Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Title

Sort by: Order: Results:

  • Mickos, Viola (2019)
    Tiivistelmä – Referat – Abstract En ökad internationell invandring har en naturlig inverkan på samhällets attityder till de icke-medborgare som bosätter sig i landet. Med en växande andel av befolkning med utländsk bakgrund är det intressant att undersöka hurudan majoritetsbefolkningens attityd till dessa individer är. Syftet med studien är att i stora drag få en bild av vad som driver majoritetsbefolkningens attityd till invandrare och attityd till vem som ska anses vara finländsk i Finland. Attityder förändras över tid bland annat då minoritetsgruppens storlek växer, precis som den under de senaste åren har gjort i Finland. Attityderna har en stor betydelse både för invandrarnas kulturella integration och hur den finländska politiken utformas. I studien undersöks den finländska befolkningens attityd till invandrare med hjälp av en kvantitativ metod. Materialet utgörs av data ifrån enkätundersökningen EVS Svenskfinland som analyseras statistiskt med SPSS. Attityder undersöks utgående ifrån frågan om vem som kan anses som äkta finländsk och på vilka grunder. Studien testar etnisk konkurrensteori som fungerar som ramverk för två centrala teorier: realistisk gruppkonfliktteori och social identitetsteori . Tillsammans fungerar dessa för att förklara attityd till invandrare enligt Scheepers et al. (2002). Studien fokuserar på två centrala delar av teorierna. Dessa delar är hur ekonomiska respektive kulturella hot utgör en grund för attityder till invandrare. Resultaten av analysen tyder på att attityden till invandrare bland svarspersonerna bekräftar hypoteserna i studien. Både ekonomiska och kulturella hot påverkar attityder till invandrare enligt undersökningen. På basis av resultaten av attitydmätningen kan man även konstatera att majoritetsbefolkningen är villig att godkänna någon som finländsk, trots att personen är av utländsk bakgrund, så länge hen anpassar sig till den finländska kulturen.
  • Heinström, Jens (2018)
    Klimatförändringen kan komma att leda till förödande effekter för en stor del av jordens befolkning. För att sakta ner klimatförändringen krävs attityd- och beteendeförändringar som främjar klimatet. Därav är syftet med denna avhandling att klargöra hur man kan skapa attityd- och beteendeförändring som bidrar till att bekämpa klimatförändringen. Avhandlingen utförs som en litteraturgenomgång. Avhandlingens resultat visar hur attityder och beteenden förändras i en klimatförändringskontext. Med hjälp av bl.a. modellen för sannolik bearbetning samt teorin om kognitiv dissonans beskrivs attitydförändringsprocessen. Beteendeförändring förklaras bl.a. genom teorin om planerat beteende och nyanseras med sociala normers inverkar på förändringsprocessen. Utöver det presenteras även en strategi för hur klimatfrämjandebeteenden uppnås. Möjliga hinder och barriärer i samband med attityd- och beteendeförändringen diskuteras. Slutligen behandlas de etiska aspekterna med försök till attityd- och beteendeförändring i samband med klimatförändringen.
  • Moring, Sara Altea (2023)
    Språklig kommunikation utgör en stor del av möten mellan patienter och vårdpersonal. I situationer där patientens och läkarens språkliga kompetenser inte är samstämmiga kan kommunikationen störas. I denna avhandling granskar jag skärningspunkten mellan språklig interaktion och hälsa ur en socialkonstruktionistisk synpunkt. Syftet är att undersöka den språkliga förståelsens roll för patientens hälsa och hälsouppfattning. Avhandlingen är en översikt av hälsosociologiska teorier, den socialkonstruktionistiska synen på språk, kommunikation och hälsa samt empiriska studier som granskat språkliga barriärer och andra komplikationer i en medicinsk kontext. Genom att analysera empiriska studier från en socialkonstruktionistisk synpunkt argumenterar jag att patienter har bättre förutsättningar för att känna sig trygga i läkarrelationer där språklig kommunikation prioriteras och att hälsovårdens kvalitet stiger då patienter och läkare förstår varandra. Jag gör detta genom att utgå från en syn på hälsa som socialt konstruerad och patient-läkarmöten som de ställen där en sjukdom definieras. För min analys granskar jag också vad det egentligen är som patienter och läkare gör när de talar med varandra och hur skillnader i språkkunskaper påverkar vårdens kvalitet.
