Browsing by Title

I denna kandidatavhandling granskar jag barns och ungdomars erfarenheter av att bo på barnskyddsanstalter. Jag har avgränsat området till två begrepp som jag specifikt undersöker, delaktighet och kontroll. Syftet med min avhandling är att undersöka barns upplevda delaktighet i och med vardagsbeslut på barnhemmen samt upplevda erfarenheter av kontrollen som utförs av personalen som är en stor del av vardagen på barnhemmet. Metoden jag har använt i min avhandling är systematisk litteraturöversikt. Jag har granskat, läst och analyserat sju studier som handlar om barns och ungas liv på barnhem ur deras perspektiv. Dessa studier är från Sverige och Finland och är vetenskapliga artiklar, doktorsavhandlingar och pro-gradu arbeten. Alla studier omfattar intervjuer med barn och ungdomar. I studierna jag har tagit del av har barnen och ungdomarna intervjuats om specifika fenomen, dessa fenomen kan till exempel vara erfarenheter delaktighet och förhållandet med personalen. Min teoretiska referensram består av fyra begrepp. Dessa begrepp är barns perspektiv, delaktighet, barn som social aktör samt social kontroll. Resultaten av de sju studierna var mångsidiga, de upplevde vardagen och livet på barnhemmen som både positiv och negativ. De centrala resultaten var att barnen inte kände sig tillräckligt sedda, hörda och delaktiga då det handlade om beslut inom barnskyddet samt vardagsbeslut på barnhemmen. De kände att de inte togs på allvar och blev behandlade snarare som objekt än som självständiga individer. De upplevde att kontrollen, det vill säga reglernas och begränsningarnas existens var viktig men även orättvis. De barnen som hade positiva erfarenheter från barnhemmen kände sig även delaktiga och upplevde kontrollen, det vill säga reglerna och begränsningarna som rättvisa och viktiga. De som hade negativa erfarenheter kände sig inte delaktiga och de kände att de inte togs på allvar. Jag har på basis av resultaten kommit fram till att barn och ungdomar som har en allmänt positiv inställning till att bo på diverse barnskyddsanstalter även får känslan av att de blir hörda och sedda eftersom de inte endast tänker i negativa banor. Medan de som har en allmän negativ attityd gentemot barnskyddsanstalter och livet överlag inte heller ger en chans åt sig själv att forma en positiv upplevelse av barnhem, de anser att allting på dessa anstalter är negativt.

Barn till föräldrar som lider av en psykisk sjukdom har en förhöjd risk för en skadlig utveckling och psykisk ohälsa. Det är viktigt att man identifierar barnens behov i ett tidigt skede och kartlägger skyddande faktorer, för att optimera en gynnsam utveckling hos barnen. Tidigare forskning har främst fokuserat på riskerna för barn till psykiskt sjuka föräldrar, men på senare tid har intresset för att stöda och stärka dessa barns psykiska hälsa vuxit fram inom såväl forskning som praktik. Syftet med denna avhandling är att på basis av tidigare forskning utreda hur relationer och relationsbaserade interventioner kan stöda barn med psykiskt sjuka föräldrar och därmed skydda barnen från skadliga konsekvenser. Avhandlingen är en litteraturstudie som huvudsakligen baserar sig på vetenskapliga journaler inriktade på skyddande faktorer för barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar. Resultaten tyder på att välfungerande relationer inom och utanför familjen fungerar som skyddande faktorer. Relationer inom familjen innefattar föräldra-barn-relationer, syskonrelationer och relationen till den friska föräldern, medan relationer utanför familjen främst handlar om relationer till jämnåriga, anhöriga och professionella. Barnens och föräldrarnas deltagande i barn- och familjefokuserade interventioner stöder även barnen. Det visar sig att skyddande relationer främst baserar sig på tillit, öppen kommunikation, kunskap om och förståelse för föräldrarnas psykiska sjukdom, samt barnens förmåga att uttrycka och hantera sina känslor. Sammanfattningsvis kan man konstatera att det krävs aktivt samarbete mellan instanser som är involverade i den psykiskt sjuka förälderns, barnens och hela familjens liv, för att man ska kunna optimera möjligheterna att identifiera och stöda barnen. Dessutom bör professionella som arbetar med familjen främja en positiv och stödjande atmosfär, och inte undervärdera föräldrarnas föräldrakapacitet.

