Browsing by Title

ABSTRACT Självmord är en vanlig dödsorsak och påverkar varje år många finländare. Jag har velat ta reda på vilka upplevelser personer har efter att de förlorat en familjemedlem i självmord. Syftet med min avhandling är att undersöka uppevelser efter en familjemedlems självmord. Min avhandling kommer att koncentrera sig på dessa upplevelser utgående från copingteorin och teorin om stigma. Jag har intervjuat fyra informanter för att analysera hurdana upplevelser dessa personer har. Jag är intresserad av om de upplevt stigma och på vilka sätt de har handskats med sorgen. Studien visar att stigman har varit närvarande i en del av sorgeprocesserna på olika sätt. Stigman har uttryckts på olika sätt, t.ex. genom att informanten har valt att hålla självmordet hemligt. Det har också visat sig att en av informanterna har blivit behandlad mycket annorlunda efter förlusten och informanten har känt att hen inte vill vara känd som den som förlorat en familjemedlem i självmord. Vanliga upplevelser under sorgeprocessen har varit skuld och skam, dessa känslor går hand i hand med stigma. Informanternas upplevelser av stigma är mycket annorlunda, man kan tänka sig att relationens karaktär har ett samband med känslorna av stigma. Informanternas sätt att hantera sorgen har varit mycket varierande. Vanliga copingstrategier i studien har varit undanflykt, självsamtal, socialtstöd, meningsskapande och stöd av professionella. Informanterna lyfter fram ett stort missnöje med den psykiatriska vården som de själva och deras anhöriga har fått både före och efter förlusten. Copinstrategierna är närvarande i informanternas vardag. Som resultat i min avhandling kan man se att det inte finns ett enda rätt sätt att handskas med sorgen efter en förlust. Det visar sig att personerna har haft olika upplevelser efter förlusten och även olika copingstrategier. Man kan se att stigman har varit närvarande i tre av fyra informanters sorgeprocesser. Alla informanter har använt sig av olika copingstrategier för att hantera sorgen, bland annat undanflykt och socialt stöd. Som socialarbetare möter man personer i olika kriser och därför är det viktigt att förstå hur olika sorgeprocessen kan se ut. Det är viktigt att det finns olika former av stöd i olika situationer i sorgeprocessen. Nyckelord: självmord, sorg, upplevelser, coping, stigma

Gärningar som en tjänsteman eller tjänsteinnehavare begår under fritid kan skada dennas tillförlitlighet och leda till åtgärder från den statliga eller kommunala arbetsgivaren. Syftet med avhandlingen är att undersöka under vilka omständigheter brott som en tjänsteman eller tjänsteinnehavare begår under fritid leder till uppsägning, hävning eller upplösning av tjänsteförhållandet. Uppsägning och hävning av arbetsavtalsförhållande behandlas också då detta jämförs med uppsägning, hävning eller upplösning av tjänsteförhållande. Syftet med jämförelsen är att undersöka om omständigheterna som leder till avslutandet av ett tjänsteförhållande och ett arbetsavtalsförhållande skiljer sig från varandra. I avhandlingen undersöker jag svaret till en rättslig fråga med hjälp av de allmänt accepterade rättskällorna, och därmed används den rättsdogmatiska metoden för att tolka lagen och övrig gällande rätt i förhållande till forskningsfrågan. Utgångspunkten för avhandlingen är statstjänstemannalagen (750/1994), lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden (304/2003) och arbetsavtalslagen (55/2001). Utöver detta används finsk rättslig litteratur och rättspraxis, eftersom den konkret belyser under vilka omständigheter en tjänstemans och tjänsteinnehavares gärningar som skett under fritid kan leda till avslutande av ett tjänsteförhållande. Lagstiftningen uttrycker inte direkt att brott som en tjänsteman eller tjänsteinnehavare begår på sin fritid kan leda till uppsägning, hävning eller upplösning av tjänsteförhållande. Rättspraxisen indikerar dock att brott som en tjänsteman eller tjänsteinnehavare begår under fritid kan leda till avslutandet av tjänsteförhållandet, och att det i varje fall krävs en helhetsbedömning för avgörandet av fallet. Rättspraxisen visar även att omständigheterna som kan leda till uppsägning, hävning eller upplösning har att göra med brottets art och tjänsteförhållandets karaktär.

