Browsing by Title

Den här kandidatavhandlingen granskar hur myndigheterna i Finland framställer våld i nära parrelationer. Genom en diskursanalys granskas myndighetsdokument som behandlar tematiken ur ett genusteoretiskt perspektiv. Antaganden om kön och genus ägnas därmed speciell uppmärksamhet. Kandidatavhandlingen utgår från att verkligheten kring våld i nära parrelationer både tolkas och skapas genom språket och hur man talar om det. Myndigheternas framställningar utgör en viktig del av denna process, eller rentav en diskurs kring vad våld i nära parrelationer är, vad det beror på och hur det bör förstås och motverkas. Kandidatavhandlingen visar att myndighetsdokument som behandlar våld i nära parrelationer i Finland under de tio senaste åren, framför allt riktar fokus mot kvinnans utsatthet och offersituation. Våld i nära parrelationer framställs därmed som ett problem som berör kvinnor mer än män. Dokumenten intresserar sig över lag mest för offrets situation och utövarens ansvar faller i skymundan. I några av dokumenten diskuteras också våldsproblematiken på ett könsneutalt sätt, vilket osynliggör könsaspekten helt och hållet. Ur ett genusperspektiv vore det högst relevant att synliggöra att det är män som står för merparten av våldet, vilket dokumenten inte lyckas med. De få försöken att i myndighetsdokumenten synliggöra mäns ansvar för våldet, överröstas av fokuset på kvinnan och offrets utsatta situation.

I denna avhandling utforskar jag incel-rörelsen sociologiskt med syftet att förstå bakgrunden till rörelsens utveckling och analysera vad rörelsen samhälleligt belyser. Fokus ligger på att analysera hur incel-rörelsen formas av samhälleliga normer och strukturer, specifikt maskulinitetsnormer och maktstrukturer. Genom svårigheter att inleda intima relationer skapar männen i rörelsen en identitet kring så kallat ofrivilligt celibat. Från att ha börjat som en självhjälpsgrupp för att skapa gemenskap har det utvecklats till en rörelse och subkultur på internet som sprider misogyni. Våldsdåd har utförts av incels för att hämnas på kvinnor som inte har visat dem uppmärksamhet eller haft sex med dem. Resultaten av analysen visar att maskulinitetsnormer är centrala i rörelsen, där diskussioner om hur incels anser att män ska vara påverkar deras uppfattning om sig själva, speciellt ifall då de inte uppfyller hegemonisk maskulinitet. De vill höja sin maskulinitetskänsla på andra sätt i stället, via till exempel att vara våldsbejakande. Incels anser att kvinnor har makten över den så kallade sexuella marknaden, vilket leder till att män inte makt över vem de kan ha sex med. Incels beskyller kvinnor för att ha orsakat situationen och misären de upplever. Misogyni och hämndlystenhet syns i rörelsens diskussioner, där incels anser att kvinnors makt borde reduceras för att samhället ska vara stabilt. Skev fördelning av makt mellan genus är något som incels därmed strävar efter.

I Finland har man tagit in nya demokratiska innovationer för att öka medborgarnas delaktighet i samhället. Valdeltagandet i Finland har under en längre tid varit lägre än medeltalet av de övriga OECD länderna. Därför studeras huruvida medborgarinitiativ är en demokratisk innovation eller illusion i denna avhandling. En av orsakerna till att medborgarinitiativ infördes är att intresset för politik bland medborgarna har sjunkit samt att valdeltagandet har gått nedåt. Medborgarinitiativ som innovation analyseras i denna avhandling utifrån fyra olika synvinklar vem är det som deltar, vad tycker folket, påverkar medborgarinitiativ den politiska dagordningen och kan medborgarinitiativ klassas som en demokratisk innovation? Det är i första hand yngre personer som tilltalas av deltagarformer som medborgarinitiativ. Medborgarna i Finland är positivt inställda till medborgarinitiativ och 83 % anser att medborgarinitiativ helt eller delvis har främjat demokratin. Medborgarinitiativ kan även anses vara en plattform för medborgarna att påverka den politiska dagordningen från. Enligt de teorier som presenteras i avhandlingen kan medborgarinitiativ klassas som en demokratisk innovation.

