Browsing by Title

Syftet med denna avhandling är att undersöka ungdomsfullmäktiges verksamhet med fokus på tidsdimensionen eftersom det är ännu möjligt att se skillnader i strukturen före KomL 26 § träder i kraft 1.6.2017. Jag granskar även ifall ungdomsfullmäktige har utvecklats som demokratisk innovation. Jag har utfört en enkätundersökning med fyra ungdomsfullmäktige, två äldre och två yngre. Det finns skillnader i ungdomsfullmäktiges befogenheter som är kopplade till organisationens ålder. Det tyder på att ungdomsfullmäktige som demokratisk innovation har utvecklats och att tidsdimensionen har en betydelse. Dock påvisar resultaten att det även finns argument som talar emot att organisationens ålder skulle påverka ungdomsfullmäktiges organisationsstruktur. Det som var överraskande med resultatet var att alla fyra ungdomsfullmäktige har två gemensamma problem, de har svårt att väcka intresset hos unga och att bli hörda av kommunfullmäktige. Ungdomar är en samhällsgrupp som har varit exkluderade från det kommunala beslutsfattandet, utan möjligheten att delta via institutionella påverkningskanaler. Ungdomsfullmäktige ska vara en plattform mellan kommunens unga och kommunfullmäktige, men samarbetet och förhållandet är inte i balans.

Tidigare var det i stor utsträckning journalisterna som stod för nyhetsrapporteringen i samhället. I dag får majoriteten av nyhetskonsumenterna sitt nyhetsinnehåll från webben där det kan vara svårt att avgöra om producenten är en journalist och om skribenten har en agenda. Det här gör att källkritiken blir en allt viktigare faktor i nyhetsläsandet. I den här kandidatavhandlingen undersöks på vilka grunder unga vuxna bedömer om nyheterna de läser på webben är tillförlitliga. Dessutom undersöks vilka särskilda egenskaper gör en nyhetstext tillförlitlig och ifall nyhetskonsumenterna anser att det är viktigt att nyheter är sanna. Materialet i avhandlingen samlades in med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer. Respondenterna är mellan 17 och 23 år gamla. Respondenterna har under intervjuerna fått ta del av fiktiva nyhetstexter vars trovärdighet de fått resonera fritt om. Resultatet av undersökningen ger en översikt över hur en ung vuxen kan resonera då hen tar del av nyhetsmaterial på webben. För respondenterna är det i största allmänhet viktigt att nyheterna är sanna. Det här är särskilt viktigt då nyhetsproducenten är från ett stort mediehus. Material från kvälls- och skvallerpress samt privata aktörer (vloggare, bloggare) ställer respondenterna inte lika stora krav på. Faktorer som ökar en nyhets trovärdighet är enligt min undersökning att nyheten innehåller bilder, att skribenten nämns vid namn samt att flera medier skriver om samma händelse. Enligt respondenterna kan material som delas av en expert ge materialet mera tillförlitlighet, men i det stora hela spelar delaren inte en stor roll i hur trovärdig en nyhet anses vara.

Missbrukande föräldrar lever i en marginaliserad position, både under missbruket, men också efter att det aktiva missbruket tagit slut. Syftet med min avhandling är att ta reda på vad tidigare forskning kommit fram till av uppfattningen av sitt eget föräldraskap hos föräldrar med missbruksproblem, för att få en mera heltäckande bild av den marginaliserade gruppens position och för att få gruppens egen röst och åsikter hörda. Dessutom för att ha en bättre förmåga att besvara på gruppens behov och stöda vid behov hela familjen. Svar på forskningsfrågan har jag sökt med en systematisk litteraturöversikt av 18 olika artiklar och forskningar. Texterna har jag analyserat med hjälp av Juhilas teori om den stigmatiserade identiteten och Kulmilas och Vanhalas teori om den kulturella modellbilden. Föräldrarna skapar en mycket idealistisk kulturell modellbild som föräldrarna sedan själv jämför sitt föräldraskap mot. Missbrukande föräldrars uppfattning av sitt eget föräldraskap förändras från tiden under missbruket till tiden efter rehabiliteringen. Under missbruket var föräldrarna mycket säkra av sitt missbruk, under rehabiliteringen blir föräldrarna osäkra av sitt föräldraskap och mycket kritiska mot sig själv. Efter rehabiliteringen börjar föräldrarna hitta en ny föräldraroll, som de anser att är en del av deras jag-identitet. De missbrukande föräldrarna är medvetna om omgivningen attityder och föräldrarna vet hur omgivningen dömer dem som dåliga föräldrar, men föräldrarna försöker aktivt motargumentera stigman.