De senaste årtiondena har inneburit en ökad användning av teamarbete inom organisationer, speciellt utnyttjandet av tvärprofessionella team har ökat avsevärt. Således har även forskning kring teamarbetets effektivitet ökat. Det finns mycket utförd forskning kring hur man kan stärka enskilda individer till att arbeta effektivt, men betydligt mindre forskning har fokuserat på hur man kan stärka och befrämja hela teams effektivitet. Syftet med denna avhandling är således att skapa en förståelse för vilka faktorer som kan befrämja effektivitet och innovation inom tvärprofessionella team. Avhandlingen är en litteraturstudie som huvudsakligen baserar sig på vetenskapliga journaler inriktade på teamarbete och dess effektivitet. I avhandlingen behandlas interna faktorer samt feedback som, på basis av tidigare forskning, kan konstateras ha en positiv inverkan på tvärprofessionella teams effektivitet och innovation. Som utgångspunkt i avhandlingen har teorin om teamarbetets ”Big Five” komponenter använts. Resultaten tyder på att flera faktorer inverkar på graden av effektivitet och innovation inom teamet. Teamets organisering, graden av mångfald och hur mångfald hanteras inom teamet samt teammedlemmarnas olika kunskap och färdigheter i kombination med teamets tillgängliga resurser är interna faktorer som har visat sig vara avgörande. Vilken feedback teamet erhåller för sitt arbete, samt specifikt den reflektion som sätts igång på basis av feedbacken, fungerar som en väsentlig extern faktor som bidrar till befrämjandet av teamets effektivitet. Resultaten visar även att de olika faktorerna till stor del samverkar med varandra, samt kan kopplas ihop med teorin om teamarbetets ”Big Five” grundkomponenter. Utöver de faktorer som har behandlats i avhandlingen finns det även ytterligare faktorer som kan tänkas inverka på tvärprofessionella teams effektivitet och innovation, och således är detta, tillsammans med luckorna som existerar inom forskningsområdet, något som framtida forskning kunde fokusera på.

Företag ställer idag allt högre krav på kostnadseffektivitet, vilket har resulterat i att allt fler organisationer använder sig av prestationsbaserade belöningssätt som ett sätt att motivera sina anställda. Grundantagandet bakom belöningssättet är att den anställda kommer att sträva efter monetära belöningar och därmed öka på sin arbetsprestation. Syftet med denna uppsats var att analysera den motiverande kraften bakom prestationsbaserad belöning. Klassiska motivationsteorier anser att belöningssättet är motiverande till en viss grad. Studier tyder på att då belöningssättet är väl planerat och introduceras i en gynnsam kontext, kan de motiverande effekterna vara större än vad klassiska motivationsteoretiker förutspår. Faktorer som påverkar den motiverande kraften är t.ex. graden av hur tydligt man kan mäta en prestation i ett visst arbete, samt på vilket sätt man väljer att operationalisera prestation. Nutida forskning tyder på att belöningssättet är en effektiv metod för att skapa extern motivation i situationer där intern motivation saknas. Däremot kan belöningssättet resultera i minskad motivation om internt motiverade arbetsuppgifter belönas för prestation. Beslutsfattare i organisationer bör vara medvetna om den komplexa naturen av mänsklig motivation, vilket betyder att prestationsbaserade belöningssystem måste planeras utförligt för att kunna implementeras framgångsrikt.

I uppsatsen behandlas teman kring den representation av könsidentiteter som avviker från tvåkönshegemonin. Ickebinära personer blir ofta osynliga i såväl samhället i stort, men även som i mediesammanhang. De personporträtt hämtade från Svenska Yles webbplats vilka analyseras i avhandlingen fokuserar på huvudpersonens könsidentitet och uppfattning av den. Diskurserna i texterna analyseras via genusteori och tidigare forskning om representationen av transpersoner. Analysen påvisar att Svenska Yles personporträtt avviker till en del från normen för liknande texter om könsminoriteter, eftersom de inte fokuserar lika starkt på kroppslighet eller negativa aspekter av att tillhöra en könsminoritet. Arbetet visar att journalister har en varierande nivå av kunskap om trans- och ickebinära personer, och det leder till att en del terminologi samt det sätt man refererar till personen framstår som potentiellt missvisande, förvirrande eller nedvärderande.