Tidigare forskning visar att medierade skandaler och mediedrev inte bara har ökat under de senaste årtionden, utan även ser annorlunda ut i dag. Traditionella medier är en central aktör, men sociala mediers och internets ökade inflytande har utan tvekan påverkat dynamiken och dramaturgin i samband med skandalerna. Syftet med denna avhandling är att undersöka denna förändrade dynamik genom att analysera hur aktörskap och ansvar konstrueras i traditionella mediers rapportering om nutida skandaler och drev. Genomförandet bygger på en kritisk diskursanalys av en längre artikel som är publicerad i Hufvudstadsbladet i februari 2019, samt diskussion av analysresultaten i ljuset av tidigare forskning. Artikelns huvudsakliga tema är en redogörelse för/diskussion om att mediedreven ”blir fler och brutalare”. Genom analysen går det att empiriskt fastställa att artikeln som diskursiv praktik gynnar de drevutsattas perspektiv genom att förminska deras ansvar och aktörskap i samband med transgressionerna bakom dreven samt genom att dölja eller förvränga resonemangen och motiven hos kritiska/anklagande perspektiv. Analysen visar också att artikeln som diskursiv praktik gynnar traditionella medier genom att förminska deras ansvar och aktörskap i samband med dreven och i stället betona ansvaret och aktörskapet hos människor på sociala medier, som även karaktäriseras som ociviliserade och sadistiska. Materialets omfattning är inte tillräcklig för att dra några generaliserbara slutsatser, men denna avhandling kan i stället fungera som en teoretisk och metodologisk utgångspunkt för vidare forskning.

Idag är det relevant att begrunda hur vi kan bli mera hållbara i våra samhällen eftersom klimatkrisen gör sig allt mera påmind för varje år som går. Sociologin är ett vetenskapsområde som mycket väl kan hjälpa till med teoretisering i denna fråga och i den här avhandlingen belyses därför hållbar matkonsumtion med sociala praktikteorier. Praktikteorierna presenteras som ett mera holistiskt alternativ till aktörs- och strukturperspektiven för att ge en inblick i hur sociologiska teorier kan bistå en mera hållbar framtida samhällsutveckling. Genom ett fokus på matkonsumtion exemplifieras praktikteorierna genom ett område som alla berörs av i sin vardag. Utifrån praktikteoretisk teoretisering av konsumtion och hållbarhet av sociologerna Alan Warde och Elisabeth Shove, föreslås praktikteorierna kunna erbjuda ett alternativt teoretiskt verktyg för att på en samhällelig nivå politiskt kunna förändra våra matpraktiker till förmån för ett hållbart livsmedelssystem. Det individuella dietvalet som karakteriserar dagens ätande har lett till att ansvaret för ett mera hållbart ätande närmast ligger på individens diet- och konsumtionsval. Avhandlingen betonar att vårt ätande dock inte är ett konsumtionsval utan en komplex social praktik som är svår att förändra genom att enbart fokusera på strategier som ska hjälpa individen att förändra sitt beteende. En applicering av de sociala praktikteorierna på konsumtion och hållbarhet är således värdefull eftersom den understryker behovet av en omdirigering av ansvaret för en utbredd hållbarhetsmässig utveckling från individen till samhället.