  • Hannula, Maria (2017)
    Att passa in eller inte passa in i skola. För socialarbetare eller kurator är det viktigt att ha kunskaper kring det sociala livet i skolan. Normer finns över allt och är outtalade regler som styr handlingar, beteenden och den sociala interaktionen. Normalitetskonstruktionen ger människan riktlinjerna för hur de skall vara i olika sammanhang. Avhandlingens syfte är att undersöka pojkars upplevelser av normer under skolgången. Studien svara på hur pojkar passar in i skolan och skolans sociala sammanhang. Studien behandlar normer, med tyngdpunkten på könsspecifika normer, kring det manliga genuset men tar även upp medverkande sociala roller, konformitet och grupptryck. I studien undersöks om pojkar var busar och gjorde hyss eller om de var plugghästar som inte ville utmana ödet. Var det viktigt för det sociala livet att vara högljudd och rebellisk eller kanske duktig och ordentlig? Avhandlingen är utförd som en kvalitativ intervjustudie med fyra stycken unga män som intervjudeltagare. Intervjuerna är först transkriberade och sedan analyserade genom metoden innehållsanalys. Med hjälp av intervjuerna i studien urskiljs alltså sociala normer i skolan och hur pojkarna upplevde dem. Den viktigaste slutsatsen i studien är att resultatet är i strömlinje med normernas existens i skolan. Som pojke får man inte vara flickig och man skall helst bete sig som alla andra alltså på ett busigt, pojkaktigt sätt. Resultatet visar även att pojkar inte får vara annorlunda på fel sätt, på ett sätt som inte är coolt. Normer kan vara inkluderande men även exkluderande och kan till och med leda till mobbing. Det finns människor som medvetet bryter mot dessa normalitetskonstruktioner och vill ifrågasätta normer.
  • Salvén, Nea (2023)
    Avhandlingens syfte är att genom en litteraturöversikt kartlägga vad som påverkar välbefinnandet hos missbrukare och hur professionella kan stöda välbefinnandet. Utgångspunkten i forskning om missbrukare är ofta att missbruket måste sluta. Denna avhandling fokuserar i stället på hur man kunde främja välmående hos aktiva missbrukare. Empowerment och vikten av professionellas bemötande var de teoretiska utgångspunkterna för arbetet. Litteratursökningen gjordes i olika databaser och tidskrifter på svenska, finska och engelska. Nio artiklar inkluderades i avhandlingen och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Välbefinnandet hos missbrukare påverkas av depression och ångest samt stigmat från samhället. Stigmat leder till känslor av skam och lågt självförtroende. Missbrukare känner sig osäkra och att de haft misslyckanden i sitt liv som de inte kan handskas med. Professionella kan stöda välbefinnandet hos missbrukare med olika slags lågtröskelstödformer med skadereducerande principer som rum för användning av narkotika. Rummen ger också möjlighet till kamratstöd som ytterligare stöder välmående hos missbrukare. Vården för mentalohälsa och missbruk kunde vara mera sammanhängande eftersom dessa två fenomen ofta hänger ihop. Professionella som arbetar med missbrukare har en viktig roll i att bemöta personerna med respekt, empati och uppmärksamhet. Missbrukare kan ha dåliga erfarenheter av professionella vilket kan göra att det tar en tid att bygga upp en tillitsfull relation. För att stärka självkänslan och hjälpa med andra effekter av stigman kan empowerment fungera som ett resursstärkande arbetssätt.
  • Albrecht, Julia (2024)
    Brottslighet som fenomen är ett samhällsgenomsyrande problem som ofta väcker mycket diskussion. Det finns stereotypa föreställningar om kvinnliga brottslingar samtidigt som de osynliggörs både i samhället och bland professionella, vilket gör det till ett intressant fenomen att granska inom termer för socialt arbete. Syftet med denna avhandling är att lyfta fram hur brottsligheten bland kvinnor ser ut och genom ett genusperspektiv lyfta fram ojämlikheter som kvinnor bemöts av. Denna avhandling är en litteraturöversikt där jag analyserat nio olika vetenskapliga texter om kvinnlig brottslighet. I min analys har jag granskat fenomenet utgående ifrån feministisk teori och lyfter jag fram olika teman ur mina forskningsresultat angående kvinnlig brottslighet. I avhandlingen granskas kvinnlig brottslighet genom fyra olika kategorier: hur ser brottslighet bland kvinnor ut, brott och barndom, kvinnan och brottslighet ur ett normförbrytningsperspektiv och kvinnors attityder mot brottsliga kvinnor. Genom mina resultat vill jag belysa hur ojämställdhet och patriarkala strukturer bidrar till utvecklingen av brottslighet bland kvinnor.
