Browsing by Title

I den här kandidatavhandlingen analyserar jag orsaker till anmälningar om äldre personers servicebehov i Helsingfors. Jag tar också reda på om social exkludering syns i anmälningar om äldre personers servicebehov och därför använder jag social exkludering som teoretisk referensram i denna kandidatavhandling. Mina forskningsfrågor är, hurdana orsaker finns det bakom anmälningar om äldre personers servicebehov i Helsingfors och hur dessa orsaker återspeglar social exkludering. Jag analyserade 181 anmälningar om äldre personers servicebehov, som Helsingfors stads Seniorinfo hade samlat in i april 2018. Jag hittade sex olika orsaksgrupperingar i mitt forskningsmaterial: behov av hemservice eller serviceboendeplats, hälsa och funktionsförmåga, ekonomi, boende, städning och frågor om service. Vid sidan av dessa fanns det också tre mindre orsaksgrupper i mitt forskningsmaterial: alkoholproblem, vistelseort okänd och ensamhet eller behov av vänverksamhet. Sammanfattningsvis kan man säga, att orsaker bakom anmälningar om äldre personers servicebehov var ganska olika. I mitt forskningsmaterial var behov av hemservice eller serviceboendeplats och hälsa och funktionsförmåga helt dominerande orsaker bakom anmälningar om äldre personers servicebehov. Den vanligaste formen av anmälan innehöll information om fysiska hälsoproblem och önskan om bedömning av servicebehov. I mitt forskningsmaterial var antalet anmälningar som innehöll information om psykisk ohälsa betydligt mindre än antalet anmälningar som innehöll information om fysiska sjukdomar. Vissa fenomen, till exempel ensamhet, syntes i mitt forskningsmaterial nästan inte alls. Mitt forskningsmaterial visade, att det finns sådana äldre människor i Helsingfors, som har brist på olika slags resurser och service. Det finns också sådana äldre människor, som på grund av olika sjukdomar och försvagad funktionsförmåga inte kan upprätthålla sociala förhållanden eller ta del i olika slags aktiviteter i samhället. Man kan säga, att social exkludering syntes i mitt forskningsmaterial, men inte i alla anmälningar som Seniorinfon hade fått.

Våld i intima parförhållanden är ett globalt hälsoproblem som kan förekomma i alla parförhållanden oberoende partnernas kön, sexuella inriktning eller ålder. Partnervåld drabbar oftast kvinnor och forskning hittills har därför haft fokus på intima olikkönade parförhållanden där kvinnan är offret och mannen förövaren. Syftet med denna litteraturöversikt är att utgående från tidigare forskning och litteratur granska orsaker bakom partnervåld, lyfta fram skillnader i partnervåld mellan samkönade och olikkönade parförhållanden och vilka konsekvenser våldet har. Resultaten tyder på att trots att man i tidigare undersökningar fokuserat på våld mot kvinnor av en manlig partner, finns det studier som argumenterar att partnervåld förekommer oftare i samkönade förhållanden. Speciellt bisexuella kvinnor befinner sig i den största riskzonen för att bli utsatt för partnervåld. Orsaker bakom partnervåld varierar på mellan sam- och olikkönade förhållanden. I samkönade parförhållanden är orsaker bland annat minoritetstress, internaliserad homofobi och fusion. I olikkönade parförhållanden är orsaker däremot bland annat skillnader i inkomst- och utbildningsnivåer, alkoholmissbruk och ojämlika maktpositioner i förhållandet. Allmänna orsaker för partnervåld är normer, internaliserade könsroller och våld i familjen i barndomen. Konsekvenserna kan placeras på både en individuell och samhällelig nivå, hälsoriskerna kan vara både kort- och långvariga psykiska eller fysiska skador. De flesta organisationer som arbetar för att hjälpa offer riktar sig endast mot kvinnor som blivit offer för våld i ett olikkönat parförhållande. Mer information och forskning behövs om män som offer för partnervåld och våld som förekommer i samkönade parförhållanden, speciellt förhållanden mellan två män, för att förstå dynamiken i förhållandet och ge offren den hjälp de behöver.