I dagens politik är problemen alltmer komplexa och globala till sin natur. I allt högre grad har mellanstatliga och överstatliga organisationer, så som EU, befogenheter som nationalstaterna överlåtit. I den här typen av flernivåsystem är det svårt att exempelvis kontrollera vem som har inflytande över beslutsprocesserna, sammanjämka flera olika aktörers intressen samt veta vem som är ansvarig för besluten. Detta skapar problem med legitimeringen av maktanvändningen och beslutsfattande. Studier tyder på att EU lider av legitimitetsbrister men det gäller en viss oenighet om vilka bristerna är och hur de ska tolkas. Statsvetare är inte eniga om vare sig EU åtnjuter demokratisk legitimitet eller inte. Syftet med denna studie är att undersöka hur EU legitimerar sin politik i medlemsstaterna genom att analysera EU:s tillgänglighetsdirektiv (2019/882). Political systems theory och demokratisk legitimitet används som bas till analysen. Utgående från teorin definieras input-, throughput- och output-mekanismerna för demokratisk legitimitet, vilka används i analysen för att se vilka förutsättningar för legitimitet som finns inbyggda i direktivet. De primära källorna som används för avhandlingen är officiella arbetsdokument som publicerats i samband med beredningen av tillgänglighetsdirektivet samt lagstiftning. Resultaten tyder på att EU har inbyggda förutsättningar för demokratisk legitimitet även om en del brister finns i till exempel transparens och mekanismer för feedback. Sammanfattningsvis hjälper multilevel governance oss att förstå hur EU kan hantera problem kring legitimering av sin politik i medlemsstaterna samt de särdrag som problematiken har inom ett flernivå system som EU.

I denna avhandling prövas huruvida Attardos teori om skämtcykler går att använda för att studera internetmem. Jag utgår ifrån Shifmans definition på ett mem och Dainas metod för att kvantifiera memets variation, som jag anpassar till memet ”Me and the boys”. Jag analyserar memets variation med att kvantifiera 322 versioner av det och genom att visualisera mitt material. Jag analyserar även huruvida det ser ut då materialet grupperas enligt Attardos teori om skämtcykler, som ursprungligen beskriver verbala skämt. Mitt syfte är således att kartlägga hur memet varierar, se hur detta stämmer överens med Attardos teori samt hitta kluster inom variationen som kunde ge ledtrådar till hur internetmem utvecklas. Min slutsats är att Attardos teorin om skämtcykler går att använda för att förstå olika sorters variation inom internetmemet jag analyserat, men att dess användning för att analysera grafiskt material för med sig några svårigheter. Min avhandling är dock för begränsad för att dra mer generella slutsatser utöver det.

Syftet med avhandlingen är att utforska hur relationen mellan socialarbetaren och klienten inom barnskyddets eftervård kan främja den ungas välmående och stöda processen mot självständighet. Målsättningen med studien är att identifiera faktorer som påverkar utförandet av relationellt socialt arbete inom eftervården. Avhandlingen utforskar också hur socialarbetare upplever de förväntningar unga ställer på dem och ifall dessa kan besvaras i ett professionellt förhållande. Unga som blivit placerade utanför hemmet anses vara en speciellt utsatt grupp i samhället och har större risker för marginalisering. Barnskyddets eftervård har som uppgift att stöda dessa unga då de blivit myndiga och skall börja ett självständigt liv. Utöver ekonomiskt och psykosocialt stöd, behöver klienterna inom eftervården emotionellt stöd. Utgångspunkten för arbetet är en god relation mellan socialarbetaren och klienten, där den unga känner sig förstådd och är delaktig i beslut. En traumatisk bakgrund och avsaknad av eget stödnätverk kan dock ställa stora och ibland orealistiska krav på socialarbetaren. Tidigare forskning visar att unga har ett behov av en informell och vänskaplig relation till socialarbetaren, som sträcker sig utanför socialarbetarens handlingsutrymme. Den kvalitativa forskningens empiriska material samlades in genom semi-strukturella intervjuer med fyra socialarbetare som arbetar eller arbetat inom eftervården. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet. Som forskningens teoretiska referensram användes relationellt socialt arbete, som poängterar ett holistiskt arbetssätt där individens personliga, interpersonella och systemiska faktorer tas i beaktan. Forskningens resultat tyder på att många faktorer påverkar skapandet av en god relation mellan socialarbetaren och klienten inom eftervården. Klientens traumatiska upplevelser försvårar skapandet av tillit. Målgruppen har ett starkt behov en trygg vuxen som erbjuder både praktiskt och emotionellt stöd i vardagen. Stora klientmängder inom eftervården försvårar socialarbetarens möjligheter att vara tillgänglig och erbjuda ett långvarigt och heltäckande stöd. Socialarbetarna upplevde att arbetets strukturer lägger för stort fokus på administrativt arbete, som försvårar utövandet av relationellt socialt arbete. Eftervårdens och socialarbetarens roll är ofta oklar för den unga, som kan leda till orealistiska förväntningar och frustration hos den unga. Socialarbetarna upplevde också att klienterna ställer krav på socialarbetarens karaktär, dess kunskapsbas och personliga drag. En tydligare definition av eftervårdens roll i den ungas liv är väsentlig inte bara för den unga, men också socialarbetaren. Den nya livssituationen skapar behov av ekonomiskt, praktiskt stöd och emotionellt stöd, som bäst besvaras genom en meningsfull relation mellan socialarbetaren och klienten. Detta kräver mer resurser och ett skifte i arbetets innehåll. Vad en meningsfull relation innebär bör också definieras för att upprätthålla gränsen mellan det professionella och privata.

