Browsing by Title

Avhandlingen granskar delar av problematiken som uppstår då serviceboende för funktionshindrade som tjänst faller under offentlig upphandling. Genom att granska empiriska källor som konventioner och lagar samt deras förarbeten ges en viss bakgrund till varför offentlig upphandling fungerar som den gör för serviceboende. En viktig fråga är om individen verkligen har en realistisk möjlighet att påverka sitt val av boende och huruvida individer hörs eller har en en chans till medbeslutanderätt? Kommunerna, det vill säga serviceproducenterna, tenderar att tolka principen om ”bästa intresse” som bästa intresse ekonomiskt för kommunen framför individen. Finland ratificerade nyligen Förenta nationernas konvention för människor med funktionshinder och denna konvention används flitigt i den offentliga debatten om just serviceboende, speciellt i och med ett framgångsrikt medborgarinitiativ. Själva FN-konventionen kan inte slopa offentlig upphandling av serviceboende som sådan men kunde man använda vissa argument från folkrätten för att göra processen mera inkluderande för brukarna av tjänsterna? Likaså debatteras huruvida det socialpolitiskt spelar någon roll om rättigheter ses som individuella eller som grupprättigheter just i frågan om serviceboende.

Klimatförändringen är en mycket aktuell fråga och är konstant ett hett diskussionsämne hos dagens politiker. Frågan återstår vad vi ska göra för att sakta ner klimatförändringen, samt när och hur. Det är inte ett lätt ämne att komma överens om, vilket hör till karaktären av svårlösta problem. I den här studien är det svårlösta problemet klimatförändringen. Frågan lyder med hurdana typer av politiska metoder man kan hantera en sådan typ av problem? Syftet med studien är att hitta en lösning, en sorts metod, för att hantera klimatproblemet. Studien tar upp alternativa metoder för att sköta svårlösta problem, varefter dessa operationaliseras i konkreta problemområden. Förutom metoder för att sköta svårlösta problem, används i studien energi- och klimatstrategin fram till år 2030, utarbetad under Juha Sipiläs regering. I studien lyfts upp vilket av de politiska metoderna som går att implementera på energi- och klimatstrategin och därmed även möjligtvis på klimatproblemet. Metoder för att tämja problem syftar till att omformulera ett svårlöst problem, samt att minska problemet genom inramning, så att det blir lättare hanterbart. Problemlösningen ges i ansvar till intressenter, som har auktoritet att definiera problemet och hitta en lösning till det. I studien framstår att klimatproblemet är inramat i energi- och klimatstrategin, så att den har blivit mer lättförstådd för politiker. Det kan anses att metoder för att tämja problem lämpar sig bäst för att hantera klimatproblem. Härmed framstår problemlösningsprocessen inte som allt för svårförståelig eller krånglig.

Syftet med denna avhandling är att undersöka ifall gatubrottslighet bland ungdomar kunde anses som ett hot gentemot den övergripande säkerheten i Finland, samt ifall samverkansstyrning inom säkerhetspolitik kunde fungera som en lösning i preventionen av gatubrottslighetens ökning. Motiveringen för undersökningen framkommer genom att klargöra hur gatubrottslighet kunde påverka den övergripande säkerheten i Finland, ifall brottsligheten ökar i den grad som den har gjort till exempel i Sverige. Den teoretiska referensramen byggs upp av Bogdanors (2015) teori om joined-up government, samt även andra samverkansstyrningsteorier inom statsvetenskap. I avhandlingen lyfts fram hurdana drivkrafter som finns för att de olika aktörerna kommer till samman för att lösa enstaka problem. Drivkrafterna bakom joined-up government är dock inte det centrala i denna avhandling, utan analysen är närmare avgränsat till dynamiken av samverkan. Emerson, Nabatchi och Balogh (2012) lyfter fram 4 centrala delar för effektiv samverkansstyrning: ledarskap, principiell förbindelse, delad motivation, och kapacitet. I avhandlingen analyseras det centrala samverkansorganet inom gatubrottslighetspreventionen, ankarverksamheten, genom dessa fyra dynamiska beskrivningar. Det empiriska materialet som är under observation i avhandlingen består för det mesta av olika offentliga strategier, rapporter och guider inom säkerhet, brottslighetsprevention och ungdomskriminalitet. Det mest centrala materialet som är under analys är ”Handbok för ankarverksamhet”, där riktlinjerna för prevention av ungas brottslighet är beskrivna. Där utöver analyseras gatubrottslighet ur ett bredare perspektiv som ett möjligt hot gentemot den övergripande säkerheten. ”Säkerhetsstrategi för samhället” är det centrala empiriska materialet i detta fall, då strategin är basen för övergripande säkerhet i Finland, och beskriver hur säkerheten ska värnas ur ett samhälleligt perspektiv. I analysen kom fram att den finska säkerhetspolitikens styrning ur ett gatubrottslighetsperspektiv har tydliga riktlinjer för samverkan. Olika myndigheter som polisen, skolväsendet, samt de behöriga ministerierna har en tydlig arbetsfördelning, och ämnar dela information, expertis och resurser mellan varandra. De centrala delarna för dynamisk samverkan som Emerson, Nabatchi och Balogh (2012) framkommer alla i ankarverksamheten, ifall inte fullständigt så ändå till dels. I analysen uppkommer även att trots att gatubrottslighet inte i dagens läge beskrivs direkt som ett hot mot den finska övergripande säkerheten, finns det aspekter av ett sådant hot gentemot de olika vitala funktionerna, främst mot den inre säkerheten och den mentala kriståligheten av befolkningen. De främsta slutsatserna i avhandlingen hänger ihop med en särskild framtidssyn. Ifall den finska säkerhetsstyrningen redan har riktlinjer för samverkan i sådana komplexa och mångfacetterade problem, är samverkan då verkligen det rätta sättet att lösa sådana problem? Detta kunde kräva en mer enhetlig analys om effektiviteten inom samverkan, med mera förstahandsinformation ifrån parter som är med i det dagliga arbetet.