  • Ruuhinen, Emma (2017)
    Syftet med denna kandidatavhandling är att undersöka ungdomars erfarenheter av att vara och bli bemötta som unga och arbetslösa. Fokus ligger på ungdomarnas erfarenheter av att som arbetslösa ha varit i kontakt med TE-byrån, FPA, resurscentret Föregångarna i Vasa och deras omgivning. Studiens empiriska material består av fyra kvalitativa intervjuer. Samtliga intervjuer är gjorda på resurscentret Föregångarna i Vasa. Informanterna i studien är två män och två kvinnor i ålder 19–23 år. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades. Som teoretisk utgångspunkt fungerar symbolisk interaktionism. Resultaten visar att ungdomarna i helhet anser sig vara nöjda över stödet de fått och hur de blivit bemötta. De kritiserar dock det strukturella bemötandet mer än det personliga. De känner en viss press från TE-byrån på grund av aktiveringsstrategier och anser att de fått för lite information om sina möjligheter. Resurscentret Föregångarna har fyllt i med stöd och praktisk hjälp där det har behövts. Även omgivningen har varit ett stort stöd samtidigt som omgivningen också lägger en viss press på de unga.
  • Högström, Susanna (2023)
    Avhumanisering som psykologisk process hör till de socialpsykologiska teorier som man främst använt för att försöka förklara hur en ”vanlig” individ kan agera grymt mot en annan i konfliktsituationer och hur massmord har kunnat genomföras flera gånger i historien med så många människors delaktighet. Mitt syfte med denna avhandling är att på basis av tidigare forskning redogöra för de teorier kring avhumanisering som främst används för att förklara hur en ”vanlig” individ motiveras till att utföra grymma dåd som medlem av en grupp och hur avhumaniseringens olika processer kan se ut. Litteraturöversikten sammanställer först en översikt i ämnet genom att granska individen genom teorin om social identitet, för att understryka gruppidentitetens vikt för individer i konfliktsituationer samt de rådande social strukturernas betydelse för den gruppidentiteten. Sedan presenteras Albert Banduras (1975) teori om moraliskt disengagemang och de olika kognitiva mekanismer som aktiveras hos individen då denna handlat på ett moraliskt tvivelaktigt sätt och måste, för att minska på känslan av obehag som den kognitiva dissonansen orsakar, omstrukturera uppfattningen om sina handlingar. Avhumanisering som en av de kognitiva mekanismerna fungerar som kärnan för denna avhandling och nyare forskning inom ämnet lyfts fram där skillnader på direkt avhumanisering och olika subtilare formare av avhumanisering diskuteras. Resultaten av litteraturöversikten tyder på att det finns en ond cirkel, där avhumaniseringens konstanta närvaro i samhällen utanför direkt konflikt kopplas samman med skapandet av samhälleliga sociala strukturer, strukturer som vidare bidrar till att medlemmar av utgruppen avhumaniseras och risken för gruppkonflikt ökar. Vikten av mellanmänskliga relationer uppkommer som en förebyggande faktor för att avhumanisering inte skall ske, meta- avhumaniseringens förmåga att även fungera åt motsatt håll: meta-mänsklighet i fall där individer får uppleva att en utgrupp uppfattar den egna gruppen som starkt mänsklig, besvarar denna uppfattning med samma känslor mot utgruppen. Denna kunskap kunde konkret implementeras i framtida förebyggande arbete och mer forskning för att vidare utreda fenomenet behövs.
  • Westerholm, Janni (2020)
    Tiivistelmä - Referat - Abstract Det har pågått en diskussion om avkriminalisering av cannabis i offentligheten under de senaste åren. Politiker har uttalat sig i frågan, och ett lagförslag om avkriminalisering om cannabis nådde över 50 000 underskrifter i november 2019. Även antalet personer som uppger sig använda cannabis har ökat stadigt de senaste åren. I denna avhandling granskar jag hur socialarbetare upplever diskussionen och debatten om avkriminalisering av cannabis. Syftet med min avhandling är att generera ny kunskap om hur socialarbetare upplever diskussionen om avkriminalisering av cannabis, samt vilka aspekter relaterade till professionell identitet och yrkesfält som påverkar denna upplevelse. Mitt forskningsmaterial består av tre intervjuer utförda under hösten och vintern 2019. Materialet är analyserat med innehållsanalys. Studiens teoretiska referensram är rollteori samt Karaseks och Theorells krav-stöd-kontroll-modell, som jag använt i tolkningen av materialet och i syntetiseringen av resultaten. Studien synliggör olika upplevelser av diskussionen av avkriminalisering av cannabis på sina arbetsplatser och i sina arbetsgemenskaper, samt hur diskussionen tangerar ens professionella roll. Det kommer även fram att det råder olika diskurser inom socialt arbete gällande avkriminalisering av cannabis och drogpolitik överlag, där det kan anses existera en tudelning mellan den juridiska diskursen och den liberala.
