Browsing by Title

Stora kriser påverkar samhället, ramarna för det politiska beslutsfattandet och den allmänna opinionen. Under coronapandemins inledande faser omfördelades makten i samhället och det gjordes tillfälliga inskräkningar i rörelse- och mötesfriheten. Samtidigt ökade diskussioner om huruvida regeringarnas åtgärder är proportionella, vetenskapligt motiverade eller om de har politisk motivering. I avhandlingen jämförs Finland med Sverige i avsikten att finna hurudana möjliga skillnader i politisering av pandemin som finns i länderna genom att analysera väljaropinion för regering respektive oppostion mot bakgrunden av vad den existerande litteraturen känner till om politisering under kriser. Jag har utfört en deskriptiv analys av ländera och har genom att studera litteraur om ämnet kunnat dra slutsatser om att en högre grad av politisering sker i Sverige än i Finland.

År 2018 skolkande den svenska 15-åringen Greta Thunberg skolan på fredagar med skylten “skolstrejk för klimatet”. Thunbergs handling inspirerade miljontals unga att skolka på fredagar. Detta skedde i protest mot hur makthavarna och den politiska eliten prioriterade och skötte de klimatåtgärder som fastställts att följa i klimatavtalet år 2015, för en tryggad framtid. Klimatrörelsen fick namnet Fridays For Future och är idag en klimatrörelse som mobiliserar flest unga runt om i världen. År 2019 ordnade Fridays For Future fyra stora globala demonstrationer, som skedde samtidigt runt om i världen. Dessa fick namnet ‘Global Climate Strikes’. Den enorma mobiliseringen, av speciellt barn och unga som demonstrationerna sammankallade har lett till ett ökat intresse för forskning i dagens demonstranter. Detta ledde till att ett internationellt forskningsprojekt påbörjades. Projektets syfte var att ta reda på vilka och vem det var som demonstrerade under dessa tillfällen. Forskningsprojektet samlade information om demonstranterna runt om i Europa. Min avhandling bygger på det insamlade datat från de finländska demonstranterna som samlades in under den tredje globala klimatstrejken, som ägde rum den 27 september 2019. Den internationella rörelsen Fridays For Future är ett exempel på hur unga idag uttrycker sig och deltar politiskt. Detta är en illustration av hur unga i post-industrialistiska länder frångår det traditionella sätten att delta politiskt, såsom att rösta i val. Forskning visar att de yngre generationerna idag är mer individualiserade och postmaterialistiska i sina värderingar. Som lett till att teorier framställts om att unga idag är mer så kallade kritiska medborgare, som deltar genom okonventionella metoder genom kollektiva konfrontationer, såsom demonstrationer. Frågan som min avhandling bygger på är om de unga som deltog i Fridays For Future demonstrationen i Finland har den politiska profilen som kritiska medborgare har. Vilket därmed anses leda till fortsatt mobilisering genom kollektiva konfrontationer. Frågor som, om de unga finländarna som deltog i demonstrationen har ett lågt politiskt förtroende, eller om den stora mobiliseringen berodde på den andra faktorer, såsom personifiering av klimatfrågan, kommer analyseras i min avhandling.

I denna kandidatavhandling granskar jag skillnader mellan gymnasiets och yrkesutbildningens effekt på demokratisynen hos studerande, mot bakgrunden av tidigare forskning om skillnader i kunskapsnivå mellan yrkesskole- och gymnasiestuderande (Elo 2009) och effekten av samhällsläraundervisningens innehåll och upplägg (Xenos m.fl. 2014). Analysen utgår från materialet i Ungdomsbarometern 2013, där jag jämför bredden på demokratisynen hos 15–16- och 18–19-åriga gymnasie- och yrkesstuderande. Mina resultat visar att förtroendet för påverkningsmetoder knutna till den representativa demokratin sjunker under yrkesstudierna. Gymnasiestudierna verkar inte ha någon signifikant effekt på demokratisynen.