Utbrändhet och stressrelaterad psykisk ohälsa blir allt vanligare i dagens samhälle. Inom media kallas fenomenet ibland för ”den nya folksjukdomen” och många känner någon som håller på att bli, är, eller har varit utbränd. I denna avhandling betraktar jag utbrändhetsfenomenet ur ett stämplingsteoretiskt perspektiv baserat på Howard S. Becker. Förutom detta ser jag också på fenomenet i ljuset av Erving Goffmans teorier om stigma och Talcott Parsons diskussion om sjukrollen. Alla teorier är valda baserat på att de behandlar någon form av socialisering in i en roll, och syftet med denna avhandling är att belysa hur också utbrändhet är ett socialt konstruerat tillstånd som skapas genom en växelverkan med andra. Utgående från de iakttagelser som gjorts i avhandlingen drar jag slutsatsen att utbrändhet kan förstås som en sjukdom, men också som en stämpel, ett stigma eller en rädsla för att vara avvikande. Som slutsats kommer jag också fram till att det inte enbart är den utbrände själv som avgör om denne är utbränd eller ej, utan detta avgörs genom interaktion med dennes omgivning.

Den systemiska verksamhetsmodellen inom barnskyddet har på flera håll blivit en allt vanligare arbetsmodell. Modellen har sin grund i England men har de senaste åren i viss grad börjat implementeras även i Finland. Verksamhetsmodellen bygger på systemteorin och modellen om sju nyckelelement inom organisationen som måste vara samordnade för att en bra implementering ska lyckas. Enligt det systemiska arbetssättet strävar man efter att i högre grad involvera klienternas närståendenätverk i arbetet samt förstå klienten som en del av flera olika system som samverkar med varandra. Enligt modellen arbetar man inom barnskyddet i systemiska multidisciplinära arbetsteam. Tidigare studier har främst undersökt effekterna av och fördelarna med modellen överlag. Däremot har få studier lagt någon större vikt vid specifikt vilka utmaningar modellen och dess implementering medför inom barnskyddet. Syftet med denna avhandling är således att undersöka utmaningarna kring implementerandet av den systemiska verksamhetsmodellen och de systemiska multidisciplinära teamen inom barnskyddet. Genom en systematisk litteraturöversikt av relevanta studier undersöks vilka perspektiv som har forskats i gällande implementerandet av den systemiska verksamhetsmodellen och vilka utmaningar som har framkommit ur dessa perspektiv. På basis av det utvalda materialet har en innehållsanalys gjorts för att framställa utmaningarna ur de olika perspektiven. Resultaten tyder på att implementerandet av den systemiska verksamhetsmodellen medför ett flertal utmaningar såväl ur socialarbetarnas som klientfamiljernas perspektiv samt ur ett mera organisatoriskt förändringsperspektiv överlag. Centrala utmaningar som framkommit ur de olika perspektiven är oklarheter kring rollerna inom teamet, nivån på och tillgängligheten av skolning och träning i systemiskt arbete och hur det terapeutiskt inriktade närmandesättet passar in i barnskyddskontexten. Ur ett organisatoriskt förändringsperspektiv lyfts resurser, den organisatoriska kulturen, ledningens stöd och engagemang samt förändring på alla nivåer av organisationen fram som centrala faktorer nödvändiga för en lyckad implementering. Sammanfattningsvis kan konstateras att implementerandet av enbart enstaka delar av modellen och förändring enbart på vissa nivåer och områden skapar ett flertal utmaningar samt att implementerandet av den systemiska verksamhetsmodellen i sig själv är en stor omställning och utmaning för barnskyddet. Utmaningarna kan även i hög grad kopplas till modellen om de sju nyckelelementen inom organisationen.