Finland är indelat i kommuner vars förvaltning ska basera sig på självstyrelseprincipen för kommunernas invånare. Syftet med min avhandling är att ta reda på vilken inverkan den kommunala självstyrelsen har på ändringar i kommunindelningen och kommunstrukturen, främst när det kommer till ändringar mot kommunernas vilja. Jag har använt mig av den traditionella rättsdogmatiska metoden och har främst tolkat Finlands grundlag och kommunstrukturlagen, men även andra författningar som rör mitt område. Annat material jag har använt är främst förarbeten till lagarna, grundlagsskottsutlåtanden, regeringspropositioner, rättspraxis och litteratur som behandlar mitt ämne. Grundlagen tryggar självstyrelse för kommunernas invånare men innehåller inte några bestämmelser över hur kommunstorleken och kommunstrukturen skall se ut. Grunderna för kommunindelningen bestäms istället genom vanlig lag, vilket idag regleras i kommunstrukturlagen. Kommunstrukturlagen innehåller bestämmelser som möjliggör både tvångssammanslagningar av kommuner och tvångsöverföringar av områden under utsatta förutsättningar. Den kommunala självstyrelsen har inte ansetts ge enskilda kommuner skydd för deras område och kan därför inte helt skydda kommunerna från ändringar av deras område, även när ändringarna sker mot kommunens vilja.

Mitt syfte med denna kandidatavhandling är att på basis av tidigare forskning undersöka 1) varför människan konformerar och 2) vilka negativa konsekvenser och positiva följder konformism har. Jag har skrivit denna kandidatavhandling som en litteraturöversikt av tidigare socialpsykologisk forskning för att undersöka fenomenet konformism. Genom att undersöka varför konformering sker, samt vilka de negativa konsekvenserna och fördelarna med konformism är, kan man få en heltäckande bild av fenomenet. Avhandlingen har avgränsats till att inte beakta kön, kultur eller ålder. Resultaten tyder på att människan i huvudsak konformerar på grund av två olika former av konformism; normativ och informativ konformism. Dessa två går oftast hand i hand men kan åtskiljas på basis av de följder de bidrar med. Då människan konformerar mer enligt den informativa modellen tenderar hon eller han söka korrekt information, och på grund av det litar individen mera på gruppen. Den normativa konformiteten syftar på att man vill bli omtyckt och accepterad av en grupp, och att individen därför konformerar. Självkänsla, grupptillhörighet och gruppstorlek är alla faktorer som påverkar graden av konformistiskt beteende. Dessutom kan en så kallad statushierarki och rollfördelning inom grupper leda till konformitet. På grund av att konformism oftast ses som något negativt i vårt samhälle, kan det vara viktigt att veta hur konformitetens positiva följder kan synas. De kan vara användbara för att ändra eller förstärka positiva beteenden hos människor. De positiva följderna har visat sig i form av att människor motiverats till att bete sig mer prosocialt och positivt. De negativa följderna har däremot visat sig förstärka människans passiva beteende när det handlar om att hjälpa andra människor.