Sexsäljande är på många sätt ett tabubelagt och stigmatiserat ämne i samhället. Detta gäller i synnerhet det sexsäljande som sker bland minderåriga. Trots att det är olagligt att köpa sex från en minderårig är det inte ovanligt att vuxna människor ersätter minderåriga för sexuella handlingar. Det är därför viktigt att betona att minderåriga ungdomar som säljer sex blir utsatta för sexualbrott, vilket gör dem mycket sårbara. Denna avhandling syftar till att belysa de minderåriga ungdomarnas utsatthet. Den eftersträvar även att lyfta fram utmaningarna i att hjälpa dessa ungdomar och beskriver även hur man kan stärka ungdomarna ifråga. Jag har i min avhandling utfört en kvalitativ intervjustudie bestående av fyra intervjuer med sammanlagt sex personer. Intervjuerna har utförts under hösten 2019. Jag har sedan gjort en kvalitativ innehållsanalys av materialet och analyserat materialet ur teorin för empowerment. Studien visar att sexsäljandet bland minderåriga tar sig många olika uttryck och förekommer i större utsträckning än vad man kan tro. Resultaten lyfter också fram att utmaningarna i att hjälpa dessa ungdomar är många och varierande samt att det finns många problem att lösa. Utöver detta visar avhandlingen olika arbetssätt som kan användas i att stärka ungdomarna och ge dem en känsla av empowerment.

Denna avhandling är en en analys av hur ”livsstilsminimalism” försöker svara på de problem som enligt bland annat Zygmunt Bauman, Anthony Giddens och Pierre Bourdieu präglar den senmoderna, konsumtionsdrivna världsordningen. Genom att granskaminimalistiska bloggar och forskning gjord av andra som tangerat ämnet får jag en bild av minimalismen som en livsstil som betonar individualism, frihet, nöjen och identitetsskapande. Dessa betoningar är förenliga med den senmoderna etiken vilket innebär att minimalismen varken är utrustad för, eller har intresse av att åstadkomma radikala samhälleliga förändringar på makronivå. Även om minimalister i regel är kritiska mot masskonsumtion, bibehålls identitetsskapande symboliska betydelser som individer tillskriver olika föremål. Minimalister är således inte immuna mot konsumtionens identitetsskapande tendenser. Att kunna välja ett minimalistiskt liv innebär implicit att utgångsläget varit ett av överflöd, vilket i sin tur innebär att minimalismen inte är universellt tillgängligt. Minimalismen är således inte ett realistisk val för de traditionellt fattiga.