  • Mattsson, Iiris (2019)
    Teknikens utveckling har bidragit till att föra vårt samhälle till ett nytt tidsskede där visuella presentationssätt är det mest framträdande. Den här utvecklingen har vidare bidragit till att nyhetsmedier lägger allt mer vikt vid bilden och det visuella framförandet som kommunikationsmedel. Bilder på människor som flydde Syrienkriget som pågått sedan 2011 dominerade de europeiska nyhetsmedierna åren 2015 och 2016. Flyktingar representeras i nyhetsmedier på ett sätt som avlägsnar "oss" från "dem". Nyhetsmedier objektifierar och kategoriserar flyktingar som en specifik grupp av människor, ofta män, utan att ta historiska, kulturella eller politiska bakgrund i beaktande. Flyktingar är också överrepresenterade i våldtäktstatistiken i Finland vilket bland andra faktorer ger ett intryck av att de är ett hot mot vårt samhälle, även om statistiken kan tolkas på olika sätt. Barn däremot anses oskyldiga och accepteras lättare att förtjäna vår hjälp. De här faktorerna har lagt grunden för avhandlingens syfte, som är att undersöka hur nyhetsmedier utöver text använder visuella medel som har en sympatiserande och berörande effekt på publiken, och att de använder dessa medel för att fånga publikens uppmärksamhet. Det här har jag gjort genom att analysera fotografierna av flyktingbarnen Aylan Kurdi och Omran Daqneesh, som båda på olika sätt är offer för Syrienkriget. Jag har utgått från frågeställningarna varför just dessa bilder blivit symboliska för Syrienkriget och huruvida dessa bilder på barn används för att vattna empatitorkan som uppstår då ett överflöd av varandra liknande bilder har bedövat medlidandet. Som metod har använts kvalitativ innehållsanalys, mer specifikt semiotisk bildanalys med Stuart Halls reflektiva tillvägagångssätt som teoretiskt ramverk. Resultatet visar att de två fotografierna blivit symboliska på grund av att de skiljer sig från de övriga bilderna från kriget i fråga. De är de enda i sitt slag och på grund av sin chockerande och känsloladdade natur använts av nyhetsmedier för att vattna empatitorkan. Då nyhetsmedier publicerar fotografier av det här slaget ger allmänheten ett intryck av att nyheten handlar om ett undantag, vilket inte är fallet. Publiceringen av bilder på döda eller skadade barn är också ett representationssätt som ytterligare avlägsnar "oss" från "dem" eftersom det är osannolikt att liknande bilder av västerländska barn skulle publiceras.
  • Salminen, Mikko Benjamin (2018)
    Bareback hänvisar till ett fenomen som har definierats som ”avsiktligt oskyddat analsex bland män som har sex med män”. Utöver dessa sexuella praktiker har begreppet dock förvärvat ytterligare en kulturell dimension som är präglad av snabbt globaliserande nätverk av diskursinnehåll och beteendemönster. Fenomenet kan således enligt litteraturen betraktas som en subkultur samt anses innebära identitära egenskaper, och utgör därmed ett mångsidigt, flerdimensionellt och tvärvetenskapligt forskningsobjekt, tillgängligt for socialpsykologisk utredning. Syftet för avhandlingen är att erbjuda en översikt av tidigare forskning om bareback samt en kritisk diskussion om resultatens generaliserbarhet, etiska frågor som kommit fram i tidigare forskningskontexter och ett ställningstagande om definitioner och tolkningar som har använts. Den centrala frågan gäller tillämpningen av diskussionen i en finländsk kontext och därmed frågorna hur bareback kan studeras i Finland och hur det bör göras för att undvika kritik som tidigare riktats mot forskare. Diskussionen syftar således till att föreslå några konceptuella, metodologiska samt etiska rekommendationer för bareback-forskning i en finländsk kontext. Först ger jag en kronologisk översikt av de huvudsakliga forskningsbidrag som publicerats över de senaste fyra årtiondena. Sedan behandlar jag de centrala begreppen (i kapitel 4) som har använts för att beskriva, tolka och kategorisera fenomenet, samt den brittiska hälsopsykologens Michele Crossleys sociohistoriska forskningsinriktning. Slutligen erbjuds ett mera kritiskt ramverk som integrerar olika kritiska socialpsykologiska och övriga socialteoretiska bidrag. I kapitel 5 diskuteras resultaten och bedöms deras tillämplighet i en finländsk kontext. Det visas hur konceptuella, metodologiska och etiska övervägningar hänger starkt ihop med varandra, och hur det etiska ramverket verkar utgöra en conditio sine qua non för denna typ av forskningsaktivitet på grund av forskarens position som har metodologiska och epistemologiska konsekvenser för forskningen i en social kontext. Bareback är ett betydelsefullt fenomen som är kopplat till särskilt aktuella forskningsämnen och samhällsfrågor men som i Finland saknar både vetenskaplig utredning och representation i en publik diskurs. Innan specifika kvantitativa frågor kan formuleras överhuvudtaget bör det genomföras en ingående kvalitativ utredning där det fokuseras först och främst på definitionsfrågor inom ett väletablerat etiskt ramverk som tar hänsyn till den sociala forskarens eller fältarbetarens särskilda position som deltagare i kunskapsproduktionsprocessen.