Denna kandidatavhandling utforskar några av den nutida populärfeminismens särdrag. Det gör den genom att först sammanfatta andra vågens mest uppmärksammade feministiska rörelser, främst den amerikanska kvinnorörelsen. Även 1990-talets tredje våg utforskas och jämförs med andra vågen. Den nutida populärfeminismen, likt 1990-talets tredje våg, kan förstås som en reaktion på tidigare feministiska rörelser. Avhandlingen undersöker även fenomenet postfeminism, som kan räknas som ett av populärfeminismens särdrag. Inom postfeminismen hyllas tidigare feministiska rörelsers framgångar, samtidigt som rådande könsstrukturer och -normer ogärna utmanas. På grund av detta kan postfeminismen anses ha både feministiska och antifeministiska drag. En viktig inriktning inom populärfeminismen är varufeminismen, som här beskrivs som ett postfeministiskt fenomen. Begreppet varufeminism beskriver hur företag och massmedia använder sig av till synes feministiska budskap och narrativ för att sälja produkter som egentligen upprätthåller och reproducerar könsmaktordningar och hegemonisk femininitet. Slutligen utforskas intersektionalitet, med slutsatsen att samverkande maktstrukturer fortfarande utgör en svårighet för feministiska inriktningar som främst fokuserar på könsbaserade orättvisor.

Tiedekunta/Osasto – Fakultet/Sektion – Faculty Svenska social- och kommunalhögskolan Laitos – Institution – Department Sociologi Tekijä – Författare – Author Simon Kvarnström Työn nimi – Arbetets titel – Title Prekariatet: En klass för sig? Oppiaine – Läroämne – Subject Sociologi Työn laji – Arbetets art – Level Kandidatavhandling Aika – Datum – Month and year April 2018 Sivumäärä – Sidoantal – Number of pages 28 Tiivistelmä – Referat – Abstract Denna kandidatavhandling är en litteraturöversikt av förändringar i organiseringen av arbete och arbetsmarknaden i en global värld. Meningen är att behandla prekariseringen av arbete och prekariatet som grupp. Huvudsyftet är att utgående från litteraturen dra slutsatser huruvida prekariatet bildar en klass för sig. En prekarisering innebär att allt fler människor frivilligt eller ofrivilligt intar en osäker position på arbetsmarknaden. Jag börjar med att beskriva vad prekariatet och prekarisering är. Sedan behandlas orsaker till en prekarisering och ett växande prekariat. Globalisering, nyliberalism och Fordismens kris presenteras som eventuella orsaker. Efter detta presenteras klassisk klassteori av Marx, Weber och Bourdieu. Dessa är relevanta för att få ett perspektiv på vad klass i teorin innebär och om dessa teorier går att tillämpa på dagens prekariat. I det nästsista avsnittet presenteras argumentation för prekariatet som en klass för sig och även kritik mot synen på prekariatet som en klass. Efter detta kommer avslutningen som sammanfattar avhandlingen och dess slutsatser. Avainsanat – Nyckelord – Keywords arbete, prekariatet, prekarisering, globalisering, globalisation, nyliberalism, klassteori, klass, samhällsklass

Arbetsplatsmobbning har blivit ett allvarligt problem i moderna organisationer som bara ökat i omfattning. Därför vore det viktigt att kunna motverka problemet på ett effektivt sätt både på organisations- och på individnivå. Syftet med denna litteraturöversikt är att bidra till en ökad förståelse för preventiva åtgärder som tidigare studier visat minskar arbetsplatsmobbning på organisations- och på individnivå. Resultaten av litteraturöversikten visar att cheferna bör ha huvudansvaret när det gäller att utreda riskfaktorer som kan leda till arbetsplatsmobbning. Inom organisationen är det viktigt att skapa en god arbetsmiljö och en nolltolerans gällande mobbning. Cheferna bör föregå som gott exempel och tillämpa anti–mobbningspolicyn. På individnivå är konflikthantering centralt eftersom svåra konflikter ofta leder till arbetsplatsmobbning i arbetsgemenskaper. Konflikthantering av en professionell tredje part hjälper parterna att trappa ner konflikten till en nivå där en saklig diskussion är möjlig. Svåra konflikter mellan chef och medarbetare har å andra sidan konstaterats vara besvärliga att lösa eftersom chefen ofta är i en starkare maktposition. En första åtgärd för medarbetaren är att ta upp problemet med chefen. I de fall där en konfliktlösning inte kan uppnås har medarbetaren möjlighet att begära hjälp från arbetarskyddet.