Forskning om människohandel har behandlats kritiskt under 2000-talet och både metodologiska och etiska problem har identifierats. Problemet ligger i svårigheten att identifiera offer för människohandel, hitta offer som vill delta i forskningen, utföra forskningen enligt etiska principer och producera resultat som stöds av ett tillräckligt representativt urval. Människohandel som ett fenomen är tvärvetenskaplig, komplex och påverkas av olika faktorer. I denna litteraturöversikt försöker jag ta reda på vilka socialpsykologiska faktorer som påverkar produktionen av forskningen gällande människohandel. Syftet med min avhandling är att utföra en litteraturöversikt över forskning i människohandel med fokus på offren och att identifiera utmaningar och möjligheter i denna litteratur. Konceptet offer gäller i studien dem som är invandrare och har blivit allvarligt exploaterade enligt skalan för människohandel. Både den allmänna dialogen och forskningen har begränsat fokuset på specifika typer av offer och alla former av människohandel har inte fått lika mycket uppmärksamhet. Enligt den aktuella förståelsen är det omöjligt att beskriva ett typiskt offer för människohandel. Emellertid kan man förutsätta, att de flesta av offren befinner sig i en sårbar position som gör dem lättare att utnyttja. Positiva förändringar har skett i institutionernas verksamheter och den allmänna kunskapen om människohandel har förbättrats. Enligt litteraturen finns det ändå behov för utveckling: definitioner måste vara konsekventa och uppdaterade, alla typer av människohandel måste undersökas, bakomliggande faktorer som kan orsaka människohandel måste identifieras, hjälpsystemens och myndigheternas verksamhet för offer skall uppmuntras och nya datainsamlingsmetoder bör utvecklas.

Mitt syfte med avhandlingen är att belysa hur tredje sektorns organisationer i Finland påverkats av förändringen mot utvärderingssamhället, och hurudan roll utvärdering har inom socialt arbete. Dessutom behandlar jag hur utvärdering kan lyfta fram den tysta kunskapen i organisationsarbetet. Jag granskar fenomenet speciellt ur Icehearts-organisationens synvinkel. Avhandlingen är en datainsamlingsstudie, som baseras på vald litteratur, samt intervjuer som jag samlat in. Som teoretiska utgångspunkter använder jag tidigare forskning om utvärderingssamhället samt tysta kunskapen. I analysdelen knyts samman det som mina informanter säger med dessa utgångspunkter. Som slutsats kan man konstatera att utvärderingen är närvarande i socialt arbete både i den offentliga sektorn och inom organisationsarbetet.

Syftet med denna avhandling är att analysera utvecklingen av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitikens strukturer. Avhandlingen utreder dessa i samband med utvecklingen av det övriga mellanstatliga samarbetet i Europa som Europiska unionen baserar sig på, och analyserar hur agentförhållandet mellan den och dess medlemsstater utvecklats med den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Avhandlingen konstaterar att samarbete inom utrikespolitik mellan unionens medlemsstater övergått från en ad hoc-basis till en formaliserad struktur, som dock omsider blivit mer invecklad, och där unionens höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik fått en mer central och involverad roll samtidigt som uppgifterna delegerade åt unionen ökats. Successivt upprättade enskilda institutioner har även konsoliderats under den höga representanten bildandes en mera enhetlig organisation. I den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken bibehåller medlemsstaterna dock total kontroll på beslutsfattandet. Denna kontroll, och ett brett mandat för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, låter medlemsstaterna styra unionens handling an efter omständigheters utveckling. Ändamålsenliga institutioner, främst under ledning av den höga representanten, som fungerar som medlemsstaternas agenter inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken har emellertid erhållit ökad diskretion.

