Browsing by Title

Detta är en litteraturöversikt med syftet att sammanställa forskning kring individualism i västvärlden och öka kunskapen om dess implikationer på psykisk ohälsa. Med individualism avses personliga mål, prioriteringar och rättigheter och till att människorna är löst sammanbundna och alla förväntas endast att ta hand om sig själva och sin familj. De flesta studier som avhandlingen baseras på använder sig av Hofstedes teori om individualism eller Triandis och Gelfands vidareutveckling av teorin. Eftersom Hofstedes teori är mycket kritiserad, kan en del av den tvärkulturella forskningen inom området ifrågasättas. Triandis och Gelfands skala om individualism är mindre kritiserad och använd i majoriteten av studierna som är gjord på individnivå i avhandlingen. Tvärkulturell forskning inom området har visat varierande resultat när det gäller sambandet mellan individualism och psykisk ohälsa, och det finns ingen tydlig konsensus. Däremot indikerar forskning på individnivå att individualism korrelerar med olika aspekter av psykisk ohälsa. Det framkom olika orsaker till vad i individualism som leder till ökad psykisk ohälsa; sämre sociala relationer, mindre engagemang i samhället och överdriven jämförande mellan individer. Dessa orsaker bekräftar tidigare forskning om faktorer till psykisk ohälsa. Avhandlingen lyfter fokus från en individorienterad syn på orsaker till psykisk ohälsa mot samhälleliga faktorer och deras roll i förståelsen av psykisk ohälsa

Inkomstskillnader har i de flesta västeuropeiska länder ökat sedan 1970-talet. Forskningen har återkommande visat att ekonomisk stratifikation kan ha betydande konsekvenser för kvalitén på demokratin i ett land. En grundsats inom statskunskapen har sedan länge varit att partier till vänster om den politiska mitten förespråkar större inkomstutjämnande åtgärder. Genom att använda mig av data om partiernas ekonomiska positioner från Chapel Hill Expert Survey och inkomstskillnader från OECD studerar jag genom en korrelationsanalys, sambandet mellan vänsterpartiers ekonomiska position och inkomstskillnader inom västeuropeiska representativa demokratier. Tidigare forskning har nått varierande och motstridiga slutsatser kring detta samband, där valdeltagande bland låginkomsttagare verkar spela en avgörande roll. Därför inkluderar jag valdeltagande som kontrollvariabel. Resultaten visar att låginkomsttagares valdeltagande verkligen spelar en betydande roll i vänsterpartiers ekonomiska ståndpunkter. Korrelationen mellan hur långt vänster olika partier positionerar sig i ekonomiska ståndpunkter och inkomstskillnader var bland länder med högt valdeltagande positiv, men bland länder med lågt valdeltagande negativ. Detta ger stöd till argumentet att vänsterpartier förflyttar sig vänsterut i ekonomiska frågor då inkomstskillnaderna ökar, men det endast då låginkomsttagare verkligen röstar.

Syftet med avhandlingen är att med hjälp av tidigare litteratur diskutera integration som process och vad det finns för konkreta policyer i Finland med betoning på arbetsmarknaden. I avhandlingen diskuteras ifall integrationsprocesserna i Finland i dess nuvarande form möjliggör eller försvårar en lyckad integration av invandrare. Lyckad integration har ingen universell betydelse, i avhandlingen diskuteras därför även vad lyckad integration innebär och ifall det ens finns något som lyckad integration. Invandrare står inför flera strukturella hinder i processen att integreras, som hindrar en framgångsrik integration att uppnås. Dessa hinder och svårigheter diskuteras i avhandlingen i relation till de konkreta integrationsprocesserna i Finland. Resultaten i avhandlingen visar att integration som den tar sig uttryck i Finland inte motsvarar hur litteraturen beskriver det. Jag kom även fram till att integrationsprocesserna i Finland kräver en omstrukturering och omdefiniering för att en lyckad integration ska kunna uppnås.