  • Ollus, Isabella (2023)
    Syftet med denna undersökning är att klargöra utifrån tidigare forskning vilka konsekvenser barnaga medför för barnets psykiska och sociala hälsa, samt vilka faktorer som medför till att föräldrar väljer att använda sig av barnaga. Metoden för denna studie är litteraturgenomgång. Kommitten för barnets rättigheter definierar barnaga som bestraffning var fysiskt våld används och var meningen är att orsaka smärta och obehag. Forskning har funnit att barnaga har många konsekvenser på barns psykiska och sociala välmående. Forskning har även visat att fysisk bestraffning leder till ökade risker för internaliserande och externaliserande beteendeproblem. Till de internaliserande beteenden som barnaga kan orsaka hör till exempel försämrat emotionellt välmående. Studieresultaten visar även att barn vars föräldrar hade använt sig av fysisk bestraffning mot dem var mindre sannolika att vara i kapp med sin socioemotionella utveckling än barn som inte upplevt barnaga. Forskning har även visat att det internaliserade beteendet som barnaga orsakar i barndomen, följer med till vuxen ålder. Till de externaliserande beteenden som barnaga orsakar hör uppmuntran till våld, negativa emotioner, antisocialt beteende och låg självkontroll, som i sig fungerar som en medlare till ungdomsaggression. Denna undersöknings resultat visar även att det finns en klar koppling mellan användningen av barnaga och högre nivåer av aggression hos barnen i fråga, vilket ökar desto grövre barnaga det är tal om. Individer som upplevt barnaga i sin barndom är även mer sannolika att ha positiva attityder mot fysisk bestraffning när det kommer till deras egna barn. Dessutom visar resultatet att barnaga höjer risken för att barnmisshandel sker i hemmet. Även om vissa undersökningar pekar mot att upp till en tredjedel av mödrar som använder sig av barnaga gör det i stunder av ilska, är det alltså snarare en tro på att fysisk bestraffning kommer att ha positiva effekter på deras barns beteende än negativa emotioner som driver föräldrar till att använda sig av barnaga. För att motverka den vidsträckta användningen av barnaga bör man undervisa föräldrar kring konsekvenserna uppfostringsmetoden. En viktig del av att motverka den vidsträckta användningen av barnaga som uppfostringsmetod är även att erbjuda stöd åt föräldrar. Det är även viktigt att ta i beaktande kulturella faktorer när det kommer till användningen av barnaga.
  • Karlsson, Annika (2022)
    Syftet med avhandlingen är att undersöka hur trauma i barndomen påverkar vuxenlivets parförhållanden. Studien baserar sig på tidigare forskning gällande trauma i barndomen och hur barndomstrauman påverkar mellanmänskliga relationer. Trauma i barndomen leder ofta till flera problem kring mellanmänskliga relationer i vuxenlivet. Källorna härstammar från socialpsykologiska och psykologiska journaler. Metoden var att göra en systematisk litteratursökning och hitta olika källor som behandlar problemformuleringen. Viktiga teorier inom forskningsområdet är Bowlbys och Ainsworths teori om anknytning, som spelar en signifikant roll kring uppkomsten av barndomstrauma, samt traumans påverkan på mellanmänskliga relationer. Bowen Familjesystemteorin granskas, och i samband med teorin tas även Bowen Familjesystemterapi upp som en alternativ rehabiliteringsmetod av barndomstrauma. Enligt dessa två teorier är familjerelationerna en central bidragande faktor till barndomstraumans uppkomst. Resultaten i denna studie indikerar att barndomstrauma har en inverkan på kvalitén på individens parförhållanden i vuxenlivet. Trauma i barndomen är ofta ett resultat av en rubbad familjestruktur, och ett negativt beteendemönster mot barnet. Detta leder däremot till ett destruktivt anknytningssystem som sedan påverkar individens mellanmänskliga relationer livet ut. Rehabilitering av trauma är dock en möjlighet, och med hjälp av olika typer av terapi kan trauma bearbetas, och individen kan därmed åstadkomma en hälsosam parrelation i framtiden. Fortsatta studier kunde lägga mer fokus på könsskillnader gällande traumans påverkan på vuxenlivets parförhållanden, samt påverkan av barnets ålder vid tidpunkten av den traumatiska händelsen.