Syftet för den här avhandlingen är att undersöka och skapa en helhetsbild av vad tidigare forskning säger om processen för överskuldsättning bland unga vuxna i Finland. Avhandlingens centrala forskningsfrågor är; “Vilka är de bakomliggande orsakerna för skuldsättning och skuldproblem hos unga vuxna?”, ”Vilka konsekvenser har överskuldsättningen bland unga vuxna?” och ”Vilka hanteringsmöjligheter har personen (den unga vuxna) för att klara av sin skuld?”. För att besvara mina forskningsfrågor har jag valt att göra en systematisk litteraturöversikt, där jag med hjälp av kvalitativ innehållsanalys analyserar det insamlade datamaterialet. Genomförandet av litteraturöversikten visade att skuldsättning och skuldproblem bland unga vuxna i Finland inte är ett väl studerat ämne och sökningen av litteratur gav mig endast få källor som berörde specifikt denna grupp. Den slutsats som kunnat dras på basis av det insamlade materialet, är att unga vuxna med skuldproblem en mycket heterogen grupp och orsakerna bakom överskuldsättningen hos denna grupp är mångfacetterade. Resultatet av litteraturöversikten pekar ända på vissa kännetecknande drag angående överskuldsättning och skuldproblem bland unga vuxna i Finland, som t.ex. en marginell position i samhället, brist på kunskap och stöd att hantera sin ekonomi självständigt och bristen på samhälleliga åtgärder som erbjuder hjälp åt de personer som hamnat i skuldproblem och överskuldsatt sig.

Syftet med denna avhandling är att på basis av tidigare forskning klargöra socialpsykologiska faktorer som bidrar till och förvärrar partnervåld. Även förebyggande metoder presenteras. Enligt Världshälsoorganisationen upplever en av tre kvinnor i världen någon form av våld av sin partner eller någon annan, detta visar allvarligheten av problemet. Partnervåld definieras som fysiskt, psykiskt och sexuellt våld som sker i nära relationer. Partnervåld har även omfattande hälsoeffekter på offret. Forskning visar att partnervåldet har i stor utsträckning ökat under Corona-pandemin då flera riskfaktorer för partnervåld som social isolering och ekonomiska svårigheter ökade drastiskt. Corona pandemin demonstrerar även samhällets inflytande. Denna avhandling diskuterar betydelsen av kulturella kontexten på partnervåld och hur det kan bidra. Även hur inlärda attityder, mentala scheman, existerande maktstrukturer och kvinnans egenmakt påverkar och bidrar till partnervåld. Resultaten från denna litteraturstudie tyder på att de centralaste bidragande faktorerna för partnervåld ligger i maktstrukturer som patriarkala trossättningar uppehåller. Attityder gällande könsnormer och förlåtande attityder mot våld är även kulturellt bundna och centrala bidragande faktorer. Socialiseringsprocesserna som dessa attityder blir inlärda genom blir även strakt påverkade av de patriarkala värderingarna som kan hittas i både samhällen och kulturen samt familjen och hem. Resultaten visar även att högre egenmakt hos kvinnor minskar på partnervåldet med den nordiska paradoxen som undantag. Höga partnervåldsiffrorna i Norden, speciellt Finland har kopplats med hög alkoholism, psykologiska spår som blivit kvar från krig och fattigdom samt hur politiken och åtgärderna gällande problemet inte tar kön i beaktande. Partnervåld har omfattande negativa konsekvenser både på den individuella och samhälleliga nivån därmed borde förebyggande metoder även tillämpas och förbättras på alla nivåer och sektorer.

Kommuners lagstadgade uppgifter har blivit en börda som inte alla kommuner klarar av, vilket har lätt till en tydligare differentiering mellan kommuner över tid. En potentiell lösning på kommunernas differentierade tillstånd vore att övergå från vad som kallas för symmetrisk ansvarsfördelning av uppgifter på kommunal nivå och övergå till ett system där ansvarsfördelningen av uppgifter vore asymmetrisk, kommuner emellan. I avhandlingen analyseras tre modeller av asymmetrisk ansvarsfördelning: stadsregion- och enhetskommunmodellen och modellen med ansvarstrappa. Modellerna analyseras rörande deras effekt på den lokala autonomin utifrån ett teoretiskt perspektiv. Lokal autonomi valdes på grund av dess centrala roll i definieringen av kommunen och europeiska staters strävan efter ökad lokal autonomi. I avhandlingen gör jag en modellprövning som analyserar hur tre modeller av asymmetrisk ansvarsfördelning på lokal nivå påverkar den lokala autonomin hos kommunerna. Resultaten visar att samtliga modeller har en effekt på den lokala autonomin, men att effekten varierar. Asymmetrimodellerna löser olika problem som symmetri inom kommunsystem medför, vilket delvis förklarar variationen i resultaten. Avhandlingen visar att asymmetrisk ansvarsfördelning på kommunal nivå påverkar den lokala autonomin och borde därför tas i beaktande om den tas i bruk.