Avhandlingen är en jämförande studie över Finland och Sveriges besvärssystem. Avhandlingen behandlar ländernas två besvärsinstitut, det vill säga kommunalbesvär och förvaltningsbesvär på den lokala och regionala nivån. Det handlar om möjligheten att överklaga beslut fattade av kommunerna och regionerna. Finlands regionala nivå uppmärksammas extra mycket eftersom organiseringsansvaret för social- och hälsovården har övergått till de nya välfärdsområdena från och med 1.1.2023. Avhandlingens syfte är att utreda skillnaderna mellan de olika besvärssystemen på en regional- och lokal nivå. Finland och Sverige har ett liknande förvaltningsprocess med ett separat förvaltningsdomstolssystem och jag har därför valt att jämföra dem med varandra. Avhandlingens forskningsfråga är följaktligen: vad är likheterna och skillnaderna mellan besvärsordningen i Finland och Sverige på en lokal och regional nivå? Forskningsfrågan besvaras genom användningen av den traditionella rättsdogmatiska metoden samt den komparativa metoden.

I det moderna samhället ansvarar individen själv alltmer för att skapa sin identitet utgående från de val man gör. Baserat på vad man väljer att visa upp för andra, bildar omvärlden sig en bild av vem man är. I sina blogginlägg kan bloggare välja vilka delar av livet de visar upp för att av läsarna tolkas så fördelaktigt som möjligt. Detta tror jag att leder till att det en bloggare visar upp i sin blogg inte alltid stämmer överens med verkligheten. I strävan efter att framstå som "den perfekta individen" göms vardagens mindre fina stunder undan och bloggen blir till en fejkad fasad. En ond cirkel startar då läsare tar del av denna "perfekta vardag" och tror att alla andra lever ett fullkomligt problemfritt liv. En tävlan om det mest perfekta livet uppstår och blogginläggen hamnar bara längre och längre ifrån den sanna verkligheten. Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur sanningsenligt unga finlandssvenska kvinnor upplever att de framställer sin vardag i bloggen. Jag har valt att fokusera på kvinnor i åldern 20–25 år eftersom forskning visar att bloggande är populärt inom just denna befolkningsgrupp. Metoden för min undersökning är kvalitativa intervjuer. Informanterna är fyra kvinnor från olika delar av Svenskfinland. Alla intervjuer varade mellan 45 och 90 minuter var och spelades in för analys och eventuell framtida forskning. Från intervjuerna finns även anteckningar. Mina viktigaste resultat av studien är att bloggen innehåller märkbart mer positivt än vad vardagsbloggarnas riktiga liv gör. Orsaken till detta är ändå inte att bloggarna inte vågar skriva ut negativt, utan snarare att bloggen är en plats där man vill dokumentera de goda och minnesvärda stunderna från sin vardag. Ytterligare en orsak är att negativa ämnen ofta berör även andra personer och dem vill man inte skriva om utan deras tillåtelse. Ett annat intressant resultat av studien är att bloggarna nog är medvetna om att bloggen förmedlar en finare bild av deras vardag, men de ser sig ändå inte ansvariga för ifall läsare påverkas negativt av detta. Bloggarna anser att ansvaret att förstå att bloggen enbart visar en bråkdel av hela deras liv ligger hos läsaren och om läsaren påverkas negativt, bör hen själv förstå att sluta läsa bloggen.

This qualitative Bachelor thesis in the research area of social sciences explores the diffusion and institutionalization of the Bologna Process as a reform model for higher education. The study is based on previous research in the field of higher education, and literature on the Bologna Process, the European Higher Education Area (EHEA), and the European Union (EU). To understand the role of the Bologna Process in the development of higher education, this study explores the diffusion and institutionalization of the Bologna Process at a wide global level as well as studies the diffusion and implementation of the common Bologna Process reform instruments and principles at a narrow national level. Concerning the global diffusion and institutionalization of the Bologna Process, this study tries to answer the research question: why and how can the Bologna Process become a global model for reforming higher education? Concerning the more specific national or county-level diffusion of the Bologna Process, this study explores the diffusion and institutionalization of the Bologna Process in the Finnish higher education context trying to answer the question: why and how has the Bologna Process been diffused and institutionalized in the Finnish higher education context? To answer the first, broad and more theoretical, research question, new institutionalism is applied as a theoretical framework because it focuses on diffusion and institutionalization of global ideas, practices, and models, and explains institutional isomorphism and homogenization of organizations (DiMaggio & Powell 1998; Hall & Taylor 1996). When studying the Bologna Process from national perspective, case study research method is applied because it helps to gain deep detailed knowledge about contemporary social phenomena (Yin 1984), such as the Bologna Process. This research finds that the Bologna Process reform model has successfully been crossing borders all over the world and is, therefore, currently a globally diffused reform model for higher education. The Bologna Process has reformed multiple systems and institutions of higher education because its common reform instruments and principles have become well-institutionalized in a growing number of countries. In consequence, it can be inferred from this research that the Bologna Process currently constitutes a common global model for reforming higher education. Moreover, this research reveals that in addition to the successful global diffusion and institutionalization, the Bologna Process has been diffused and institutionalized at national level without great problems. The Finnish case study research indicates that the Bologna Process reform model has brought about important changes and improvements in Finnish higher education. The changes were mainly achieved through an effective coordination and institutionalization of the common reform instruments and principles by the Finnish Government, and owing to active cooperation between the Finnish Ministry of Education and institutions of higher education. In more specific terms, the results show that the institutionalization of the Bologna Process helped to complete the national higher education reform, which was started before the Bologna Process was created in 1999 (Bologna Declaration 1999), eliminated for the Finnish higher education inherent weaknesses, and contributed to reforming the University law (Universities Act 558/2009). Most importantly, because of the diffusion and institutionalization of the Bologna Process, the Finnish higher education has achieved its long-lasting primary goal of becoming a more attractive, international, and globally competitive higher education system.