  • Rehnberg, Carolina (2021)
    Syftet med denna avhandling är att granska kopplingen mellan trauma i barndomen och anknytningsutveckling, samt att få en inblick i hurdana konsekvenser traumatiska upplevelser i barndomen kan ha för nära sociala relationer i vuxenlivet. Avhandlingen vill besvara frågan ”Hur påverkar barndomstrauma och anknytning varandra och framtida nära relationer?”. Anknytning börjar vid födseln och behovet av närhet och trygghet fortsätter genom hela livet och finns inte bara i barnets relation till sin vårdgivare utan även i relationer till vänner, andra familjemedlemmar och potentiella romantiska partners. Negativa upplevelser i barndomen kan orsaka trauma hos barnet och komma att påverka anknytningen och således även framtida relationer. Studien är en litteraturöversikt och baserar sig på tidigare forskning om anknytning och barndomstrauma. Källorna härstammar från journaler och böcker som är socialpsykologiskt relevanta. Inom anknytning är John Bowlby, Mary Ainsworth och Mary Main de viktigaste teoretikerna. Resultaten i denna studie indikerar att anknytningen kan beroende på dess mönster fungera som en skyddande faktor eller som en sårbarhet. Familjens tillgänglighet och socialt stöd är viktiga faktorer för att minimera konsekvenserna av ett psykiskt trauma. Traumatiska upplevelser i barndomen kan, om obearbetade, resultera i allvarliga hälsoproblem i vuxenlivet som missbruk, psykisk ohälsa och somatiska sjukdomar. Problemen kan även föras vidare till följande generation om ingen reparation sker. Med hjälp av främjande verksamhet är det möjligt att ändra riktningen och inte låta de tidiga erfarenheterna vara en grund för kommande erfarenheter.
  • Ekholm, Maarit (2020)
    Lägret al-Hol är ett slutet läger som befinner sig i de nordöstra delarna av Syrien, ca 80 kilometer från gränsen till Turkiet. Enligt prognoser är över 65 000 människor som misstänks ha koppling till terrororganisationen ISIS gripna på lägret. 94 % av dessa människor som bor på lägret är barn och kvinnor, och mer än hälften av de barn som befinner sig på lägret kommer från andra länder än Syrien. Enligt den information som de finländska myndigheterna har befinner sig ca 40 finländare på lägret, varav ca 30 är barn och ca 10 kvinnor. Omständigheterna på lägret utgör en humanitär nödsituation. Syftet med denna avhandling är att ge perspektiv på varför situationen i al-Hol har varit en så svår och komplex fråga att den finländska staten och barnskyddsmyndigheterna inte lyckats lösa den inom en tidsram på mer än 12 månader. Det offentliga rummet har dominerats av en stark tudelning gällande hur man borde agera gällande barnen och deras mammor. Organisationer som arbetar inom säkerhetsfrågor och terrorismforskare närmar sig frågan genom säkerhetsperspektiv medan rättslärda, barnskyddsmyndigheter och representanter för människorättsorganisationer lyfter fram barnets rättigheter och barnkonventionen. Denna avhandling fokuserar på hur barnkonventionen tolkas i internationella barnskyddssammanhang och hurdana tolkningsramar man har om dessa barn inom olika discipliner och sektorer. Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med materialnära innehållsanalys som analysmetod. Enligt denna studie upplever experter i barnskyddsfrågor att diskussionen kring dessa barns rätt till att repatrieras till Finland har säkerhetifierats och att en stigmatisering av personer på lägret påverkar den allmänna tolkningen av situationen. Därigenom pågår en maktkamp mellan de olika involverade fälten, där det interna säkerhetets fält och maktens fält har kommit åt att definiera frågan, vilket har lett till att barnskyddsfältet inte kunnat agera enligt barnskyddets normer och handlingssätt. Därutöver har denna avhandling ifrågasatt utmaningar i tillämpningen av FN:s barnkonvention i säkerhetifierade barnskyddsfall.
