Browsing by Title

Migration är utöver en geografisk resa även en politisk och social resa. Invandring definierar både de geografiska och politiska gränserna hos nationalstaten. Då en asylsökande beviljas asyl i Finland börjar integrationsprocessen som ska hjälpa personen att bli en del av det finska samhället så fort som möjligt. Ur ett kritiskt perspektiv behandlas de sociala och politiska aspekterna av migration som kan leda till svårigheter för asylsökanden under integrationstiden. Integrationsbegreppets betydelse analyseras för att förstå hur uppfattningen om integration kan leda till konsekvenser för de som ska integreras. Analysen leder till slutsatsen att det är just uppfattningen om vad integration innebär som får konsekvenser för migranter. Migrationspolitiken borde framhäva relationer mellan alla människor i samhället, istället för att fokusera på det nationella och på att endast integrera migranterna.

Sexuell misshandel har varit ett globalt problem genom tiderna. Problemets prevalens och räckvidd har även regelbundet aktualiserats då olika fall av sexuell misshandel nått medierna. Sexuell misshandel har främst utforskats ur misshandlarens synvinkel i form av egenskaper som gör en individ till en misshandlare. Man har också undersökt konsekvenserna av sexuell misshandel en hel del, men främst har man iakttagit konsekvenserna av sexuell misshandel av barn. Syftet med denna avhandling är att på basis av tidigare forskning undersöka konsekvenserna av sexuell misshandel för barn, ungdomar och vuxna. Jag har valt att dessutom inrikta mig på sociala konsekvenser av sexuell misshandel. Avsikten med denna åtskillnad av åldersgrupperna är att kunna synliggöra skillnader i konsekvenserna beroende på åldern då misshandeln inträffar och därav att kunna lyfta fram brister i dagens behandling av offer. Idag behandlas ofta offer i samma ålder på samma sätt trots att deras symtom är olika på grund av att de misshandlats vid olika tidpunkter i sina liv. Avhandlingen är en litteraturstudie som baserar sig på litteratur och artiklar som behandlar området i fråga och som valts ut enligt på förhand bestämda urvalskriterier. Resultaten visar att de sociala konsekvenserna för det mesta är olika i de olika ålderskategorierna. Konsekvenserna överlappar varandra delvis medan specifika konsekvenser också är karakteristiska för varje ålderskategori skilt för sig. De sociala konsekvenserna visade sig vara många och mängden konsekvenser verkar vanligen vara färre för ett offer i en högre ålder. Avhandlingen sammanfattar resultaten kring de sociala konsekvenserna av sexuell misshandel samt bekräftar att det finns skillnader i konsekvenserna beroende på offrets ålder då misshandeln inträffar. Därmed bör offrets ålder då misshandeln inträffade beaktas vid uppgörandet av behandlingsplan. Avhandlingen bidrar till existerande litteratur genom att ta upp specifikt de sociala konsekvenserna av sexuell misshandel och dessutom i tre olika ålderskategorier var för sig. Dessutom bidrar avhandlingen med kunskap kring traumats utveckling och sexuell misshandel som fenomen.

Könskvotering är ett verktyg som används världen över och i olika omfattning med syftet att främja kvinnlig representation. Trots att verktyget för det mesta lyckats öka andelen kvinnor inom de institutioner där det har använts har verktyget fått utstå omfattande kritik genom åren. I denna avhandling granskar jag således könskvoternas inverkan på kvinnlig representation ur ett sociologiskt perspektiv. I avhandlingen studerar jag verktygets syn på kön, teorier om värdig representation och undersöker teorier om erkännandets politik i relation till kvinnlig representation genom könskvotering. Jag kartlägger även debatten om könskvotering som ett verktyg för ökad kvinnlig representation och ser till de diskurser som verktyget omfattas av i politisk och akademisk debatt. I avhandlingen analyserar jag även hur könskvoter påverkat Rwandas och Sveriges kvinnliga aktörskap och representation med syftet att belysa de olika effekter som könskvoter kan ha på kvinnor i olika länder. Avslutningsvis konstaterar jag att verktyget kan spela en viktig symbolisk roll för ökad kvinnlig representation och för kvinnors aktörskap på det politiska fältet.