Den här kandidatavhandlingen behandlar familjernas upplevelser om den första tiden som familj efter en internationell adoption. I Finland har majoriteten av forskningen gjorts om de adopterade och deras upplevelser av adoptionen. Färre forskningsprojekt har gjorts om den första tiden som familj och vilket behov av stöd som finns. Både barnen och föräldrarna är benägna att uppleva utmaningar som är relaterade till adoptionen eller föräldraskapet. Mycket forskning har gjorts om utmaningar som upplevs, därför har jag valt att reda ut familjernas erfarenhet av den service som ska hjälpa dem med utmaningarna. Forskningens syfte är att reda ut om tjänsteutbudet för familjer som adopterat barn från utlandet uppfyller de behov som familjerna kan ha. Syftet är också att reda ut vilka problem som kan upplevas inom familjen efter att barnen kommit hem och vilken roll den finländska välfärdsservice som erbjuds och socialarbetare har i familjens liv. Kandidatavhandlingen har en kvalitativ utgångspunkt och är byggd på intervjuer med tre familjer som har erfarenhet av internationell adoption. Intervjuerna är gjorda med familjernas mammor som diskuterat ämnet ur föräldrarnas perspektiv. Intervjuerna transkriberades och analyserades ur ett systemteoretiskt perspektiv med innehållsanalys som analysmetod. Familjernas erfarenhet och användning av servicen visade sig vara väldigt varierande. Variationen kan bero på familjens hemkommun, barnens ursprungsland och på familjens egna tidigare kunskaper. Överlag föredrog familjerna gruppverksamhet framför stöd av professionella. Familjerna upplevde att de professionella var för inriktade på problemlösning istället för förebyggande arbete. Det här var en av de faktorer som hade effekt på familjernas val av vilka tjänster de slutligen använde, eller inte använde.

Barns delaktighet och rätt att bli hörda i sådant som gäller dem själva har fått en större betydelse inom barnskyddsfrågor i Finland i och med att FN:s konvention om barnets rättigheter trädde i kraft. Finlands barnskyddslag som trädde i kraft den första januari år 2008 grundar sig till stor del på konventionen, och medförde bland annat ett starkare ställningstagande för barns och familjers rättsskydd och delaktighet. En av de för den reviderade barnskyddslagen nya tillvägagångssätten för att trygga barns bästa och delaktighet är förordnandet av en intressebevakare i vårdnadshavarens ställe. Syftet med denna avhandling är att närmare studera intressebevakningens utformning inom barnskyddet i Finland. Genom en systematisk litteraturöversikt av finländska studier strävar avhandlingen efter att kartlägga kunskapsläget kring intressebevakningen inom barnskyddet, och närmare söka svar på: vilken typ av forskning har gjorts, vem har undersökt, vad har man undersökt och inom vilka discipliner? Dessutom: vilka slutsatser kan man dra om intressebevakningens implementering utgående från detta? I denna avhandling utförs en systematisk litteraturöversikt av finländska studier, för att samla in relevant information om forskningsresultat, metoder och teorier som behandlar intressebevakning i barnskyddsärenden. Vid genomförandet av denna systematiska litteraturöversikt, blev det tydligt att intressebevakning inom barnskyddet inte är ett väl utforskat ämne i Finland. En för avhandlingen övergripande slutsats, är att intressebevakningens utformning inom barnskyddet i Finland är diffus. Lagstiftningen lägger en grund för en implementering som tolkas olika på olika håll i landet. Det bristfälliga kunskapsläget försvårar situationen, eftersom till och med den som är intresserad av verksamheten kan ha svårt för att hitta information. Intressebevakning som metod har haft positiva utfall gällande främjandet av barns bästa, delaktighet och rättigheter, både på ett nationellt och internationellt plan. Vad som behöver göras för att få verksamheten att bli mera etablerad i Finland, hur ett gott samarbete mellan barnskyddssocialarbetare och intressebevakare kan gynna barnet, samt vem som på bästa sätt kan utföra uppdraget som intressebevakare, utgör grunder för vidare forskning.