  • Lindblad, Karin (2021)
    Många barn tvingas leva mellan sina föräldrars konflikt utan att kunna påverka situationen eller få sina behov beaktade. Skilsmässor och separationer behöver inte innebära negativa konsekvenser för barnet på längre sikt, men de kan vara påfrestande då familjens vardag får en omställning. Däremot är föräldrars långa och intensiva konflikter psykiskt belastande för barnet och kan ha långtgående konsekvenser. Barnets känslor och upplevelser synliggörs sällan tillräckligt, vilket gör att barnet riskerar att bli i kläm mellan föräldrarna. Som bakgrund för denna kandidatavhandling används därför begreppen barns perspektiv och barns rättigheter. I Finland har man gjort väldigt lite forskning om skilsmässor och vårdnadstvister från barnets perspektiv, därför är jag intresserad att granska problematiken från detta perspektiv. Mitt syfte med denna avhandling är att öka förståelsen för barn i skilsmässor där konflikter förekommer. Mitt syfte är att öka kunskapen hos vuxna och professionella som i sitt arbete möter barn i familjekris. Jag är främst intresserad av barns känslor, upplevelser och möjliga konsekvenser av föräldrarnas konflikt. En beskrivande litteraturöversikt baserad på kvalitativa studier har genomförts. Som forskningsmaterial har tio artiklar granskats som en materialbaserad kvalitativ innehållsanalys. Föräldrars högintensiva och långvariga konflikter kan leda till psykisk ohälsa hos barnet. Det som påverkar barnet mest är föräldrarnas försämrade föräldraförmåga, förlorad kontakt till föräldrarna, föräldrars skadliga beteende, föräldrars mående och handlingsstrategier. Faktorer som kan förbättra barnets situation är bland annat professionell hjälp, barnets delaktighet, en fortsatt nära kontakt till föräldrarna och skyddande av barnet från konflikter.
  • Högström, Emma-Lotta (2018)
    Vuxna som blivit misshandlade som barn av sina föräldrar har en förhöjd risk för att utveckla ett antal olika problem som i sin tur försvårar möjligheten för dem att ingå och upprätthålla parrelationer. Tidigare studier har fokuserat mycket på sexuell misshandel och dess roll i de misshandlades relationer som vuxna. Få studier har dock undersökt om andra former av misshandel också kan ha en inverkan på vuxnas parrelationer. Mitt syfte med den här litteraturstudien är att öka förståelsen för vad barnmisshandel kan ha för konsekvenser för offrens förmåga att skapa och upprätthålla parrelationer som vuxna, utan att utesluta någon form av misshandel. Den här avhandlingen grundar sig bland annat på anknytningsteorin och den sociala inlärningsteorin för att förklara utmaningarna som de misshandlade ställs inför i parrelationer. Resultaten tyder på att vuxna som blivit misshandlade som barn av sina föräldrar kan ha svårigheter med att ingå och upprätthålla parrelationer, delvis på grund av otrygga anknytningsstilar. Parrelationerna upplevs inte heller som lika lyckliga och givande. Misshandeln kan lämna andra spår hos offren som vidare försvårar parrelationerna, till exempel alkoholmissbruk, depression eller aggressionsproblem. Den här studien bidrar med en djupare förståelse om barnmisshandelns konsekvenser och visar hur viktigt det är att offren får hjälp med att bearbeta traumat i tid.
  • Nyman, Elin (2020)
    Denna avhandling presenterar resultaten av en kvalitativt intervjustudie vars syfte är att utforska barnskyddssocialarbetares roll vid misstanke om sexuellt våld mot barn. Arbetets frågeställning lyder: Hur upplever socialarbetare sin roll vid fall av misstanke om sexuellt våld mot barn? Jag genomförde semistrukturerade intervjuer med två socialarbetare som jobbar inom barnskydd med fokus på deras erfarenhet och perspektiv i fall av misstanke om sexuellt våld mot barn. Genom att använda principerna för kvalitativ innehållsanalys indelade jag barnskyddsocialarbetares upplevelser i fyra kategorier: Kompetens för att hantera fall som rör sexuellt våld mot barn, interaktion och samarbete med familjer, skapa förtroende till och kontakt med barn och samarbete med andra aktörer. I jämförelse med tidigare forskning har respondenterna i denna studie relativt positiva upplevelser av sin roll vid misstanke om sexuellt våld mot barn. Resultaten tyder på att utbildningen i sexuellt våld mot barn är begränsad och att det ofta faller på socialarbetarnas axlar att själva fördjupa sig i ämnet. Resultaten visar även att socialarbetarna anser att det inte enbart är utredningsprocessen som är av betydelse utan även socialarbetarnas arbete med att hitta rätt vård och stöd för barn och familjer. Nyckelord: sexuellt våld mot barn, barnskydd, psykodynamiska riskfaktorer.