Mitt syfte med avhandlingen är att utforska möjligheterna samt utmaningarna med användningen av konstbaserade metoder i socialt arbete. Jag vill också få reda på om konstbaserade metoder passar alla. Ämnet är relevant eftersom det inte finns mycket forskning om konstbaserade metoder i Finland. Studien omfattar kvalitativa individuella semistrukturella forskningsintervjuer med tre professionella, som använder konstbaserade metoder i socialt arbete. Materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys, med hjälp av empowerment samt sociokulturell inspiration som teoretisk bakgrund. Studien visar att konstbaserade metoder passar olika klientgrupper oavsett kön, ålder och etnisk bakgrund, och att metoderna kan vara stärkande för både klienter och de som använder metoderna i sitt yrke. Olika utmaningar, som kom fram vid användningen av konstbaserade metoder, är olika fysiska och psykiska begränsningar, attityder, resurser och otillräckligt med forskning i ämnet i Finland.

Enligt många sociologiska teorier präglas kulturen i det senmoderna västerländska samhället av konsumtion. Masskonsumtion är också en bidragande orsak till klimatkrisen. Hållbar konsumtion är ett fenomen vars syfte är att minska individens egen miljöpåverkan och vara en motreaktion på de negativa följderna av masskonsumtion. För att förstå bakgrunden till konsumtion som ett sätt att påverka börjar jag med att diskutera det sammanhanget där det uppkommit, d.v.s. konsumtionskulturen och vilka betydelser konsumtion har. Därefter diskuterar jag konsumtion som medel för politisk påverkan, och sedan går jag in på samhällsfenomenet individualisering, och hur individualiseringen är ett drivmedel för den mycket individcentrerade praktiken hållbar konsumtion. Sedan diskuterar jag hållbar konsumtion som ett medel för identitetskonstruktion och livsstilsmarkör, till exempel i form av upprätthållande av kvinnlig könsidentitet. I slutet av avhandlingen undersöker jag “korstrycket”, d.v.s. det dubbla budskapet i att konsumera och samtidigt vara miljömedveten samt hur kunskap om klimatkrisen inverkar på beteendet och vilka egoistiska motiveringar det finns för att leva miljövänligt. Jag drar slutsatsen att hållbar konsumtion har konsumistiska drag och föds ur och verkar inom konsumtionskulturen. Med hjälp av hållbar konsumtion kan enskilda individer påverka politiskt men behålla de meningsskapande funktioner som konsumtion har i det senmoderna samhället.