Målet med denna litteraturstudie är att beskriva hur intrycksstyrning på sociala medier sker, vilka intrycksstyrningens bakomliggande motiv är, samt vem målgruppen för intrycksstyrningen består av. Därtill diskuteras begreppet ”personligt varumärke”, som har en stark anknytning till både intrycksstyrning och interaktionen på sociala medier. Studiet baserar sig på forskning och avhandlingar kring sociala medier och interaktion som sker inom dem. Den teoretiska delen baserar sig på Erving Goffmanns dramaturgiska teori (1965) genom hela avhandlingen. Enligt studien kan Goffmans dramaturgiska teori tillämpas även på interaktion som sker på sociala medier, och att motiven att delta i livet på sociala medier är de samma som i livet utanför dem. Det finns dock skillnader mellan det sociala livet på internet och det sociala livet utanför det, bland annat kan individen inte alltid vara medveten om vem som kan följa med hens liv på sociala medier och hur denna okända publiken tolkar hens aktivitet. Individens fotspår på sociala medier kan även leda till att hen medvetet eller omedvetet skapar sig ett personligt varumärke, vilket i sin tur kan inverka på hennes position på arbetsmarknaden. Slutsatsen är att Erving Goffman, vars teori om intrycksstyrning skapades långt före sociala medier, kan till största delen beskriva både processerna bakom interaktionen på sociala medier, samt skapandet av ett personligt varumärke.

I takt med en global ökning i antalet ADHD-diagnoser ordineras barn och unga i allt yngre åldrar stimulanta och psykotropa läkemedel. Orsaken bakom den explosionsartade ökningen och tillståndet i sig står oklara, men allt fler studier lyfter fram andra förklaringar än enbart genetiska anlag. Trots att ADHD är ett ämne som det har forskats i relativt mycket, har fenomenet inte granskats med utgångspunkt i det sociala arbetet. ADHD har tidigare visat sig vara kopplat till social utsatthet och studier inom ämnet från ett samhällsvetenskapligt perspektiv behövs. Syftet med studien var att kartlägga vilka faktorer i ett barns omgivning som kan inverka på diagnosen ADHD. Avhandlingen syftade även till att lyfta fram vad som kan vara problematiskt med att diagnostisera barn och unga med komplexa bakgrunder i utsatta situationer enligt nuvarande diagnostiska kriterier. En litteraturöversikt av existerande forskning har genomförts. Forskningsmaterialet, bestående av 12 vetenskapliga artiklar från angränsande vetenskapsområden, har analyserats genom en teoristyrd innehållsanalys. Den sociologiska systemteorin användes som teoretisk utgångspunkt. Resultaten av översikten visade att en mängd olika faktorer i ett barns omgivning kan inverka på diagnosen ADHD. Flest omgivningsfaktorer som enligt materialet visade sig ha samband med ADHD återfanns inom barnets familj och hos föräldrarna, men även faktorer inom den fysiska hemmiljön, skolvärlden och samhället som stort kan ha inverkan på diagnosen. Eftersom symptomen för ADHD och bl.a. PTSD överlappar varandra, är det i diagnostiseringsskedet viktigt att göra en noggrann utredning av barnets historia då det finns skäl att misstänka en bakgrund av misshandel, vanvård eller övrig utsatthet.

Islamistisk radikalisering är ett oroväckande fenomen i Mellanöstern men också i Europa. Radikalisering är en social process och innebär en attitydförändring där individens tankevärld förändras på grund av ett medlemskap i en extremistisk grupp. Genom att ytterligare förstå orsakerna bakom islamistisk radikalisering kan man motverka fenomenet i framtiden. Syftet med denna litteraturstudie är därmed att ge en inblick i två frågor. 1. Vilka är de riskfaktorer som potentiellt kan leda till islamistisk radikalisering? 2. Vilka förhållanden i en islamistisk grupp kan leda till våldshandlingar? Fokus för min studie är de muslimer som är andra generationens invandrare i Europa. Extrem radikalisering är ett resultat av en process där individuella, sociala och kulturella faktorer samverkar med varandra. Resultaten tyder på två avgörande riskfaktorer beträffande en individs benägenhet till bestående radikalisering. Dessa är en osäker identitet och individens roll i den radikaliserade gruppen. Utgående från denna litteraturstudie kan det konstateras att individens osäkra identitet i kombination med en delaktighet i en islamistisk grupp kan leda till en extrem radikalisering. Kännetecknande för andra generationens invandrare är en upplevelse av kollektiv deprivation. Ett sätt att bearbeta deprivationen kan vara en delaktighet i en radikaliserad grupp som betonar överlägsenhet gentemot det omgivande samhället. Det kan leda till en acceptans av våldshandlingar och därmed en extrem radikalisering. Ifall det finns en kamp om status i gruppen kan detta öka medlemmarnas våldsbenägenhet.