Kommunsammanslagningar har länge varit en del av den politiska vardagen i Finland. Därför är det intressant att studera vilka effekter de kan ha på valdeltagandet och väljarbeteendet. Denna studie undersöker om kommunsammanslagningar har en effekt på uppståendet av röstmagneter. Studien tar fasta på sammanslagningen av Pernå, Liljendal och Strömfors med Lovisa 1.1.2010. Studien är genomförd med data från kommunalvalen 2004, 2008, 2012 samt det extra kommunalvalet för nya Lovisa 2009. Studien består både av en statistisk analys av valresultaten, såväl som en kvalitativ analys av valresultaten. Den statistiska analysen lämnar inte ett signifikant resultat om huruvida kommunsammanslagningar skapar röstmagneter, medan den kvalitativa analysen visar att det finns tydliga tendenser för röstmagneter att tillkomma efter kommunsammanslagningen.

Mitt syfte med denna studie är att bidra till vår förståelse om förhållandet mellan organisationsnedskärningar och de negativa sinnesstämningarna som nedskärningar anses skapa. Denna litteraturgenomgång lyfter fram teorier och forskningsresultat vilka mäter kopplingen mellan nedskärningar och överlevnadssyndromet. Nedskärningar kan ha både positiva och negativa psykologiska konsekvenser, men i detta arbete betraktas främst de negativa konsekvenserna. Tidigare studier tyder på att nedskärningar ofta skapar en negativ sinnesstämning hos de kvarstående arbetarna, vilket kraftigt kan hindra organisationens framgång. Studien består av två huvudsakliga delar: en definition av nedskärningar samt en introduktion till fenomenets historia och utgångspunkter, samt vilka effekter nedskärningar anses skapa på organisationsnivå. Den andra delen består av en fördjupning av nedskärningars negativa effekter på individ – och gruppnivå. Detta uppföljs med data och teori kring de negativa sinnesstämningarna. I litteraturen beskrivs de negativa sinnesstämningarna med termen överlevnadssyndrom. Syndromet kännetecknas av en bred skala av negativa emotioner vilka anses kraftigt förminska den upplevda arbetstillfredsställelsen bland arbetarna. Detta kan skapa drastiska konsekvenser för organisationer och dess medlemmar som redan befinner sig i en problematisk situation. Resultaten tyder på att de negativa sinnesstämningarna inte direkt går att undvika, men trots detta är det möjligt att lindra överlevnadssyndromets negativa effekter genom ömsesidig kommunikation under nedskärningsprocessen.

Platsidentitet är en produkt av erfarenheter, olika begrepp, tolkningar, idéer och känslor bundna till fysiska ställen. Identiteter konstrueras och utvecklas i relation till andra människor, samt de rådande värden och konventioner i ens omgivning. Tidigare forskning har undersökt hur platser påverkar identiteter och hur platser kan påverka på beteenden och in- och utgruppshandlingar. Sociala platser kan förutspå frekvensen av intergrupps kontakter och hurdan platsen är, har även påverkan på främjande gruppkontakter. Den sociala identiteten definieras i ingruppskontext genom social jämförelse mellan ingruppen och relevanta utgrupper. Många sociala identiteter eller gruppidentiteter är förknippade med specifika platser och ofta tenderar man att värdera den egna platsen bättre än andras. Syftet med denna litteraturstudie är att ge en förståelse av fenomenet platsidentitet och hurdan betydelse omgivningen har för identitetskontruktion och beteende. De primära källorna utgörs av internationella journaler med fokus på omgivningen och identitet. Platsidentitet hjälper individen att utveckla en relation mot sin omgivning, utvecklandet av en relation mellan individen och samhället är beroende av vissa indikatorer från samhällets struktur och funktionella särdrag. Vissa karaktärsdrag och infrastruktur, som finns i omgivningen, kan kontrollera och frambringa socialt beteende. Resultaten visar också att individer är bundna till sin omgivning genom tre olika psykologiska processer: anknytning, familjaritet och identitet. Dessa psykologiska processer är hotade av förflyttning, där problem som nostalgi, vilsenhet och utanförkänsla kan uppstå. Den byggda infrastrukturen och organiseringen av en plats har en signifikant roll i att minska segregation och diskriminering. I städer borde infrastrukturen och den byggda designen främja gruppkontakter mellan olika grupper. Städer måste planeras så att olika grupper är mera jämnt fördelade, så att ingen blir isolerad till städers utkanter. En känsla av tillhörighet kan vara viktigt för psykologiskt välmående och grundar sig på starka, välutvecklade relationer till viktiga platser. Fastän mobilisering blivit allt vanligare i dagens samhälle, kan man inte förminska platsidentitets signifikans för individen.