Krigen I Irak är ett väl diskuterat ämne som av många anses vara kontroversiellt. Krigen anses likna varandra på flera sätt, huvudsakligen eftersom huvudaktörerna var de samma – USA och Irak. Trots detta finns det flera punkter där de två krigen skiljer sig mellan varandra. På grund av detta är dessa krig perfekta händelser för jämförelse och teoriprövning. Studien inleds med en grundläggande genomgång av händelseförloppen i första kriget i Irak (1990 – 1991) och det andra kriget i Irak (2003 – 2011). Även orsakerna, terminoligin samt aktörerna difinieras här. Denna information används senare som forskningsgrund för analysen. Teorin som används baserar sig i huvudsak på Baylis et. al. Globalizaiton of World Politics (2014). Analysen i denna studie går ut på en teoriprövninga av de fyra makroteorier inom världspolitisk forskning tillämpade på det krigen i Irak. Teorierna som används är realism, liberal-institutionalism, konstruktivism och marxism, eftersom de anses vara de ”fyra stora” teorierna imon värlspolitisk forskning. I och med denna analys kan man se ifall någon av teorierna är mer hållbar på just dessa händelser, samt om det finns några sammanhängande strukturer mellan krigen. Froskningsfrågan för denna studie är därmed: kan någon av teorierna kan förklara dessa krig på ett bättre sätt än andra? Hypotesen för denna forskningsfråga är att ingen av teorierna heltäckande kan beskriva orsakerna till dessa krig samt de olika aktörernas handlingar. Detta leder till att även den poststrukturalistiska teorin kan tillämpas på dessa krig. Den poststrukturaliska teorin inom världspolitiken hävdar att teorier ändast kan användas för analys av enskilda händelser inom världspolitiken, och inte för att förklara världsbilden i sin helhet. Denna teori kan dock inte förklara orsakerna till kriget, uten endast kritisera de övriga teorierna. Problematiken med världspolitiska teorier, som är ett cantralt ämne i denna studie, är att de forskare ser på världspolitiken endast ur en synvinkel samt genom en teori. Detta leder till att de inte kan använda sig av annan forskning än den inom den specifika teorin de anser vara rätt. Detta kan speciellt ses debatten mellan neorealism och neoliberalism (”neo-neo debatten”). Teorierna, tillämpade på Irakkrigen, jämförs både med deras för- och motargument, men också med en tillämpning av fyra centrala variabler inom världspolitiken. Dessa variabler är maktförhållanden, internationelt samarbete, sociala strukturer samt ekonomiska faktorer. I och med denna analys kan man se att teorierna förklarar dessa variabler på olika sätt, men vissa teorier klart är starkare på olika synpunkter. Efter en jämförelse av de fyra teorierna kan det konstateras att speciellt den realistiska- samt konstruktivistiska- teorin kan förklara dessa krig bättre än den liberalistiska och den marxistiska. Här måste man dock ta i beaktande att den realistiska teorin motiverar krig och ”power politics” som en orsak av ”anarkin” mellan stater, medan den liberalinstitutionalistiska anser att internationellt samarbete kan uppstå i denna sfär. Med detta som grund kan det konstateras att ingen av teorierna kan förklara händelserna eller aktörernas handlingar helt vattentätt. Detta är ett starkt argument för den poststrukturalistika teorin.

Avhandlingen förklarar begreppet kulturpolitik, ser på olika kulturpolitiska modeller och armlängds avstånd gällande kulturpolitik i de nordiska länderna. Den övergripande frågeställningen i avhandling är: Vilka likheter och skillnader finns det mellan de nordiska länderna beträffande kulturpolitisk styrning?

Kvinnor är en utsatt grupp när det kommer till risken att utsättas för våld. Vid 15-års åldern har en av tre kvinnor utsatts för någon form av våld. Den här kandidatuppsatsen undersöker ifall kvinnor med funktionsnedsättningar löper större risk att utsättas för någon form av våld än kvinnor utan funktionsnedsättningar. Medan våld mot kvinnor som ämne i allmänhet har börjat lyftas fram alltmer, är våld mot kvinnor med funktionsnedsättningar fortfarande ett område där det lider brist på forskning och där statistiken varierar. Mitt syfte med denna kandidatavhandling är att skapa en överblick utifrån den kunskap vi har om våld mot kvinnor med funktionsnedsättningar idag, utifrån ett intersektionellt perspektiv. Denna avhandling tar granskar den dubbla utsattheten, och försöker ta reda på ifall den verkligen är ett faktum. I denna avhandling har jag använt litteraturöversikt som metod för att besvara forskningsfrågan. Genom sökning i olika databaser har material samlats in med hjälp av sökord. Materialet som används i denna avhandling är publicerat mellan åren 2000 och 2019. Efter detta har materialet analyserats med hjälp av ett intersektionellt perspektiv. Denna kandidatavhandling indikerar utifrån resultaten att kvinnor med funktionsnedsättningar löper större risk att utsättas för våld än kvinnor utan funktionsnedsättningar. Sexuellt, fysiskt och emotionellt våld är de våldsformer det rapporteras mest om. Teorin om intersektionalitet stärks i och med att flera forskningsrapporter visar att en del av det våld som offren upplever kan kopplas till deras funktionsnedsättning. Man kan även konstatera att mer forskning behövs, då det lider brist på information om våld mot kvinnor med funktionsnedsättningar.