  • Eklund, Victoria (2017)
    I denna kandidatavhandling granskar jag barns och ungdomars erfarenheter av att bo på barnskyddsanstalter. Jag har avgränsat området till två begrepp som jag specifikt undersöker, delaktighet och kontroll. Syftet med min avhandling är att undersöka barns upplevda delaktighet i och med vardagsbeslut på barnhemmen samt upplevda erfarenheter av kontrollen som utförs av personalen som är en stor del av vardagen på barnhemmet. Metoden jag har använt i min avhandling är systematisk litteraturöversikt. Jag har granskat, läst och analyserat sju studier som handlar om barns och ungas liv på barnhem ur deras perspektiv. Dessa studier är från Sverige och Finland och är vetenskapliga artiklar, doktorsavhandlingar och pro-gradu arbeten. Alla studier omfattar intervjuer med barn och ungdomar. I studierna jag har tagit del av har barnen och ungdomarna intervjuats om specifika fenomen, dessa fenomen kan till exempel vara erfarenheter delaktighet och förhållandet med personalen. Min teoretiska referensram består av fyra begrepp. Dessa begrepp är barns perspektiv, delaktighet, barn som social aktör samt social kontroll. Resultaten av de sju studierna var mångsidiga, de upplevde vardagen och livet på barnhemmen som både positiv och negativ. De centrala resultaten var att barnen inte kände sig tillräckligt sedda, hörda och delaktiga då det handlade om beslut inom barnskyddet samt vardagsbeslut på barnhemmen. De kände att de inte togs på allvar och blev behandlade snarare som objekt än som självständiga individer. De upplevde att kontrollen, det vill säga reglernas och begränsningarnas existens var viktig men även orättvis. De barnen som hade positiva erfarenheter från barnhemmen kände sig även delaktiga och upplevde kontrollen, det vill säga reglerna och begränsningarna som rättvisa och viktiga. De som hade negativa erfarenheter kände sig inte delaktiga och de kände att de inte togs på allvar. Jag har på basis av resultaten kommit fram till att barn och ungdomar som har en allmänt positiv inställning till att bo på diverse barnskyddsanstalter även får känslan av att de blir hörda och sedda eftersom de inte endast tänker i negativa banor. Medan de som har en allmän negativ attityd gentemot barnskyddsanstalter och livet överlag inte heller ger en chans åt sig själv att forma en positiv upplevelse av barnhem, de anser att allting på dessa anstalter är negativt.
  • Grönqvist, Emilia (2021)
    Mitt syfte med avhandlingen är att öka förståelsen för hur barn i familjevård upplever sin familj och sitt hem, genom att undersöka hur barn i familjevård talar om dessa ämnen. Avhandlingen utgår från ett barnperspektiv, och strävar efter att beskriva barns egna tankar och erfarenheter. Forskningsmetoden är litteraturöversikt, och materialet för översikten består av nio olika studier gjorda mellan åren 2010–2019 i vilka man utrett över 200 barns tankar och åsikter om familjevård. Analysmetoden för litteraturöversikten är materialbaserad innehållsanalys. Avhandlingen behandlar de centrala teman som stiger upp ur materialet, dvs. de saker som barn talar om och beskriver som viktiga. Barn talar om sina nya hem och familjevårdarna som trygga och pålitliga, men oberoende av hur bra de är beskrivs de väldigt sällan som viktigare än de biologiska föräldrarna. De biologiska föräldrarnas roll är unik, då de så gott som alltid anses som de viktigaste och närmaste relationerna i barns liv, även om relationerna till dem kan beskrivas som otrygga eller stridiga, eller barn kanske inte alls har kontakt med dem av olika orsaker. Hem beskrivs både som fysisk plats och som en känsla, och hem kan vara både där man officiellt bor eller har bott, eller hos de biologiska föräldrarna oberoende om de flyttat till ett nytt ställe. Resultaten ger en bra inblick i hur barn i familjevård tänker och talar om sin familj och de olika familjerelationerna samt om sitt hem. De centrala aspekterna är ambivalensen i beskrivningarna av familjerna och familjerelationerna, och känslan av tillfällighet som kan ses som en utmaning för familjevården – även om den egentligen är i linje med barnskyddslagen.