Principen om non-refoulement är en vedertagen princip inom migrationsrätten. Principen skyddar flyktingar, asylsökande och andra i jämställbar position från att utsättas för människorättskränkningar i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 3 i Europakonventionen. Principens kärna kan härledas ur artikeln i fråga, som utgör ett förbud mot tortyr. Principen förbjuder tillbakasändning och utvisning av flyktingar till ett område, om det finns skäl att misstänka att personen där kan utsättas för tortyr, förföljelse eller annan omänsklig behandling eller bestraffning. Med avhandlingen söker jag nå en ingående framställning av principen om non-refoulement samt identifiera de bedömningskriterier som appliceras vid tillämpningen av den. Syftet med min avhandling är att framföra nödvändigheten av principen om non-refoulement för att trygga den grundläggande och mänskliga rättigheten som principen är till för att skydda, nämligen människovärdet. I avhandlingen analyserar jag betydelsen av principen om non-refoulement. Ytterligare föremål för undersökningen är de anföranden och bedömningar som domstolar publicerat i sina avgöranden gällande beviljande av asyl, samt övriga fall som tangerar principen om non-refoulement. Forskningsfrågan i undersökningen: Vilka är de bedömningskriterier för non-refoulement som används i rättspraxis, och vad är den grundläggande betydelsen av principen i fråga? – besvarar jag genom tillämpning av den rättsdogmatiska och -historiska metoden. Källmaterialet består av litteratur och fördragstexter. För att utreda bedömningskriterierna analyserar jag fyra rättsfall från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och två årsboksavgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen. Bedömningskriterierna för non-refoulement har som uppgift att fastslå att det finns tillräckligt vägande grunder för att misstänka en välgrundad fruktan för förföljelse, vilket kan betraktas som parallellt med någon egenskap som den ifrågavarande individen innehar. Bedömningskriterierna består av olika grunder för bedömningen, vilka utgår från en rad olika utrednings- och granskningsaspekter. Utan kriterierna skulle inte en enhetlig praxis för domstolarnas bedömningar av non-refoulement finnas. Konklusionen är att varje bedömning av ett fall som berör principen om non-refoulement bör alltid genomgå en mycket noggrann, och framför allt – individuell, granskning. Principens kärna ger principen om non-refoulement dess fundamentala betydelse. Kärnan utgörs av skyddet mot tortyr, förföljelse eller annan omänsklig behandling eller bestraffning. Principens grundläggande betydelse kan således anses vara dess uppgift som beskyddare av den specifika mänskliga rättigheten. Principen kan gestaltas som en skyddsprincip av vägande betydelse. Detta beror på dess betydelsefulla karaktär som beskyddare av människovärdet. Principen om non-refoulement binder samman två aspekter: respekten för de grundläggande och mänskliga rättigheterna samt skyddet av individen som befinner sig i en utsatt situation, nämligen flyktingen. Att principen och dess innebörd regleras samt tryggas i den internationella rätten påvisar dess stora betydelse.