Den här avhandlingen handlar om hur representationen av kvinnliga och manliga ledare inom företagsvärlden ser ut i ett urval artiklar i Finlands största dagstidning Helsingin Sanomat. Syftet med avhandlingen är att granska hur representationen av kvinnliga och manliga företagsledare konstrueras i ett urval tidningsartiklar, och hur representationerna skiljer sig från varandra. Studien är kvalitativ och metoden är närläsning. Materialet består av sex artiklar ur Helsingin Sanomat. Texterna analyseras utifrån genre, placering i tidningen, bildsättning och teman. Genrerna i materialet är nyheter, personporträtt och hybrider av nyhet och personporträtt. Teman som framkommer i materialet är huvudpersonens karriärbakgrund, huvudpersonen som företagsledare och huvudpersonen i rollen som företagsledare. Resultatet visar att kvinnliga och manliga chefer representeras på olika sätt i materialet. Kvinnorna ler medan männen är allvarliga, männen porträtteras ledigt med undantag för en manlig huvudperson, medan kvinnorna beskrivs ha fått kämpa för att nå sin position. De kvinnor som är huvudpersoner i materialet är alla exempel på genusundantag, de har uppnått ledarpositioner och kämpat sig fram i en mansdominerad bransch. Kombinationen av familjeliv och karriär är en fråga som diskuteras i en av de sex artiklarna i materialet, och det är en artikel där huvudpersonerna är två kvinnor. Slutsatsen är att representationen av kvinnliga och manliga chefer som nyhetssubjekt i materialet inte skiljer sig från tidigare forskningsresultat. Materialet består trots allt av totalt bara sex artiklar, så det går inte att dra några allmängiltiga slutsatser utifrån det.

Seriemördare är en förhållandevis marginell grupp av kriminella. Under det senaste halvseklet har majoriteten av forskningen om seriemördare fokuserat på manliga förbrytare, medan de rådande stereotypierna om att kvinnor inte är kapabla till att döda, samt faktumet att kvinnor exkluderats från själva kategorin seriemördare, har varit bidragande orsaker till att man först nyligen uppmärksammat att även kvinnor mördar seriellt. Den begränsade mängden forskning som granskat kvinnliga seriemördare åskådliggör en unik grupp av förbrytare vars former av aggression, tillvägagångssätt och bakomliggande motiv på många plan skiljer sig från de manliga seriemördarnas. Syftet med denna litteraturstudie är således att på basen av tidigare forskning redogöra för olika former av aggressivt beteende och brottstekniker, som identifierats hos kvinnliga seriemördare. Resultaten tyder på att en stor del av studierna har undervärderat kvinnliga seriemördare. En bidragande orsak till detta är att studier har fokuserat på försvarliga och förlåtande mord, där kvinnor dödat sina misshandlande partners som en form av självförsvar. Nyare forskning har bland annat visat att de kvinnliga seriemördarna är äldre, att de hinner utföra flera mord och att de har en längre aktiv period jämfört med de manliga seriemördarna. De har i och med de sociala restriktioner samt på grund av det faktum att de ofta är fysiskt svagare än män, utvecklat alternativa dolda tekniker för att uttrycka sig aggressivt samt för att utföra sina brott. De föredrar att förgifta sina offer, som tenderar att vara nära familjemedlemmar eller försvarslösa individer, och en stor del av de kvinnliga seriemördarna arbetar inom sjukvården eller som barnvakter. De föredrar att döda lokalt, och de bakomliggande motiven handlar om att uppnå bekvämligheter i form av ekonomiska förmåner, eller om att ha en sorts makt över liv och död. Sammanfattningsvis har de kvinnliga seriemördarna visat sig vara en mycket unik grupp av kriminella. För att kunna identifiera och utreda fall i vilka dessa förbrytare är inblandade, krävs fortsatt forskning kring ämnet såväl i Europa som i resten av världen.