Denna avhandling ser på de följder som föräldrarnas alkoholmissbruk har för barnen i familjen, genom att rikta blicken mot skönlitterära verk. Alkoholmissbruk hos föräldrarna påverkar barnen i familjen, men följderna kan ses även i vuxenåldern. Forskningsfrågor som denna avhandling svarar på är; vilka konsekvenser kan föräldrarnas alkoholmissbruk ha för barnen i familjen, vilka enhetliga upplevelser kan urskiljas i forskningsmaterialet och vilka långvariga följder den oroliga barndomen kan ha för en person i senare vuxenåldern? Som material för denna avhandling används fem skönlitterära verk, som alla behandlar alkoholmissbruk i familjen. Materialet analyseras med hjälp av tematisk analys. Resultaten som uppkommer speglas emot anknytningsteorin. Resultatet visar att föräldrarnas alkoholmissbruk påverkar barnen i familjen genom att orsaka en känsla av otrygghet i hemmet, upplevelser av skam, att barn inte kan vara barn, mental ohälsa hos barnen samt motstridiga förnimmelser av föräldrarna genom livet. De konsekvenser som föräldrarnas alkoholmissbruk har för barnen i familjen är fler och de kan ses vara kollektivt upplevda och ihållande genom livet. Följderna kan därmed även urskiljas då barnen uppnått vuxenåldern. Vidare forskning bör genomföras kring hur alkoholmissbruk i hemmet kan förebyggas samt vad barn utsatta för alkoholmissbruk i hemmet själva upplever att hjälper dem i vardagen.

Min kandidatavhandling undersöker jämställdhet inom politiska ideologier genom att studera Finland under ledning av statsministrarna Juha Sipilä och Sanna Marin. Avhandlingen illustrerar hur politiska strukturer och ideologier formar jämställdhetspolitiken, särskilt genom en jämförande analys av Sipiläs högerregering jämfört med Marins socialdemokratiska regering. Mitt syfte är att förstå hur ideologiska skillnader mellan dessa regeringar har påverkat deras syn på och hantering av jämställdhetsfrågor. Avhandlingen betonar att Sipiläs regering, präglad av konservativa, neoliberala och nationalistiska värderingar, hade en mer traditionell syn på jämställdhet och var mindre benägen att nämna progressiva åtgärder i sitt regeringsprogram för att främja kvinnors rättigheter och representation. Å andra sidan markerade Sanna Marins regering, med en majoritet kvinnliga ministrar och en yngre premiärminister, en historisk förändring i Finland genom att ta ett mer aktivt grepp om jämställdhetsfrågor, vilket speglas i deras politiska agendor och åtaganden. Genom att jämföra de politiska strategier som antagits av Sipilä och Marins regeringar, undersöker avhandlingen hur ideologiska inriktningar formar ett lands jämställdhetspolitik. Kandidatavhandlingen betonar vikten av att analysera teman som rör jämställdhet och kvinnors rättigheter och även hur dessa är inbäddade i regeringarnas politiska ideologier. Avhandlingen gör en kritisk granskning av ideologiernas inverkan på jämställdhet i en tid av förändring och utmaningar.

Konspirationsteorier är i sin grund sociala fenomen. Det råder bred konsensus bland forskare om att det pågår en klimatförändring och allt tyder på att vi människor har orsakat förändringen. Klimatförnekandet kan stödas med konspirationsteorier som orsakar lägre trovärdighet för vetenskapen kring klimatförändringen. Majoriteten av forskarna, 97 %, är av den åsikten att klimatförändringen sker på grund av människan, ändå finns det många inom västerländsk kultur som inte tror på att människan orsakat klimatförändringen. Konspirationsteorier är ett nytt forskningsområde inom socialpsykologi. Tidigare forskning har baserat sig mest på politisk forskning. Syftet med denna avhandling är att klargöra hurdana förklaringsmodeller socialpsykologin erbjuder för att förstå konspirationsteorier och särskilt hur dylika förklaringar kan användas för att förstå klimatförnekandet. Resultaten tyder på att konspirationsteorier är sociala och universella fenomen, som baserar sig på emotioner och har stora konsekvenser. Klimatförnekandet är ett praktexempel på problematiken kring konspirationsteorier. Diskussionen mellan konspirationsteorier och vetenskapen leder till förvirring för individer inom samhället. Förvirring leder till mindre engagemang och lägre nivå av ansvar, därmed leder förvirring bland folk till konsekvenser som påverkar samhället. Sammanfattningsvis kan ökad förståelse för hur konspirationsteorier byggs upp, stöds och sprids hjälpa förebygga den problematiska diskursen kring vetenskapen. Att förstå varför individer förnekar klimatförändringen kan hjälpa forskare att förmedla informationen och ändra individernas åsikter.