Syftet med denna avhandling är att kartlägga på basis av tidigare forskning orsaker i polisens handlande som leder till ett aggressivt beteende hos fotbollssupportrar i deras möten med polisen. Utifrån syftet så skapades tre forskingfrågorna: 1) vilka faktorer inom polisens handlande bidrar till förekommande av aggressivitet bland fotbollssupportrar, 2) vilka negativa konsekvenser kan uppkomma som en följd av polisens bemötande av fotbollssupportrar och 3) vilken inverkan har polisstrategier på möjligheten för aggressivitet att eskalera. Genom denna litteraturgenomgång har det visat sig att poliserna ofta har en svag uppfattning om både fotbollssupporterkulturen och supportrarnas personliga motiv bakom intresset för att följa fotboll. Det här leder till feltolkningar som ger möjligheter för konflikter att eskalera mellan olika närvarande grupper. Dåliga polisstrategier betyder ökade kostnader för samhället. Den vidare utvecklade sociala identitetsmodellen (ESIM) av Reicher förklara hur gruppdynamikerna konstant lever under gruppkonflikter och kan anses vara den mest betydelsefulla teorin inom ämnet. Då individer upplever utgruppens agerande illegitimt så stärker det ingruppens gemensamma identiteten vilket skapar goda förutsättningar till aggression och våld att eskalera. Utifrån litteraturgenomgång kan man dra slutsatsen att polisen borde fokusera på att förbättra sin förståelse av supporterkulturen, av gruppdynamikerna som pågår i konflikter och av sig själva som en del av dessa gruppdynamiker. Det här skulle möjligtvis minska både på kostnader för samhället och våldsamma konflikter. Polisarbete som baserar sig på stereotyper kan inte heller anses rättvist i samhället vi lever idag. Litteraturgenomgången föreslår att framtida studier skulle undersöka närmare hur polisernas stereotyper av fotbollssupportrar uppkommer för att skapa bättre förståelse av de bakom liggande orsakerna till dessa stereotyper.

11. maaliskuuta 2011 Itä-Japanin Tohokun alueella tapahtui massiivinen maanjäristys ja tsunami, mikä aiheutti vakavan onnettomuuden Fukushiman ydinvoimalassa. Fukushiman ydinonnettomuudella oli voimakas vaikutus Saksan julkiseen keskusteluun ydinvoimasta, ja Fukushiman ydinonnettomuuden seurauksena Saksa teki radikaalin poliittisen päätöksen luopua täysin ydinvoimasta. Tutkimuskysymykseni on selvittää, miten politisaatio, depolitisaatio ja hyperpolitisaatio ilmenevät Saksan julkisessa keskustelussa ydinvoimasta Fukushiman ydinonnettomuuden jälkeen. Politisaatio on prosessi, jossa politisoimaton kysymys siirretään yksityiseltä alueelta julkiselle alueelle ja julkiselta alueelta lopulta poliittiselle alueelle. Depolitisaatio on prosessi, jossa politisoitu kysymys siirretään poliittiselta alueelta asiantuntijoiden ja heidän organisaatioidensa ratkaistavaksi. Hyperpolitisaatio on depolitisaation alalaji, jossa tietyt asiat esitetään kiistattomina ja siten mahdottomina kyseenalaistaa. Valtiotieteissä on jo tutkittu ydinvoimalaonnettomuuksien vaikutuksia julkiseen keskusteluun. Sitä vastoin ydinvoiman politisaatiota ja depolitisaatiota julkisessa keskustelussa ydinvoimalaonnettomuuksien seurauksena ei ole juurikaan tutkittu. Tutkimusaineistoni on Deutsche Wellen valitut artikkelit sähköisessä arkistossa aikavälillä 11. maaliskuuta – 31. toukokuuta 2011 hakusanalla nuclear energy. Sain hakusanalla nuclear energy yhteensä 149 tulosta, joista valitsin tutkittavaksi ne artikkelit, jotka käsittelivät Saksaa ja ydinvoimaa. Valitsin aikavälin 11. maaliskuuta – 31. toukokuuta 2011, koska se kattaa reaktiot välittömästi Fukushiman ydinvoimalaonnettomuuden jälkeen. Deutsche Welle on Saksassa toimiva mediatalo ja yksi maailman menestyneimmistä kansainvälisistä medioista, joka tavoittaa viikoittain yli 197 miljoonaa ihmistä eri maissa. Teoreettinen viitekehykseni muodostuu politisaation, depolitisaation ja hyperpolitisaation teoriasta sekä teoriasta kriittisen tapahtuman vaikutuksista julkiseen keskusteluun. Tutkimusmenetelmäni on kuvaileva idea-analyysi. Tutkija, joka käyttää tutkimusmenetelmänä kuvailevaa idea-analyysia, tulkitsee muiden toimijoiden kuvauksia, arviointeja ja toimintasuosituksia saadakseen selville niiden merkityksen. Minun tutkimustavoitteeni on tulkita erilaisten toimijoiden valituissa artikkeleissa esittämiä kuvauksia, arviointeja ja toimintasuosituksia ydinvoimasta.