Mitt syfte med denna avhandling är att med hjälp av tidigare forskning granska rasismen i vår tid. Avhandlingen fokuserar på hur synsätten på rasism förändrats över tid, hur rasismen i vår tid tar sig uttryck i diskurser och hur rasismen idag kan motverkas. Den teoretiska basen består av den diskursiva psykologin som genererat inflytelserika perspektiv på rasismen idag. Jag kombinerar och jämför studier som undersökt diskurser kring rasism för att identifiera utmärkande drag i vår tids rasism. Resultaten indikerar att rasismen idag tar sig uttryck som är mer svåridentifierbara, flexibla och dolda. Rasismen i vår tid påverkas av normen mot fördomar, vilket leder till att vi förnekar rasismen. Vi upprätthåller även en färgblind ideologi, som styr våra argument bort från begreppet ras och i stället betonar kultur, nation och liberal jämlikhet för att rättfärdiga våra handlingar. På grund av den rasistiska diskursens flexibilitet kan vi använda argument både för att rättfärdiga diskriminerande handlingar och för att motverka rasism. Därför är det på denna språkliga formulering den antirasistiska insatsen borde inriktas och mera arbete borde sättas på att identifiera på vilka sätt rasismen legitimeras idag, samt vilka mekanismer som används. Andra viktiga antirasistiska åtgärder skulle vara att vi uppmuntrar dialoger mellan grupper för att genom diskussion skapa förståelse för olika människors perspektiv.

Bloggar och videobloggar har vuxit i popularitet under det senaste decenniet, och fört med sig nya marknadsföringsmöjligheter för företag. Speciellt populära är temabaserade bloggar och videobloggar, där varumärkesplacering, ett sätt att göra reklam som inte liknar traditionell reklam, oftast förekommer. Bloggar och videobloggar är optimala plattformar för varumärkesplacering på grund av sitt icke-formella och familjära tilltal. Bloggare är även ofta personer som blir beundrade av sina följare, och därför kan varumärkesplacering på bloggar och videobloggar vara en effektiv reklammetod. Syftet med denna avhandling är att undersöka hur kön, inkomster, studieämne samt intresse för och tillit till bloggaren påverkar studerandes förhållningssätt och köpbeteende då det gäller varumärkesplacering på bloggar och videobloggar. Min empiri består av en enkätundersökning som utformats med min teori som bas och tillhörande analyser i statistikprogrammet SPSS. Min teori behandlar bloggars och videobloggars position i mediesfären, reklam i ett föränderligt medielandskap samt varumärkesplacering och dess påverkan på konsumenten enligt tidigare forskning. Resultaten visar att kön, inkomster samt intresse av och tillit till bloggaren var faktorer som påverkade antingen köpbeteendet eller förhållningssättet då det gäller varumärkesplacering på bloggar och videobloggar. Kvinnor visade sig ha bättre koll på vad varumärkesplacering är och vara mer benägna än män att köpa något via varumärkesplacering på en blogg eller videoblogg. Personer med låga inkomster var mindre benägna att köpa något via varumärkesplacering. Dock slutade inkomsterna spela någon roll för köpbeteendet då de blev högre. Intresse av och tillit till bloggaren påverkade också köpbeteendet. Ju högre intresse och tillit, desto mer benägen var en person att köpa något via varumärkesplacering på en blogg eller videoblogg. Förhållningssättet till varumärkesplacering påverkades inte i samma utsträckning av dessa faktorer. Människor litar mera på företags sociala mediekanaler än på reklam och på personliga erfarenheter mera än data. Alternativa reklammetoder kommer antagligen att öka medan traditionell reklam minskar.