Tiedekunta/Osasto – Fakultet/Sektion – Faculty Svenska social- och kommunalhögskolan Laitos – Institution – Department Tekijä – Författare – Author Jenny Heino Työn nimi – Arbetets titel – Title Konstruktioner av begreppet ensamkommande flyktingbarn i finländska medier – en kritisk diskursanalys Oppiaine – Läroämne – Subject Socialt arbete Työn laji – Arbetets art – Level Kandidatavhandling Aika – Datum – Month and year Maj 2019 Sivumäärä – Sidoantal – Number of pages 39 Tiivistelmä – Referat – Abstract Mitt syfte med studien är att undersöka finländska mediers syn på ensamkommande flyktingbarn i fyra finska dagstidningar mellan åren 2015-2018. Mitt intresse ligger vid att granska ur vilka olika diskurser de ensamkommande flyktingbarnen beskrivs och hur begreppet ensamkommande flyktingbarn konstrueras i finländska dagstidningar. Det empiriska materialet består av fyra finländska dagstidningar. Dessa är Hufvudstadsbladet (Hbl), Vasabladet (Vbl), Helsinginsanomat (Hs) och Kaleva. Sammanlagt har 33 artiklar av dagstidningarnas egna journalister analyserats. Analysen av empirin utgår ifrån den kritiska diskursanalysen och därmed Norman Faircloughs metodiska verktyg. Begrepp som diskurs och makt utgör även en viktig del av denna avhandling. Studiens resultat tyder på att begreppet ensamkommande flyktingbarn konstrueras utifrån två motsatta diskurser, nämligen en ”sårbarhetsdiskurs” och en ”hotdiskurs”. Utöver detta framkommer det i analysen att journalister i liten grad intervjuar de ensamkommande flyktingbarnen. De personer som representerar de ensamkommande flyktingbarnen i finländska medier är främst journalisterna själva, men även tjänstemän och andra personer som genom sitt arbete kommer i kontakt med ensamkommande flyktingbarn. Medier sägs ha en stor makt att, genom sitt sätt att formulera sig, bidra till läsarens tankar kring ett visst fenomen. Därför är det av stor vikt att studera just hur begreppet ensamkommande flyktingbarn konstrueras i finländska dagstidningar och eventuellt bidrar till att forma vår bild av denna grupp barn. Avainsanat – Nyckelord – Keywords Ensamkommande flyktingbarn, konstruktioner, diskurs, makt, sårbarhet, hot

Mitt syfte med denna avhandling är att utifrån tidigare forskning redogöra för 1) hur kreativitetsprocessen ser ut i teamarbete, 2) faktorer som verkar hämmande på denna kreativitetsprocess och 3) faktorer som verkar gynnande på denna sociala kreativitetsprocess i team. I dag genomgår såväl arbetslivet som marknaden en snabb förändring. Kreativitet är centralt för att organisationen ska kunna anpassa sig till omgivningar och marknader i förändring och för att organisationen genom kreativitet kan uppnå innovation och framgång. Kreativt arbete genomförs ofta i team. En litteraturgenomgång har visat att kreativitet i teamarbete är ett mångfacetterat fenomen som inte har en entydig definition. Med kreativitet i organisationskontext avses ett fenomen där ett team eller en arbetstagare utvecklar en för organisationen användbar och lämplig metod, idé eller produkt. Det finns vissa specifika faktorer som verkar hämmande på idégenereringsprocessen i teamarbete. Bland de centrala hämmande faktorerna är individens brist på inre motivation för kreativ idégenerering och hens oförmåga att kunna beakta andra teammedlemmars perspektiv och idéer. En brist på stöd och feedback från organisationen och ledarskapet verkar även negativt på kreativitetsprocessen i teamarbete. Däremot verkar en stark inre motivation för kreativt arbete, en mångfald av perspektiv hos teammedlemmarna och en god förmåga att kunna beakta dessa andra perspektiv främjande på kreativitetsprocessen i teamarbete. Teamet bör ha tillräckligt med handlingsfrihet i processen och en uppfattning om att kreativitet kommer att uppskattas inom organisationen. Ledarskap som betonar relationerna i organisationen stärker personligt initiativtagande och därmed också kreativiteten bland arbetstagarna. Fortsatta studier om hur processen och kommunikationen ser ut i teamarbete under kreativ idégenerering skulle behövas för att man ska kunna skapa en fördjupad uppfattning om de hämmande faktorerna och om hur dessa kan elimineras.