Den finländska lagstiftningen betraktar minderåriga ungdomar som jämlika medborgare, men likväl utgör de den befolkningsgrupp vars deltagande inom den representativa demokratin begränsas allra mest. Att exkludera en befolkningsgrupp ur beslutsfattandet tyder på strukturellt demokratiunderskott. Lagstiftningen förpliktar kommunerna att främja och förverkliga ungas möjlighet till delaktighet och deltagande inom det lokala beslutsfattande, och då representativ påverkan inte är ett alternativ, betonas direkta former av påverkan i andan av stark demokrati. Samtida rapporteringar illustrerar svaga nivåer av delaktighet och deltagande bland minderåriga på lokalnivå. Detta väcker frågor om utvecklingstrenden för minderåriga ungdomars delaktighetsupplevelser och faktiska deltagande i de lokala beslutsprocesserna. Horelli (1994) konstruerade en deltagandetrappa för minderåriga, och med hjälp av denna teoretiska ansats identifieras delaktighetstyper som varit rådande vid tre bestämda tidsperioder: 1990-talet, 2000-talet och 2010-talet. Genom att utnyttja data från sex olika ungdomsbarometrar, gjorde man en systematisk jämförelse av tre undersökningsperioder utgående från deskriptiv statistik. Jämförelsen visar att minderåriga ungdomar fattat allt större intresse för kommunala ärenden. Informationen om kommunala påverkansmöjligheter bemöts positivt, men unga önskar att de fanns flera möjligheter att delta. Vidare visar analysen att få minderåriga tagit del av någon form av påverkan, vilket väcker frågor om hur unga bemöts inom beslutsfattandet. Analysen bekräftar att de omyndiga inte upplever att deras röster betraktas jämbördiga med vuxnas Det representativa beslutsfattandet är fortfarande den mest prioriterade formen av demokrati, vilket tyder på att övergången från svag till starkare och involverande demokrati är en pågående process. Detta förblev tydligt då den systematiska jämförelsen illustrerade hur minderårigas roll inom det lokala beslutsfattandet övergått från en position där unga betraktades som objekt, via informationsutbyte till en situation där de inkluderas som representanter men saknar faktisk påverkan. Trots att de minderåriga fått starkare formellt fotfäste, förblir det klart att problemet ligger i realiseringen och implementeringen av omyndiga ungdomars faktiska påverkan.

Abstract Statsvetenskapliga fakultetet vid Helsingfors universitet Svenska social-och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Utbildningspogrammet socialt arbete Laila Parantala Vad är ekologiskt socialarbete? Kandidatavhandling i socialt arbete December 2021 Sidantal 28 Handledare Tobias Pötzsh December 2021 Nyckelord: Ekologisk, Socialarbete, Hållbar utveckling. Min avsikt med kandidatavhandlingen är att ta reda på vad ekologiskt socialt arbete är. Ekologiskt socialarbete är inget nytt begrepp. Men hur definierar man det ekologiska sociala arbetet i de vetenskapliga artiklar som valts för analys? Vi känner igen begreppet ekologisk och begreppet socialarbete, men hur bildar dessa två begrepp tillsammans ekologiskt socialt arbete? Mitt syfte med denna avhandling är att få ett svar på vad ekologiskt socialt arbete är. Antagandet är att det ekologiska socialarbetet framträder tydligare i det ekokritiska och strukturella socialarbetet, där man handskas med konkreta, ekokritiska frågor kring miljöförstöring och klimatförändring, samt fattar beslut om hur olika bostadsområden ska byggas för att invånarna ska må bra. Mitt antagande är att det systemteoretiska ekosociala arbetet, där man beskriver den enskilde socialarbetarens handlingsmiljö inom ekosocialt arbete, förekommer mindre i den litteratur som valdes för analys. Forskningsmetoden är kvalitativ begreppsanalys där abduktiv ansats används. Materialet består av vetenskapliga artiklar, som behandlar ämnet ekologiskt socialt arbete eller hållbar utveckling inom det sociala arbetet. Ett av urvalskriterierna är vetenskapliga artiklar som behandlar ekologisk socialt arbete i olika länder, såsom i Finland, Australien och Österrike. Detta motiveras med att ämnet är globalt. Som teoretisk referensram och som grund för begreppsanalysen används Aila-Leena Matthies och Katis Närhis teoretiska syn på ekologiskt socialt arbete, samt Malcom Paynes teori om eko-socialt arbete och Arne Naess teorier om vad ekologi är. Materialet analyseras med hjälp av kvalitativ begreppsanalys där begreppen analyseras och jämförs med teorin inom ekologiskt socialt arbete. Mitt syfte är att få ett svar på vad ekologiskt socialarbete är. Forskningsfrågan är vad är ekologiskt socialt arbete? Genom att sammanställa de olika begreppen inom ekologiskt socialt arbete kan man komma fram till ett svar på forskningsfrågan om vad ekologisk socialt arbete är.