Mitt syfte med avhandlingen är att undersöka hurudan hjälp det finns för barn och ungdomar i familjer med missbruk eller psykisk ohälsa. Jag studerar också hur de med hjälp av grupptillhörighet kan lära sig att hantera sin livssituation och det stigma som finns kring att ha en vårdnadshavare med missbruk eller psykisk ohälsa. För att detta ska uppnås handlar forskningsfrågorna om hur gruppledare i Ninni-verksamheten uppfattar barnens livssituation, stigmat de kan uppleva, hur man kan motarbeta stigma och grupptillhörighetens roll i detta. Avhandlingens teoretiska utgångspunkter är stigma och grupptillhörighet. En del barn som lever i familjer med missbruk och psykisk ohälsa kan uppleva stigma kring sin situation och omgivningen kan uppleva stigma mot barnen. Därför är det viktigt att det finns verksamheter som motarbetar detta. Grupptillhörighet, alltså känslan av gemenskap, ses i avhandlingen som ett sätt för barnen att hantera sin livssituation och det stigma de kan uppleva. Materialet består av kvalitativa intervjuer med personer som någon gång har lett en samtalsgrupp inom Ninni-verksamheten. Resultatet visar att barnen påverkas av problematiken i hemmet på olika sätt och att problemen då också hos barnen tar sig uttryck på olika sätt. Enligt resultatet menar gruppledarna i Ninni-verksamheten att både barnen själva och omgivningen upplever stigma mot barnen och att även stigmat kan ta sig uttryck på olika sätt, men att verksamheten har flera olika sätt att motarbeta detta, till exempel via sociala medier. Grupptillhörighet har visat sig vara en viktig faktor i verksamhetens tjänster. Det är alltså lättare för barnen att prata med andra som har liknande erfarenheter.

Etter at Bosnia erklærte seg selvstendig fra Jugoslavia I 1991, ble landet sendt ut I en blodig borgerkrig. Landes befolkning består hovedsakelig av muslimske bosnjaker, serbisk-ortodokse serbere og romersk-katolske kroater. I løpet av borgerkrigen slåss alle de tre gruppene mot hverandre, og det ble gjennomført seksuelle overgrep, etniske rensninger og massehenrettelser. Omtrent 100.000 mennesker ble drept og over to millioner mennesker ble fordrevet fra sine hjem. Etter at krigen ble avsluttet i 1995, består Bosnia fremdeles av de tre etniske gruppene. Hvordan kan demokrati i fungere i slikt land, med en befolkning som er dypt splittet, og hvordan skal et slikt demokrati utformes? I artikkelen Majority rule versuc democray in deeply devided societies fra 1977, trekker Arend Lijphart frem sin teori om konsosierte demokratier. Teorien består av fire viktige kjennetegn på hvordan styresettet skal se ut, og hevder å ha en demokratisk løsning på ustabile samfunn med en dypt splittet befolkning. I kandidatavhandlingen vil de fire kjennetegnene i Arend Lijphart til teori om konsosierte demokratier bli sammenlignet opp mot konstitusjonene til Bosnia og dens to entiteter, Føderasjonen Bosnia-Hercegovina og Republika Srpska. Målet vil være å undersøke i hvilken grad styresettet i Bosnia kan sies å følge kjennetegnene som inngår i Arend Lijphart sin teori om konsosierte demokratier.