Populistiska partier har fått allt mera understöd de senaste 20 åren och de har därmed allt oftare blivit regeringspartier. Vanligtvis får partier som sitter i regering inte lika mycket röster i följande val efter regeringsperioden,. Effekten kallas ”Priset att regera”. Med andra ord kostar det partier valunderstöd att sitta i regering. Det finns skäl att undersöka populistiska partier, eftersom de har vissa speciella egenskaper som inte förekommer i andra partier. Mitt syfte med avhandlingen är att undersöka ifall det finns en skillnad på hur populistiska partier påverkas av effekten ’Priset att regera’ jämfört med hur icke-populistiska partier påverkas. Syftet uppnås genom att besvara forskningsfrågan ”Hur mycket understöd förlorar populistiska partier jämfört med icke-populistiska efter en period i regeringen”? För att svara på denna fråga använder jag statistik från ”Parliaments and governments database”. Forskningen avgränsas till att innefatta västeuropeiska länder med flerpartisystem och proportionella valsystem. Nationella parlamentsval från år 1999 framåt beaktas. Skillnaden mellan röstningsprocenterna före och efter en regeringsperiod jämförs med icke-populistiska partiers röstningsprocenter som suttit i samma regering. Partier klassas som populistiska om de betecknas som populistiska på minst två av följande listor; Pew Research Center, The PopuList, och Inglehart och Norris (2016) klassificering av populistiska partier. Statistikprogrammet R används för att genomföra analysen. T-testets resultat visar på att det inte finns en signifikant skillnad mellan hur mycket valunderstöd populistiska partier förlorar jämfört med icke- populistiska partier efter en period i regeringen.

Den 24 april 2013 rasade en åttavåningars byggnad, Rana Plaza, ihop i Bangladesh. Där arbetade ett stort antal textilarbetare som då miste livet. Händelsen blev internationellt uppmärksammad och blickarna riktade sig mot produktionskedjorna, speciellt fabrikerna där kläderna tillverkas, de vill ska säga sweatshops. Sweatshops karaktäriseras av dåliga arbetsförhållanden och löner. De har varit omdiskuterade en längre tid och allt mer information dyker upp om dem dag för dag. Mitt syfte är att undersöka sweatshops som en aspekt av globaliseringen och lyfta fram den globala ojämlikheten som bildats. Globaliseringen har medfört globala, strukturella förändringar och en ny sorts mobilitet som bidragit till en ny och mer komplex världshandel. Företagen har möjlighet att hitta de billigaste produktionskostnaderna genom att utlokalisera sina fabriker, vilket har blivit möjligt genom bland annat utvecklad teknologi. Konsumtionssamhället kräver ett ständigt flöde av billiga men moderna kläder, vilket sätter en press på producenterna. I uppsatsen diskuterar jag hur det är möjligt att dessa fabriker finns och hur de ser ut, samt hur globalisering är en viktig orsak till dem. Jag kommer fram till att det handlar om en global marknad som expanderat i snabb takt medan reglering och övervakning av marknaden inte har hunnit utvecklas i samma takt och har begränsade möjligheter att övervaka företagen och dess fabriker.

Avhandlingen behandlar programledarens roll i ett magasinprogram för barn i åldern 3–7. Jag har med hjälp av innehållsanalys analyserat en månad av BUU-klubbens sändningar (24.9.2018–19.10.2018). Sammanlagt analyserades 20 programavsnitt, var programledarna har en aktiv roll under 5–10 minuter per program. Innehållsanalysen är tudelad. I den kvalitativa delen granskar jag programmets mål och värdegrund för 2018. Jag synar de fyra sista punkterna som specifikt berör programledarens roll. Dessa är: BUU-klubbsledarna är barnens vuxna kompisar, BUU-klubbsledarna har auktoritet utan att vara auktoritära, BUU-klubbsledarna är medvetna om sin makt och sitt ansvar som medfostrare och BUU-klubbsledarna har ingen personlig agenda (personliga övertygelser får inte genomsyra det som görs). I den kvantitativa delen har jag använt mig av fem stycken variabler för att kartlägga de metoder programledarna använder sig av för att förstärka sin roll i studion. Variablerna jag använt är: upprepningar, barnen involverade, egna erfarenheter, exemplifiering, tips/råd. Resultatet av innehållsanalysen visar att programledarna vill väcka diskussioner hemma hos sin publik. De tar upp olika ämnen och uppmuntrar sedan barnen att fortsätta diskussionen hemma. Deras roll är att möta barnen i programmet och att bidra till barnens tidiga utbildning. De framhäver sin roll med hjälp av enkla och tydliga metoder, samtidigt som de strävar efter att locka fram barnens nyfikenhet för olika ämnen i vårt samhälle.