Antalet seniorer i det västerländska samhället ökar samtidigt som pressen att flytta över mera ansvar för seniorernas sociala välmående från den offentliga sektorn till anhöriga och den frivilliga sektorn blir större. Organisationer som Helsingfors mission har en central roll när det gäller att erbjuda tjänster som stöder seniorernas kapacitet och på så sätt stöda deras välmående. Mitt mål med denna avhandling är att belysa hur volontärarbete fungerar, upplevs i praktiken och stöder seniorens möjligheter att uppnå sina mål. Jag har gjort tre semistrukturerade intervjuer med en volontärorganisatör, en volontär och en senior. Som teori använder jag AgeCaps version av Sens kapacitetsteori. Jag har gjort en kvalitativ innehållsanalys på materialet. Av resultatet framgår att Helsingfors missions verksamhet stöder seniorers kapacitet, men verksamheten begränsas av bland annat bristande resurser som finansiering, antalet volontärer och av volontärernas förmågor. Andra centrala begränsande aspekter är seniorernas egna önskemål och kapacitet.

Användning av tidsbegränsade anställningar är inte alltid problemfritt, särskilt då sådana används upprepat i följd på varandra. Tidsbegränsade arbetsavtal regleras främst i arbetsavtalslagens 1 kap. 3 §, som under åren genomgått en del förändringar särskilt som följd av rådets direktiv om ramavtalet om visstidsarbete (1999/40/EG). Avhandlingen granskar hur upprepad användning av tidsbegränsade arbetsavtal regleras i arbetsavtalslagen genom att speciellt undersöka arbetsavtalslagens 1 kap. 3 § och dess utveckling. Avhandlingen diskuterar även hur arbetstagarens rättigheter särskilt med tanke på uppsägningsskyddet tryggas genom lag. Även om avhandlingen i första hand granskar arbetsavtalslagen och således regleringen av arbetsavtalsförhållanden, uppmärksammas även tidsbegränsade tjänsteförhållanden och den reglering som finns kring dem. För att möjliggöra en mer kritisk syn på den finska lagstiftningen, inkluderar avhandlingen även en jämförelse mellan finsk och svensk rätt vilken främst uppmärksammar hur Sverige jämfört med Finland infört EU-direktivet om ramavtalet om visstidsarbete. I avhandlingen tillämpas främst den rättsdogmatiska metoden men även inslag av den komparativa metoden förekommer i och med jämförelsen mellan finsk och svensk rätt. Mitt syfte med avhandlingen är att skapa en uppfattning om hurdan lagstiftning det finns gällande upprepad användning av visstidsavtal, i vilken utsträckning lagen tillåter sådan användning och hur arbetstagarens rättigheter beaktas vid sådana anställningar.

Utbrändhet kan granskas som symptom på eller följd av missgynnsamma samhällsstrukturer. Den här avhandlingen sätter fokus på de strukturer vi lever i och koncentrerar sig på utbrändhet som ett socialt fenomen. Den börjar med att syna utbrändhet, hälsa och ohälsa från ett idéhistoriskt perspektiv på basis av Karin Johannisson (2001, 2006 & 2008). Johannisson uppfattar utbrändhet som en social konstruktion, eller en kultursjukdom, och gör en historisk överblick över fenomenet. Den diskuterar utbrändhet med hjälp av samhällsfilosofens Byung-Chul Hans (2015) analys av ett prestationssamhälle som genererar utbrända individer. Avhandlingen redogör också för Marx begrepp alienation och hur ofullbordat arbete kan tänkas höra samman med utbrändhet. Dessutom tar den upp hur alienation påverkar mänskliga relationer, kroppen och sinnet. Till sist behandlar avhandlingen hur arbetets strukturer skapar utbrändhet hos individer. Den diskuterar hur individualisering av risk och ett osäkert arbetsliv relaterar till utbrändhet.

