofer och naturrelaterade faror överallt i världen. Klimatförändring påverkar sociala, psykiska och ekonomiska livsvillkor för hälsa och välfärd. Syftet med denna avhandling är att ge en kort introduktion och utforska begreppet grönt socialt arbete. Avhandlingen svarar frågorna; Vilka teorier förknippas med begreppet grönt socialt arbete? Vilka attribut och egenskaper förknippas med grönt socialt arbete? Genom en litteraturgranskning har frågorna besvarats. Materialet består av 29 vetenskapliga studier som har analyserats och tolkats. Resultatet visar att grönt socialt arbete har en viktig roll att kritiskt granska strukturer, lyfta fram miljörättvisa och mänskliga rättigheter, inta ett globalt perspektiv och att arbeta för en ekosocial förändring av samhället. Resultatdelen avslutas med att reflektera kring vilken betydelse grönt socialt arbete kan ha i Finland och här betonas vikten av att ämnet är en del av socialarbetarutbildningen. Grönt socialt arbete tar i beaktande klimatförändringar, ekologiska kriser, hållbar utveckling och människorättsfrågor. Tankesättet inkluderar den fysiska miljön i det traditionella socialarbetets rutiner och förespråkar en omedelbar handling av socialarbetare.