Tiedekunta/Osasto – Fakultet/Sektion – Faculty Statsvetenskapliga fakultetet Laitos – Institution – Department Svenska social- och kommunalhögskolan Tekijä– Författare – Author Sara Madsén Työn nimi – Arbetets titel – Title Vad är förutsättningarna för personal på institutioner att utveckla trygga relationer och ersättande anknytning hos placerade ungdomar - en översikt över kunskapsläget i Finland och Sverige Oppiaine – Läroämne – Subject Socialt arbete Työn laji – Arbetets art – Level Kandidatavhandling Aika – Datum – Month and year Januari 2019 Sivumäärä – Sidoantal – Number of pages 42 Tiivistelmä – Referat – Abstract Denna avhandlingens syfte är att få svar på på vilka förutsättningarna är för personal på institutioner att utveckla trygga anknytningsrelationer med placerade ungdomar samt hur man kan stöda dessa unga till en sund utveckling. Detta är viktig kunskap att ha kännedom om som socialarbetare då du ibland är tvungen att placera eller omhänderta barn och placera dem utanför hemmet. För att minimera en traumatisk upplevelse är kunskap som detta viktigt. För att få svar på mina forskningsfrågor utfördes en litteraturöversikt över finsk och svensk forskning. Översikten gjordes enligt Coopers (1998:6) fem faser vilka är: 1) problemformulering, 2) datainsamling, 3) informations utvärdering, 4) analys och tolknings samt 5) presentation av resultat. Det slutgiltiga materialet som uppfyllde alla kriterier var 13 stycken källor. Alla källor är vetenskapliga och 12 stycken är referentgranskade. Alla källor är från år 2000 och framåt. Resultatet visar att det beror mycket på vad för problematik och hurudana uppväxtvillkor den unga vuxit upp under samt förälderns problematik som avgör hur vidareutvecklingen hos den unga utvecklas och ser ut. Ungdomarna upplevde att det var värdefullt och väsentligt för utveckling om hen tillåter sig själv att utveckla nya trygga relationer med personalen på placeringsplatsen. De unga menade att även personalens engagemang och inställning var viktigt för deras positiva utveckling. Förståelse, empati, positiv uppmuntan samt omvårdnad värdesatte ungdomarna som viktiga egenskaper hos personalen för att utveckla trugga relationer med dem. Ungdomens egen vilja samt motivation visade sig vara viktiga faktorer för en sund utveckling och möjlighet att utveckla nya trygga relationer med personalen på placeringsplatsen. Slutsatsen är att det inte är särdeles mycket forskat kring unga som är placerade på institution och vilka förutsättningar personalen har för att utveckla trygga anknytningar hos dem. Det är märkbart mera forskat i när det gäller barn som är placerade i familjehem, fosterhem eller är adopterade. Avainsanat – Nyckelord – Keywords placering, omhändertagning, anknytning, anknyntingsrelationer, sund utveckling