År 2018 beviljades knappt en halv miljon personer i Finland utkomststöd. Utkomststödet är ett relevant tema både vad gäller en samhällelig och individuell nivå. Syftet med min kandidatavhandling är att granska utkomststödets koppling till socialt arbete, speciellt genom den prövning som förekommer. Som centrala frågeställningar i min kandidatavhandling utgår jag ifrån: Vilken koppling har utkomststödet till socialt arbete? Hur framkommer prövningen i utkomststödet? Som metod i min kandidatavhandling har jag använt en beskrivande litteraturöversikt, och materialet har jag analyserat med hjälp av en kvalitativ teoristyrd innehållsanalys. Materialet har jag begränsat till finländsk litteratur. Som teoretiska utgångspunkter har jag använt Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och prövning bland myndigheter. Jag har indelat resultaten i min kandidatavhandling i följande kategorier: organiseringen av utkomststödsarbetet, utkomststödet som ett arbetsredskap och prövningens komplexitet. Resultaten i min kandidatavhandling tyder på att redan innan utkomststödsreformen, har strävan varit att det grundläggande utkomststödet fokuseras mot förmånshandläggning, och socialarbetare ansvarar i större utsträckning för kompletterande och speciellt förebyggande utkomststöd. Organiseringen av arbetet har dock varierat i olika kommuner. Efter utkomststödsreformen 1.1 2017, överfördes det grundläggande utkomststödet till FPA, och det kompletterande och förebyggande utkomststödet förblev på kommunernas ansvar. Resultaten i min kandidatavhandling tyder på att det fortfarande efter utkomststödsreformen inom socialt arbete i kommunerna, används mycket resurser och tid för frågor som berör grundläggande utkomststöd. Resultaten i min kandidatavhandling tyder även på att kompletterande och speciellt det förebyggande utkomststödet ses som viktiga och nödvändiga arbetsredskap inom socialt arbete. Beslutsfattandet av både kompletterande och förebyggande utkomststöd grundas på prövning. Resultaten i min kandidatavhandling tyder på att prövning är väldigt komplext. Utgångspunkten för beslutsfattande av utkomststödet inom socialt arbete grundar sig både på frågan om jämlikhet och den enskilda klientens individuella situation. Beslutsfattandet grundar sig på bland annat professionalitet, etisk reflektion, en växelverkan mellan klienten och socialarbetaren, och innefattar samtidigt en juridisk och socialpolitisk dimension. Resultaten i min kandidatavhandling tyder på att det framträder kopplingar både mellan utkomststödet och socialt arbete samt mellan utkomststödet och prövning. Diskussionen om utkomstödet och prövningen är allt annat än okomplicerad och entydig. Prövningen i beslutsfattandet är väldigt komplext och mångdimensionellt.

Integration diskuteras som en av de stora samhällsutmaningarna i Finland. Mitt syfte med denna avhandling är att skapa en förståelse för eventuella utmaningar i migranters integrationsresa i Finland. Min avhandling fokuserar på att undersöka och analysera faktorer som påverkar socialt kapital och dess effekter på migranters psykiska hälsa. Jag genomför en enkätundersökning för att få migranters erfarenheter och syntetiserar litteratur baserat på svar av respondenterna. Materialet analyseras utifrån Pierre Bourdieus och Robert D. Putnams teori om socialt kapital. Resultaten tyder på att bristen av socialt nätverk, integration och utmaningar kopplade till samhällsstrukturer är centrala faktorer för försämrat socialt kapital. Dessutom betonar studien att för att underlätta integration och minska migranters psykiska ohälsa krävs kulturell kompetens inom socialt arbete. Dessa resultat bidrar med värdefull information för vidareutveckling i samhället såväl som inom socialt arbete. Fortsatt forskning behövs för att bättre förstå migranters egna erfarenheter i Finland.

Syftet med kandidatavhandlingen Utseendet gör artisten – en studie om hur deltagares yttre kommenteras i underhållningsprogrammet Idol Sverige var att undersöka hur mycket och på vilket sätt deltagares utseende kommenteras under auditionerna i Idol Sverige. Också genom att analysera och tolka kommentarerna var syftet att redogöra för skillnader mellan hur kvinnors och mäns utseende kommenteras. Studien genomfördes genom kvantitativ innehållsanalys samt textanalys. Materialet bestod av de sju första avsnitten av Idol Sverige säsong 14 som sändes på Sveriges TV4 hösten 2018. De diskussionsämnen som berördes när en deltagare mötte juryn identifierades och antalet gånger de enskilda ämnena togs upp kvantifierades. De kommentarer som berörde en deltagares utseende transkriberades för att sedan analyseras och tolkas. Studiens resultat visade att deltagarnas utseende kommenterades ofta, endast kategorin personlig bakgrund förekom fler gånger. Dessutom visade analysen att män fick kommentarer om deras utseende fler gånger än kvinnor, men det förekom skillnader mellan hurudana kommentarer det var och slutsatsen är att kvinnorna fick mer kritiska kommentarer än männen. Slutsatsen är att utseende är än i dag ett ämne som förekommer ofta och på ett irrelevant sätt i underhållnings-tv. Kritiska kommentarer om en individs klädsel eller hår kan sända ut fel signaler till publiken och man bör våga utmana och granska vad som visas och sägs på tv.

Denna avhandling diskuterar de ändringar som gjorts i den finska utlänningslagen från 2004– 2024 gällande internationellt skydd med fokus på utvecklingen kring det humanitära skyddet som fanns i Finland mellan åren 2009–2016. Avhandlingen granskar den rättsliga utvecklingen både med hjälp av inhemska rättskällor samt internationella rättskällor i form av EU:s skyddsdirektiv och internationella fördrag. Det centrala EU-rättsliga förhandsavgörandet i det så kallade Elgafaji-fallet analyseras för att förklara hur uppfattningen av skyddsdirektivet ändrats för finska lagstiftare under avhandlingens valda tidsperiod. Avhandlingen granskar även vilka effekter lagändringarna som gjorts haft för beviljandet av olika former av internationellt skydd och hur de lagändringar som gjorts har motiverats.